Vetenskapshörnan: Titta på många miljarder stjärnor

En serie foton tagna över ett antal år av stjärnorna i vår egen galax Vintergata har resulterat i ett collage med miljarder och åter miljarder stjärnor. Se här bara. Den största inzoomningen du kan göra i bilden är jättestor och ändå är det miljoner stjärnor som syns. Det har gjorts en YouTube-film om collaget också:

"Everything is perfect in the universe - even your desire to improve it."

Dags för lite klimat- och energisnack igen

 Det var ett tag sen men nu är det dags igen att diskutera klimatfrågan och se på vad politikerna egentligen vill i denna fråga. Miljöpartiets "tillbaka till naturen"-ideologi känner väl de flesta till vid det här laget. Åsa Romson står för det mest rabiata och världsfrånvända av åsikter här. Detta samtidigt som många undersökningar visar att folk inte vill ha fler lagar och dessutom hellre vill ha kärnkraft än vindkraft. Men var står resten av partierna nånstans egentligen?

Centern är lika rabiata som Miljöpartiet här och hon-som-pratar-i-nattmössan är här på precis lika vilseledande som nånsin Romson eller någon av hennes företrädare. Vänsterpartiet har klamrat sej fast vid klimatfrågan nu under nye partiledaren Jonas Sjöstedt och det är jag tämligen säker på att de kommer att förlora på. Folkpartiet lallar med som vanligt liksom Socialdemokraterna. Moderaterna har blivit aningen tystare på detta området även man då och då hör det självspelande pianot gå igång om klimatet även där. Var Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna står i denna fråga vet jag inte och jag bryr mej inte heller så mycket om vad värdekonservativa partier utan reell substans tycker.

Kontentan är alltså att partierna i vårt nationella parlament gått på klimatbluffen i mångt och mycket. Enskilda parlamentsledamöter kanske har "sett ljuset" men det verkar inte ha någon effekt på det politiska väsendet i stort. Snarare tvärtom, det är ovanligt tyst bland politiker i gemen om klimatet. Att sund vetenskap och vi bloggare fått genomslag här är med stor säkerhet ett av skälen till att endast de mest motsträviga taxarna håller fast vid klimatdravlet.

Vad är då sund vetenskap i sammanhanget? Det jag pratat om i snart fem års tid varje gång jag kommit på klimatfrågan: Det faktum att koldioxiden inte styr klimatet utan är en följd av andra faktorer som i realiteten styr det, det faktum att människans påverkan på jorden är av en helt annan karaktär än den klimathotarna vill få oss att tro, det faktum att man bör sätta in precis allt det som allt levande på jorden gör tillsammans med det ickelevande i sitt rätta sammanhang, dvs att allt samverkar. Folk blundar också för det faktum att koldioxiden följer temperaturväxlingarna, inte tvärtom. Våra utsläpp lär inte ändra på det. Den övriga naturen verkar tacksamt ta emot det vi släpper ut.

"Leendet är en sympatisk rynka som slätar ut de andra."

Bildsöndag

Vassego, en liten samling bilder till från min gömma:

"Lägg dina sorger i en gammal säck"

Vi samarbetar mer

Steven Pinker driver en tes att det är staten och kapitalet som sett till att vår tid är den fredligaste hittills. Han t o m kallar den för en tebjudning i jämförelse med tidigare epoker i människans historia. Övergången till denna fredliga period verkar dock ha startats av just staten och kapitalet med syftet att tillskansa sej kontrollen över folk och fä. Så istället för flera små orosmoln i form av mindre nationer har vi fått statsstyrt våld, i mer kontrollerad form. Om man får tro Steven Pinker.

Våldet har inte försvunnit bara för att staten tagit kontrollen över olika områden. Den har bara bytt karaktär och utseende. Numera är våldet av en mer mental karaktär och de gånger man tar till fysiskt våld handlar det av någon anledning om att slå till på ett så spektakulärt vis som möjligt. USAs löjliga och onödiga krig i Afghanistan och Irak är exempel på detta. Men glöm inte bort att människan i grunden inte är en våldsam varelse. Det finns gränser för fysiskt våld även bland våra närmaste släktingar bland människoaporna. Våld är, och bör vara, en sista utväg.

Till syvende och sist, människor är människor och som sådana är vi alla dårar...




"Det har aldrig existerat ett bra krig eller en dålig fred"

Anekdoter från en svunnen tid

Det är inte ofta jag tänker på skolan numera. Det är ett avlägset minne som blir alltmer diffust. Men det fanns en tid då jag tänkte på tiden i skolan, främst för att de människor jag då mötte fortfarande fanns färska i mitt minne. Nu börjar de blekna för jag har inte haft någon som helst kontakt med mina forna skolkompisar på snart femton år. Därför tänkte jag stolpa upp några anekdoter från min tid i skolan, såväl grundskolan som gymnasiet, så att de finns här för alla att läsa. Kanske någon gammal kompis ser dom och känner igen händelserna. Jag utelämnar namn så ingen som inte vill bli publicerad ska behöva känna sej träffad.

1. Det är år 1990. Höstterminen, första året i gymnasiet. Jag är nykommen till Österportskolan i Ystad, ÖP kallad, och hittar ännu inte så bra i korridorerna. Jag har fått veta att en lektion ska äga rum på tredje våningen och söker mej till ett av trapphusen och går mer eller mindre i blindo. Väl uppe på översta trappavsatsen i trapphuset ser jag till min lättnad att jag har gått rätt och drar en väldigt djup, närmast teatralisk, suck. I samma stund kommer en grupp killar ut i trapphuset och både hör och ser min suck. En av dom säger till mej med menande min: "Var det så ansträngande att gå uppför två trappor?", varvid resten av gruppen skrattar högt. Jag har inte hjärta att korrigera dom utan låter dom gå vidare.

2. Det är någon gång i slutet av 1980-talet, jag går i högstadiet och under en långrast är jag och en kompis nere i centrala Skurup, på gågatan, och tar det lugnt. En tjej cyklar förbi och eftersom hon och vi brukar reta varandra sker också så den här gången. Hon slår till alla bromsar hon har på sin cykel för att besvara de retfulla orden min kompis sagt vilket resulterar i att hon och cykeln slår runt. Jag menar inte att hon hamnade upp och ner utan hon beskrev en perfekt 360 graders saltomortal med cykeln! Hon tappar därefter balansen och medan hon försöker komma upp skrattar vi allihop, även hon. För det blev jag och kompisen utskällda av en gammal tant som tyckte vi var oförskämda som skrattade åt tjejens olycka.

3. En tjej i min gymnasieklass fick för sej att hon skulle träna benmusklerna genom att ta varje steg uppför i trapporna i en snabb följd. Vanligtvis går man ju i normal promenadtakt uppför eller hoppar över ett antal. Hon gick således uppför tre trappor på detta vis och var helt slut när hon kom upp till den sista avsatsen. Tur att vi människor återhämtar oss snabbt för hon såg verkligen trött ut, flåsade och flämtade. Hur det blev med träningsvärken sen kommer jag inte ihåg.

4. Nu ska jag skryta för jag var den ende under min treårsperiod i högstadiet som var med samtliga tre gånger när priser skulle delas ut i en tipsrundetävling anordnad av Sparbanken i Skurup. I sjuan var jag etta, i åttan var jag nia och i nian var jag trea. De femton första fick priser och varje år var det någon ny bland dessa femton, förutom mej. Priserna vi fick var inte mycket att hurra för men de dög.

5. Jag har gjort två mål i innebandy i hela mitt liv och båda dessa har gjorts i skolan. Ett i ettan i lågstadiet och det andra i nian. Passat till många och förhindrat desto fler. Någon karriär blev det dock inte.

Fler kommer...



"Alla världens storheter väger inte upp en vän."

Språkhörnan: Håller dialekterna på att utvecklas till sociolekter?

Den enklaste definitionsskillnaden mellan en dialekt och en sociolekt är att medan en dialekt delas av olika sociala skikt inom en viss area så är en sociolekt en typ av språk som talas inom ett visst socialt skikt, t ex överklassen och underklassen talar inte helt lika trots att de kanske bor i samma område.

Det verkar på mej som att dialekter i vår tid håller på att utvecklas till sociolekter visavi riksspråket. Man håller på sina dialekter och använder dom som en sorts sköld gentemot alla andra. Alla är med på detta och det får till resultat att dialekterna utvecklas vidare till nåt som blir en garanti för att dialekten kanske ska kunna överleva i detta samhälle där ord och hela fraser tas in från andra språk och som inte direkt kan uttalas på dialekt.

Är månne dialekterna framtidens sociolekter? Låt oss hoppas det så att de får överleva. Det är bättre att ha dom än ett slätstruket riksspråk. Det sista duger kanske för skrift men inte för tal. Där är bygdemålen överlägsna som kulturbärare.



"Om ett ord i en ordlista är felstavat, hur skulle vi kunna veta det?"

Kamerahörnan

Det handlar egentligen oftare om bilder än kameror i det här segmentet men det bryr sej nog inte många om, eller hur? Men idag ska det faktiskt handla om en kamera. En sorts betraktelse över den kamera jag just nu använder. Det är en Casio Exilim EX-H15, en kompaktkamera med relativt lång zoom för att vara en så liten kamera.

Bilderna jag tagit med denna kamera håller rätt hög kvalitet för att vara en kompaktkamera, så länge man inte granskar dom ingående. På nära håll ser man att bilden ofta är ofokuserad, eller snarare tvärtom, hela bilden är i fokus vilket gör att inget i den egentligen blir skarpt. Ta den här bilden som ett exempel:

Det är en bild jag tog i höstas nån gång och har haft med här i Bildsöndag en gång tidigare. På avstånd ser bilden bra ut, precis som jag såg den, men zoomar man in i bilden och tittar på den i sin ursprungsstorlek blir allt genast grynigt, nästan grötigt. Väldigt stora pixlar faktiskt. Så har jag aldrig upplevt en bild tagen med en systemkamera.

Nu tål ju egentligen ingen bild att bli granskad i sin originalstorlek eftersom det blir grynigt även på en bild tagen med en systemkamera om man zoomar in på den, men inte så grynig som de bilder jag tagit med kompaktkameror.

Hur upplever du dina bilder tagna med din kamera?



"Kultur börjar med att man tvättar fötterna."

Ingen psyksjuka bakom terrordåden i Norge...

...därför att psykopati inte är en psykisk sjukdom eller ens ett psykiatriskt problem. Det är ett genetiskt/socialt problem. Ett problem som skapats av nån störning i generna följd av en dålig uppväxt. Inget som psykologer och psykiatriker kan råda bot på alltså.




"Vill du lära dej nåt om landet du befinner dej i 
och dess människor, ät deras mat"

Det finns inga demokratier i Mellanöstern

En artikel på Newsmill fångade mitt intresse idag. Den handlar mest om hur illa artikelförfattaren Bengt Olof Dike verkar tycka om politikern och konstnären Dror Feiler. Dror Feiler pekas ut som den drivande kraften bakom Ship to Gaza och i sin egenskap som vänsterpartist som antidemokrat. Så långt ser jag inte några större problem med texten Dike skrivit men när han kallar Israel för en demokrati är han ute på väldigt tunn is.

Det är nämligen så att Libanon också är en demokrati, om än skör. Men gemensamt länderna emellan är att det egentligen handlar om skendemokratier, ett spel för gallerierna där obehagliga åsikter förbjuds. Man är helt enkelt rädda för sanningen i dessa länder. Alla länder i Mellanöstern är resultat av rejäla misstag, en politisk blooper av monumentalt format (vilket inte är sällsynt!) om man så vill, begångna av de stora kolonialmakterna under och efter andra världskriget. Dessa gav efter för terrorister och starka personligheter som var ute efter makt istället för att på fredligt vis föra fram nationer som gradvis kunnat utvecklas i samverkan och samexistens.

Definitionen av demokrati är den att folket styr, antingen direkt eller via förtroendevalda. De flesta gör dock den feltolkningen att det är val av representanter som är demokrati. Men ett fritt val är egentligen inte demokrati, det är en rättighet som är en följd av demokratiska rättigheter. Rätten att uttala sej om vad man vill, för/mot en sak man ogillar, samt hur man vill är större och mer fundamental än rätten att välja vem man vill. Man försöker dribbla bort det hela genom att säga att man "lägger sin röst på någon" i ett val men gå inte på det knepet. Du lägger inte din röst på någon, du väljer någon att föra din talan.

Med den definitionen i bakhuvudet kan det vara intressant att se om Israel lever upp till förväntningarna som "Mellanösterns enda demokrati". I det landet är det nationalistiska och religiösa strömningar som i mångt och mycket dominerar det politiska livet. Ett val mellan pest och kolera således. Det har gjorts försök att göra Israel mer sekulärt, vilket vore väldigt önskvärt, men det stupar hela tiden på den falska uppfattningen om det förlovade landet och dess påhittade historia, baserad på väldigt överdrivna legender som skrivits ner i bokform.

Jag hyser inga stora förhoppningar att Mellanöstern får sin efterlängtade fred. I alla fall inte så länge hökarna ska styra de olika länderna. Demokrati i det området som ord är ett skämt, som projekt en icke förverkligad dröm. Jag kan bara önska de vanliga människorna i trakten lycka till under era respektive ledare och hoppas att dessa ledare någon efterträds av folk som förstår att leda, inte styra, och som ser bortom nationalismen och det primitiva religiösa dogmerna.

Nu tänker jag göra en rejäl utvikning här i spekulationernas rike så ni som redan tröttnat på mitt sällskap kan hoppa av här.

Det som inte direkt är förbjudet i skriven lag blir det i folks sinnen. Men Israel är inte ensamt om att ha en falsk uppfattning om traktens historia. Hela Mellanöstern är ett enda falsarium, såväl politiskt som historiskt. Man blundar för fakta som talar emot den uppfattning man har ända sen legendernas och myternas tid. Visst, David, Moses och Abraham kan mycket väl ha existerat, men några grundare av religioner och riken var de inte. På sin höjd stamhövdingar vilkas ättlingar velat glorifiera dom eftersom deras blotta existens betytt något extra för de släkter som kommit efter dom.

Om Abraham har existerat var han definitivt ingen jude, ej heller stamfader för något folk. Han var från staden Ur i Mesopotamien, närmare bestämt Kaldéen. Där hade i stort sett varje familj en egen husgud. Varför Abraham skulle lämna ett fertilt område med gott om vatten, rikligt med bete och bra åkermark (som det var då), för ett redan då förstört område fyllt med halvöknar och kala klippor, fattar nog ingen med sansen i behåll.

Jag är inte så säker på om vare sej Moses eller David heller var några judar. Tidsperioden man placerar in Moses i traditionellt stämmer nämligen överens med den tid då Akhenaton var farao i Egypten och skapade världens första bevisliga monoteistiska religion. Lena Einhorn lanserade för några år sen i ett TV-program tanken att Moses kan ha varit en överstepräst i denna solreligion som flytt med sina anhängare när farao dog. Det är en plausibel tanke, en som inte är så lätt att bevisa dock eftersom många dokument förstördes av Amon-anhängarna. Om vi följer den tanken till slut passar den bättre in än den där löjliga påhittade historien om fyrtio års vandring i öknen med guldkalvar och talande buskar.

Några fyrtio år tog det förstås inte att ta sej till Kanaan och några bevis för en sådan vandring finns ej heller. Förmodligen kom de i smågrupper och blandade sej i flera generationers led med folk som drog fram och tillbaka i trakten. Så småningom växte en ny religion fram, inspirerad av Akhenatons religion, men med starka kanaaneiska drag och med såna namn på gudarna, för de var flera. Det är bevisat genom arkeologi och läsning på sten- och lertavlor från tiden att Jahve, från början en hebreisk version av den kanaaneiska överguden El, hade en maka, Asherah. När den rörelse som ville få bort henne till varje pris startades vet man inte men senast i Perserriket på 500-talet f v t är den i full svang. Åtminstone verkar det som om den får fart bland de judiska folken då. När judarna blev monoteistiska fullt ut är svårt att säga men de sista resterna bör ha funnits kvar rätt länge, en bra bit in på vår sida om tideräkningen. De ständiga förmaningarna att inte tillbe någon annan gudom förekommer rätt länge inom judendomen, vilket kan tyda på att det länge funnits polyteistiska judar. Det är kanske så att kristendomens framväxande blev dödsstöten för de polyteistiska judarna.

Intressant förresten att man kallar religionen för judendomen. Om de nu ser Israel som namnet på sin stat, borde inte religionen heta israelism? Juda var namnet på ett litet osignifikant bergsrike med få eller inga städer alls genom historien. Det finns fler intressanta saker här:

1. Jerusalems äldsta arkeologiska spår som har med judar att göra (folket, inte de som kallar sej judar idag) dyker upp första gången på 800-talet f v t. De religiöst styrda placerar traditionellt David och hans son Salomon till 900-talet f v t.

2. Israel som kungadöme dyker upp på 800-talet f v t med Samaria som huvudstad. I de dokument som det riket lämnat efter sej står inte mycket om vare sej monoteism eller de profeter som nämns i bibeln. Ett dokument nämner en kung av Davids hus. Detta dokument är dock inget bevis för att den bibliske David har existerat. Det är bara ett omnämnande av en stamfader till den kungafamilj som hade regerat fram till detta dokuments framställande på 700-talet f v t. Många kungafamiljer har obetydliga stamfäder som man velat upphöja till att vara både det ena och det andra. På sin höjd var David troligen en hövding som upphöjde sin gud till huvudgud över stammen. Senare generationer har spätt på legenden och när det blev dags att skriva ner materialet, i Persien på 500-talet f v t, hade han vuxit ut till den påhittade figur vi tvingas läsa om i skolan som vore det sanning. OM han har existerat, vill säga...

3. Davids kamp mot Goliat finns i en äldre grekisk version, vilket jag nämnt tidigare här. Fler reagerar på samma vis som jag har gjort inför denna historia. Iliaden är mer trovärdig än bibeln i mina ögon för fler saker har verifierats från den förra än den senare.

Så, det var min lilla utvikning för idag.



"Gud är en komiker som åskådarna inte vågar skratta åt."

Lars Bern säger några obehagliga sanningar om Miljöpartiets jordbrukspolitik

En vecka sent såg jag denna artikel på Newsmill av Lars Bern. Han går till storms mot Miljöpartiet som han menar gör sitt bästa för att strunta i de verkliga miljöproblemen till förmån för klimatdravlet. Det är framför allt synen på jordbruket han menar att de fallerar på. Det kan jag verkligen hålla med om för det så kallade ekologiska jordbruket är i mina ögon många gånger minst lika farligt som konventionellt jordbruk. Lösningen verkar i nuläget vara genetiskt manipulerade grödor, för att bespara marken ytterligare plågor.

Ekologiskt jordbruk och dito djurhållning innebär i längden att mer mark tas i anspråk vilket absolut inte är önskvärt, speciellt inte som nästan 30 procent av jordens landyta redan är tingad av oss människor. Ska vi då verkligen våldföra oss på ännu mer mark? Nej, låt oss försöka ta oss in i framtiden med mer naturvänliga metoder som på sikt även gynnar alla andra arter också. Det som är bra för naturen är inte nödvändigtvis det som Miljöpartiet förespråkar, vad de än säger.




"Oooh, Houston, we are really inspired"

Avskaffa helgstatusen för alla annandagar

Vad betyder helgerna nu för tiden? Är det så nödvändigt att vi har helgstatus och därmed ska vara lediga på annandag påsk, annandag jul och så vidare? Tredje- och fjärdedagarna togs bort av Gustav III, nu är det dags att göra processen kort med annandagarna också.

Helger är en rest från en tid då man skulle lyda kyrkan. Det gör vi inte längre, ändå blir många skenheliga så fort en helg nalkas. Andra blir plötsligt "religiösa" och hänger sej åt helgerna med en frenesi som förvånar därför att Sverige ju ska föreställa ett sekulärt land där riter och ritualer inte är religiöst baserade. Men jag misstänker att det mer handlar om det klassiska helgnöjet, supande. Som alltid.

Vi behöver inte alla dessa ledigheter. Inte för att det skulle öka produktiviteten, det gör det inte, utan för att de så kallade storhelgerna inte behöver vara så stora. Det räcker med två dagars helg, kanske tre, men fyra är att ta i. Åtminstone i påskens fall. Traditioner i all ära men helgledigheterna behöver inte vara så långa. Ibland kan man undra om vi verkligen sluta gå i det religiösas ledband.



"I spegeln är vi alla förvridna och bakvända"

Bildsöndag

Lite bilder från den gångna tiden. Håll till godo!

"Varför jag?"

Lördagstankar

Friends arena, jag gillar inte det namnet. Det är inget passande namn för en byggnad i Sverige. Sen får man använda vilka översvallande ord om vänskap man vill. Missuppfatta inte det jag skriver, nationalism står inte högt i kurs hos mej men ett annat språks ord behöver inte användas så där utan vidare. Vad är det för fel på Vänskapens eller t o m Frändskapens arena?

Sorgligt är det när journalister inte kan skilja på virus och trojaner. Lika sorgligt är det att någon skapar en trojan för att ta sej in i andras datorer. Riktigt barnsligt faktiskt.

Ultraviolett strålning, får vi lika mycket här uppe som längre söderut? Tror inte det. Vi får inte alls lika mycket strålning för det är en omöjlighet. Jorden är rund och eftersom norra halvklotet lutar bort från solen en stor del av året får vi inte alls lika mycket strålning. Dessutom blir vår del av världen förfördelad på den punkten eftersom vi inte ligger i zenit precis.

Varför ha rasistiska och främlingsfientliga åsikter när kall psykopatisk byråkrati är så mycket effektivare? Varför är vi så rädda för folk från andra länder? Varifrån kommer behovet av en myndighet som Migrationsverket? Det räcker gott med de myndigheter vi redan har.



"Han fick ju te"

Vågad fredag

"Snodd" från annan blogg.

Har män rätt till sina egna kroppar och sin egen sexualitet? Den här frågan vidrör den religiösa och filosofiska frågan om fri vilja. Det är en fråga som stötts och blötts väldigt länge och de senare decennierna har den kommit att inkludera kvinnan. Nu är det dags att inkludera mannen också.

Vad innebär det att ha rätt till sin egen kropp? Frisörer och tandläkare kör ju rätt hårt med oss, visserligen på vårt uppdrag men ändå. Militären, polisen och andra myndighetsutövare anser sej ha rätten att göra vad de vill med våra personer, om de tycker att det finns fog för såna ingrepp. Ska vi verkligen finna oss i sån behandling? Ja, faktiskt. Har vi begått nåt brott eller skrivit in oss i det militära så har vi de facto gett upp vår rätt till våra egna kroppar eftersom vi ju gjort nåt som gör att vi förtjänar denna sortens behandling.

Men vid sidan av detta, har vi då en fri vilja att göra vad vi vill med våra egna kroppar? Nej, inte då heller faktiskt. Vi kan inte springa spritt språngande nakna hur som helst. Det sätter vår inbyggda kultursfär p för, likaså klimatet.

Men om vi lämnar våra kroppar som sådana och ser till sexualiteten, hur ser det ut där? Med sexualitet menar jag det vi gör för att visa att vi är redo för sexuell aktivitet, den väldigt subtila uppsättningen beteenden som smyger sej in överallt i våra liv. Tja, om man får tro vissa som kallar sej feminister har kvinnor mer rätt till sin sexualitet än vad vi män har till vår. Borde vi inte ha lika rätt? Man tycker det och så är det också, eller snarare borde vara så, trots mediafeministernas försök att diskriminera oss utifrån vårt kön.

Tyvärr har många inom det så kallade etablissemanget gått på mediafeministernas prat och ser oss män som paria. Anmäls och fälls lika många reklaminslag där män används som objekt som såna med kvinnor? Den frågan kan jag inte svara på men det finns säkert siffror. Vad jag dock vet är att omkring mej när vi diskuterar reklam och kommer in på objektifiering av kroppar hörs inte lika många röster om att det är att utnyttja den manliga kroppen som när en kvinna syns på samma vis i en reklamsnutt.

Så länge en kropp visas i rätt sammanhang har jag faktiskt inget emot att den är naken, halvnaken eller visar lite mer än vanligt. För den sakens skull hör inte en halvnaken kropp hemma i reklam för mat eller byggnadsmaterial. Jo, om det är en hejdlös parodi. Jag undrar om det inte bakom många mediafeministers motstånd mot oss män ligger en rädsla för den manliga kroppen - och den kvinnliga.

Det är en kall värld där ute, för många män. Framför allt om de inte hör till, eller håller med, etablissemanget. Kanske är den världen lika kall för de kvinnor som inte hör dit också? Bästa sättet är att intala sej att det endast handlar om vissa människor som när en önskan att bli något stort.




”Ju fler lagar och förordningar, desto fler tjuvar och banditer.”

Vad är fattigdom?

En säger si,
en annan så. Den förste utgår från tanken att fattigdom är fel ord för det som händer i Sverige med barnen och att gränserna för vad det är inte kan appliceras på situationen i Sverige medan den andra menar att man visst kan använda ordet fattigdom på situationen i Sverige.

Så frågan är naturlig: Vad är fattigdom?

Är man fattig om man inte har samma prylar som alla andra har?
Är man fattig om man inte kan köpa nya kläder lite då och då?
Är man fattig om man inte kan äta ute någon gång?
Är man fattig om man inte kan fantisera om det man inte har?
Är man fattig om man inga drömmar alls har?

Jag anser att ordet fattigdom kan användas rätt vidlyftigt eftersom ordet har sitt ursprung i ett ord som betyder att ha lite av något, vad det än är. Därmed inte sagt att fattigdom är det rätta ordet i precis alla fall. Ibland kan fattigdom vara av ett helt annat slag än det man tror. Grekland är numera ett fattigt land på många nivåer. Det rår inte befolkningen för. De har lurats av de som tagit över EU, liksom alla vi andra har blivit lurade. De verkligt fattiga här är dock de politiker och tjänstemän som vägrar inse faktum; att Europa har spelat ut sin roll - för den här gången.



"Varje samhälle har de skurkar det förtjänar"