måndag 3 januari 2011

2010 naturkatastrofernas år (inte alls!)

2010 var ett av de år då många människor omkom i naturkatastrofer, ca 295,000. Som vanligt får "klimatförändringarna" skulden för många av dom. Ca 230,000 av de som omkom dog i jordbävningen i Haiti. Vad det har med klimatet vet jag inte.  Man menar att de väderrelaterade katastroferna skulle hänga samman med klimatet och hela det köret men det är ju isolerade händelser under ett visst år i specifika trakter där det kan förekomma skogsbränder och översvämningar. Cyniskt är det när man ger frukten av en hypotes som inte blivit bevisad nånstans skulden. Än mer cyniskt är det faktum att det är ett försäkringsbolag i Tyskland som gjort denna uträkning och presenterar det så kallt som bara försäkringsnissar kan.

Mannaminnet är långt sägs det men också selektivt. Varmaste, snörikaste, regnigaste osv är bara nåt som vi kan spåra längst tillbaka till den tredje eller fjärde generationen från oss själva räknat och med 1800-talsmänniskorna nu nästan helt borta är det början av 1900-talet som är det närmaste vi kommer riktigt långt tillbaka i tiden. Dessutom kan vi inte alltid lita på att minnet är korrekt. Vad kommer du ihåg av din egen barndom? Minnet är lika hoptryckt som alla dessa berg vi har omkring oss och som vi försöker läsa jordens historia ur. Nån enstaka vinter eller sommar som var exceptionell kommer vi ihåg men mer än så är det inte. Vi blandar med all säkerhet ihop åren och hur det egentligen gick till dessa år. Att mannaminnet vill säga att det finns guld i gravhögen där borta uppe på åsen och en undersökning bevisar detta har inget med det jag nyss sagt. Där handlar det om från mun till mun, generationers berättelser för att bevara nåt som bygden tyckte var viktigt. Att då komma ihåg huruvida det var varmare eller kallare än idag har ingen betydelse. Gravgåvorna var viktigare.
Lugnarohögen, hur var vädret när man höglade potentaten här?

Att det dör många under ett visst år är beklagligt men vi får tänka på det att i Haiti finns en förkastningszon som är välkänd sen många år så folk bor där på egen risk. I Pakistan är monsunen ett återkommande väderfenomen som ibland kan bli rätt så våldsamt. 2010 blev ett sånt år. Men att det skulle vara värre än många andra år vill jag inte hålla med om. 1861 drabbades Indien och framför allt staden Cherrapunji av en serie fruktansvärda oväder som vräkte ner 22,987 mm regn på en månad med ett specifikt dygn då det föll 10,871 mm! Cherrapunji fortsätter leda ligan som den regnigaste platsen på jorden.

Inte heller skogsbränderna i Ryssland är unika. Såna förekom förr mycket oftare i det landet men vårt moderna sätt att stoppa bränderna på, dvs att rensa skogarna på kvistar och annat som får bränderna att skapas, har gjort dom allt sällsyntare. Vårt plockande är förstås inte det enda som hindrar bränderna men det är en viktig faktor. Men på senare år har sånt plockande minskat och när så en värmeperiod inleddes var det oundvikligt att spontana eldar skulle uppstå. Dessutom är ej heller värmen nåt ovanligt i Ryssland. Eurasien är världens största landmassa och just här är det ca 220-250 mil till havet i alla riktningar. Uralbergen hindrar kylan från Sibirien att direkt nå denna trakt under sommaren och värmen från söder stannar då kvar och det blir som i en gryta. Den som tror att detta beror på någon av människan skapad klimatförändring är verkligen blind för fysik och kemi. Dessutom var många av skogsbränderna startade av idioter som älskar att se saker brinna. De kallas för pyromaner och är ungefär lika önskvärda som en tok som skrämmer en kirurg under dennes svåraste arbete med en patient.
Tanken går till "Brevet från kolonin". En del i Ryssland lekte ju skogsbrand.

Paradoxalt kan tyckas är det faktiskt bra för skogen att det brinner. Det föryngrar den, håller skadeinsekter och farliga svampar i schack samt ger lite öppnare ytor för fåglar och däggdjur att röra sej i.

Nej, katastrofer är enskilda händelser som vi inte kan rå över och ej heller kan rå för.

Populära inlägg