fredag 16 november 2012

Ett försök till närmande inom klimatfrågan


Kan vi sluta med öknamnen på varandra nu? Här finns chansen att diskutera klimatfrågan ingående och försöka utröna var man kan mötas. Sidan ifråga heter Climate Dialogue och ämnar vara en mötesplats för just denna fråga. Vi får väl vilka som vågar skriva mest där och hur olika kontrahenter ser på varandra efter ett möte. Det känns onekligen som att det behövs ett ställe för såna här frågor, framför allt eftersom vädret inte utvecklat sej som någon, vare sej de är för eller emot synen på människan som orsaken till vad som händer i klimatet nu för tiden.

Det innebär dock inte att jag kommer sluta skämta. De mest alarmistiska människorna behöver tas ner på jorden igen och de som är så überskeptiska att de bara ser konspirationer överallt kan behöva bli uppdragna från de hålor de gömmer sej i. Vi andra, realisterna, kan ta det lugnt och ta skepticismen på allvar.



"Allt som är officiellt får mig att skratta."

Olyckan i Lerum 1987

Bild från GP.

Just i skrivande stund är det 25 år sen den fruktansvärda kollisionen ägde rum i Lerum mellan två passagerartåg som av misstag letts in på samma spår. Här är ett mer fullödigt inlägg om detta. Wikipedia har också en artikel om detta. Hoppas verkligen vi slipper se liknande olyckor igen.




"Arkitektur är politik"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del sju - Språken, traditionerna, kulturen och historierna

Vad vet vi om ett eventuellt gemensamt urindoeuropeiskt språk? Vad vet vi om dess talare? Vad vet vi om deras kultur och traditioner? Var bodde de och varför lämnade de sitt ursprungsområde?

Det är ett problem med att låta lingvistik styra vårt kunskapsletande eftersom det endast ger oss ett rudimentärt vetande. Vi får bara kunskap om vad som verkar ha varit ett ursprungsland. Skulle vi enbart gå på de ord alla indoeuropeiska språk har gemensamt skulle man nästan kunna säga att de som ursprungligen talade ett indoeuropeiskt urspråk bodde vid en öken, vid foten av höga berg, långt från havet, i en skog med nära tillgång till floder och öppna slätter. Vilket stämmer in på många områden i världen.

Det vi vet i övrigt om deras liv är att de tycks ha haft den tredelade samhällsindelning som skulle dominera de olika rikena där indoeuropeiska språk talades. Jag skulle vilja säga att språken var en följd av samhällsstrukturen och att det ursprungliga språket bara var ett av många som talades i ett visst område. Förmodligen var det så lyckosamt att det som talades av en viss del av befolkningen också kom att talas av majoriteten. Men hur stämmer det överens med det vi redan sagt, att en erövrare inte nödvändigtvis lyckas tvinga på sina undersåtar sitt språk?

Saken är väl så enkel att det aldrig ägde rum någon erövring under den tid som gick från det att urspråket spreds bland den befolkning som skulle komma att föra det vidare ut i världen. Det rörde sej nog snarare om infiltration. På den punkten hade nog Colin Renfrew mer rätt än fel, att det rörde sej om ett gradvist utökande av språkligt territorium där kunskapen av jordbruket och herdekulturen förde med sej språket. Men det var nog mer tjyv- och rackarspel än bara herdar och såning. Det handlade nog också om handel och ingifte där kunskap om jordbruk och bättre mark i byttes mot andra saker, t ex hudar och metaller.

Möjligen togs andra områden successivt över av dessa jordbrukare på ett sätt som idag mest skulle kunna beskrivas som ett fientligt övertagande inom affärsvärlden. Gradvis fann sej de andra människor undanskuffade av jordbrukarna. Med tiden tog dessa över deras språk också. Här kan man tänka sej ett utbyte av ord vilket resulterat i den skillnad som finns mellan öst och väst.

DNA-forskningens resultat förbryllar till viss del men jag kan tänka mej en lösning på det problemet. Att det rör sej om samma typ av folk hela tiden ända sen de första moderna människorna lämnade Afrika är utom allt tvivel. De har kommit i vågor konstant som tagit sej fram till Indiska oceanen respektive Atlanten och sen gjort halt inför nåt obekvämt hinder, t ex berg, hav eller ilskna infödingar. Nästa våg har kommit över respektive områden och så vidare. Det har kanske varit samma typ av språkfamiljer hela tiden, med den skillnaden att de har utvecklats för varje våg som kommit in. Till slut har det språk vi idag spekulerar kring och kallar det urindoeuropeiska språket uppstått nånstans mellan de områden jag diskuterat tidigare, dvs från Kaspiska havet, via Anatolien till de ukrainska stäpperna.

På samma vis har väl andra språkfamiljer uppstått på andra håll. Har de haft närkontakt har de säkerligen influerat varandra språkligt och kulturellt.

Det har blitt ett inlägg dominerat av spekulationer kring språk och varifrån det indoeuropeiska urspråket kommit ifrån. Låt oss fortsätta en annan gång, i del åtta vilket kommer att beröra de religiösa aspekterna.




"Jag bryr mig inte om på vilket språk en opera sjungs så länge det är på ett språk som jag inte förstår"

Populära inlägg