onsdag 29 juni 2011

Mycket bra skrivet av Henrik Alexandersson om SD

Nu har Sverigedemokraterna avslöjats för vad de egentligen är, de är isolationister. Det innebär att man hellre stänger in sej i sitt eget land och låtsas som det regnar inför det som händer ute i världen. Ett både farligt och lönlöst förhållningssätt i längden. Henrik Alexandersson visar på hur SDs EU-kritik inte är nåt annat än just missriktad opportunistisk isolationism när han pekar på hur SD försöker göra Schengenarbetet till en kampanjfråga. Allt detta i den förmenta "svenskhetens" namn. Den där svenskheten som aldrig har funnits annat än i romantikers vilda fantasier. Samma sorts fantasier som ledde till Tysklands, Italiens, Jugoslaviens, Ungerns, Tjeckoslovakiens och många andra länders bildande från ca 1850 och framåt.

Ja, jag talar om igen om nationalism, denna av mej så hatade form av samordning av folk och fä. Men åter till Alexanderssons inlägg. Han har också rätt i att de etablerade partierna blundar alldeles för hårt inför SDs försök att blanda bort korten. De stora partierna ser hellre att man håller sej väl med EUs byråkrati än kritiserar dess struktur och felaktigheter. Man borde alltså bemöta och ta ner SD på jorden i en helnelson snarare än att cirkla runt dom. För det handlar inte om att Schengen är ett dåligt sätt att få hit en massa dagdrivare utan om att Schengen borde utvecklas till ett fullfjädrat redskap i kampen mot knark och sexhandel. Om vi fått in dessa problem borde den fria rörligheten kunna användas till att snabbt sprida kunskapen om dessa oegentligheters rörelser inom unionen.

För övrigt är inte tiggeri nåt större problem på våra gator. Problemet på våra gator är att de inte rena nog. Rensa upp allt skräp så kan ni eventuellt återkomma då.

Tillägg: Läs även detta som ytterligare torde genera SD-anhängare i och med att de verkar hysa uppfattningen att CIA ska ha rätten att föra bort och döda andra länders medborgare om dessa tros vara terrorister. SD skulle alltså stödja uppfattningen att Sverige inte har rätt att hävda sina egna gränser. Hur var det nu med svenskheten?

tisdag 28 juni 2011

Sarkozy gör en bra sak gällande kärnkraften

Jag är ingen större beundrare av Nicolas Sarkozy, Frankrikes president om nu nån skulle missat det, men nu har han gjort en bra sak. Han har nämligen lovat fortsätta sitt lands satsning på kärnkraft. En miljard euro ska plöjas ner i en modernisering och nybyggnation av atomkraften. Det behövs lite modernt tänkande mitt i allt detta bakåtsträvande bronsålderstänkande som framför allt vindkraftsivrarna står för. T o m ett annat av mina "hatobjekt" inom energi- och klimatfrågorna, Andreas Carlgren, verkar tycka att en fortsatt kärnkraftssatsning är bättre än nedläggning.

Det är nu dags att sluta se på atomkraften som energins gossen Ruda. Tjernobyl var resultatet av ett misslyckat till stora delar osanktionerat experiment, Harrisburg var bara en incident utan större efterverkningar och Fukushima en naturkatastrof vars efterverkningar hade kunnat undvikas om högre murar hade byggts mot havet och kraftverket varit placerat längre inåt landet.

Förresten verkar det som om det en gång i tiden hette bara atomkraft i svenskan men när motståndet växte sej starkare kom ordet kärn- att bli vanligare, framför allt p g a ordet kärnvapen. Ordet atomkraft finns i SAOB men inte kärnkraft, som däremot finns i SAOL. Nu beror det på att ordet kärnkraft inte var etablerat när SAOB hade kommit fram till ordet kärna. Uppslagsordet kärna är skrivet där 1939 och då var inte ordet kärnkraft skapat i svenskan. Jag skulle tippa att ordet kärnkraft, likt många andra ord inom detta fält är skapat på 1950-talet eller nästa decennium, då det blev vanligt att "översätta" finare ord till svenska. Atomkraft är belagt från 1876 eftersom man redan då visste vilka krafter man kunde frigöra vid antingen fission eller fusion av atomkärnor. Tanken bakom motståndet är ju förstås ordet kärna som blev det ord man "hatade". Man hatar det för att man tycker att ordet kraft i koppling med vad det innebär inom vapenfältet är skrämmande. Kärnkraft är följaktligen motståndarnas ord för verksamheten, atomkraft är tillskyndarnas och vetenskapens ord. Således kommer jag att luta mej emot ordet atomkraft.

måndag 27 juni 2011

Ett onödigt inlägg

Jag tänkte bara skriva ett sånt där onödigt inlägg för att bättra på statistiken över antalet inlägg jag skrivit här. Hittills har jag med detta skrivit 1185 inlägg. Det är ungefär samma tanke som denna sida. Eller som denna bild:

Bilden föreställer en gräddsnipa på en kontorsstol. Totalt ointressant och tillför nog bara tillfredsställelse för dom som tycker sånt här vetande är kul. Om det blir nåt mer skrivet idag från min sida, väl mött då i så fall.

söndag 26 juni 2011

Tips på en bra systemkamera för amatörer

Min ekonomi är inte den bästa men jag tänker ändå göra ett försök att köpa mej en systemkamera. Jag tänker lista de saker jag vill kunna fotografera, vad kameran får kosta och sen får ni experter tala om för mej vilken sorts kamera jag bör skaffa.


Jag vill alltså kunna fota följande saker utan större problem:


Blommor och insekter i närbild

Enskilda människor i enklare modellfotografering

Tåg och spårvagnar i rörelse

Människor i rörelse

Landskap


Den får kosta högst 5000 kr, mer tror jag mej inte kunna spara ihop till på ca ett år. Jag kanske kan få ihop ytterligare en tusenlapp om jag snålar på maten, vilket ändå behövs med tanke på att jag äter för mycket.


Vad tror ni? Vilken typ av kamera får jag för de pengarna och önskemålen?

-----------------------
Min nuvarande kamera är en vanlig liten enkel kamera, en Nikon Coolpix L14 som visserligen klarar av allt detta men jag vill kunna byta objektiv ibland och den digitala zoomen är faktiskt rätt irriterande eftersom allt blir så skakigt utan stativ.

lördag 25 juni 2011

Fildelningen går nog inte att rucka på så lätt

DN återger undersökningsresultat som enligt dom tyder på att ungdomar hellre lockas att strömma musiken mot betalning än att fildela den. Det tror jag faktiskt inte mycket på. Det kanske stämmer hos vissa ungdomar men inte alla, långt ifrån alla. Hos vuxna är det nog inte så. Vi som varit med ett tag (ca 30 år och mer) kommer ihåg känslan av att plocka bland LP-skivorna i affärerna. Den tekniken liksom CD är kanske på utdöende men det beror nog mer på den ekonomiska aspekten än att ungdomar strömmar musik. Man får komma ihåg att det inte är unga människor som sitter på pengarna i det här samhället utan lite äldre. Vi äldre vill ha nåt vi kan ta fram och spela när och hur vi vill. Dagens mjäkiga apparater med minihögtalare och överförstärkt ljud i själva musikspåret är inget för oss. Förhoppningsvis finns det yngre människor som gillar kvalitet i ljudet såväl som i musiken.

För mej som har erfarenhet av fildelning ända sen Napsters dagar är det nog en mer hållbar lösning med mp3 och AAC om man inte vill ha skivor. Egentligen håller jag inte på med fildelning så mycket numera för det verkar ta så lång tid innan det blir klart. Det verkar ju som om allt som är "inne" för tillfället får all bandbredd. Jag har dessutom allt jag behöver redan men tänker göra mej av med mina skivor för de tar bara upp plats där hemma. Innan Copyswede förstår allt nöje för oss hoppas jag kunna köpa en extern hårddisk till ett bra pris och lägga ALL min musik jag har på på den. Sen får den alternera mellan alla datorer jag kommer i kontakt med. Samma med de filmsnuttar jag själv filmat på först min hund Aurora innan hon dog och nu på den katt min mamma har. 

Även om ungdomarna mot min förmodan skulle vara de som avgör hur fildelningen utvecklas är jag tämligen säker på att den finns kvar långt efter att både CDn och Spotify försvunnit. Åtminstone i nån form. Jag vet inte hur mycket matnyttigt offentligt material inom diverse vetenskapliga discipliner jag fått tag på via fildelningen. Så det så!

fredag 24 juni 2011

Kärnkraften igen

Som den amatörtyckare jag är måste jag få tycka till om kärnkraftsmotståndet igen. Till skillnad från experterna och de som vet mer än mej och som likt mej förespråkar atomkraft har jag inte mycket mer än grundkunskaperna inom fysik att komma med; vilket dock är mer än vad motståndarna verkar ha i gemen. De som kan nåt inom fysik och ändå är emot kärnkraft torde vara påverkade av sina mindre fysikkunniga men väldigt politiskt kunniga vänner, ett sorts psykologiskt underläge där kunskap får vika för tyckande. Att man ogillar atomkraft är för mej oförklarligt i dagens läge när den är säkrare än mycket annat (se förrförra inlägget jag gjort om detta ämne) inom energiindustrin. Det verkar emotionellt vara kopplat till atombomberna och den tekniken men det är ju VAPEN, inget annat. Atomkraften är till för att ge billig, enkel och modern energi till många hushåll på en gång.

Olyckan i Fukushima har inte ändrat min syn på atomkraften. Tvärtom är jag mer för den efter detta. Arbetet med att sanera går faktiskt bra, trots braskande hatartiklar som verkar vara skrivna av Greenpeace-anhängare. Det stora felet med Fukushimas kraftverk var placeringen, i ett område som är ökänt för sina tsunamier sen lång tid tillbaka. Högre murar bör byggas för alla atomkraftverk i fortsättningen i Japan. Vad gäller klassikern Tjernobyl var det av allt att döma ett experiment utan direkta kunskaper om vad man höll på med som gick åt helvete. Kärnkraften är en lydig undersåte men släpper man dess krafter fria blir det en fruktansvärd herre. Så man bör vara försiktig men de som är experter, och till dessa räknas inte Greenpeace eller några tyckande politiker utan koll på verkligheten, kan sitt jobb. Tekniken är säkrare än nånsin och det är bara terrorister med bomber och klåfingriga tyckare som kan hota den.

Så, lägg ner motståndet är ni snälla. Er idealism är lovvärd men den kan bäst utnyttjas genom att protestera mot fågelmördarna (vindkraftverken) och oljekraftverken som bara slösar resurser.

torsdag 23 juni 2011

Dumheter världen runt

Jag har som sagt örat mot rälsen och läser och hör mycket dumheter. Även mycket sorgligt får jag mej till livs. Som detta med vad som verkar ha varit en systematisk utrensning i Norwich, England, av folk som tror på en annan aspekt av samma gudom än den majoriteten gjorde vid tiden för massakern. Detta hände på 1100-talet. Från en mer närliggande period historiskt sett finns denna dumhet om en chefsläkare som hade bakjour och i den kapaciteten ofta satt på krogen full, förmodligen var chefen bakfull dagen efter också. Fler läkarrelaterade dumheter: en tioårig flicka fick ingen ambulans när hon fått en sax i bröstet. SOS Alarm bestämde i sin stora visdom att det inte behövdes.

Alla dessa dumheter och hemskheter är en del av vad det är att vara människa. Vi har alla våra större och mindre fel och vi gör alla våra misstag. Även andra djur gör sina misstag. Den här pippin gjorde misstaget att flyga in en ruta med full fart. Den satt sen en stund helt groggy innan den flög iväg.

onsdag 22 juni 2011

Min blogg - en resumé

Den 27 april 2007 klockan 14.22 publicerade jag mitt första inlägg på den här bloggen. Avsikten med bloggen var då som nu att presentera vad jag tyckte och tänkte om saker omkring mej här i världen. Jag hade ett annat namn på bloggen då men jag kommer faktiskt inte ihåg vad jag kallade den då. Efter ett tag bytte jag till ett jag numera skäms över så det tänker jag inte ta upp mer. Det nuvarande har jag haft i ca två år nu och det får väl duga.

Jag har konsekvent struntat i allt som är politiskt korrekt här på bloggen. Jag har rasat mot klimatdravlet, rest ragg gentemot den avart av feminism som grasserar i vårt land numera och varit en ganska olydig hund när det gäller den största politiska korrektheten just nu, nämligen att man måste vara kritisk gentemot invandringen. Det är jag förstås också men till skillnad från många andra vill jag ha in fler människor från andra länder. Dugliga som kan ersätta de slashasar som befolkar det här landet och som bara beskyller immigranter för allt dåligt som händer!

Den absolut största dumheten i vårt samhälle är problemet med att vi sexualiserar våra kroppar. Lite naket har inte skadat alls, tvärtom. Det är just för att man ser sex överallt som har gjort att allt naket är nåt fult. Jag har inget emot att visa naket men har ändå undvikit att direkt visa det här eftersom jag gillar att tänja på gränserna utan att korsa dom helt och hållet. Det osedda är ofta mer intressant än det sedda. Någon gång har jag länkat till material där naket ingår men som sagt aldrig direkt visat något naket rätt ut. Bilden nedan är ungefär var gränsen går:
Engelskan Abbie Hawkins, då 19 år, visar i en väldigt dramatiserad version hur hon hittade en fladdermus i sin behå år 2008. Synd att hon inte visade mer, tycker jag...
Samma sak med allt som har med upphovsrätten att göra. Finns det tillgängligt, ska det kunna användas också - utan restriktioner. Det är mestadels girighet bakom kraven på pengar och tillstånd. Jag har också gått till storms mot organiserad religion och allt som har med det att göra.

Nånstans i Kroatien eller Bosnien togs detta foto i slutet av 1990-talet eller så av en lyckosam fotograf i samband med en solförmörkelse. Varken gud eller djävulen är nåt jag tror på men det är alltid kul att se såna här bilder.
Jag har ingen egen religion, tror inte på nåt sånt alls. Folk ska ha rätten dock att tro på nåt om de vill men den rätten till religionsfrihet har missbrukats å det grövsta. Framför allt är det de utövare av de stora religionerna (kristendom, islam, hinduism) som sätter käppar i hjulen för detta. De vill inte ha frihet. De vill att alla som tror ska tro enligt deras sätt att se på omvärlden.

Det har nu gått drygt fyra år sen jag började och jag har bara börjat. Se upp, för nu kommer jag!

EHEC-smittan, ett resultat av ekologiskt missbruk?

Den kom som från ingenstans. Den tog 33 människors liv och slog de överlevandes i spillror. En bakterie som fått frodas ohämmat och fått resistens gentemot antibiotika pga vårt stora användande av just antibiotika inom medicinen men även inom jordbruket där man matar boskap med antibiotika på löpande band, medel som sen släppts ut i naturen lika ohämmat vilket gör bakterierna där resistenta. Duktigt jobbat!

EHEC kallar man den här typen av bakterie som drabbat Tyskland, Danmark och Sverige framför allt den senaste tiden. Lagom till att historien dör ut i tidningarna kommer nu en anklagelse mot det så kallade ekologiska jordbruken. Det var nämligen vid ett sådant som smittan hade sitt ursprung. De odlare som är oskyldiga har fått betala ett dyrt pris för den misstänksamhet som rått den senaste tiden. Nu drar vi inte alla över en kam här. Det räcker med att säga att en bondgård låg bakom smittan och den var en sådan som satsat på ekologiskt jordbruk. Saken är den att man gödslade med obearbetad gödsel från kor och annan tamboskap direkt på marken där grödan ifråga växte. Så alla som använt sej av den här metoden bör vara väldigt försiktiga.

Jag är ingen bonde, har ingen i släkten som varit äkta bonde på flera generationer, men jag har aldrig hört talas om att man slänger ut gödsel från boskap direkt på åkrarna. Man ska väl låta det torka så bakterierna som kan vara farliga går ur? Eller har jag missuppfattat något här? Tala gärna om ifall jag tänkt fel här.

Vad värre är, det är väldigt tyst från miljönissarnas håll om det faktum att det var en ekologisk farm som var skurken i dramat. Eller menar de att detta bara var en olycklig slump? Tills vidare kan vi bara säga som så att om det händer igen och en ekologisk farm ligger bakom även detta sjukdomsutbrott bör vi se över den ekologiska processen ordentligt. Är konventionellt jordbruk skurken nästa gång är det läkemedelsindustrins fel helt klart. Deras roll i det hela bör redan nu undersökas för antibiotika mot allt möjligt bör inte vara möjligt, om ni förstår vad jag menar.

tisdag 21 juni 2011

Att göra en Jan Jörnmark

Jan Jörnmark är en kille som gjort det till sitt mål att dokumentera övergivna platser, där byggnader en gång inhyst både det ena och det andra men nu sakta förfaller på ett eller annat vis. Han har en egen hemsida för dokumentationen av dessa platser. Idag gick jag förbi en sådan övergiven plats, en gammal mack från en svunnen tid. Den har inte fungerat som mack på väldigt länge men det har ändå varit en bilrelaterad verksamhet i byggnaden ända fram till i vintras då man lade ner, förmodligen pga hård konkurrens från annat håll.

I alla fall fick jag inspiration till att göra mitt egna lilla reportage i fotoversion. Några ambitioner att göra det lika ambitiöst och storslaget som Jörnmarks produktioner är har jag inte. Det räcker med åtta foton i mitt fall. Inte desto mindre gör jag nu som han gör och presenterar det jag vet om byggnaden:

Malung är en typisk landsbygdsort där det mesta i utvecklingsväg inneburit att byn avfolkats. Idag bor det ca 5500 invånare i själva Malung. Det har fått konsekvenser för såväl industri som infrastruktur och handel. Den här byggnaden är ett sådant exempel där först bensinstationsverksamheten, vilken logotyp som stod på taket vet jag inte i skrivande stund (tala gärna om det för mej!), slogs igen på 1990-talet...

...för att följas av en bilverkstad med försäljning av artiklar för bilars skötsel som sidosyssla. Det gick ett tag men priserna tvingades upp eftersom kostnaderna för att driva stället och konkurrensen var hård från annorstädes och då gick det inte längre...

...så till slut, vintern 2010-2011, slog man igen. Lokalen är tömd på all verksamhet nu och bara en stol och lite....

...annat jox påminner om vad som en gång hände här. Speglingen i fönsterglaset kan ses som symboliskt. Ute på gatan fortsätter trafiken som om inget hänt, utvecklingen går vidare. Där inne minner stolen om att man inte kan sitta ner och vänta på utvecklingen...

...för då hamnar man på pottan. Det vill man väl inte för man vill ju vara med där det händer...

...vilket inte kan hända här inne, inte nu längre i alla fall. Vad som ska hända med byggnaden är osäkert...

...men den är ett fint monument över en tid då det fanns behov av flera mackar med duktig personal som även kunde kränga lite saker vid sidan av. Men ändå undrar jag om inte byggnaden bör få gå till de sälla jaktmarkerna...

...för med en sån här illa medfaren fasad kan man undra om någon vill göra nåt av den. Vad marken kan användas till får vi se, om nu byggnaden ska rivas. Det finns anledning att återkomma till detta.

måndag 20 juni 2011

Sveriges historia ur ett annat sammanhang - Del två: Bönderna kommer


Kapitel två: Bönderna kommer
Bondestenåldern och ett nytt sätt att leva

För ca 6000 år sen händer något som radikalt ändrar hela Norden, på sikt. Det är ett helt nytt sätt att leva som gör allt så otroligt annorlunda jämfört med de tidigare kulturerna. Jordbruket och herdelivet hade nått Norden. De människor som för med sig denna kulturyttring kommer liksom andra yttringar söderifrån. Skillnaden från tidigare skiftningar i kulturyttringar är att de som nu kommer verkar nästan helt ha ersatt tidigare populationer på alla platser i Skandinavien. Endast ca 15 % av dagens invånare i Norden beräknas ha ett ursprung äldre än de som kom till Norden för 6000 år sen. Denna siffra är baserad på DNA-undersökningar utförda av Karolinska institutet och Helsingfors universitet på ca 5000 personer i Norden inklusive Ryssland och Tyskland. I vardagligt tal kallas den här perioden bondestenåldern men inom vetenskapen säger man oftast neolitikum (grekiska neo, ny + lithos, sten).
Neolitikum delas i Sverige in i tre perioder:
  • Tidigneolitikum (4000-3350 f v t) Trattbägarkultur
  • Mellanneolitikum (3350-2400 f v t) Gropkeramisk kultur (Snörkeramisk kultur)
  • Senneolitikum (2400-1800 f v t) Hällkistekultur
Under tidigneolitikum ser man direkt hur de nya idéerna slår rot i det som idag är södra Sverige och Danmark. De första tecknen är plogfåror i marken som fortfarande finns kvar under dagens marknivå samt rester av de plogar och ok man använde för själva plogningen. Man kan följa denna kulturyttrings vandring ända från dagens Ukraina, genom Balkans nordligaste områden och nuvarande Österrike, Ungern, Tjeckien och Polen ända till våra breddgrader. Det är som om en hel stam eller åtminstone flera stammar med samma kulturområde sakta rört sig över en period av ca 2000 år innan de nådde Norden för ca 6000 år sen. Förstås bör man vara försiktig med såna tolkningar men det finns tecken på att den tolkningen inte är helt felaktig. Framför allt är det den kronologiska följden och likheterna mellan keramiken som gör att man tolkar det som en eller flera närbesläktade stamsamhällen som rört sig utmed floderna i Europa och norrut till Norden. DNA har bekräftat att detta antagande om stamrörelser åtminstone till stora delar stämmer.

En sak som man bör ha klart för sig är att även om det kallas bondestenåldern skulle det dröja flera tusen år innan jordbruket slog an över hela den skandinaviska subkontinenten. Det var främst längs kusterna och längs floddalarna i det inre av Västsverige och Danmark som jordbruket kom att dominera tidigt. Den största skillnaden mot tidigare kulturer låg i hur man gjorde sin keramik och hur man begravde sina döda.

Det gemensamma namnet för hela detta område är den bandkeramiska kulturen. Den har sitt namn efter en teknik med vilken man skapar bägare och ceremoniella figurer på dessa bägare. Man tog lera, rullade ihop den till band som man sen lade ovanpå varandra i ringar tills de formade en bägare. Sen slätade man ut allt till en rund form som i Norden fått namnet trattbägare.
Denna trattbägare har hittats i Skåne

Bilden ovan visar en typisk trattbägare från tiden mellan 4000 f v t och 2900 f v t. Den har i Norden gett namn åt trattbägarkulturen. Dess nordligaste förekomst i Norden var vid Dalälven. Norr därom förhärskade länge den gamla jägarkulturen ett bra tag till. Det engelska ordet för denna sorts keramik är funnelbeaker (engelska för trattbägare), vilket syftar på att vissa krukor ser ut som just trattar, vilket alltså de nordiska krukorna gör.
Trattbägarkulturen
Nu börjar även de religiösa uttrycken bli starkare. Gravarna blir mer och mer avancerade, bildkonsten visar upp alltmer övernaturliga inslag där människor lyfter båtar, stora djur som knappt finns i sinnesvärlden existerar på samma plan som vi gör. Ett annat sådant tecken är de stora gravhögar som anläggs runtom i hela Norden upp till och med södra Norge och Dalälvsområdet i Sverige. Med tiden utvecklas detta till att bli en del av en kultur som spritts över den europeiska kontinenten och Nordafrika under de senaste 2000 åren, den så kallade Megalitkulturen. Den återkommer vi till om en stund.
Sättet att göra flintyxor på förändrades också under den här tiden. De blev mer effektiva och det verkar som om ett system för handel med dom hade satts igång ungefär samtidigt som jordbruket och boskapsskötseln kom. Man har funnit tydliga spår genom C-14-mätningar att jorden börjat odlas vid ungefär 3950 f v t. Med tiden har således de ursprungliga invånarna i Norden, och övriga Europa också för den delen, anpassat sig till nykomlingarnas liv och leverne. När nykomlingarna smälte in i det gamla Europa är svårt att säga men möjligen redan efter ett antal generationer bör det ha varit svårt att skilja immigrant från inföding.
Megalitkulturen är en väldigt intressant period i Europas historia eftersom den verkar ha haft ett enormt inflytande på resten av kontinenten, även om inte alla delar av den hade del i kulturen i fråga. Den karaktäriseras främst av de gigantiska stensättningar som verkar ha fungerat som gravmonument i de fall vi pratar om dösar och gånggrifter, som kalendrar i de fall vi pratar om stenringar och stora bautastenar i ringar eller avlånga skeppsliknande formationer. Men när vi talar om skeppssättningar är vi inne på bronsåldern och den har ett eget kapitel. För att återgå till megalitkulturen är det på sin plats att visa på en karta hur stort område som var direkt påverkat av denna kultur.
Megalitkulturens utbredning i Europa. Notera att den nordligaste utbredningen är på gränsen mellan Norge och Bohuslän. Det är nu konstaterat att även sydligaste Norge var en del av Megalitkulturen.
Den äldsta formen av gravmonument från den här tiden kallas dösar. Dösar kommer in i Sverige via Danmark ca 3500 f v t, vilket kännetecknar för Nordens del en period vi kallar Mellanneolitikum, och dösarna kännetecknas, som bilden nedan klart visar, av ett antal vertikalt placerade stora stenar som täcks över av en enda stor sten med ett hålrum under där man lade den döde. Möjligen har sen trästockar lagts runtom som ett extra skydd för den döde.
Skegriedösen i Skåne
Det finns antaganden att dessa stenkonstruktioner föregicks av liknande konstruktioner i trä. I en del fall har man hittat sådana konstruktioner, framför allt i Megalitkulturens största område rent fyndmässigt, de brittiska öarna. Ibland kom dessa gravar att användas flera gånger, i vissa fall verkar det ha varit helt orelaterade personer som begravts, antagligen p g a att ursprungsbefolkningen bakom en viss dös i just den trakten dött ut eller flyttat.
Megalitkulturen håller än så länge en ganska låg profil i Norden, med undantag för Danmark, men någon gång runt 3350 f v t blommar den upp på allvar även i det som ska bli Sverige och södra Norge.
Gropkeramisk och Snörkeramisk kultur
Mellan ca 3350 - 2950 f v t övergår trattbägarkulturen i den snörkeramiska kulturen och då går Mellanneolitikum in i sin andra fas. Den lokala varianten i Norden har fått benämningen stridsyxekulturen, tidigare även båtyxekulturen, efter de vackert utformade ceremoniella yxorna i sten, oftast flinta men även i granit. Samtida med dessa är den geografiskt relativt begränsade gropkeramiska kulturen. Som innan fortsatte jordbruket att utvecklas och ta ny mark i anspråk men den här perioden i Nordens förhistoria domineras alltså av stora gånggrifter, dösar, underliga stenringar samt dessa intressanta krukor eller bägare. Befolkningsmässigt verkar det som om fler människor har kommit in i Norden och bebor detta område men det verkar som om man medvetet försökt ändra kultur på bara några decennier, förmodligen rör det sej om folk bland ursprungsbefolkningen som anpassat sej till den nya ordningen och själva börjat bli bofasta.
Man kan alltså se den gropkeramiska kulturen som ett lokalt sätt att anpassa sej till influenserna utifrån. Ursprungsbefolkningen har slagit sej samman med invandrarna och bildat en ny kultur, en baserad på både inhemska och utifrån kommande kulturyttringar. 

En sak som utmärker den gropkeramiska kulturen är utvecklandet av förmågan att bryta ner mjölkproteiner och mjölksockret laktos. Det är en viktig process eftersom den möjliggör drickandet av ren mjölk från nötboskap, getter och får. Detta sprider sej snabbt över Norden och det är också i Norden som folk idag är mest resistenta mot de problem som laktos kan innebära. I övriga Europa och ute i världen finns denna resistens i varierande utsträckning och det beror på att man mestadels äter de bearbetade formerna av mjölk i dessa områden, dvs smör, ost och grädde. Ren mjölk är en närmast nordisk angelägenhet.
Exempel på hur stridsyxorna kunde se ut. Det är lätt att se varför man i arkeologins barndom kallade dessa yxor för båtyxor.

Den snörkeramiska kulturen å sin sida är en utifrån kommande kulturyttring, den kommer från sydöst (ursprunget tycks dock ha varit mellersta Tyskland) och blandas med Megalitkulturen till vad som i Norden kallas stridsyxekulturen. Den kallas så för att de yxor man gjorde i sten liknar de yxor man gjorde på kontinenten - i metall. Så även denna kultur är till stora delar befolkad av inhemsk population. Det som skiljer den från den gropkeramiska kulturen är att den tagit så tydliga influenser utifrån att man kan se den som ett försök att härma andra folks viktigaste kulturyttringar.

Man skulle samtidigt kunna frestas att anta att en ny styrande elit och med den en ny religion och ett nytt samhällsskick uppstått för inom bara något sekel har det i Västeuropa uppstått en nära besläktad kultur vi kallar klockbägarkulturen med samma typ av begravningsritualer och objekt såsom nya typer av bägare och yxor i sten. Den har med megalitkulturen att göra även om den inte direkt är dess orsak. Med megalitkulturen kommer de så välkända gånggrifterna och dösarna som brukar få illustrera stenåldern i Sverige och stora delar av Europa, trots att detta endast utgjorde en försvinnande liten period i historien. I Sverige varar denna kulturs höjdpunkt bara ca 1500 år.
Ett exempel på hur snörkeramik ser ut, i det här fallet från Finland.
Gånggrift vid Ekornavallen, Västergötland.
Framför allt är det Västsverige som har del i megalitkulturen. Faktum är att den största koncentrationen av gånggrifter och dösar i världen finns i området runt Falköping i Västergötland. Här finns mer än 250 st gånggrifter. De flesta är från tiden 3300-2800 f v t och de har av allt att döma använts av flera generationer och flera familjer. Detta är en viktig aspekt i sammanhanget, att gravarna tycks ha varit mausoleer för hela ätter. Senare tiders människor har sen även de begravt de sina här inne, förmodligen då den ursprungliga ätten dött ut eller flyttat. Här finns nämligen DNA-spår av de folk som idag kallar sej själva samer. De tycks ha tagit del i den tidiga jordbrukningen och boskapsskötseln vilket är kuriöst då de idag lever uppe i norr och många av dom under flera hundra år enbart tycks ha levt på boskapsskötsel.
Senneolitikum
Något senare än dessa två begravningsskick är hällkistan. Den dyker upp ca 2300-1800 f v t och räknas således till senneolitikum. Den är likt de föregående stora tvärställda stenkonstruktioner men skillnaden består i att de ofta är gjorda i kolossalformat och med speciellt uthuggna smala block som tvärställts med liknande block ovanpå. En del av stenblocken väger 10 ton! Den största hällkistan i Norden finns i Västergötland. Ca 2000 hällkistor har kunnat konstateras från den här tiden.
Det är under senneolitikum som de första stora långhusen börjar uppkomma, efter förebilder i Frankrike och Tyskland. En annan karaktäristisk sak för denna period är flintdolkarna, utsökt karvade ur flintan med stor precision.
Hällkistan i Härene, Västergötland.
 Nu har den så kallade Megalitkulturen upplösts och ersatts av mer lokala yttringar. Det är hela tiden frågan om samma människor som tycks domineras av en elit vars krav på enorma gravar bara växer. I östra Europa har samtidigt ett nytt sätt att se på metaller fått konsekvenser för handeln. Guld har länge varit känt, även i Norden för smycken gjorda av denna metall har hittats här sen före Senneolitikum, men nu börjar man se på den som en möjlighet att skaffa sej status med. Mer om denna status i nästa del.
Jordbruket förde alltså med sig ett nytt sätt att leva som främst visades i gravarna men även syns i de vardagsföremål man lämnade efter sig. Plogar, tämjd boskap, röjd mark, bofast befolkning (till större delen åtminstone). Vapen, vardagsföremål blev alltmer sofistikerade och det är under den här tiden (ca 5000 år sen) som Hallonflickan levde och dog. Tänk på detta, det är ca 163 generationer sen hon levde. Längre än så är det inte sen dessa människor förde utvecklingen vidare. Jag har talat om elit och att de ställde krav på att bli begravda i stora monumentgravar. Detta är samtidigt som pyramiderna i Egypten eller något före så tanken är inte helt fel. Men vi bör akta oss för att kalla eliten för förtryckande. Det finns inga tecken på att de som jobbade var förtryckta på något vis. 

Religiösa och förmodligen väldigt skrockfulla men inte förtryckta. Det är en senare tiders projicering för att man trodde att bara för att vi i vår tid var förtryckare och förtryckta så måste dessa människor också ha varit det. Förtryck är ett koncept som uppkommer på allvar under nästa period i serien, nämligen Bronsåldern. Det beror på att jakten på status och makt intensifieras i och med att man börjar se den mark man tagit i anspråk som en del av den makt man redan har över andra människor. Väl mött i nästa kapitel.

söndag 19 juni 2011

Kreativitet och galenskap

Vad vi vanliga dödliga misstänkt länge har nu bekräftats av vetenskapen, det finns en genetisk koppling mellan genialitet, alltså fantastisk kreativitet, och galenskaper i form av psykoser. Det finns en distinkt koppling mellan t ex forskning och olika mentala problem. Man har kollat listor på folk som jobbat inom olika yrken, jämfört DNA hos folk och dragit dessa konklusioner efter mycket dividerande och pusslande. Troligtvis krävs nog ett än mer digert arbete med gener och jämförelser inom släkterna innan sista ordet är sagt om detta.

Såna här problem har sällan folk som jobbar inom tjänstemannasektorn. Precis som en kommentator till DNs artikel skriver: "Bankirer är väl snarare anledningen till att andra blir psykiskt sjuka."

Fast i sambandet kan man undra om inte det finns en viss form av sinnessjukdom bland tjänstemän också, bara att den är mer subtil och yttrar sej i att andra mår dåligt snarare än de själva.

Man kan också undra om det är vanlig kreativitet eller galenskap som ligger bakom det faktum att IPCC är i blåsväder än en gång sen en rapport avslöjats som skriven av en person som låtit sej styras av Greenpeace. Dravlet inom klimatdebatten från särintressenas sida fortsätter alltså, trots att det knappt finns någon trovärdighet i AGW-hypotesen längre. Den kommer jag hädanefter degradera till tanke. En hypotes är i alla fall ett trovärdigt scenario, nåt som skulle kunna hända, men en tanke är bara nåt man hasplar ur sej utan att "tänka efter".

Som synes är gränsen mellan kreativitet och galenskap mycket tunn.

lördag 18 juni 2011

Konceptet förbud/påbud

Jag är fascinerad av hela konceptet med förbud och påbud, vilket ju är en del av den grund som våra olika samhällen står på. Det är inget unikt för människan, alla utvecklade samhällslevande djur har förbud och påbud, även om just människans är speciella i sin utformning och utveckling. De mest grundläggande är:

# Inte döda annat än i självförsvar
# Inte ta från någon annan utan att fråga om lov
# Inte göra någon illa genom ord eller handling
# Var snälla mot varandra
# Dela gärna med till andra
# Visa hänsyn mot äldre och styrande
# Delta i samkväm och iaktta seder och bruk som finns hos andra
# Ät gärna tillsammans

Det finns förstås fler men dessa är dom jag kan komma på i skrivande stund. Ett väl fungerande samhälle behöver egentligen inte mer än dessa regler för att just fungera. Vad säger det då att de flesta lagböcker är tjocka volymer fyllda med text som förbjuder och påbjuder både det ena och det andra om våra moderna samhällen? Jag skulle vilja säga att ju tjockare en lagbok är desto mindre bra är ett samhälle eftersom det då blir överreglerat och lagen blir då viktigare än samhället lagen är menad att skydda.

Lagar är till för att skydda, både en själv och ens egendom liksom den är till för att stoppa dumheter, men ibland kan lagar bli som i uttrycket själv är bäste dräng, dvs lagen kommer till för lagens skull. Då spelar det egentligen ingen roll hur man skriver den, den kommer i alla fall vara mer av ett hinder för ett fungerande samhälle än ett skydd för diverse verksamheter i samhället. Vem drar mest nytta av lagar? Är det vissa personer eller samtliga? Tjänar vi på att ha en så tjock lagbok som möjligt? Är det viktigt att hela tiden uppdatera lagarna så att de följer med sin samtid? En grupp frågor som skall och bör ställas flera gånger.

Det är förstås lätt för mej att sitta här och raljera på mina höga hästar om vad jag tycker om lagar och regler men det kan jag göra tack vare den viktigaste lagen som finns: yttrandefrihetslagen. Det är den som banar väg för alla andra lagar och förordningar. Utan den hade vi inte haft en lag som förbjuder mord, stölder och mycket annat. För det är ju ordet som sett till att skurkarna åker dit när man ropar på lag och ordning. Det anser jag. Vissa kunde komma undan med mord förr i tiden om de ansågs tillräckligt viktiga för samhället. Visst kan detta hända även idag och många politiker uppför sej som om de var immuna mot åtal men även den synen håller på att luckras upp.

Men en fråga bör ställas speciellt i detta sammanhanget och det är en som kan debatteras överallt: Är vi lika inför lagen?

Jag skulle tro att vi både är det och inte är det. Vi är det i och med att vi har samma förutsättningar inför den. Vi har samma möjligheter att utnyttja lagen och tolka den som vi vill. Dock har vi inte samma likheter vad gäller möjligheterna att klara oss när nåt händer som enligt lagen är ett brott. Var man kommer ifrån, vilken status man har, vilket kön man har och andra faktorer spelar in. Vältaliga har bättre möjligheter att klara sej undan än de som kanske knappt kan stava sitt namn. Rika kan ibland få denna egenskap vänd emot sej, framför allt om man uppträder stroppigt i rättens ögon.

Det som mest spelar roll i såna här sammanhang verkar vara vilken form av auktoritet man utstrålar i såna här sammanhang. Det gäller i såväl civila som kriminalmål. Mot den här bakgrunden är det intressant att veta att alla dessa förbud och påbud egentligen alltså är en grundläggande del av vad det är att vara människa. Vi torde alltså ha haft dessa regler med oss ända sen vi skilde oss från schimpanserna för ca 6 miljoner år sen. Dessa har faktiskt regler som liknar våra och även om straffen är hårdare än hos oss är det trots allt samma sak; de har förbud och påbud. Våra bestraffningar är mer subtila nu för tiden men annars har vi kvar samma typ som de har.

Så även här kan vi säga att evolutionen vinner över fantasifigurerna i de religiösa texterna.

fredag 17 juni 2011

Vem som helst utom Andreas Carlgren efter Maud Olofsson

Maud ska avgå i höst som partiledare för Centerpartiet efter tio år på posten. En kvinna med ett namn som för tankarna till ett plagg för huvudet ligger bra till enligt tidningar och annan media. I det här läget skulle jag verkligen förorda vem som helst utom Andreas Carlgren. Han har helt och hållet tappat allt efter att först ha hoppat på klimathotståget och sen sett till att vargarna inte får en lugn stund i vårt land genom den så kallade skyddsjakten. Vilket parti han än säger sej företräda så inte är det Centern. Så, hit med hatten bara, henne vet jag inget om men det talar i sammanhanget bara till hennes fördel eftersom det som finns att säga rent politiskt om Carlgren inte är positivt. Hur han är som person vet jag inte och det bryr jag mej inte om heller. Det är hans offentliga sida jag är ute efter.

Snart dags för del två i min serie om Sveriges historia


Det har tagit ett bra tag för jag har dels haft annat för mej, dels filat lite extra på materialet. Det handlar om bondestenåldern (ca 3950-1800 f v t) vilket är en ganska lång period i vår förhistoria, det är nästan så att man kan liksom ta på den rent vetenskapligt. Man kan undra vilka av alla våra legender och myter som lever kvar sen den här tiden. Detta är en av mina favoritperioder i historien för vi kan börja skönja början till vårt moderna samhälle här med ett jordbruks- och herdesamhälle som i stort sett varit ganska orört ända fram i våra dagar, en sanning med viss modifikation förstås. Nån gång i nästa vecka eller kanske redan under veckoslutet kan ni som är intresserade få ert lystmäte stillat. Det blir ett ganska långt inlägg så ni som ogillar sånt bör hålla er borta.

Populära inlägg