Ekologiskt jordbruk på tapeten igen

Tillskyndarna av ekologiskt jordbruk har inte haft en bra vecka. Ett antal professorer vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har sågat hela den kultur som vuxit upp kring det ekologiska jordbruket, som ju faktiskt inte är nåt annat än det forna konventionella jordbruket som det var för bara 50-100 år sen. Man menar att ekologiska odlingar i större skala är farligare för mänskligheten än storskaligt modernt jordbruk. Bland annat kan risken för svält bli större med ekologiskt jordbruk. Det finns också en risk för sjukdomar, som till exempel EHEC-smittan för några år sen.

Följaktligen har tillskyndarna försökt slå tillbaka, men svaret är typiskt för folk i en trängd situation, man skyller på en kampanj mot ekologiskt jordbruk. Vilken kampanj? Det är ett antal professorer vid ett universitet som hittills yttrat sina tvivel på denna formen av jordbruk. Ingen av dom är medlem av någon konspiration som jag kan se. Men trängda så här av människor med auktoritet blir svaret ofta såna här anklagelser.

De miljömässiga vinsterna med ekologiskt jordbruk kan ifrågasättas, liksom näringsvärdet, på ett källkritiskt plan. Nu varierar ju all sorts jordbruk från landområde till landområde. Det är framför allt de storskaliga jordbruken som är farliga, ekologiska såväl som konventionella. Men här blir med all sannolikhet de ekologiska jordbruken farligare för miljön eftersom man tvingas ta mer mark i anspråk jämfört med konventionellt jordbruk.

Som jag tidigare skrivit känner jag ingen skillnad i smak mellan de produkter som är ekologiskt framtagna och de som är konventionellt framtagna. Näringsvärdet skiljer sej alltså inte mellan de olika sätten och nån vinst är det inte för miljön. Det som är gemensamt för dom båda är att man strävar mot att ha mindre gift i produktionen. Antibiotikans och de stora gifternas tid är förbi. Nästa steg är att göra konstgödseln mer miljövänlig än den redan är. Kan det ekologiska jordbruket med sin äckliga gödsel matcha det?




"The people I like the most, 
don't need an audience to speak."

Var de tidiga jordbrukarna öhoppare?

För en tid sen skrev jag kort om människans jordbrukarhistoria i samband med att jag skrev om hur våra hakor utvecklades. Jag måste ha missuppfattat betydelsen hos de rön man gjort i samband med DNA-utforskandet av dessa tidiga jordbrukare, för jag missade helt att det man tycker är sensationellt är att det verkar som om de hoppade från ö till ö i Egeiska havet, snarare än via Anatolien in på Balkan där Bulgarien och Makedonien är första länder sett från Mellanöstern idag.

Tänker man efter är det inte så konstigt att de tog övägen, snarare än över Hellesponten. Kusterna och floderna erbjöd snabbare kommunikationsvägar och bättre jordar än bergen och skogarna. Karpaterna var nog snarare ett hinder än en väg in. De är tillsammans med andra bergskedjor på Balkan ganska svåra att penetrera. Ändå kom Balkan att bli befolkat av jordbrukarfolk rätt tidigt. Inte så tidigt som kring det Egeiska havet och den Italienska halvön, men nära nog samma tid. Förmodligen vandrade folk upp längs det Adriatiska havets östkust kort efter att de övriga börjat hoppa från ö till ö längre söderut, med Italien som mål.

Låt mej nu byta ämne till ett ännu mer spekulativt ämne, nämligen frågan om varifrån de indoeuropeiska språken först uppstod.

Kanske de indoeuropeiska språken utvecklades samma väg som jordbrukarna en gång tog in i Europa, snarare än via Anatolien eller de ukrainska stäpperna? Bara en löslig tanke från min sida, men lika giltig som de två andra (Renfrew respektive Gimbutas).

Jag menar nu inte att de tidigaste jordbrukarna spred de indoeuropeiska språken som vi känner dom idag, dock att de kan ha pratat en eller flera föregångare till de indoeuropeiska språken. Själv är jag förespråkare av ett kaspiskt ursprung, att de indoeuropeiska språken utvecklades norr om det Kaspiska havet och spreds därifrån i nästan alla riktningar. Det var inte de som byggde Kurgangravarna i dagens Ukraina och Ryssland som spred de indoeuropeiska språken. Det var inte heller jordbrukarna i Anatolien. Jag menar snarare att precis som med allt annat har det kommit vågor av stammar som hela tiden utnyttjat handelsvägarna. 

Det var alltså handelsmän, inte krigare eller jordbrukare som förde med sej språkbruket. Jag skulle vilja föreslå följande: Bland de som för 10,000 år sen förde jordbruket till Europa fanns de som talade en föregångare till dagens indoeuropeiska språk. När jordbruket nått ut till de områden som än idag är jordbrukarland kom en andra våg, och en till, och en till. De kom inte nödvändigtvis samma väg hela tiden, en del influenser kom från områden som kanske tidigare varit sist med att få ett visst kulturintryck.

En sådan kulturinnovation var stridsvagnen, vars ursprung står att finna i ett område norr om Kaspiska havet och som spritts i nästan alla riktningar, inklusive områden som absolut inte talar samma språk, inte ens på den tiden vi talar om, nämligen mitt i bronsåldern för 4000 år sen. Detta område norr om Kaspiska havet, och Aralsjön, är nära det område jag själv tänker mej som ursprung för dagens indoeuropeiska språkfamilj, och det stämmer ganska väl överens med spridningen av de indoeuropeiska språken av idag. Det ligger tillräckligt nära för att kunna vara det område där jag tänker mej ett bronsålderssamhälle som genom handel förde indoeuropeiska språkinfluenser med sej. 

Den hästdragna stridsvagnens tidigaste förekomst och spridning. Bild från Wikipedia.

Det är inte nödvändigtvis så att det var de indoeuropeisktalande folken som skapade stridsvagnen. Det kan ha varit andra, t ex förfäder till turkiska folk eller andra, som skapat denna vagn, men det ligger nära till hands att anta att de indoeuropeisktalande folken åtminstone hade stor del i dess tillblivelse, framför allt som det i de turkiska folkens språk inte finns samma stöd för jordbruk som i de indoeuropeiska språken. De turkiska folken var hästskötande nomader fortfarande när de stiger in i historiens ljus, och hade ganska lite med organiserat jordbruk att göra, utöver småskaligt odlande av sånt som lätt kunde fraktas. De hade heller inte samma behov av en vagn som de indoeuropeisktalande folken.

Stridsvagnen, dragen av hästar, hade viss militär betydelse men då oftast genom att hövdingen stod i den i strid eller då han skulle tala till folket. Det var först med hettiterna och egyptierna på 1500-talet före vår tideräkning som de aktivt började användas aktivt i strid. Som synes kom stridsvagnen rätt tidigt till Norden. Den finns avbildad på insidan av Kiviksgraven, som är från tiden, mellan 1700-1100 fvt. 

Man ser på bilden ovan att det är främst handelsvägar som har använts vid spridandet av vagnen runtom i världen. Dessa handelsvägar gick dessutom i floddalar, längs med havskusterna och runtom de stora sjöarna, precis som idag. Av de arkeologiska spåren att döma är handelsvägarna riktigt gamla, ända tillbaka till de första jordbrukarnas tid och bortom deras tid till och med. Man ser också på bilden att Kaukasus inte är med i resonemanget. En stridsvagn kan inte manövreras så lätt i kuperad terräng och eventuell handel där en sån här vagn förekommit i området har således förekommit längs kusterna kring Svarta havet eller Kaspiska havet.

Jag skulle i avslutande vilja säga att jag tror att föregångare till de indoeuropeiska språken talats ganska länge i Europa och västra Asien, kanske så länge det funnits människor i den här trakten. De människor som enligt DNA-forskningen kom till Europa från Mellanöstern för kanske 15,000 år sen var enligt mitt sätt att se förlöparna till de som senare skulle föra de indoeuropeiska språken till Europa. Därför blev nog transitionen från ett språk till ett annat inte så stor.

Tack för mej för den här gången. Hoppas jag inte blev för långrandig. Väl mött en annan gång, i samma eller annat ämne.



"De rör sej som elefanter där uppe!"

Jordbruk + immigration = sant

Att immigranter stod för jordbrukets införande i hela Europa har stått klart för den här bloggaren hela tiden. Jag har skrivit om detta då och då i mina inlägg. Det intressanta den här gången med frågan är tvådelat: 1) DN får det att låta som om forskarna precis nyss löst problemet och 2) de bloggar som hittills skrivit och kommenterat artikeln har verkligen olika utgångspunkter. Den ena bloggen utgår från tanken kring de främlingsfientliga krafterna som ser folk runtom i Europa som ursprungliga hela vägen från istidens slut. Den andra bloggen verkar snurra till det ordentligt med nåt om nekrofili.

DN får det alltså att låta som det vore ett problem endast lösts med hjälp av DNA-forskning. Men även arkeologin har till stora delar varit inne på tanken att jordbruket spreds med folket, inte som en idé. Colin Renfrews teori om indoeuropeiska folken, att språket skulle ha spridits som en idé snarare än en migration, kan behöva justeras. Det är fullt möjligt att när väl folken var på plats kunde språken utvecklas. Men även Marija Gimbutas kan till stora delar anses vara överbevisad eftersom DNA visar att de som bebodde hennes kära kurganboplatser tycks vara från Mellanöstern de också. Några invasioner från indoeuropeiska horder verkar inte ha förekommit, som Gimbutas trodde.

En gång för alla: Jägare och samlare var en del av en population som mer eller mindre blev undanskuffad av från södern inkommande jordbrukare. Efter många generationer smälte så de olika grupperna samman men man ser alltså fortfarande spåren av de olika grupperna i DNA. Idag finns ättlingar till de ursprungliga människorna mestadels i Finland, Ryssland och små populationer i utkanten av Europa. Till stor del är alltså Europas befolkning ättlingar till människor som har sitt ursprung i Mellanöstern. Dock har släktingar till dessa jordbrukare hela tiden vandrat fram och åter över hela den europeiska kontinenten över flera generationer vilket gett populationer som liknar jordbrukarnas DNA. Det är förmodligen förklaringen till att så många i Europa är släkt med varandra. Den senaste större invandringen resulterade alltså i jordbrukets införande under en period av ca 2000-3000 år.

 Alltså: 85-95 % av oss alla är ättlingar till jordbrukare som kom från Mellanöstern till Norden för ca 6000 år sen. Med tanke på vad som sker i Mellanöstern idag verkar det som om våra förfäder gjorde det enda rätta och lämnade drägget kvar där nere. Eller är det så att vissa idioter fick lämna Europa och idag hämnas deras ättlingar på folket som blev kvar?




"Allt ditt är mitt
och allt mitt ger du fan i!"

EHEC-smittan, ett resultat av ekologiskt missbruk?

Den kom som från ingenstans. Den tog 33 människors liv och slog de överlevandes i spillror. En bakterie som fått frodas ohämmat och fått resistens gentemot antibiotika pga vårt stora användande av just antibiotika inom medicinen men även inom jordbruket där man matar boskap med antibiotika på löpande band, medel som sen släppts ut i naturen lika ohämmat vilket gör bakterierna där resistenta. Duktigt jobbat!

EHEC kallar man den här typen av bakterie som drabbat Tyskland, Danmark och Sverige framför allt den senaste tiden. Lagom till att historien dör ut i tidningarna kommer nu en anklagelse mot det så kallade ekologiska jordbruken. Det var nämligen vid ett sådant som smittan hade sitt ursprung. De odlare som är oskyldiga har fått betala ett dyrt pris för den misstänksamhet som rått den senaste tiden. Nu drar vi inte alla över en kam här. Det räcker med att säga att en bondgård låg bakom smittan och den var en sådan som satsat på ekologiskt jordbruk. Saken är den att man gödslade med obearbetad gödsel från kor och annan tamboskap direkt på marken där grödan ifråga växte. Så alla som använt sej av den här metoden bör vara väldigt försiktiga.

Jag är ingen bonde, har ingen i släkten som varit äkta bonde på flera generationer, men jag har aldrig hört talas om att man slänger ut gödsel från boskap direkt på åkrarna. Man ska väl låta det torka så bakterierna som kan vara farliga går ur? Eller har jag missuppfattat något här? Tala gärna om ifall jag tänkt fel här.

Vad värre är, det är väldigt tyst från miljönissarnas håll om det faktum att det var en ekologisk farm som var skurken i dramat. Eller menar de att detta bara var en olycklig slump? Tills vidare kan vi bara säga som så att om det händer igen och en ekologisk farm ligger bakom även detta sjukdomsutbrott bör vi se över den ekologiska processen ordentligt. Är konventionellt jordbruk skurken nästa gång är det läkemedelsindustrins fel helt klart. Deras roll i det hela bör redan nu undersökas för antibiotika mot allt möjligt bör inte vara möjligt, om ni förstår vad jag menar.