Den senaste tidens skandal med bröstimplantaten som kan vara riktigt farliga har väl knappt undgått någon. Nu framkommer det också att klinikerna har avfärdat de som haft problem med sina implantat.
I det här läget vill jag slå ett slag för äkta vara, på mer än ett sätt. Jag som kille vet naturligtvis inte hur det är för er tjejer att förlora eller ha mindre av en del av kroppen, i det här fallet brösten. Att då sätta in implantat som ersättning vid sjukdomar, skador eller för att öka vad man upplever som ett dåligt självförtroende är väl lovvärt ur en viss synvinkel. Men jag tänker inte sticka under stol med att jag föredrar riktiga bröst såsom dom utvecklats. Jag tror inte man ska mixtra för mycket med kroppen. I alla fall inte med icke kroppsegna objekt. Plast, silikon och koksalt är inte bra saker att sätta i en kropp. Det kommer förmodligen material som är mer kroppsvänligt i framtiden men i nuläget är det rena rama lotteriet att sätta in implantat.
Några sista ord: Om nu självförtroendet kommer med brösten man förstorar undrar jag hur det är ställt med detta självförtroende från början. Om jag ska vara elak så skulle jag kunna säga att det vore lika bra att lägga pengarna på vilka prylar som helst för det ger samma falska trygghetskänsla. Men vi lever i en värld som garanterar frihet åt alla som vill bruka våld på sina egna kroppar. Men dåligt självförtroende kan inte botas genom bröstförstoringar eller liknande...
"En av våra mest utbredda sjukdomar är diagnosen"
tisdag 10 januari 2012
måndag 9 januari 2012
Hellre information än skatter
Jag har i kväll sett på "Sverkers stora strid" i SVT om maten och framför allt godis och fetma. Det diskuteras att vi är för feta och sjuka i Sverige. Det som framkommer är att vi äter för mycket vid varje måltid och att vi rör oss för lite. Men många av dom som diskuterade i programmet är inne på fel vägar. De vill se skatter och lagar som praktiskt taget förbjuder oss att äta som vi vill. Vi ser som vanligt för lite till varje individs behov och för mycket på att införa lagar och regler som handlar om pekpinnar och fördomar gentemot fetma och hur folk ser ut respektive borde se ut. Det där sista borde helt försvinna från diskussionen så det tar jag inte upp mer - vare sej här eller någon annanstans.
Det vi behöver är goda råd kring ätandet, storleken på portionerna, vad maten innehåller samt hur vi rör på oss. Det vi inte behöver är fler skatter och pekpinnar. Jag grundar denna åsikt på att vi inte kan lagstifta bort ett problem. Politiker ser för mycket till statistik och siffror vilket även tar bort hela grupper av människor och förvandlar dom till just siffror och statistik.
Men det är inte bara individen som det handlar om utan om genetik, dvs flera kan dela på ett problem. Inte alla blir feta för att de äter och rör sej fel. Vissa har det i generna. Hur sjuka är dom? Dessutom är inte all fetma av ondo. En del är tjocka men hur friska som helst. Andra är smala som trådar men kan falla ner i morgon. Fri vilja existerar kanske inte inom genetiken, såvida inte den är skapad av generna. Det vet vi inte. Det kan förstås diskuteras men inte här och nu.
Saken är alltså den att vi rör oss för lite, äter för stora portioner och att maten vi äter många gånger är felkonstruerad, dvs för många ingredienser som inte har där att göra. Tillsatserna i sej är inte fel eftersom vi alltid haft tillsatser i maten, det är vilka tillsatser vi stoppar in som saken gäller. E-nummer efter 420 bör man helst undvika, som jag ser det. Framför allt E421 eftersom detta är en totalt onödig tillsats. Slå gärna upp den.
Inga fler skatter, men väl information och goda råd.
"Min mamma sa; livet går ut på kalas. Tiden däremellan är spedition."
Etiketter:
fetma,
genetik,
godis,
information,
Livsmedelsverket,
politik,
skatter,
SVT,
Tillsatser
Vad har hänt i den stora stygga världen?
Syrien ser ut att gå in på ett andra år av övergrepp och frihetskamp. Vem vet om det nånsin kommer demokrati till Mellanöstern?
Vänsterpartiet har valt ny messias, jag menar partiledare. Jonas Sjöstedt heter han som leder ett parti bestående av i nuläget endorfinstinna medlemmar som är mer verklighetsfrånvända än vanligt. Politik är bara så tröttsamt ibland. Jag tror inte V får fler röster i valet bara för att man valt en person som säger det partimedlemmarna och sympatisörerna vill höra. Hycklare verkar han också vara...
Den onödiga vindkraften fortsätter man bygga ut, trots att det är en bransch som är väldigt beroende av tillgången på just vind. Det fluktuerar ju som bekant ganska mycket. Inte är det förnyelsebart heller eftersom man inte kan återanvända den vind som redan blåst vidare.
I USA fortsätter republikanerna med sina primärval. Som sagt, politik är väldigt tröttsamt ibland.
"You can come along
Come to ogre battle"
Vänsterpartiet har valt ny messias, jag menar partiledare. Jonas Sjöstedt heter han som leder ett parti bestående av i nuläget endorfinstinna medlemmar som är mer verklighetsfrånvända än vanligt. Politik är bara så tröttsamt ibland. Jag tror inte V får fler röster i valet bara för att man valt en person som säger det partimedlemmarna och sympatisörerna vill höra. Hycklare verkar han också vara...
Den onödiga vindkraften fortsätter man bygga ut, trots att det är en bransch som är väldigt beroende av tillgången på just vind. Det fluktuerar ju som bekant ganska mycket. Inte är det förnyelsebart heller eftersom man inte kan återanvända den vind som redan blåst vidare.
I USA fortsätter republikanerna med sina primärval. Som sagt, politik är väldigt tröttsamt ibland.
"You can come along
Come to ogre battle"
söndag 8 januari 2012
Bildsöndag
Lite gröna bilder så här mitt i vintern.
"Demokrati är det samhällssystem i vilket du säger vad du vill och gör som du blir tillsagd."
"Demokrati är det samhällssystem i vilket du säger vad du vill och gör som du blir tillsagd."
Dags att frysa?
Enligt prognoser från Wetter24.de ska vi inom 14 dagar få en vargavinter i Europa. Låt oss hoppas att kartan ovan inte stämmer. Det räcker gott med den kyla vi redan har.Alperna har drabbats redan av snökaos. Ska de frysa ihjäl nu också?
"Dåligt väder ser alltid värre ut genom ett fönster"
lördag 7 januari 2012
Lördagstankar
Människan är, som alla andra djur, en våldsam varelse. Det kan vi inte komma ifrån. Det som skiljer oss från andra djur är skalan vi strider på och skälen vi gömmer oss bakom för att få slåss. Vi har "utvecklats" och våra motiv likaså. Det är om krig och varför vi slåss som min lördagsessä ska handla om.
Det är lätt att säga att krig är onödigt och borde försvinna. Dock ligger det i vår natur att vara våldsamma, antingen fysiskt, psykiskt eller verbalt. Alla djur är våldsamma om de blir trängda. Vi är dessutom inte det enda djuret som utkämpar regelrätta krig. Schimpanser gör samma sak. De erövrar andras områden, tar honor och ungar, dödar fiender och många gånger gör de detta av samma skäl som vi gör: girighet. Girighet är ett av de äldsta motiven till att starta krig. Girighet kommer i många olika skepnader, den vanligaste är att någon annan har något. Det vill jag också ha så antingen tar jag det ifrån den andre eller så förhindrar jag den andre från att skaffa mer från den källa han/hon/de fått detta. En annan skepnad är den att man själv har fått tag på något och ser chansen att utnyttja den stora tillgången för att skaffa inflytande över andra. På så sätt får man både tillgång till vad det än är och makt.
Blir det bråk om denna tillgång kan det eskalera till stridigheter. Ett annat motiv till att starta krig är en variant på de-andra-har-men-inte-vi är svält. Det kan föda desperation hos de något starkare och man tänker då inte så mycket på andra utan vill bara ha tillgång till mat och vatten. De flesta gånger löses detta utan problem men det finns exempel i historien på hur krig har startats både av svältande och mot svältande. Ibland räcker det med en upplevd orättvisa för att starta krig, en sorts mental svält. Sepoyupproret i Indien startade 1857 som ett myteri bland soldater vid ett regemente bestående mest av indier i Brittiska Ostkompaniets tjänst. De var förbittrade över att inte få samma förtjänster som britterna fick. Det utvecklades snabbt till en revolt som skakade Indien i över ett år.
Där har vi således en aspekt till när vi pratar om att föra krig, orättvisa. Är då krig enbart av ondo? För dom som dör och skadas samt får sina liv förstörda är det utan tvivel så men det innebär samtidigt att de som överlever får en chans att utveckla tekniken och ta hand om sin omvärld på ett bättre sätt. Målet är ju att krig ska vara så kliniska som möjligt, dvs med så få civila offer man bara kan tänka sej.
Hur länge har då människan krigat? Förmodligen lika länge som människan och de förfäder vi har före oss har existerat. De har blivit mer avancerade för varje generation sen dess, mest pga taktik och mer avancerade vapen. Stora arméer skrämmer förstås mindre men disciplin och placering i terrängen kan fälla avgörandet till den mindre härens fördel.
Kommer vi sluta kriga? Nej, det är omöjligt att så radikalt ändra på vårt beteende. Ingen av våra artfränder har blivit lugnare så varför skulle vi bli det?
Kan krigen bli mindre skadliga? Absolut.
Kan de som styr sluta se andra människor som sina fiender? Möjligen. Paranoia finns inte hos alla som styr...
"När de rika krigar är det de fattiga som dör."
Det är lätt att säga att krig är onödigt och borde försvinna. Dock ligger det i vår natur att vara våldsamma, antingen fysiskt, psykiskt eller verbalt. Alla djur är våldsamma om de blir trängda. Vi är dessutom inte det enda djuret som utkämpar regelrätta krig. Schimpanser gör samma sak. De erövrar andras områden, tar honor och ungar, dödar fiender och många gånger gör de detta av samma skäl som vi gör: girighet. Girighet är ett av de äldsta motiven till att starta krig. Girighet kommer i många olika skepnader, den vanligaste är att någon annan har något. Det vill jag också ha så antingen tar jag det ifrån den andre eller så förhindrar jag den andre från att skaffa mer från den källa han/hon/de fått detta. En annan skepnad är den att man själv har fått tag på något och ser chansen att utnyttja den stora tillgången för att skaffa inflytande över andra. På så sätt får man både tillgång till vad det än är och makt.
Blir det bråk om denna tillgång kan det eskalera till stridigheter. Ett annat motiv till att starta krig är en variant på de-andra-har-men-inte-vi är svält. Det kan föda desperation hos de något starkare och man tänker då inte så mycket på andra utan vill bara ha tillgång till mat och vatten. De flesta gånger löses detta utan problem men det finns exempel i historien på hur krig har startats både av svältande och mot svältande. Ibland räcker det med en upplevd orättvisa för att starta krig, en sorts mental svält. Sepoyupproret i Indien startade 1857 som ett myteri bland soldater vid ett regemente bestående mest av indier i Brittiska Ostkompaniets tjänst. De var förbittrade över att inte få samma förtjänster som britterna fick. Det utvecklades snabbt till en revolt som skakade Indien i över ett år.
Där har vi således en aspekt till när vi pratar om att föra krig, orättvisa. Är då krig enbart av ondo? För dom som dör och skadas samt får sina liv förstörda är det utan tvivel så men det innebär samtidigt att de som överlever får en chans att utveckla tekniken och ta hand om sin omvärld på ett bättre sätt. Målet är ju att krig ska vara så kliniska som möjligt, dvs med så få civila offer man bara kan tänka sej.
Hur länge har då människan krigat? Förmodligen lika länge som människan och de förfäder vi har före oss har existerat. De har blivit mer avancerade för varje generation sen dess, mest pga taktik och mer avancerade vapen. Stora arméer skrämmer förstås mindre men disciplin och placering i terrängen kan fälla avgörandet till den mindre härens fördel.
Kommer vi sluta kriga? Nej, det är omöjligt att så radikalt ändra på vårt beteende. Ingen av våra artfränder har blivit lugnare så varför skulle vi bli det?
Kan krigen bli mindre skadliga? Absolut.
Kan de som styr sluta se andra människor som sina fiender? Möjligen. Paranoia finns inte hos alla som styr...
"När de rika krigar är det de fattiga som dör."
fredag 6 januari 2012
Vågad fredag
Länge leve kroppen! I detta fallet den nakna kroppen. Nudister och naturister har nog rätt, till en viss gräns, i att visa upp sina kroppar. Det är dock inte tillrådligt att visa upp den i snöstorm eller sträng kyla, ej heller för stark värme. Så välj tidpunkterna för att visa upp födelsedagskostymen noga. Nu talar jag inte oavsiktligt uppvisande utan om medveten sådan.
Jag hade tänkt att diskutera lite kring just det där med att "visa upp sej". Exhibitionism kallas en aspekt av detta bland de som ser detta som en avart eller åtminstone ett avvikande beteende oavsett i vilket sammanhang uppvisandet äger rum men jag skulle snarare se det som en önskan att visa mer av sej själv än vanligt vilket är fullt normalt i mina ögon. De som har blottande på sina agenda hör förstås inte hit och jag tänker inte vidare ta upp den sidan. Att ogilla den nakna kroppens visande oavsett var detta förekommer ser jag mer som en sjukdom än att visa upp den lite då och då. Varifrån den sortens prydhet kommit ifrån vet jag inte. Förmodligen är det väl vår "vän" religionen som är framme och spökar till stor del.
Vi började ha kläder på oss för att skydda oss mot solens strålar eller för att värma oss, helt beroende på var i världen mänsklighetens populationer befann sej. Denna påklädning stämmer överens i tid med den senaste större gruppen av nedisningar som framför allt drabbade norra halvklotet, ca 125 000 år sen. Man stöder sej här på förändringar i genetiken hos den lus som följt med människan längst, huvudlusen. Några bevis för att vi skulle vara pryda finns inte, inte ens i litteraturen från de äldsta civilisationerna, Mesopotamien och Egypten. Dessa gick relativt lättklädda jämfört med oss idag. Det är egentligen bara de senaste 2000 åren som vi varit rejält pryda. Här kommer religionen in igen, eller rättare sagt de som använder religionen som ett sätt att utöva makt över stora folkmassor.
Samtidigt som vi varit så här pryda har den mänskliga kroppen setts på ett omväxlande vis. Vi tittar fortfarande, många av oss, konstigt så fort en naken kropp dyker upp inför våra ögon i verkliga livet. Tidningar med naket innehåll har påfallande ofta också sexscener, något som är två olika saker. Samtidigt har vi dyrkat skönhet och styrka hos samma kropp. Det är här hyckleriet når sin högsta punkt. En staty av den nakne David är konst medan två personer som har sexuellt umgänge är snusk, såvida det inte visas i ett nedsläckt rum med stråkar som bakgrund och som ett led i en längre film. Ordinära porrfilmer är som jag skrivit i ett tidigare inlägg under rubriken "Vågad fredag" en tråkig form av filmskapande men man kan ändå se det som konst. I alla fall konsten i att göra dålig film med dåliga skådisar.
Vi har som sagt visat upp den nakna kroppen i olika sammanhang och prydheten är väl till stora delar en myt. En myt såtillvida att vi inte haft en kontinuerlig våg av motstånd mot uppvisande av den nakna kroppen. Det är faktiskt först med 1900-talet som det polariserats som värst mellan uppvisande och prydhet. En aspekt av motståndet mot uppvisande är ju den om att det kan upplevas som stötande med en naken kropp. Då kan man fråga sej vad som menas med stötande. Varför är det stötande att se någon annan naken? Det kanske har med VAR och i VILKET SAMMANHANG att göra?
Då återkommer vi till det jag skrev i början, att det inte är tillrådligt att visa upp den i sträng kyla. Vintern och större delen av hösten respektive våren är inte bra perioder i vår del av världen att visa upp sin kropp utomhus. Vi har alltså en begränsad tid för vår "exhibitionism". Men inte alla vågar visa sej ens under den tidsperiod, sommaren alltså. Jag lider med dom som inte ens vågar se sin egen kropp. Där snackar vi sjukligt.
Själv då, hur ser jag på att visa upp mej? Bara om omgivningen är den rätta för med min kropp (en pinne med en rejäl bula mitt på) är det nog bäst om alla andra också är nakna. Jag har inget emot att visa mej på nåt vis men jag vill inte vara ensam i att visa upp mej.
Det finns en annan form av uppvisande som inte direkt inbegriper uppvisande av den nakna kroppen utan mer är en invit till att titta på ens kropp. Det är det som kallas lättklätt. Att det finns sjuka individer som tolkar detta sexuellt får tillskrivas religionens och det pryda i samhällets påverkan som skapat en atmosfär av förbud och förtryck gentemot den mänskliga kroppen. Vi vill ju bli uppmärksammade de flesta av oss och det gör inget att man visar upp sej så mycket som möjligt. Det handlar om att visa sej så frisk som möjligt, att visa sej så stark och vacker som möjligt samt att visa att man är med i samhället. Det är sensualism, styrka, biologi och psykologi - allt i ett. Ser man detta som en invit till sex är det verkligen nåt fel med den personen.
Men vi behöver inte bry oss om de som försöker stoppa allt visande av kroppen. Bara vi själva vet att sätta gränserna för uppvisande, eget eller andras. Det handlar ju om i vilket sammanhang uppvisandet ska äga rum.
"Detta är så rättvist!"
Jag hade tänkt att diskutera lite kring just det där med att "visa upp sej". Exhibitionism kallas en aspekt av detta bland de som ser detta som en avart eller åtminstone ett avvikande beteende oavsett i vilket sammanhang uppvisandet äger rum men jag skulle snarare se det som en önskan att visa mer av sej själv än vanligt vilket är fullt normalt i mina ögon. De som har blottande på sina agenda hör förstås inte hit och jag tänker inte vidare ta upp den sidan. Att ogilla den nakna kroppens visande oavsett var detta förekommer ser jag mer som en sjukdom än att visa upp den lite då och då. Varifrån den sortens prydhet kommit ifrån vet jag inte. Förmodligen är det väl vår "vän" religionen som är framme och spökar till stor del.
Vi började ha kläder på oss för att skydda oss mot solens strålar eller för att värma oss, helt beroende på var i världen mänsklighetens populationer befann sej. Denna påklädning stämmer överens i tid med den senaste större gruppen av nedisningar som framför allt drabbade norra halvklotet, ca 125 000 år sen. Man stöder sej här på förändringar i genetiken hos den lus som följt med människan längst, huvudlusen. Några bevis för att vi skulle vara pryda finns inte, inte ens i litteraturen från de äldsta civilisationerna, Mesopotamien och Egypten. Dessa gick relativt lättklädda jämfört med oss idag. Det är egentligen bara de senaste 2000 åren som vi varit rejält pryda. Här kommer religionen in igen, eller rättare sagt de som använder religionen som ett sätt att utöva makt över stora folkmassor.
Samtidigt som vi varit så här pryda har den mänskliga kroppen setts på ett omväxlande vis. Vi tittar fortfarande, många av oss, konstigt så fort en naken kropp dyker upp inför våra ögon i verkliga livet. Tidningar med naket innehåll har påfallande ofta också sexscener, något som är två olika saker. Samtidigt har vi dyrkat skönhet och styrka hos samma kropp. Det är här hyckleriet når sin högsta punkt. En staty av den nakne David är konst medan två personer som har sexuellt umgänge är snusk, såvida det inte visas i ett nedsläckt rum med stråkar som bakgrund och som ett led i en längre film. Ordinära porrfilmer är som jag skrivit i ett tidigare inlägg under rubriken "Vågad fredag" en tråkig form av filmskapande men man kan ändå se det som konst. I alla fall konsten i att göra dålig film med dåliga skådisar.
Vi har som sagt visat upp den nakna kroppen i olika sammanhang och prydheten är väl till stora delar en myt. En myt såtillvida att vi inte haft en kontinuerlig våg av motstånd mot uppvisande av den nakna kroppen. Det är faktiskt först med 1900-talet som det polariserats som värst mellan uppvisande och prydhet. En aspekt av motståndet mot uppvisande är ju den om att det kan upplevas som stötande med en naken kropp. Då kan man fråga sej vad som menas med stötande. Varför är det stötande att se någon annan naken? Det kanske har med VAR och i VILKET SAMMANHANG att göra?
Då återkommer vi till det jag skrev i början, att det inte är tillrådligt att visa upp den i sträng kyla. Vintern och större delen av hösten respektive våren är inte bra perioder i vår del av världen att visa upp sin kropp utomhus. Vi har alltså en begränsad tid för vår "exhibitionism". Men inte alla vågar visa sej ens under den tidsperiod, sommaren alltså. Jag lider med dom som inte ens vågar se sin egen kropp. Där snackar vi sjukligt.
Själv då, hur ser jag på att visa upp mej? Bara om omgivningen är den rätta för med min kropp (en pinne med en rejäl bula mitt på) är det nog bäst om alla andra också är nakna. Jag har inget emot att visa mej på nåt vis men jag vill inte vara ensam i att visa upp mej.
Det finns en annan form av uppvisande som inte direkt inbegriper uppvisande av den nakna kroppen utan mer är en invit till att titta på ens kropp. Det är det som kallas lättklätt. Att det finns sjuka individer som tolkar detta sexuellt får tillskrivas religionens och det pryda i samhällets påverkan som skapat en atmosfär av förbud och förtryck gentemot den mänskliga kroppen. Vi vill ju bli uppmärksammade de flesta av oss och det gör inget att man visar upp sej så mycket som möjligt. Det handlar om att visa sej så frisk som möjligt, att visa sej så stark och vacker som möjligt samt att visa att man är med i samhället. Det är sensualism, styrka, biologi och psykologi - allt i ett. Ser man detta som en invit till sex är det verkligen nåt fel med den personen.
Men vi behöver inte bry oss om de som försöker stoppa allt visande av kroppen. Bara vi själva vet att sätta gränserna för uppvisande, eget eller andras. Det handlar ju om i vilket sammanhang uppvisandet ska äga rum.
"Detta är så rättvist!"
torsdag 5 januari 2012
Svåra frågor
Dags för en runda kniviga frågor. Meningen med detta är att ställa så svåra frågor som möjligt, gärna utan att det finns något redigt svar på dom.
Gillar vi människor att vältra oss i olyckor, andras och egna?
Varför anses inte psykopati vara en sjukdom?
När börjar evigheten?
Varför är det så svårt att säga orden "jag älskar dej" och verkligen mena det?
När började vi människor ställa frågor?
"Let's boogie"
onsdag 4 januari 2012
Jag är inte röd (inte blå heller) men jag är ändå kulturarbetare
Jag ser mej som kulturarbetare då jag fotograferar för en ideell förenings räkning, bloggar varje dag, skriver på annat håll likaså och fotograferar ö h t. Det är väl inte den sortens kultur vissa människor ser som kultur men om man ser till ordet kulturs språkliga ursprung (från latinets colere, odla, varav cultura, odling) så handlar ju kultur om att odla olika aspekter av samhället i diverse former så nog räknas även mitt arbete in i beteckningen kultur, åtminstone är det en kul tur att göra.
Nu ställer en annan kulturarbetare, Bengt Ohlsson, en fråga som är relevant: Måste kulturen vara vänster?
Nej, den måste inte vara "vänster", inte "höger" heller. Precis som en kommentator skriver till Bengts artikel: "Kultur ska beröra hjärtat". Politik handlar inte om hjärta eller hjärna, enbart om makt och utövandet av denna makt. De som får nåt gjort för sina medmänniskor inom politiken gör så för att de åsidosätter sina politiska ideal för en stund och tänker medmänskligt. Men inte är det kultur, eller? Nu har konstnärer, musiker, grafiker och andra med dom lagt beslag på ordet kultur och i mångt och mycket sen 1960-talets glada dagar har det röda laget lagt beslag på kulturarbetet.
Det sista får väl främst sägas gälla Sverige men även vissa andra länder har fått sin släng av den röda sleven. Det handlar väl lika mycket om att konstnärliga människor som kom fram under 1960-talet var uppvuxna i den socialistiska tanken och levde således ett sådant liv. Deras kulturella gärning kom således att bli en del av deras politiska livsåskådning. Sen har det hängt kvar, bilden av kulturarbetaren som bohemisk jovialisk kommunist lever kvar som ett spöke som vägrar lämna kråkslottet. Men frågan är om inte detta i stort är en myt. Det är de som hörs mest som är av denna generation, man "litar" på dom från mediernas håll för de har ju producerat så mycket "bra" genom åren.
För egen del ser jag mej som fristående från de politiska ideologierna som dominerat politiken de senaste 200 åren. I alla fall inbillar jag mej det. Att man blir påverkad av dom på ett eller annat sätt är väl ofrånkomligt men jag ser mej ändå som en del av dom. De som bara ser världen i svart och vitt hittar nog ändå ett sätt att placera in mej i respektive fålla. Mest för att de inte klarar av att tänka på nåt annat vis. Dessa personer är förhoppningsvis försvinnande få, de som kategoriserar andra efter sin egen inre modell (hm, vad har jag själv precis gjort?).
Min kulturella gärning är dokumenterande för framtiden och för att jag tycker vissa saker är vackra. Så vackra att de bara måste dokumenteras. Vad politik och ideologi har med detta att göra förstår jag inte. Politiska protester i kulturell form har jag inga problem med men om kulturen enbart går ut på att kränga sina politiska ideal är det inte längre kultur, då är det politik.
"Folk får leva sina liv som de vill, så länge de inte skadar någon annan."
Nu ställer en annan kulturarbetare, Bengt Ohlsson, en fråga som är relevant: Måste kulturen vara vänster?
Nej, den måste inte vara "vänster", inte "höger" heller. Precis som en kommentator skriver till Bengts artikel: "Kultur ska beröra hjärtat". Politik handlar inte om hjärta eller hjärna, enbart om makt och utövandet av denna makt. De som får nåt gjort för sina medmänniskor inom politiken gör så för att de åsidosätter sina politiska ideal för en stund och tänker medmänskligt. Men inte är det kultur, eller? Nu har konstnärer, musiker, grafiker och andra med dom lagt beslag på ordet kultur och i mångt och mycket sen 1960-talets glada dagar har det röda laget lagt beslag på kulturarbetet.
Det sista får väl främst sägas gälla Sverige men även vissa andra länder har fått sin släng av den röda sleven. Det handlar väl lika mycket om att konstnärliga människor som kom fram under 1960-talet var uppvuxna i den socialistiska tanken och levde således ett sådant liv. Deras kulturella gärning kom således att bli en del av deras politiska livsåskådning. Sen har det hängt kvar, bilden av kulturarbetaren som bohemisk jovialisk kommunist lever kvar som ett spöke som vägrar lämna kråkslottet. Men frågan är om inte detta i stort är en myt. Det är de som hörs mest som är av denna generation, man "litar" på dom från mediernas håll för de har ju producerat så mycket "bra" genom åren.
För egen del ser jag mej som fristående från de politiska ideologierna som dominerat politiken de senaste 200 åren. I alla fall inbillar jag mej det. Att man blir påverkad av dom på ett eller annat sätt är väl ofrånkomligt men jag ser mej ändå som en del av dom. De som bara ser världen i svart och vitt hittar nog ändå ett sätt att placera in mej i respektive fålla. Mest för att de inte klarar av att tänka på nåt annat vis. Dessa personer är förhoppningsvis försvinnande få, de som kategoriserar andra efter sin egen inre modell (hm, vad har jag själv precis gjort?).
Min kulturella gärning är dokumenterande för framtiden och för att jag tycker vissa saker är vackra. Så vackra att de bara måste dokumenteras. Vad politik och ideologi har med detta att göra förstår jag inte. Politiska protester i kulturell form har jag inga problem med men om kulturen enbart går ut på att kränga sina politiska ideal är det inte längre kultur, då är det politik.
"Folk får leva sina liv som de vill, så länge de inte skadar någon annan."
Hybrider - media hajar ingenting som vanligt
| Hajar bryr sej inte om vår skrivbordsprodukt klimatet. De simmar glatt ändå, såvida ingen idiot hittar på att döda dom med sitt gevär... |
Två hajarter har parat sej vilket lett till en hybrid. Det ses av medierna som bevis på global uppvärmning. Vissa av oss i Europa och Asien är ättlingar till hybrider mellan Homo Sapiens och andra underarter, är det också ett tecken på global uppvärmning?
Nåväl, det finns en hel del som ser nyktert på evolutionen och det faktum att olika arter kan para sej samt att kopplingen till AGW är väldigt svag, närmast desperat. Vad har de i sitt kaffe på tidningsredaktionerna egentligen?
Värt att notera: originalartikeln handlar enbart om DNA och den sortens vetenskap.
"Do you have what we in Sweden call a skiftnyckel?"
Etiketter:
AGW-tjafs,
dumheter,
journalistik,
klimatdravel,
Media
Lite mer om förvillande
I förra blogginlägget tog jag upp förvillarpriset, detta otidsenliga pris från VoF som enbart går ut på att befästa deras egen syn på saker de ogillar. I det här fallet handlar det om att miljönämnden i Mora och Orsa som fått detta högst informella pris för sitt hanterande av ett krav från en privatperson i distriktet som känner sej elöverkänsliga. Ett ärende har alltså drivits av nämnden sen 2006 med utgångspunkt från en privatperson som velat få en sändare flyttad vilket också förankrades i nämnden efter en långdragen undersökning som bl a innehöll utlåtande från läkare som inte hittade något fel på den som klagande.
Elöverkänslighet är ett omtvistat område som enligt det jag läst mej till verkar vara en psykisk åkomma, inte någon egentlig sjukdom, ej heller någon fobi. Förr kanske det var ett riktigt problem men det beror enligt mej kanske mer på de medel man satte på olika apparater (flamskyddsmedel etc som har bytts ut genom åren till mildare saker) än nån eventuell överkänslighet gentemot elektromagnetism.
I sak har alltså VoF rätt men det är att skapa en storm i ett vattenglas då man utser en miljönämnd till årets förvillare eftersom det finns större saker där ute som borde kritiseras. VoF kan inte förvänta sej att en politisk gren av en politisk apparat ska tänka vetenskapligt, eller? Politiker ska ta till sej information från alla möjliga håll och då händer sånt här. Det är verkligheten, inte någon vetenskap. Tyvärr.
Uppdatering 2012-01-05: Jag lägger till en stilla undran när någon ska uppmärksamma det idiotiska i att låta religiösa människor ha friskolor. Där snackar vi förvillare!
"Väggar har möss och möss har öron."
Elöverkänslighet är ett omtvistat område som enligt det jag läst mej till verkar vara en psykisk åkomma, inte någon egentlig sjukdom, ej heller någon fobi. Förr kanske det var ett riktigt problem men det beror enligt mej kanske mer på de medel man satte på olika apparater (flamskyddsmedel etc som har bytts ut genom åren till mildare saker) än nån eventuell överkänslighet gentemot elektromagnetism.
I sak har alltså VoF rätt men det är att skapa en storm i ett vattenglas då man utser en miljönämnd till årets förvillare eftersom det finns större saker där ute som borde kritiseras. VoF kan inte förvänta sej att en politisk gren av en politisk apparat ska tänka vetenskapligt, eller? Politiker ska ta till sej information från alla möjliga håll och då händer sånt här. Det är verkligheten, inte någon vetenskap. Tyvärr.
Uppdatering 2012-01-05: Jag lägger till en stilla undran när någon ska uppmärksamma det idiotiska i att låta religiösa människor ha friskolor. Där snackar vi förvillare!
"Väggar har möss och möss har öron."
tisdag 3 januari 2012
Israel får sin egen Rosa Parks
De religiösa är inte bara på frammarsch i amerikanska södern och i vissa delar av Nordafrika. I Mellanöstern jäser det också bland de som hellre tror på fantasifigurer i bokform än på rim och reson. Det senaste exemplet är från Israel där de religiösa än en gång försöker ta över landet. Man försöker dela landet genusmässigt och på annat vis. Nu verkar en av dom med lite i hjärnan ha gjort en israelisk Rosa Parks.
Det är på tiden att de religiösa får sej en rejäl törn, oavsett var och på vilket sätt de verkar. Varför religiösa och deras religioner ska få fortsätta ha särställningar i samhället när så många andra grupperingar inte får ha såna fördelar är bortom all logik. Omskärelsedebatten som jag tog upp för en tid sen är ännu en aspekt av detta med att religioner har en särställning. Men det värsta är att dess försvarare hävdar att religionerna skulle tvingas upphöra om dessa fördelar försvann. Egentligen inget jag har nåt emot men en religion står faktiskt inte och faller med omskärelse, lika lite som att kristendomen står och faller med katolska prästers celibat. Att säga nåt så dumt är nog mer giltigt för utnämningen årets förvillare än de som utsetts för 2011, faktiskt. Men så är religion en ständig förvillare också. I mitt tycke åtminstone.
Åter till Mellanöstern. Det är ett problemområde som varit i blickfånget för olika stormakter i många tusen år. Att då slåss om det är helt naturligt, alla vill ha sin del av kakan. Det är där nationalismen innebär ett stort problem. Problemet består i att de som hävdar historisk rätt till områdena mer eller mindre förgriper sej på vanligt folk som utan att bry sej om nationsgränser bebott området i generationer. De som stöder sej på historisk rätt har nog egentligen inte det utan de bygger, som vanligt, sina anspråk på legender, myter och osanningar som upphöjts till sanning enbart för att det blivit religion av dessa legender, myter och osanningar.
När ska folk i Mellanöstern inse att de är lurade av religion, storpolitik och falsk nationalism? Allt detta för lite öken...
"Till och med på franska kryper sanningen fram till slut"
Det är på tiden att de religiösa får sej en rejäl törn, oavsett var och på vilket sätt de verkar. Varför religiösa och deras religioner ska få fortsätta ha särställningar i samhället när så många andra grupperingar inte får ha såna fördelar är bortom all logik. Omskärelsedebatten som jag tog upp för en tid sen är ännu en aspekt av detta med att religioner har en särställning. Men det värsta är att dess försvarare hävdar att religionerna skulle tvingas upphöra om dessa fördelar försvann. Egentligen inget jag har nåt emot men en religion står faktiskt inte och faller med omskärelse, lika lite som att kristendomen står och faller med katolska prästers celibat. Att säga nåt så dumt är nog mer giltigt för utnämningen årets förvillare än de som utsetts för 2011, faktiskt. Men så är religion en ständig förvillare också. I mitt tycke åtminstone.
Åter till Mellanöstern. Det är ett problemområde som varit i blickfånget för olika stormakter i många tusen år. Att då slåss om det är helt naturligt, alla vill ha sin del av kakan. Det är där nationalismen innebär ett stort problem. Problemet består i att de som hävdar historisk rätt till områdena mer eller mindre förgriper sej på vanligt folk som utan att bry sej om nationsgränser bebott området i generationer. De som stöder sej på historisk rätt har nog egentligen inte det utan de bygger, som vanligt, sina anspråk på legender, myter och osanningar som upphöjts till sanning enbart för att det blivit religion av dessa legender, myter och osanningar.
När ska folk i Mellanöstern inse att de är lurade av religion, storpolitik och falsk nationalism? Allt detta för lite öken...
"Till och med på franska kryper sanningen fram till slut"
måndag 2 januari 2012
Låt fyrverkerier hanteras av proffs
Varje år inför nyårsafton köps det enligt uppgift fyrverkerier och smällare för en kvarts miljard kronor. I mitt tycke är det ett gigantiskt slöseri med pengar och resurser. Pengarna kan man lägga på annat, som mat och att betala den där räkningen som ligger kvar just för att man valt att lägga pengarna på sånt här strunt, och resurserna handlar om att krutet skulle kunna användas till andra användningsområden. Om ni bara visste hur nyttiga nitrater och andra ämnen är inom andra delar av vårt industriella samhälle.
Varje år skadas väldigt många av smällarna och raketerna, ibland dör vissa. Hundar och andra djur beroende av oss människor skräms av ljudet och "ljusshowen". Hur skogens djur ser på saken vet vi inte. Fylla, slagsmål och sönderslagna saker överallt i spåren av de som firar att vi bytt år. Just dessa sista saker kan man nog inte ändra på så där värst mycket genom det jag tänker föreslå men just hanterandet av fyrverkerier bör ändras. Förbjud smällare och såna där svävande jättelyktor som kan ramla ner och antända byggnader. Raketer och liknande bör endast hanteras av de som har licens för dom, dvs professionella. Hur man utser lämpliga får utarbetas allteftersom.
De som ser såna här åsikter som ett tecken på att vilja förstöra för folks friheter kan ju fundera över vems frihet som går förlorad när friden störs av oväsen och skador orsakade av fyrverkerier. Ni som ser hela er tillvaro hotad för att ni inte får smälla bör tänka om. Det är inget hot alls. Skaffa licens om sånt införs och se till att fyra av dom på rätta platserna så är allt lugnt.
"Om jag någon gång ser en leende joggare ska jag överväga saken."
Varje år skadas väldigt många av smällarna och raketerna, ibland dör vissa. Hundar och andra djur beroende av oss människor skräms av ljudet och "ljusshowen". Hur skogens djur ser på saken vet vi inte. Fylla, slagsmål och sönderslagna saker överallt i spåren av de som firar att vi bytt år. Just dessa sista saker kan man nog inte ändra på så där värst mycket genom det jag tänker föreslå men just hanterandet av fyrverkerier bör ändras. Förbjud smällare och såna där svävande jättelyktor som kan ramla ner och antända byggnader. Raketer och liknande bör endast hanteras av de som har licens för dom, dvs professionella. Hur man utser lämpliga får utarbetas allteftersom.
De som ser såna här åsikter som ett tecken på att vilja förstöra för folks friheter kan ju fundera över vems frihet som går förlorad när friden störs av oväsen och skador orsakade av fyrverkerier. Ni som ser hela er tillvaro hotad för att ni inte får smälla bör tänka om. Det är inget hot alls. Skaffa licens om sånt införs och se till att fyra av dom på rätta platserna så är allt lugnt.
"Om jag någon gång ser en leende joggare ska jag överväga saken."
söndag 1 januari 2012
Bildsöndag
Det är ett nytt år men bilderna är gamla. Håll till godo.
"Många människor ser fram mot nyåret för en ny start på gamla vanor."
"Många människor ser fram mot nyåret för en ny start på gamla vanor."
lördag 31 december 2011
2011 passerar revy
2011 var året då jordbävningarna var legio, inkompetensen hos våra politiker världen över visade sej på allvar, diktaturer i Nordafrika och Mellanöstern föll eller hotades allvarligt, ekonomin fallerade trots alla experters försök att rädda den, klimathotarna fick sej en rejäl törn i och med Climategate 2 och på ett mer personligt plan kom en kattunge in i familjen.
Henke heter katten och är en gåva från min storebror. Hos honom bor Henkes mamma och syskon. En kul liten krabat som inte säger mjau utan wääh. Så här gillar han att ligga dagarna i ända.
2011 gör sej redo att lämna över till ett nytt fräscht år. Låt oss hoppas att 2012 blir ett bättre år vad gäller katastrofer, såväl naturliga som mänskliga..
"Wääh!"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...




