Visar inlägg med etikett naturen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett naturen. Visa alla inlägg

söndag 22 mars 2015

Har naturen nåt emot mej?

Solförmörkelse? - molnigt och snö
Månförmörkelse? - Molnigt och regn
Supermåne? - Disigt
Meteorsvärm? - Molnigt
Komet? - Kallt som fan
Norrsken? - Molnigt och regn
Venuspassage framför solen? - Moln

Jag har ingen tur med de astronomiska fenomen som varit tillgängliga de senaste åren. Man skulle nästan kunna tro att naturen har nåt emot mej och alla andra som bor i min närhet för det slår aldrig fel. Jag har fått fina bilder på fullmånen och jag har en och annan halo, liksom en orange måne från en månförmörkelse för snart tio år sen. Det får jag väl glädjas över, men det är ju dessa saker jag listat ovan som jag sett fram emot att kunna fota med mina systemkameror i tur och ordning.

Men slumpens skördar är såna att jag inte har turen med mej. Vi får se hur det utvecklar sej framöver. Man kan alltid hoppas turen vänder. Snart...



"Do you think the universe fights for souls to be together?
Some things are too strange and strong to be coincidences.
"

onsdag 19 mars 2014

Vetenskapshörnan: Vem trodde att människan var snäll?

Vi människor är en del av naturen, vi skapar vår egen lilla nisch för oss själva (vi låter andra djur och plantor dela vårt utrymme, på gott och ont) och vi följer i stort sett den plan våra förfäder också följde. Det är förstås samma plan som allt levande följt ända sen livet uppkom, nämligen att överleva till varje pris. Men allt levande respekterar samtidigt allt annat levande. Det är inte alltid som vi konkurrerar med varandra, utan vi samarbetar och ger utrymme åt andra att frodas och överleva. Människan inte minst. Vi har ofta haft råd att slänga åt vargar och rävar ett ben eller så.

Snacket dock om att människan som art skulle vara snäll kan vi dock avfärda direkt. Vi vill överleva först och främst, ibland är vi tanklösa nog att göra det på andra arters bekostnad. Men det är vi inte ensamma om. Alla arter är beredda att överleva på andra arters bekostnad. Det är precis vad människan gjorde på Nya Zeeland när föregångarna till dagens maorier kom dit för ca 800 år sen. I den länkade artikeln talas det om myten om de fredliga naturfolken som lever i samklang med naturen och allt dess liv. Den myten är just det, en myt.

Det finns inga naturfolk som är snälla mot naturen. Det finns däremot fullt normala människor som gör allt för att överleva. Precis som det alltid har varit. Som alltid när överlevnadsinstinkten slår till slår även tanklösheten till. Den blir ibland kvar även efter det att överlevnaden inte längre är den viktigaste delen av en arts liv. Så vem trodde att människan var en snäll art som levde utanför naturlagarna? Allt vi gör och har gjort är helt i enlighet med den mest grundläggande av alla naturlagar: att överleva till varje pris.



"You never lose by loving. You always lose by holding back."

lördag 16 november 2013

Dumheter världen över

Om det är nån form av övergrepp vi bör straffa så är det de olagliga äggsamlarna. Ägg ska inte samlas in för att ha som troféer. De är till för att ge liv åt nya generationer fåglar eller vara mat åt äggtjuvar av rätt sort. Att samla ägg för egen gratifikation är bara så sjukt, så sjukt.

Det här låter som nåt ur TV-serien Criminal Minds, en familj har försvunnit från sitt hem där de senast sågs äta frukost år 2010. Nu har deras kroppar hittats i Mojaveöknen tre år senare. Sjukt så det förslår. Varför händer sånt här egentligen?

Det börjar likna en såpopera allt detta med turerna kring Sture Bergwall, understundom kallande sej Thomas Quick. Värst är förstås de som gått på hans mytomani, orsakad av de droger han fick runt år 1990 och framåt.

Vad har lankeserna att dölja egentligen? Varför vill de inte att en internationell kommitté som granskar inbördeskriget i Sri Lanka under nästan 30 år? Man kan undra varför...




"Never tell your problems to anyone...20% don't care and the other 80% are glad you have them."

måndag 22 juli 2013

It's evolution, baby!

De stora sophögarna i haven av plast och annat är förmodligen snart ett minne blott. Bakterier som äter kolväten gillar vår oljebaserade kultur hur mycket som helst. De som ständigt kommer med skrämselpropaganda om hur illa ställt det är med alla aspekter av vår natur borde nu tänka om när det gäller våra plaster. Det har varit ganska tyst om dessa bakterier sen det upptäcktes så tidigt som 1975 att en art bakterier kunde äta oljebaserade produkter som nylon. Samtidigt ger det extra bevis för Darwins evolutionsteori då man på nära håll har kunnat se hur andra varelser anpassar sej för att kunna äta produkter framtagna av människan.

Om vi kunde få domedagsälskarna att lyssna på rim och reson nån gång skulle de i alla fall sluta babbla om plasten som sakta dödar haven eftersom detta i stort sett inte stämmer. Men vi borde inte hälla ut plastätande bakterier i haven för det. Det kan sluta illa. Låt istället naturen ha sin gång i sakta mak så sköter den allt själv. Vi ska inte sparka evolutionen åt sidan nu när den fixat ett gäng gamar som rensar upp bland våra kadaver.



"When you're at peace, you embrace the eternity.
When you're confused, you be dazzled by doomsday.
"

lördag 13 juli 2013

Jag fattar inte ett barr

Det verkar som tanken bakom skogsdöden fortfarande lever. Vart tredje barrträd ska vara hotat enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). DN rapporterar om detta som man anser vara en allvarlig händelse samtidigt som man visar en höstbild med ett gulnande lövträd på presentationssidan.

Jag är säker på att alla träd är hotade hela tiden, liksom allt annat levande. Annars skulle livet inte överlevt till idag. Att klimatförändringar skulle orsaka utdöende är utan tvivel, det gäller att anpassa sej eller dö. Så kall är evolutionen. Vilken roll våra aktioner spelar är oklar eftersom träden tycks ha anpassat sej till våra utsläpp och avverkningar, även om det går långsamt. Men jag fattar inte mycket av artikeln DN skriver. Vem är skyldig till att träden dör ut i SLUs ögon? Vilka åtgärder planerar man för att rädda träden?

Men behöver vi rädda träden? De kanske klarar sej utan oss. Vi kanske inte ska peta alltför mycket i sånt som möjligen klarar sej lika bra utan vår inblandning.



"The sun always shines above the clouds."

fredag 17 maj 2013

Jag är numera naturvän

Signaturen Hans H som ofta kommenterar på The Climate Scam skrev nåt som fick mej att fundera. Nämligen att ordet miljö har blivit besudlat på sätt och vis. Det är bättre att kalla sej naturvän. Det är mer neutralt och sänder ett budskap att man är vänlig mot naturen i alla lägen. Miljö är, som tidigare beskrivit, ett ganska luddigt begrepp och behöver inte ha med ekologi (ett annat begrepp som i händerna på miljömaffian har blivit luddigt) att göra. Ordet natur är ett vitt begrepp som inte heller det behöver betyda vårdande eller omhändertagande.

Ordet natur betyder ordagrant födande, födelse. Det är bildat till latinets verb nasci, att födas, och har släktingar i de allra flesta indoeuropeiska språk. På håll är det släkt med vårt ord kön. Att då vara vän med naturen är att vara vän med födelsen, det man lever med och det man är besläktad med.

Ordet miljö, för de som missat min utläggning om ordet för en tid sen, är ett franskt ord som betyder mittpunkt, den plats man har omkring sej där man bor. Vara miljövän innebär alltså att man är vänlig mot den plats där man bor.

Ekologi är ett ord myntat på 1800-talet av den tyske zoologen Ernst Haeckel. Han tog de grekiska orden oikos (hem, boplats) och logos (lära, studie) och fick fram ett ord som betyder studier av den plats man bebor och den påverkan man har på denna plats.

Samtliga dessa ord har kidnappats av de organisationer som kallar sej miljörörelser. Egentligen är väl själva kidnappningen inget att orda om, bortsett från att de förstör ordens betydelser, utan det är det faktum att det är mer eller mindre företag som driver verksamheten för att "rädda" vår planet som är det felaktiga - och i slutändan kanske till och med farliga. Det var bättre på den tiden det var lösliga föreningar som påpekade utsläpp av gifter och annat i naturen (det vi föds i alltså!). Nu för tiden är Världsnaturfonden och Greenpeace inget annat än lobbyföretag med verksamheter som är lika tvivelaktiga som de man en gång gick ut för att protestera emot.

Vad menar jag nu med att dessa båda företags verksamheter är tvivelaktiga? Jo, genom att ta sej in på och larva sej på marken runt ett kärnkraftverk eller använda en djurart (isbjörnen) som inte har några problem alls att överleva som maskot för klimatdebatten har såväl Världsnaturfonden som Greenpeace skjutit sej i foten. I det förra exemplet är det bara för publicitetens skull man gör detta och i det senare exemplet är det för att man missuppfattat skillnaderna mellan klimatförändringar och förändringar i isens utbredning. Vilket man förstås inte bryr sej ett vitten om utan istället ber om pengar. Det är kanske dags att någon granskar vart alla pengar som går till dessa miljöföretag tagit vägen?

Så nej, jag är hellre naturvän än vän av miljörörelsen. Allt organiserat blir i längden skadligt och för stort. Att hjälpas åt att göra världen till en bättre plats att leva i är en bra sak men att bara skicka pengar till nåt som inte verkar leda nånvart längre är inte vad jag kallar naturvård eller miljöarbete. Det kallar jag big business.



"Ta dig en jäkel. Du blir inte friskare, men det är roligare att vara sjuk."

onsdag 17 april 2013

DN tar till harvärjan i klimatfrågan

DN har gjort det igen. Den här gången babblar de närmast osammanhängande om harar som går ett hemskt öde till mötes när "klimatförändringarna" stör rytmen då hararna inte skulle hinna med att utvecklas i takt med dessa förändringar. Då kan man fråga sej, hur kommer det sej att hararna har överlevt klimatförändringar som bevisligen har varit snabbare än de varit de senaste 150 åren?

Man utgår från en studie i Canada där man undersökt hararnas liv och leverne med pälsen som utgångspunkt. De menar att hararnas päls gör dom känsliga för förändringar i klimatet. Nu är det så att det är temperaturen ofta som avgör pälsens tjocklek, inte markens beskaffenhet. Att den är vit beror på hur snön ligger och den ligger olika mycket från år till år. Hur länge pälsens färg är vit är ett sorts genomsnitt. Det är inget speciellt med det. Evolutionen har utrustat hararna med vad som verkar funka för dom, i Canada men också överallt annars i världen där harar lever efter extrema årstidsväxlingar. De anpassar sej rätt snabbt efter rådande snötäcke var de än hamnar i världen. En del av hararterna är ju inte endemiska i Norden, ändå har de rätt snabbt anpassat sej hit.

Jag tror inte det blir nån fara för hararna, vilket klimat det än blir. De anpassar sej nog rätt snabbt till rådande förhållanden.




"Alla djur utom människan vet att livets huvudsakliga mening är att njuta av det."

måndag 8 april 2013

Miljövänligt, vad finns det att vara vänlig emot?

Jag tänkte utvidga diskussionen från härom dagen då jag påpekade det felaktiga i att använda ordet miljö om  det som borde benämnas resurser. Jag vill nu föra in ordet natur i diskussionen och säga det att ordet natur har mer med detta att göra än vad miljö har. Miljö är, som någon kanske händelsevis minns, ett ord som betyder plats, placering på franska. Natur är också av latinskt ursprung och betyder ordagrant, det som är fött. Jag hade för något år sen en diskussion här på min blogg rörande ordet natur och kom då fram till att natur kunde beteckna allt som lever. Jag rörde väl till det en aning när jag skulle få fram mitt budskap men jag hoppas jag inte var för flummig.

Det är mindre flummigt att vara vänlig mot naturen, det födda, än mot miljön, platsen. Platsen i sej bryr sej inte om vad som sker i och på den. Däremot det som lever i och på den ogillar kanske det som sker. Men det är nåt vi inte vet så där rätt upp och ner. De som har problem med det vi gör ser vi direkt om de lider. Andra saker är mer subtila. Det flummiga i att tala om miljö är just det att en plats inte är nåt annat än just en plats.

Så vad finns det att vara vänlig emot? Vi förpestar luften med biobränsle, vi skrämmer fåglar och fladdermöss med vindkraftverk och lämnar stora sår i marken i vår jakt på bra bränsle och energi. Tungmetaller får släppas i det närmaste fritt ut i naturen. Samtidigt pågår en utsläppshandel med koldioxid som utarmar stora delar av vår ekonomi vilket verkligen kan sägas vara miljöfarligt, eftersom de skadar de platser vi bebor. Så vad har vi att vara vänliga emot?



"Där det går bra för mig, där har jag mitt hem."

måndag 21 januari 2013

Lagen om alltings jävlighet

Jag tänker lista saker som jag anser är ett utslag av lagen om alltings jävlighet. Jag tror inte alls på att det finns någon där ute som vill oss ont, det är bara det att vi söker efter samband hela tiden. Vilket som, det finns saker som verkligen sammanfaller och det gör att denna lag ändå är "giltig" nästan hela tiden.

1. Vill man ut och titta på stjärnorna är himlen mulen och ofta snöar/regnar det, beroende på årstiden.
2. Känner man för lite lugn och ro finns det alltid nån som vill prata och stoja.
3. Vill man sitta ensam på ett tåg eller en spårvagn då denna är nästintill tom i övrigt kan du ge dej på att det finns någon som bara måste sitta bredvid dej.
4. Tappar du en macka med nåt gott på i golvet kommer den närmast oundvikligen att hamna med pålägget nedåt.
5. "Jag ska bara vila lite till", säger du och och försover dej.
6. Har något gått sönder kommer du inte att hitta de rätta verktygen för att laga det.
7. Ju mindre pengar du har desto fler utgifter och avgifter har du.
8. Vill du ha ett prestigefyllt pris, ära och berömmelse, se då till att ha kompisar eller släkt som kan det där med marknadsföring.
9. Vatten kokar vid 100 grader men mjölk kokar när man vänder ryggen till.
10. Läser du för många listor av den här typen kommer du alldeles säkert att drabbas av nåt av ovanstående.




"Även en trasig klocka går rätt två gånger om dagen."

måndag 23 april 2012

Tjernobyl - en strålande affär för naturen


Vi kanske skulle smälla av lite atomkraftverk något oftare för det verkar ha en god effekt på naturen. Färre som jagar och naturen får tid att återhämta sej som den vill. Åtminstone om man får tro en brittisk forskare, Jim Smith, som studerat området i över tjugo års tid. Han menar att strålningen inte är farlig alls för de vilda djuren. Han säger inget om det men förmodligen är det inte farligt för oss människor heller.

På samma sätt som riskerna med vindkraft tonas ned överdriver man kärnkraftens risker. Faktum är att inget sätt att samla och producera energi på är utan risker. Det visste man redan från början när man byggde de första atomkraftverken. Därför är säkerheten större kring såna verk än andra. Fågelmördare lämnar man däremot vind för våg...



"Alternativ energi: snart är oljeräkningen så stor att vi kan elda med den."

torsdag 8 september 2011

Det är inte bara lotusens blad...

Bilden ovan visar en typisk svensk gräsmatteplanta. En regndroppe har fastnat i dess mitt och av ytspänningen bildat en kula, en vattenkula. I övrigt är bladen torra. Det beror på plantans inre struktur där bindningarna mellan atomerna är så täta att vattnet inte slipper igenom. Vattnet blir tvunget att stanna kvar på plantfibrernas yta tills det rinner av eller upptas av plantan, alternativt atmosfären. Modern nanoteknologi bygger på forskning kring lotusens blad, vars atombindningar är lika detta.

Detta är vad jag kom att tänka på idag så här dagen efter det hemska som hände i Ryssland. Jag vet inte hur det kom sej att jag kom på detta. Kanske finner jag tröst i att inget förgås, inte ens minnet av en stor spelare...



"En anklagad som för sin egen talan
har en dåre som försvarsadvokat"

tisdag 1 mars 2011

Ska vi hjälpa andra djur i nöd?

Lite filosofi så här på tisdagen skulle väl inte skada, eller hur? Jag vill nämligen ta upp ett litet spörsmål som jag irriterat mej på ända sen jag var liten och såg naturprogram med lidande djur. Jag tänker nu inte på gnuer eller andra antiloper som äts av lejon och andra rovdjur på savannen i Kenya. Inte heller tänker jag på djur som fastnat i våra fällor och som då får hjälp. Nej, jag tänker på sjuka djur som ligger och lider alla möjliga kval innan de dör medan filmlaget står och tittar på. Tanken här är nämligen den att vi människor inte ska störa (!?).

Ju äldre jag blir desto mer övertygad blir jag att denna inställning är totalt nonsens. Man ser ibland hur det skadade djuret har upptäckt människorna och många gånger förstår de att vi inte är farliga. Att ett filmlag är försiktigt om det är ett stort skadat djur som en elefant eller krokodil kan jag förstå om man håller sej på avstånd men ändå ligger det i vår natur att hjälpa andra i nöd och jag tror även en krokodil skulle på nåt vis uppskatta att man hjälper den.

Nu kan det argumenteras att de flesta djur inte har samma hjärnkapacitet som vi har och således bör vi inte läsa in mänskliga egenskaper i andra djurs ögon men ändå, jag känner igen ett rop på hjälp när jag ser det. Jag anser att om möjligheten finns ska filmlaget hjälpa djuret som är i nöd. Vi matar ju fåglar och andra djur här uppe i Norden och Nordamerika om vintern när det är ont om mat. Jag ser ofta till att en räv som bott här i trakten får mat och även om det ofta är mer än bara räven som får mat är jag säker på att den tackar och tar emot, på sitt sätt.

Ett av mina starkaste argument för att hjälpa andra djur är att vi är inte skilda från naturen, hur mycket vi än intalar oss att vi är det. Vi har nämligen tagit den med oss in i städerna. Insekter, fåglar, däggdjur och andra djur tar alla chanser de får till en säker och skön bostad hos oss. Vad vore ladusvalorna utan våra byggnader, hur skulle flugorna klara sej utan våra matrester, hur skulle mössen klara sej utan oss, hur länge skulle spindlarna klara sej utan oss? Därför bör vi hjälpa djur som gjort sej illa, är de bara lite dåsiga eller sjuka bör vi ta hand om dom tills bättre hjälp kommer eller i de fall där skadan eller sjukdomen är för svår bör vi avliva djuret. Sånt händer också i naturen nämligen.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att vi inte lever med naturen eller i den utan vi ÄR naturen och vi har naturen i oss. Städerna är vårt sätt att tolka naturen på. Vi är inte skapelsens krona, bara naturens senaste modell vad gäller hög kapacitet. Vad som kommer efter oss kan vi bara spekulera i men att nåt ersätter oss är jag helt säker på. Den varelsen kommer nog att ta steget ut bland stjärnorna. En dag kanske t o m kan leva i rymden som ren energi. Drömma kan man ju alltid göra...

Men tills dess, hjälp talgoxarna och ekorrarna där ute med nötter och frön samt se till att korsspindlarna i din bod får så många flugor som möjligt.

Populära inlägg