Detta är INTE demokrati!

Igår skrev jag om problem med demokratin och vad som borde göras ifall vårt samhälle som vi känner det nu skulle fallera. Idag visar det sej att en forskare vid KTH har skrivit en avhandling som vill störta vår ekonomi och vårt samhälle i grunden och införa en sorts styrekonomi av samma typ som amishfolket i USA.

Karin Bradley heter hon och hon kallar avhandlingen ”Just environments – politicising sustainable urban development” (Rättvis miljö – att politisera hållbar urban utveckling), vilket handlar om att hon vill göra en utopi till realitet. Utopin i det här sammanhanget är att skapa ett nytt sorts samhälle där lokala grupper gör allt tillsammans och allt ska kunna användas på nytt.

Tanken i sej är god för den som vill arbeta så här enbart men problemet för Bradley och hennes kompisar är att vi redan nu kan göra så här - om vi vill. Vi behöver inga docenter, professorer och lektorer som talar om för oss i avhandlingar vilken ekonomi vi ska ha. Sånt där kan man inte tvinga fram. Det växer fram av sej självt beroende på omständigheterna och förutsättningarna i naturen.

Naturligtvis bakar Bradley in klimatdravlet i sitt arbete. Det går ju inte att skriva en avhandling om framtiden utan att ta upp det som vissa forskare gillar allra mest, klimatfrågan. Beräkningar för hur samhället kan komma att se ut i framtiden kan inte ersätta verkligheten och jag anser att vi människor bara kan, och bör, planera för den framtid vi har på marken. Vad som sker i luften och i haven kan vi bara se på när det händer. Vi är åskådare till de händelserna, inget annat. Vi deltar men har inte huvudrollen.

Karin Bradleys och andras åsikter om samhällsutvecklingen verkar bottna i ett förakt för det moderna väst, det samhälle våra föregångare kämpade för att bygga upp, tillsammans vill jag tillägga(!), under flera sekler vilket lett till vårt moderna samhälle av idag. Det ska vi inte förakta, det ska vi bygga vidare på. I en inte alltför otänkbar framtid kommer våra miljö- och naturproblem att lösas av forskare och innovatörer. Så de som tycker vårt samhälle är dåligt, bör se denna video istället genom att klicka på texten nedanför bilden som föreställer skribenten Howard Bloom:

Howard Bloom.

"The World is my country, all mankind are my brethren, and to do good is my religion."

Där man bränner böcker bränner man snart också människor

Orden i rubriken är tysken Heinrich Heines, från början av 1800-talet. Han var inte alls fel ute i sitt uttalande. Kulturarv gick under en masse alla de gånger bokbål anordnades. Nu för tiden är det väl inte så vanligt att man bränner böcker men det bränns en massa energi på internet för att bränna människor där. Vadan detta ständiga behov att förstöra för andra? Har folk sån brist på sympati och empati att de måste få ner andra till sin låga nivå? Dagens nätidioter är av samma skrot och korn som de som anstiftande bokbålen förr i tiden och som drogs med i vågen av förföljelser över hela världen genom historien.

Det är sant som nån ska ha sagt; vi är dömda att upprepa historien eftersom vi varken vill eller kan förstå den, lika lite som vi vill eller kan förstå vår samtid. Jag skriver detta eftersom jag hela tiden blir så besviken på folk som till varje pris ska förstöra för andra. Nej, jag tänker inte främst på hoten mot "våra" politiker som det skrivits om i tidningar och pratats om i TV.  De som utför sånt här mot dom är av samma tarvliga sort som de jag beskrivit ovan men på nån underlig vänster är jag av åsikten att politiker som varande offentliga personer måste kunna tackla såna situationer. De får inte ta med sej sånt dumt hem lika lite som vi vanliga människor, som faktiskt gör nåt konstruktivt i det här landet, får göra det.

Det stora problemet med demokrati är att idioter får komma till tals. Vi får helt enkelt acceptera att människor med yttrandeproblem har rätten att yttra sej och i den vevan också kommer med ord som är helt förkastliga. Jag skulle nämligen inte tro att någon av de som yttrar sej i diverse fora och i e-post verkligen tänker göra de dumheter de hotar med. Det är bara luft, tomma ord, framhasplade av människor som tror de är nåt och när de märker att de inte är det försöker ta ner andra till deras egen väldigt låga nivå. De är bara avundsjuka på andra som har uppnått succé i sina liv.

Är verkligen internet till för hot och hat? Det sista kan jag svara på, även om svaret är lite krångligt. Internet är till för allt, men bara om folk har nytta av det. Det som inte har nån nytta eller relevans för oss bör hållas borta. Oartiga inlägg, hot och förolämpningar har ingen relevans och saknar nytta. Därför hör inte hat och hot hemma på internet. Däremot sarkasm, ironi och satir. De som inte förstår att använda sej av dessa tre saker bör hellre tiga. Kort sagt: Har ni inget nyttigt att komma med, håll då tyst. Det gör jag när jag inte har nåt nyttigt att komma med. Däremot är klagomål och konstruktiv kritik välkommet.

Vi kan nog inte få dessa människor att sluta hata och hota men vi kan begränsa deras influenser genom att ignorera dom. De är ju bara harmlösa själar som vill ha lite uppmärksamhet, sina 15 minuter i solen. Slutligen, till er som läser tidningarna om de senaste hoten mot politiker; det här är ingen speciellt genusbunden fråga. Det är inte specifikt kvinnor som drabbas av dessa uppmärksamhetskrävande personer. Alla kan drabbas, oavsett kön, utseende eller yrke. Avundsjukan ser inte skillnad på dessa saker. Så det så.



"En klagosång är till för att höras, inte en skrivning som ska rättas."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tolv - Språkens framtid

Hur ser framtiden ut för de indoeuropeiska språken? Kommer alla att överleva? Vilka kommer att dominera på samma sätt som engelskan och franskan har gjort? Vi ser hur språken har utvecklats bara under 1900-talet trots standardisering av skriftspråken och talspråken. Vi har exempel på det i hur ord har använts olika. Grym är ett sånt ord. Ordet betyder egentligen våldsam och elak. I sitt ursprung bär det med sej betydelsen dundrande och verkar vara ett ord som bäst beskriver ett åskväder som under sin färd för en massa oväsen.

Att det kommit att bli ett förstärkningsord (exempel: en grym spelning) är för en såpass ung människa som jag är lite dumt eftersom ordet ju bär med sej en sån betydelse av våld och förstörelse. En grym spelning betyder att bandet förstörde alla instrument och slog sönder scenen, inte spelade jättebra. De som använder grym som förstärkning vet inte vad ordet betyder, delvis för att skolan inte lär ut nåt viktigt längre och delvis att skolan inte lär eleverna att tänka kritiskt och att lära sej titta efter alternativa lösningar på ett problem.

Det är förmodligen gott om felaktiga utvecklingar av ords betydelser genom åren. Det är därför vi kan se ett sånt ord som tjusa, som från början betydde välja, välja ut eller förtrolla, nu enbart betyder att glädja, betvinga, förtrolla. Frågan är dock om det rör sej om felaktig användning som gjort att tjusa ändrat betydelse. Det får vi kanske aldrig veta för det är så länge sen förändringen av ordet påbörjades.

Men låt oss bortse från felaktiga utvecklingar av språken och se till hur språken utvecklas fram och tillbaka. Det är andra utvecklingar som sker inom språken, t ex hur genus och kasus utvecklas såsom jag redan berättat hur grekiskan blivit av med många av sina kasus, från sju kasus för ca 3500 år sen till dagens fyra. Utvecklingen går mot en förenkling av språken, på gott och ont. Jag har inget emot det, bara inte orden genomgår en sån radikal förändring så att ingen vet vad ordet egentligen betyder, som grym ovan. Grym är ett adjektiv som syftar på nåt våldsamt, nåt elakt eller ödesmättat. Den användning vissa utsätter ordet för idag är inte utveckling, det är inveckling. Sånt försvårar ordens evolution.

Jag skulle i övrigt säga att språken inte riktigt dör ut, de utvecklas till nåt nytt. Deras grund finns kvar i det språk som ersatte dom. Vad som än talades i Norden före svenskan, norskan, danskan osv så lever det, eller dom, kvar i de moderna språken i form av ord, ordspråk, olika sätt att resonera samt i våra traditioner. Så även om vissa möjligen ser ett hot mot våra språk finns de säkert kvar ändå långt efter att vi är borta. Sen att de stora dragen är borta är en helt annan sak. Spåren finns kvar, det är det viktigaste.

Nästa gång handlar det om de keltiska språken.



"Det är skrattet som får jorden att snurra så bered dej på en lång natt"

Den gudomliga kraften

Torium är på tapeten igen. En väldigt kort artikel i SVD målar upp det i smygande ordalag som ett "gudomligt ämne" som kan ersätta uran i våra atomkraftverk. Det låter som om artikelförfattaren är lite rädd för att stöta sej med de starka krafterna i vårt samhälle, t ex vindkraftskramarna och andra som förespråkar förment miljövänliga energikällor. Då är den här artikeln från 2011 betydligt längre och mer informativ.

Självklart ska vi undersöka alla alternativ för få bra och billig energi. Uran som vi bearbetar det i dagsläget är ganska ineffektivt, åtminstone med den nuvarande generationen kraftverk vi envisas med att underhålla i Sverige. Men till skillnad från vindkraft, som är en gammal teknik i ny stass och som egentligen aldrig varit speciellt lyckad som energikälla, och solkraft, som egentligen bara duger till att rikta en specifik energistråle, är kärnkraft en energikälla som verkligen har framtiden för sej. Sen får de värsta miljönissarna säga vad de vill.

Torium är verkligen nåt att satsa på, även för oss här i Sverige. Vetenskap är till för att främja oss och allt annat levande, det är till för att hjälpa. Det är bevisat att vindkraft inte funkar för nationella behov medan atomkraft och vattenkraft gör det. Satsa på den utvecklingen istället. Men det är typiskt för Sverige efter 1970 att satsa på förlorare, som det verkar. Men jag vill verkligen inte vara med och betala för det "kalaset".

----------------------------------------------------------------
De långsammaste djuren i världen är så långsamma att det bokstavligen växer mossa på dom. Den tretåiga sengångaren är ett sånt djur. 0,25 km/h (250 meter per timme) mäktar den med. Försök gå så långsamt om du kan. Ditt bristande tålamod kommer att tvinga dej att öka farten efter bara några minuter.

Kamerahörnan: Jag fortsätter sjunga systemkamerans lov men även framtidens

Kompaktkameror är numer ett avslutat kapitel i mitt liv. Den kamera jag fick i julklapp för snart fem år sen är såld, den kamera jag haft tillgång till via mitt jobb tar jag numera bara i om det är nödvändigt. Kvaliteten i de bilder jag tar med den kamera jag nu har (sen 25 maj) är helt enkelt så mycket bättre att t o m jag som är en entusiastisk amatör baxnar inför dom. De flesta jag tar är förstås skräp som försvinner innan minneskortet ens sätts i datorn för att redigeras och/eller katalogiseras på min bärbara hårddisk men tillräckligt många ser så bra ut att jag lägger ut dom på nätet. Där får jag faktiskt gillande kritik av de flesta som tittar på dom. Lite kan man alltså skryta med.

Tillbaka på jorden är jag nöjd med det lilla jag har. Jag har till och med skapat en sorts ministudio av fem stora vita pappersark annars gjorda för skisser eller akvarellmålning. De kan ställas upp var som helst och de släpper igenom rätt bra ljus. Kanske en riktig studio kan införskaffas i framtiden för småsaker att fotografera. Jag kan tänka mej en karriär som sådan fotograf som tar bilder av småsaker för annonser och dylikt. Mänskliga modeller är jag nog för oerfaren för att våga mej på, nu. Naturfoto och vyer över städer kan jag också tänka mej. Tills vidare är det molnen som lockar. Fluffiga, bombastiska och majestätiska moln mot horisonten av den typ jag ofta presenterar här på min blogg.

Såna här tankar har vuxit fram den senaste tiden sen jag köpte kameran. Vem vet vad för tankar som växer fram i framtiden? Vi borde alla kunna ha såna positiva tankar om oss själva. Det är planer som för oss framåt. Ut och planera, gott folk! Det kan komma en bättre framtid av dom.



"Den som uppfattar framtiden som en motvind går åt fel håll"

The Running Man och Time Bandits - ett sådant samhälle är redan här

The Running Man är en tänkt framtid där en form av gladiatorspel kommit tillbaka och dömda brottslingar får kämpa till döds inför en entusiastisk publik i en form av konstigt spel som sänds över TV. Time Bandits är Terry Gilliams dystopiska tidshopparkomedi mot bakgrund av ett samtida samhälle (1981) där folk hängs i TV om de svarar fel på frågor i nöjesprogram. Allt detta är fiktion och visas i filmerna enbart i TV. Men det samhället verkar finnas här och nu och inte bara i TV. Visst domineras vi av dokusåpornas syn på världen; folk röstas bort för att de helt enkelt inte passar in i det mönster som lagts fram av producenterna.

Men samtidigt är det så i verkligheten också. I alla fall verkar det vara så när man ser myndighetspersoners attityder till vanligt folk som behöver hjälp. Det är en cynisk, paragrafryttande värld där småpåvar tar sej friheter och vägrar gå utanför de ramar som sätts upp av de regler de har framför sej. Samma värld ger politiker rätten att ta beslut i allas namn utan att de behöver lyssna på vanligt folk. Det är den sortens attityd som gör att småpartier och enfrågerörelser som SD kan komma fram för folk blir frustrerade av att hela tiden bemötas av vad de upplever som en vägg, en vägg av total ignorans, tystnad och likgiltighet. Tids nog blir även SD en del av etablissemanget (om de nu ens kommer så långt) och försvinner in i den grå massa som utgör politiken och byråkratin.

Det är ibland så man önskar att vi hade en mer öppen demokrati där alla fick rösta genom handuppräckning. Men då infinner sej de problemen att dels måste man räkna alla röster direkt vilket kan vara ansträngande för alla som står där med händerna i vädret, dels kan man bli påverkad av andra som står en nära och även om man har en annan åsikt blir man mer eller mindre tvingad att rösta som dom gör. Längre än så går nämligen inte den fria viljan. Så vi får nog behålla pappersröstandet ett tag till. Däremot borde de vi röstar på inte få full frihet att ta beslut i vårt namn. Är det riktigt svåra saker som det kan bli en rejäl strid bör vi vanligt folk få rösta om det och då bör inte heller den omröstningen vara rådgivande utan bestämmande.

Nu villade jag bort mej lite för det var inte demokratiska procedurer jag skulle hålla på med. Det var det samhälle som blivit ett resultat av ett "låt-gå-tänkande" som spridit sej över västvärlden de senaste 10-15 åren. Det är ett tänkande som lett till att män generellt blivit utsedda till både förövare och offer oavsett vad vi gör, att vi hellre tittar bort när någon blir rånad och/eller misshandlad, att många vetenskapliga discipliner hamnat i händerna på charlataner som kastar bort stora delar av det vetenskapliga principerna för hur en hypotes ska angripas (läs: AGW-hypotesen som verkligen blivit "sanning" bland mindre nogräknade forskare, tyckare och politiker), att när vi ser en hemsk sak hända istället för att anmäla det först till larmcentralen fotograferar/filmar det och skickar ut det på Youtube eller nåt annat ställe, att folk som är arbetslösa blir tvingade till rena rama slavarbetena som ett sorts straff, att samhällets funktioner skärs ner när det egentligen finns pengar så det räcker och blir över, att folk med ideologier som skäl grälar med varandra trots att de borde veta att det är deras respektive ideologier som sett till att vi har det så dåligt som vi har det, att många blir tjockare och latare för att vi inte kan äta ordentligt och inte får röra oss rätt heller för ingen ger oss nåt att göra, att idealismen sakta håller på att dö och det ideella tänkandet med den.

Kort sagt, allt detta beror på att vi har en stat som är för stark och en avsaknad av individualism. Mer om detta en annan gång.

Varför vi går mot en ljusare framtid och varför miljörörelsen inte kommer att ha nån del i den framgångssagan

Notera: Detta är en framtidsprognos. Det är INTE sanningen, det är inte ens en kvalificerad gissning. Det är ett MÖJLIGT scenario. Den som klandrar mej om 20 år för att detta inte slog in har inte läst vad jag skriver tillräckligt noga.

Vi skriver 2010 och världen är som den alltid varit, i förändring. Vi människor är sen 3 miljoner år tillbaka en del av den förändringen. Det vi gör påverkar mycket av landmassan vi lever på, på gott och ont. Det gemensamma för detta är att allt återgår till ursprungsstadiet när det blir lämnat i fred. Med detta menar jag att naturen ganska snart tar över en övergiven stad, by, tomt eller stuga. Om 20 år kommer inte mycket ha förändrats utifrån dagens läge.

En typisk människa av idag lever i kanske 70 år och hinner således bara se en del av alla förändringar som sker inom det mänskliga samhället under sin livstid. Att leva längre gör ingen skillnad eftersom man kanske inte alltid förstår de förändringar som ägt rum. Man ser dom kanske inte eller så vill man inte se dom. Hur som helst sker även mänskliga förändringar så långsamt att vi inte kan se dom under vår livstid.

En sådan förändring är övergången från preindustriellt samhälle till industriellt. Det skedde först i Storbritannien från mitten av 1700-talet och tog sej sen sakta över den europeiska kontinenten och har under 1900-talet nått i stort sett alla delar av jordklotet. Det är en revolution utan dess like. En som har gett tillgång till mat, husrum, teknologiska landvinningar och framför allt ett längre och sundare liv för de flesta människor. Med detta har tyvärr förstås trångboddhet, politiska resningar och trångsynthet vuxit fram. Vi behöver inte leva så tätt inpå varandra och vi kan bekämpa orättvisor utan ideologier. Trångsyntheten är nog inte mycket att göra nåt åt, den får vi helt enkelt resonera bort.

Det finns gott om människor som alltid ogillat den industriella revolutionen. De vars verksamheter blev utkonkurrerade av maskiner, de som ogillade stadens lukter och oljud men framför allt de som ogillade vad den stod för, nämligen att den visade att vi människor kunde utveckla oss själva oberoende av naturen i övrigt. Staden blev vår natur, vårt skydd och den plats där vår framtida utveckling skulle komma att ske. Dessa bakåtsträvare som likt dyrkarna av guden Dionysos i Grekland med sina dryckesorgier flockades i naturen för att tillbe den kom ändå att använda sej av denna nya revolution för att frambringa sitt budskap som med avstamp i 1800-talets tidigaste industrikritiker, engelsmannen Malthus, sakta växte fram i två grenar, en ekonomipolitisk och en miljöpolitisk.

Sakta har tanken på människan som en ond varelse, en parasit på denna planet, vuxit fram och vuxit sej allt starkare. Det började ganska oskyldigt med naturalister på 1800-talet som tog 1700-talsfilosofen Rousseaus ädle vilde till sej och man ville således att mänskligheten helst skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd. Det var bl a så Gaia-hypotesen växte fram. Även rastänkandet har sitt ursprung i dessa tider och bland dessa människor. Det handlade då om att skilja olika människor åt så att de inte blandade sej och bildade avarter. Ja, man resonerade faktiskt så. Efter andra världskriget dog inte dessa tankar. Tro inget annat. De bara antog en annan form och uttrycktes mera subtilt. Nu var det inte längre raser det handlade om utan om hela mänskligheten. Vi var onda, vi förstörde naturen. Framför allt det rika väst förstörde och härjade hej vilt. De fattiga gjorde inte så.

I öst hade man ingen direkt insyn men när Järnridån öppnades såg vi för första gången vad som hade hänt där. Det var värre än i det rika väst. Av någon outgrundlig anledning har man bland Östeuropas tillskyndare och deras efterföljare, de som ÄLSKAR vissa av Sydamerikas regimer, valt att blunda för det faktum att städerna och deras omedelbara omgivningar, hela sjöar och floder hade blivit helt och hållet förstörda av de styrandes framfart där. Det måste ha gjorts av misstag, verkar man resonera. Nu har dessa områden börjat öppna sej för (nån form av) demokrati och sakta men säkert får alla det bättre. Åtminstone visar vissa länder tecken på en förbättring. Frågan är om naturen kan återkomma i det tillstånd det en gång var i.

Jag förenklar nu men det är nödvändigt för jag tänker inte gå in så mycket på denna industrikritik och dess historia. Det är ju om framtiden jag ska tala. Detta vara endast nödvändigt som en bakgrund till mitt egentliga ärende. 

Kina är på väg att bli ett rikt land. Visst finns det enorm fattigdom och demokratin lider ordentligt men om vi allihop ser till att sätta tummen på det landet kanske förfäderskulten som styrt landet i olika omgångar och skepnader sen ca 3000 år äntligen faller. Att man förstör stora delar av naturen är hemskt. Man borde ha förstått bättre än att förstöra på det viset. Kina gör som många andra utvecklingsländer, man skövlar och förstör i ett desperat försök att nå västvärldens nivåer. Där har vi problemet: Det är att fattigare länder och fattiga människor faktiskt förstör mer än rika. Ju rikare man är desto färre barn får man. Det gäller kanske inte på individnivå men utslaget på hela den mänskliga populationen gäller detta som en absolut tumregel. Fattiga människor skaffar fler barn bl a med förhoppningen att dessa barn ska kunna bidra med försörjningen. Det är ett på sätt och vis egoistiskt antagande, att barnen ska ta hand om en när man blir gammal men redan innan dess ska barnen kunna göra det.

Gör vi alla länder rikare minskar behovet av stora familjer utom för dom som vill ha det. Det är en skönjbar trend i rika länder och länder där förmögenheten är på väg upp att barnafödandet minskar för varje generation. I de flesta rika länder har t o m befolkningen visat tecken på att minska pga detta. Det är i de fattiga länderna som befolkningarna ökar och miljöproblemen är faktiskt värre där också pga det höga trycket från de växande populationerna.

Mot denna verklighet står då den moderna miljörörelsens påståenden att västvärlden förstör vår planet med sina industrier och sin hetskonsumtion av resurser. Kanske vi äter mer per person, kanske vi åker mer bil, tåg, flyg, buss eller båt per person, kanske vi har fler industrier än de fattiga men vi har samtidigt en sundare livsstil vilket gör att vi lever längre, har färre svåra sjukdomar, har en lugnare tillvaro OCH vi har bättre utbildning, bättre omsorg om våra barn och äldre, renare luft (faktiskt!) och färre krig.

Naturfolk, fattiga människor i områden där naturresurserna borde räcka till alla hör till de som löper störst risk att dö i sjukdomar och krig. Forskning visar att naturfolk krigar så ofta som vartannat år och då är även kvinnorna med och slåss om så behövs. Ädle vilden, pyttsan!

Nu till min framtidssyn. Om tjugo år kommer vi att ha fler rika människor i världen och generellt kommer samtliga länder att vara rikare. Andelen riktigt fattiga kommer att ha minskat. Stora delar av våra miljöproblem kommer att ha lösts, några nya kommer väl att dyka upp men de bör kunna lösas de också. Nya sjukdomar resistenta mot våra vacciner och antibiotika kommer också att dyka upp. Det är ofrånkomligt. Samtidigt kommer säkerligen nya mediciner att tas fram. Klimatfrågan kommer att ha ersatts av något annat som ska skrämma byxorna av befolkningen då det alltid finns olyckskorpar överallt.

Krigen kommer att vara kvar för det ligger i vår natur att kriga och det är i de fattiga länderna man kommer att vara i luven på varandra. Religionerna kommer att vara orsaken till många av dessa. Vi kommer att få se en del regimer falla och nya kommer att ta deras plats. Vissa delar av Afrika kommer att bli den kontinentens motsvarigheter till dagens Europa med stora industrikomplex och bankverksamhet. Det finns tecken på detta redan nu i Egypten, Nigeria, Kenya och Sydafrika. Folk kommer att flockas dit som man gör till Dubai nu.

Politiker världen över kommer förstås att ta åt sej äran för de framgångar som kommer att ske. Viktigpettrar med ideologiska förtecken kommer att tala sej varma för SIN ideologi och säga att det var detta som ledde till vad än som nu kommer att ske. Att det är MÄNNISKOR, inte ideologier eller politiker, ekonomer eller byråkrater som hade den absolut största delen i succén kommer de inte att bry sej om.

Och, självklart, töntar och bortskämda fjantar som vill ha sina femton minuter i rampljuset kommer alltid att finnas. Så även om 20 år...

Om framtiden vet vi inget

Nu apar jag efter Maggies blogg igen, men jag jobbar inte på hennes farm (he he!). Maggie skriver om osäkerheten kring vad som hänt med den globala temperaturen och vad som kan komma att hända i framtiden. Jag skulle vilja gå ett steg längre än Maggie och säga att vi inte ens är säkra på vad vi människor gjort eller inte gjort visavi temperaturen. Självklart påverkar våra urbana samhällen den lokala temperaturen, det är framför allt dessa som syns i rapporterna som talar om en förhöjd temperatur världen över de senaste 150 åren. Men världen är stor, jordytan inklusive världshaven är så fantastiskt stor att vi inte ens har varit överallt trots ca 100,000 år av vandringar. Det finns områden som aldrig påverkats av människan, vare sej miljömässigt eller temperaturmässigt.

Vi släpper ut en allehanda gaser som potentiellt sett är farliga för miljön i sin nuvarande form. De bryts ner och blir ofarliga på sikt men det är det omedelbara nuet som är farligt, både för oss och andra levande varelser. Däremot, som vissa Gaia-dyrkande knasbollar menar, är vi inte farligare än andra varelser här på jorden, i alla fall inte i förhållande till vårt antal. ALLA levande varelser påverkar sin omgivning, sin miljö och i slutändan även hela kontinenter och hav. Det vi gör är på den stora skalan men vi håller på att trappa ner nu.

Vad kommer att hända i framtiden? Vem vet? Vi får helt enkelt hänga med och se. Det enda jag är säker på är att under min livstid kommer inte mycket att hända med det globala vädret. Det är inte mycket vi kan göra på den fronten.

Varför är vårt samhälle åt helvete?

Kryptisk rubrik, inte sant? Det blir inte bättre av min brödtext här nedan. Bara läs, gör inga tolkningar förrän du är klar. Vårt samhälle är på ytan det bästa som funnits i världshistorien. Vi lever mycket längre än några andra generationer före oss, vår genomsnittliga hälsa är den bästa nånsin, vi har ett överflöd av mat (som vi förstås borde kunna dela med oss av) och vi har prylar som vi kommunicera med, dela med oss av våra liv med osv.

VARFÖR ÄR DÅ ALLT ÅT HELVETE?

Varför skriker folk om moral och sex hela tiden, varför är vissa i gång om klimatet och tycker att vi har jävlats med det, varför anser vissa av oss vara på väg mot undergången?

Det finns förstås hopp för oss normala människor som inte vill se dessa olyckskorpar förstöra allt det fina vi byggt upp under ca 7000 år av civilisation. Alla ser inte knäppisar överallt, de som gör det verkar vara knäppisar själva. Även om dessa knäppisar ljuger är det lätt att genomskåda dom. Det borde räcka för att vi normala ska slippa dessa, eller?

Svaret på frågorna en bit uppe är det inbyggda osäkerhetspaketet vi alla har när det gäller framtiden. Vi vet inte vad den ska frambringa. Oron gäller förmodligen egentligen väldigt vardagliga saker men det kan man inte göra undergångspropaganda av utan man för över sina olustkänslor på det man brinner för, vad det nu än är.

Men vår framtid är inte skriven i stjärnorna. Vad som än händer kommer inte klimatet att påverkas av det vi gör. I alla fall inte vädret. Det mänskliga klimatet får vi se hur det påverkas. Det är nåt helt annat med det.