Håll huvudet högt

Det har varit intressanta dagar nu. Attacker mot vissa bolags internetservrar vilket fått hela landet att gå på knä rent internetmässigt. Allt detta för att det sitter fjantar med ingående datorkunskaper, samtidigt utan vare sej skrupler eller ånger för vad de gör. En attack mot Telias och andras DNS-servrar är också en attack mot yttrandefriheten. I längden även ett hot mot samhället då vi gjort oss beroende av internet för att fungera normalt.

Den initiala känslan är ju att ge igen men varför skulle man sänka sej till deras nivå? Det bästa man kan göra är att hålla huvudet högt och visa dessa sabbande människor att vi struntar i vad dom håller på med. Dom kan förstöra bäst dom vill men det blir ändå vi som vinner i slutändan eftersom vi står på den moraliska högre nivån. I alla fall gör vi det så länge vi förhåller oss kalla visavi dessa element. Lite arrogans kan vi förstås kosta på oss. Vi är ju trots allt civiliserade - än så länge.




"The purpose of a writer is to keep civilization from destroying itself"

Elefanten i rummet

Vi använder internet varje dag till att skriva en massa dumheter som ingen vill läsa, skicka bilder på saker som inga egentligen är intresserade av att se, visar filmer på folk som gör bort sej samt skvallrar om människor ingen är intresserad av att veta nåt om. Det är som om detta gigantiska nätverk inte finns där, trots att det gör det. Internet har blivit elefanten i rummet, den man inte talar om för då kommer man in på dess mörkare sidor, och till slut dess mörkaste, mörkaste del; övervakningen som sker från såväl hög som låg.

Jag ser övervakningen från såväl säkerhetstjänsters som hackergruppers sida som samma problem. De allra flesta tänker som så att det inte är deras problem, för dom drabbas aldrig. Men det är det vi alla gör. Vi drabbas sekundärt av denna övervakning, och intrånget i våra datorer och mobiltelefoner. Nu kanske någon invänder att det bara är konspirationstokiga som oroar sej för denna övervakning, men såna tokar kan vi bara glömma. Deras teorier är bara överdrivna versioner av vad som sker. Verkligheten är en annan, nämligen att övervakningen blir ett hinder för vänskapliga relationer.

Jag likställer här hackande och övervakning, av det enkla skälet att båda dessa verksamheter går ut på att samla information om en annan part på ett sätt som inte direkt är normalt eller ens faller inom ramen för acceptabelt beteende. Båda verksamheterna är också tillräckligt ljusskygga för att falla inom ramen för bedrägligt beteende, vilket mycket väl kan sägas vara brott mot mänskligheten, på sätt och vis. FRA och NSA är alltså kriminella organisationer, liksom deras hackerkollegor är.

Men som sagt, internet som företeelse pratar man inte om. Det finns så många obehagliga saker där som ingen vill diskutera. De stora kriminella, terroristerna och sexgalningarna, opererar väl inte på "vårt" internet? Varför ska vi då övervakas? För vems skull sker övervakningen? Vem får betala?

I ett fall handlar det ju om pengar och makt, rätt och slätt. Det handlar om att se till att fildelningen inte får den uppmärksamheten den borde ha. Bra ändå att det skrivs om den någon gång då och då. Man likställer från maktens sida fildelning och piratverksamhet, trots att de oftast är vitt skilda saker, samt att ordet pirat används fel. En pirat är en fribytare, en som går sin egen väg för att kunna överleva, ofta genom att röva från andra. Att kopiera en skiva och sen sälja den har inte mycket med pirater att göra. Att kopiera en skiva och dela med sej av den kopian på internet är inte heller piratverksamhet, det är fildelning.

De moraliska och etiska frågeställningarna kring fildelning av kopierade skivor utan egen vinning är inget som skivbolagen vill diskutera. Det viktiga för dom är att fildelningen ses som ett hot mot skivbolagen och hela mediaindustrin på ett sätt som är väldigt överdrivet. Det är ju klart som korvspad att de som skapat en låt eller skiva ska ha betalt, men har man en gång köpt en skiva anser jag att man har all rätt att göra med den skivan som man vill. Går skivan dessutom sönder måste man ju ha rätten till en kopia. Att köpa en ny blir dyrt. Med dagens dåliga musiksmak som dominerar listorna (sen ca 1992!) är det kanske inte så konstigt att gamla skivor dyker upp på internet.

Återigen, det är elefanten ingen vill tala om. Ingen vill prata om internet, bara om det som händer på och via internet. Det är bland annat därför Piratpartiet inte lyckades så väl i de två valen som varit i år. Alla missnöjda väljare vill bara vara missnöjda och få in missnöjespartier i de båda parlamenten, och eftersom Piratpartiet står utanför det där med nöje och missnöje, snarare står de för en omvälvning av hela sättet att se på internet, är det inte populärt att diskutera internet och övervakning. Speciellt inte i samma mening...



"Walk on, walk on, with hope in your heart
And you'll never walk alone
You'll never walk alone"

Internet är ingen privat angelägenhet

Nakenbilder läcker ut på internet och de som förekommer i bilderna är rasande över att så skett, framför allt vissa stjärnor som spelar indignerade över att deras "hemligheter" har sluppit ut i etern. Vad ingen av dessa fattar är att internet, till vilket Facebook, Twitter och allt annat dit telefoner kan kopplas, inte är någon privat sfär. Så fort en bild tas med en telefon som kan kopplas upp på internet finns risken att dessa bilder hamnar på internet, vilket ju faktiskt är avsikten med att dessa telefoner har kamerafunktion från början.

Alltså gäller inte rätten till privatliv så fort en bild blir offentlig, vilket den också blir i samma stund den visas för någon annan. Allt som visas upp, på ett eller annat sätt, är offentligt, det är officiellt, och ska behandlas som officiellt också. Kan man inte acceptera detta faktum bör man inte ta bilder på sej själv med nåt som kan kopplas upp mot internet. Kanske man inte ska ta några bilder på sej själv alls. Överlåt sånt till proffsen och paparazzi.

Jag har hittills inte nämnt att det verkar handla om en som har hackat sej in i folks konton genom att utnyttja en svaghet i Apples iCloud-servrar för att dela med sej av bilder man tagit och sen spritt bilderna på internet. Till det har jag följande att säga: Skaffa bättre kryptering till era konton, lek inte martyrer för att ni inte klarar av att hålla koll på era telefoner. Det värsta är inte att bilderna hackats och sen läckts ut, det värsta är att de fanns där från början i stort sett helt oskyddade. Håll era privata bilder för er själva.

För mej får vem som helst posera naken på foton, fler borde göra det faktiskt, men hyckleriet kring hur bilderna hittade ut på internet är bara så dåligt påkommet att jag bara kan tänka mej att de orden är sagda i panik och av ren harm över att nån kommit på att de poserat nakna på ett sätt som de trodde var privat, vilket det alltså inte är.

Allt som sker på internet, och i nära anslutning till internet, hör offentligheten till. Så lägg ner harmen över att ha fått bilderna spridda och acceptera läget. Vill man inte att folk ska se en naken ska man inte ställa sej inför en telefon med kamerafunktion.



"Too wild to care, you got animal stare
You can't stay anywhere in your eyes
Think you're leadin' me on but you can be anyone
'Cause I know you'll be gone 'fore I rise"

Kom till den mörka sidan, vi har kakor!

Expressen skriver en artikel om internets mörkare sidor, vapen, knark och en massa annat som myndigheterna inte gillar att vanligt folk håller på med. I en del fall är det förståeligt att myndigheterna inte vill ha det flytande fritt på internet. Terrorism av olika slag kan ju användas på denna sidan av internet på ett sätt som inte är möjligt på den vanliga sidan (dvs det av Google, Microsoft, Facebook och Apple dominerade internet). Men samtidigt finns det en aspekt här som gör myndighetspersoner väldigt skraja. Nämligen den att vanligt folk får tänka fritt och utbyta tjänster, varor och tankar med varandra utan att myndigheterna måste vara med. Allt enligt ekonomen och filosofen Ludwig von Mises läror.

Må så vara att mycket av det är illegalt, farligt eller bådadera, men det viktiga här är inte att det är just illegalt eller farligt, utan att det sker utan myndigheters insyn och kontroll. Det är som före nationalstaternas existens, folk handlar sinsemellan på ett ickereglerat vis. Total frihet existerar förstås inte, men så mycket frihet som möjligt är uppenbarligen parollen för denna så kallade mörka sida av internet. De illegala delarna anser jag för egen del kan vi väl sluta upp med, det finns ju så mycket potential för allt annat. För inte behöver väl myndigheter och politiker ha sina smutsiga fingrar med i allt vanligt folk har för sej? Dessa gör ju bara precis samma sak som politiker och myndighetspersoner gör, fast mer effektivt!

Men jag håller inte till på den mörka sidan. Dels vet jag inte hur man gör för att komma dit (trots Expressens beskrivning), dels har jag ingen dragning till nåt av det som kan hittas där, vare sej det är legalt eller illegalt. Det ska väl vara för kakorna då.




"Always in motion is the future"

Där man bränner böcker bränner man snart också människor

Orden i rubriken är tysken Heinrich Heines, från början av 1800-talet. Han var inte alls fel ute i sitt uttalande. Kulturarv gick under en masse alla de gånger bokbål anordnades. Nu för tiden är det väl inte så vanligt att man bränner böcker men det bränns en massa energi på internet för att bränna människor där. Vadan detta ständiga behov att förstöra för andra? Har folk sån brist på sympati och empati att de måste få ner andra till sin låga nivå? Dagens nätidioter är av samma skrot och korn som de som anstiftande bokbålen förr i tiden och som drogs med i vågen av förföljelser över hela världen genom historien.

Det är sant som nån ska ha sagt; vi är dömda att upprepa historien eftersom vi varken vill eller kan förstå den, lika lite som vi vill eller kan förstå vår samtid. Jag skriver detta eftersom jag hela tiden blir så besviken på folk som till varje pris ska förstöra för andra. Nej, jag tänker inte främst på hoten mot "våra" politiker som det skrivits om i tidningar och pratats om i TV.  De som utför sånt här mot dom är av samma tarvliga sort som de jag beskrivit ovan men på nån underlig vänster är jag av åsikten att politiker som varande offentliga personer måste kunna tackla såna situationer. De får inte ta med sej sånt dumt hem lika lite som vi vanliga människor, som faktiskt gör nåt konstruktivt i det här landet, får göra det.

Det stora problemet med demokrati är att idioter får komma till tals. Vi får helt enkelt acceptera att människor med yttrandeproblem har rätten att yttra sej och i den vevan också kommer med ord som är helt förkastliga. Jag skulle nämligen inte tro att någon av de som yttrar sej i diverse fora och i e-post verkligen tänker göra de dumheter de hotar med. Det är bara luft, tomma ord, framhasplade av människor som tror de är nåt och när de märker att de inte är det försöker ta ner andra till deras egen väldigt låga nivå. De är bara avundsjuka på andra som har uppnått succé i sina liv.

Är verkligen internet till för hot och hat? Det sista kan jag svara på, även om svaret är lite krångligt. Internet är till för allt, men bara om folk har nytta av det. Det som inte har nån nytta eller relevans för oss bör hållas borta. Oartiga inlägg, hot och förolämpningar har ingen relevans och saknar nytta. Därför hör inte hat och hot hemma på internet. Däremot sarkasm, ironi och satir. De som inte förstår att använda sej av dessa tre saker bör hellre tiga. Kort sagt: Har ni inget nyttigt att komma med, håll då tyst. Det gör jag när jag inte har nåt nyttigt att komma med. Däremot är klagomål och konstruktiv kritik välkommet.

Vi kan nog inte få dessa människor att sluta hata och hota men vi kan begränsa deras influenser genom att ignorera dom. De är ju bara harmlösa själar som vill ha lite uppmärksamhet, sina 15 minuter i solen. Slutligen, till er som läser tidningarna om de senaste hoten mot politiker; det här är ingen speciellt genusbunden fråga. Det är inte specifikt kvinnor som drabbas av dessa uppmärksamhetskrävande personer. Alla kan drabbas, oavsett kön, utseende eller yrke. Avundsjukan ser inte skillnad på dessa saker. Så det så.



"En klagosång är till för att höras, inte en skrivning som ska rättas."

Jag är stolt över att inte ha ett konto på Facebook

Jag låter kanske konstig men den typen av social verksamhet online har aldrig lockat mej. Bloggen här, Youtube och diverse internetfora duger gott för mej. Vill jag ha kontakt med någon kan jag gå ut i vida världen och snacka där med nya vänner. De gamla jag hade en gång i tiden har gått vidare liksom jag har gjort. Att då leta reda på dom känns lite underligt för mej. Visst har det hänt att jag skrivit in namnen på gamla kompisar men det har varit via hitta.se eller Eniro. Då har jag likt en gammaldags spion tagit reda på var de bor - för att sen veta vart jag INTE ska åka.

Anledningen till detta sista är att jag har inget intresse heller av att gräva ner mej i minnen om nåt som hände för länge sen. Skolan är en gången och förgången tid för mej, nåt jag vill minnas för vad det var, inte komma ihåg för att man blivit äldre. Det är i år 21 år sen jag slutade grundskolan och 18 sen jag tog studenten. Det får räcka med att komma ihåg sånt och det som hände med oss då.

Så nej, ingen promenad längs minnenas allé för mej. Det räcker gott att minnas det som var och minnas det som hände sen, när jag blev "vuxen".

Inget kan stoppa internet

Vad vi än håller på med på internet, vare sej det är legalt eller illegalt, moraliskt eller omoraliskt, farligt eller ofarligt, så går det inte att stoppa. Man kan sätta stopp för vissa aktiviteter men inget som en gång hamnat där försvinner. Det går att gömmas men det försvinner inte. En titt på The Internet Wayback Machine säger allt man behöver veta om den saken. Skriv in precis vad du vill där så kommer du att hitta det.

Myndigheter, företag och politiker (såväl de som kallar sej demokrater och de som inte hymlar med vad de går för och ÄR diktatorer ut i fingerspetsarna) kan försöka stoppa internet men så länge man inte går land och rike runt för att samla in och bränna all världens datorer kan inget stoppa nätet. Det är bara att gilla läget helt enkelt. Det illegala går förstås att spåra och det går att stoppa dom fysiskt från att fortsätta skriva om terroraktioner av alla de slag men spåren av dessas verksamhet finns ändå kvar. Internet är således en virtuell perpetuum mobile, en evighetsmaskin. Som sådan bryter den inte mot någon av termodynamikens två första lagar eftersom informationen följer med bytet från en form till en annan.

Så, ge upp det där med datalagringsdirektivet. Det hjälper ingen att det existerar och är bara onödigt dyr addering till byråkratin.

Nätet dras åt

Denna gång handlar mitt inlägg om lite av varje men framför allt om internet. Men inte ur den konspiratoriska synvinkel många tycks ha, att alla ser en, att det finns hackare överallt som är redo att ta reda på allt om en samt att ens privatliv inte är värt nåt online. För det första, internet är byggt så att alla ska kunna se och ses. Det handlar inte om nåt privatliv när man väl är där ute. Vill man inte ha aspekter av sitt privatliv synligt där ska man inte synliggöra det. Därmed inte sagt att det man väljer att synliggöra ska bli förlöjligat eller ska kunna användas emot en om man inte vill det.

Internet målas upp av vissa medier och myndighetspersoner i olika länder som ett hot och hela tiden hörs krav på regleringar av nätet. Vad de då inte tänker på är att internet är mer eller mindre självreglerande, med en förmåga att rensa ut eller åtminstone marginalisera det som stör rytmen och friden. De som stör, hackar, skriver elakt och/eller förstör för andra på annat vis blir med tiden upphittade och får sitt straff på ett eller annat vis. Jag tänker dock inte inte gå in mer på detta här utan går vidare.

Rubriken jag valt handlar om att myndigheter och andra politiker är så oroade över internet och vad det står för att man har valt att försöka i sin tur marginalisera dess betydelse för de som framför allt använder internet för att få ut sina åsikter. I detta pekar politikerna endast på avarterna, terrorister och liknande element utan att bry sej om att dessa endast står för en droppe i havet jämfört med alla andra åsikter och aktioner som planeras. Förresten, vad är en terrorist? Den rena definitionen av en terrorist är, om man ska gå efter etymologin, en som får andra att darra, skaka av skräck. Jag kan inte säga att Al Qaida och ETA direkt har fått mej att darra av skräck den senaste tiden. Snarare gjort mej arg och besviken på vissa aspekter av människans natur.

Internet är inte direkt något som politiker och stater ska bestämma över. Det startade ju inte ens som ett statligt projekt utan var ett rent militärt projekt i USA för att dess delar lättare skulle kunna hålla kontakten. Sen tog universiteten upp den facklan och förde den vidare. Men politikerna har inte kunnat hålla sina fingrar borta nån gång under internets historia. Al Gore hävdar t ex att han hade ett finger med i spelet som ledde fram att internet blev en allmän företeelse. Se politiker, de ska alltid ta åt sej äran eller sola sej i glansen av vad andra gjort.

Det är närmast äckligt att se dessa klåfingriga politiker som hela tiden ska rycka och slita i internet på detta viset. Men jag antar att de måste ha nåt att göra. Andra politiker har dragit stor nytta av internet och verkar förstås som en stor bromskloss gentemot dessa som vill reglera sönder det. Men ändå får jag en känsla av att internets frihetsdagar är räknade. Inte direkt så som många konspirationer vill låta göra gällande, att vi i framtiden bara får skriva om nöjen och andra tama ämnen för att den politiska korrektheten lägger ett diktatoriskt förbudsförband av censur över alla andra ämnen, utan mer som en "var på din vakt"-attityd där man tvingas väga sina ord på guldvåg.

Nu låter jag själv som något av en konspirationsteoretiker så jag slutar här, för den här gången. Internet är än så länge mer än bara mode, larviga twittranden om inget relevant, troll och löjliga kändisar som är kända för att de är kända.

Störningar på internet

Nåt allvarligt fel verkar ha skett vad gäller åtkomsten av internet här i sydvästra Dalarna. Jag återkommer med nåt jag retar mej på i morgon.

Det digitala livet, jo visst!

Så ska en slipsten dras (eller vad det heter)

1. The Pirate Bay, världens bästa sökmotor för saker som man annars inte skulle tänkas behöva (sånt här kommer jag att tänka på, liksom detta och även detta), har i flera undersökningar konstaterats vara bra för försäljning av skivor och filmer. Den statistiken har jag bifogat flera gånger och jag har ännu inte funnit några fel på den. Det är bara att läsa igenom min blogg så hittas informationen där. Nu skriver två av de viktigaste representanterna för Piratpartiet, ett parti vars existens har TPB att tacka för, om att internet inte är något laglöst land, vilket det förstås aldrig varit. Det är de självutnämnda sherifferna inom media och moralmaffian som velat utmåla internet som just ett syndens näste. Men vi vanliga människor vet bättre. Det är ändå rätt märkligt att dessa internethatare, som vill reglera sönder det, använder det på detta sätt som ju faktiskt är väldigt fritt, precis som internet ska användas. Det kallas hyckleri och sånt är mycket vanligt bland de som ogillar friheten på internet.

2. Det finns vissa människor vars verklighetsuppfattning får en att baxna. Som den här Karin Svensson-Smith (under vilken sten hittade MP henne?) som anser att cyklar kan ersätta bilar på alla områden. Jovisst, lycka till med Formel 1 om toppfarten är 100 knyck! Hur mycket kan man lasta på en cykel när man ska på semester och inte vill flyga eller åka tåg? Den andra knasbollen i MP, Yvonne Ruwaida, är lika mycket i det blå. Hon kritiserar liksom sin partikamrat en undersökning utförd av KTH som menar att cykeln aldrig kan ersätta bilen. De menar att man visst kan cykla långa sträckor genom storstäderna. Det är bara det, mina kära miljöpartister, att man ska orka genom hela dagen, inte vara slut redan när man kommer till jobbet. Alla är inte släkt med Eddy Merckx eller Lance Armstrong. Det här är ett bättre resonemang om man är ute efter att göra vår miljö lite bättre.

Att leka med utsläppsrätter och försöka blidka "koldioxidguden" är bara dumheter. "Religion som religion", som Maggie och Lars själva skriver i sin bok.

Telia, släng våra IP-adresser!

Nu trotsar fler internetleverantörer IPRED-lagen och sparar inte IP-relaterade uppgifter om sina kunder. De gör helt enkelt en tolkning av en tidigare lag som talar om att man inte får spara IP-adresser om sina kunder. Samtidigt kommer gårdagens lilla försök att föra oss tillbaka till 800-talet att få konsekvenser för dagens politiker, som redan har sina fingrar för djupt i bolagens kakburkar. Så nu bör fler internetleverantörer följa Bahnhof och AllTele, alltså att göra samma tolkning av lagen jag nämnde ovan och slänga IP-adresserna när de inte längre är relevanta.

Är rätten till tak över huvudet inte kommersiellt betingad?

Jörgen Samuelsson är Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer. Han är av allt att döma för en inskränkning av rättigheterna av yttrandefriheten på internet. Så här står det i DNs artikel där han bland andra intervjuas och många bloggare har reagerat på det han sagt:

DN: Men om friheten på nätet inskränks kan väl det vara ett problem?
Jörgen Samuelsson: Frihet är viktigt, men det handlar om en kommersiell tjänst. Jag kan inte se likheten mellan åtkomst till nätet och rätten till tak över huvudet.

Så rätten till tak över huvudet är inte kommersiellt betingad? Den rätten om någon är väl beroende av att ekonomin går ihop? Internet kan inte jämföras med tak över huvudet. Det är ett sätt att kommunicera medan ett tak över huvudet är något som man förutsätts ha för att saker man äger ska förbli torra och varma. För mej är internet inte kommersiellt längre än till att man betalar för att vara uppkopplad. Vad som sen händer där är ens ensak. Inga myndigheter eller företag ska få bestämma vad man säjer eller gör på internet eftersom de gett oss rätten att röra oss fritt här. Eventuella kriminella handlingar på internet har inte alls med saken att göra utan är följden av de kryphål som finns. De ska tätas men inte genom reglering av vad eller vilka som får finnas på nätet.

Lobbyister och minoriteter får finna sej i att internet ser ut som det gör

Att filtrera direkt kriminella aktiviteter kallar inte jag för censur per se. Med det menar jag förstås bombtillverkning, dödshot, övergrepp mot barn som finns på nätet i diverse former. Men att direkt stoppa det som kallas kriminellt i ett land är fel. Det är då bättre att låta det finnas ett tag, anmäla det och först efter dom ta ner det. Då har vi ett "kvitto" på att nåt inte passar på nätet, i alla fall inte för närvarande. Men ändå anser jag att det som inte skadar majoriteten av en befolkning bör få finnas kvar. Intressegrupper och "minoriteter" får allt finna sej i att det finns saker som de inte gillar. Politisk korrekthet är en faktoid som jag ser det. Dessa saker ska finnas där, inte för att reta folket jag nämnt ovan, utan för att visa på mångfalden på internet, på gott såväl som ont.

FRAgglarna tragglar vidare

Den lag som gemenligen kallas FRA-lagen ska enligt planerna börja gälla från 1 januari 2009. Nu ställer ett antal skribenter med erfarenhet av integritetsarbete och yttrandefrihet upp en debattartikel som trots att den i skrivande stund endast är ca 5 timmar gammal redan genererat 13 kommentarer på SVDs sida samt fyra blogginlägg (detta ej medräknat).

En av dessa, Per Westberg som är en känd tillskyndare av denna lag, kallar debattartikeln rappakalja. Det får stå för honom. Det som kommer från borgerligt håll brukar också vara rappakalja så han känner kanske igen stilen. Det gäller vänsterhållet också så det går väl på ett ut antar jag. Läs detta blogginlägg istället. Det ger en mer sansad bild av vad FRA, IPRED och datalagringsdirektivet innebär.

De borgerliga vill förstås ha övervakningssamhället med 1984 och allt vad det kallas för det ligger i deras intresse att Watergate får en fortsättning, i legal form. Ryssen ska övervakas, det är det hemliga målet. Svensken ska hållas på mattan, det är ett annat mål. Väl mött efter nyår, då kan vi köra FRA i botten med miljarder inlägg genom att skriva de ord som får galningarna där att gå i taket, dvs såna ord som har med terrorism att göra. Länge leve dumheten!

Detta är den verkliga nätkriminaliteten

Medan det kulturella etablissemanget med rika artister i spetsen ställer sej bakom en idiotlag som bara syftar till att behålla status quo pågår en kriminalitet som verkligen bör bekämpas, nämligen kreditkortsfusk, handel med kort som antingen direkt stulits eller vars tillhörande kontos information stulits samt en hel del annan internetbaserad kriminalitet. Det här är verkligen nåt att se upp med. Vi har inte drabbats hittills i min familj men man vet ju aldrig. Man kan även råka ut i affärer med mindre nogräknad personal, som kanske inte bara lurar kunden på pengar utan även sin arbetsgivare.

Jag anser att orsaken till att detta hittills inte prioriterats hos lagstiftare, politiker och de ansvariga för att lagarna på området efterlevs beror på att detta är en typ av kriminalitet som främst drabbar "vanligt" folk och dessa har sällan en röst med hög profil i samhället. Men nu kanske det händer något, inte mycket men något i alla fall. Låt oss hoppas.