onsdag 5 december 2012

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del elva - Mykene och den tidiga grekiskan

Längst söderut på Balkan finns den grekiska sfären och med den det grekiska språken. Jag säger språken eftersom det är svårt att tala om detta som ett enda språk. Historiskt sett har det också varit en enda röra av språk liksom i resten av Balkanområdet. Av de få lingvistiska spår som finns från tiden före antikens dagar att döma verkar grekiskan vara sprungen ur en någorlunda gemensam språklig föregångare som de illyriska språken och makedoniskan. Möjligen kan också vissa språk i vad som idag är Italien räknas hit, såsom de messapiska språken, vars ursprung och katalogisering inom den indoeuropeiska språksfären är svårtydd.

Grekiskan och makedoniskan tycks vara en egen gren på det indoeuropeiska språkträdet med liknande ord och grammatik. De har också likheter med illyriskan i alla dess former och även om de tycktes ha olika kulturer och sätt att se på omgivningen så verkar de i grunden ha språk som liknar varandra mer än de är olika, åtminstone när de förekommer i skrift första gången. Om det beror på inbördes påverkan eller är ett resultat av ett gemensamt förflutet är svårt att säga. Därmed går vi in på Mykene och den tidigaste accepterat grekiska kulturen vi känner till.
Lejonporten i det forna Mykene. Bild från Wikipedia.

Mykene var en gång den största och starkaste staden i hela det hellenska området. Deras rike växte fram på norra Peloponnesos för ca 3700 år sen och ganska snart hade de tagit till sej skriften och med denna kunskap skapade de världens tristaste skriftverk, inventarielistor och statistik över allt som var lagrat i förråd och lagerlokaler. Deras influenser sträckte sej ända till Kreta där den Minoiska kulturen fanns vid denna tid. Det var under deras tid som grekernas största folk som kriget med Troja utkämpades, ca 1200 före vår tideräknings början (f v t).

Kort efter detta krig mot Troja gick även Mykene under, tillsammans med många andra stater vid samma tid. Nästan hela Medelhavet föll samman vid den här tiden. En del av detta kan skyllas på de så kallade Sjöfolken, som jag har skrivit om tidigare. Denna samling av folkslag som tycks ha farit omkring och orsakat elände och undergång lite varstans är fortfarande till stora delar oidentifierad. Det saknas förstås inte teorier kring vilka de kan ha varit.

Skriftspråket man använde sej av var influerat av det Minoiska skriftspråket på Kreta och man började skriva med deras tecken på allvar nån gång ca 1500 f v t. Det språk man talade i Mykene kallas mykensk grekiska och var, förstås, ganska lik den klassiska grekiskan men hade kvar fler drag av de ursprungliga ljuden från det gemensamma ursprunget för alla indoeuropeiska språk, vilket också var väntat. Den mykenska grekiskan hade sju kasus, vilket skiljer den från sin sentida avläggare, den klassiska grekiskan som hade fem. Dagens grekiska har fyra. Det sammanfaller med att svenskans kasus har minskat till i stort sett inga alls idag från att ha haft fyra för ca 1000 år sen. De ursprungliga åtta i det ursprungliga indoeuropeiska samspråket; nominativ, ackusativdativgenitivlokativablativinstrumentalis samt vokativ, har smält samman till dagens mer effektiva språkbruk och det är bland annat denna utveckling som gör att vi kan rekonstruera det gemensamma urindoeuropeiska språket. Det och att ljuden, fonemen, som bygger upp våra ord har utvecklats genom seklerna och millennierna, genom såväl påverkan från andra språk som utveckling rent fysiskt i våra munnar och struphuvuden.

Efter att Mykene och andra stater föll på 1100-talet f v t finns få skriftliga belägg i denna del av världen och det är inte förrän på 800-talet f v t som man tar upp skrivandet på allvar igen, då med influenser från feniciskt skriftspråk. Det moderna grekiska språket uppstod under medeltiden och renässansen när landet först var ockuperat av korstågsfarare, sen av turkar.

Till sist vill jag ta upp orden grek och hellen. Det första ordet är vad vi kallar grekerna, efter en stam bosatt i södra Italien som talade grekiska. Detta ord tycks vara svårtytt emedan ordet förekommer hos Aristoteles på 300-talet f v t som beteckningen på alla greker men flera sekler före honom användes ordet endast om folk från staden Graia (vilket kan betyda den grå staden) i landskapet Beotien, en bit från Aten. Ordet hellen var från början beteckningen för folk från landskapet Tessalien (även Thessalien). Båda dessa beteckningar kom under romartiden att beteckna det vi idag kallar greker så det är inte mer rätt eller fel att använda endera beteckningen. Säg Grekland eller Hellas om du vill.

Nästa del handlar om språkens framtid.



"Vi har vår i luften. Var har ni er?"

tisdag 4 december 2012

Lite ironi i SVD


Detta är en skärmdump av Svenska Dagbladets förstasida för en knapp timme sen vid skrivandet av detta blogginlägg. Titta först på den artikel SVD då valde att köra med överst till vänster, den om klimatmötet i Doha. Titta sen till höger, artikeln om kylan. Jag tycker åtminstone att det är ironiskt att man kör med klimatdravlet samtidigt som man pratar om snö och kyla. Global uppvärmning och kyla? Ok, t o m Al Gore har mumlat nåt om att det kan bli kallare i vissa områden medan resten blir varmare. Ändå går det inte att komma ifrån att vädret inte uppför sej som modellerna vill få oss att tro.



----------------------------------
William Trevor, född 1928, är en irländsk romanförfattare som levt i England större delen av sitt liv. Han har under hela sitt verksamma liv beskrivit Irland utifrån sin egen uppväxt i ett protestantiskt hem. Mest känd är han för Ödets narrar, om två kusiners uppväxt i skuggan av inbördeskriget som formade det tidiga Irland efter Första världskrigets slut.

måndag 3 december 2012

Den gudomliga kraften


Torium är på tapeten igen. En väldigt kort artikel i SVD målar upp det i smygande ordalag som ett "gudomligt ämne" som kan ersätta uran i våra atomkraftverk. Det låter som om artikelförfattaren är lite rädd för att stöta sej med de starka krafterna i vårt samhälle, t ex vindkraftskramarna och andra som förespråkar förment miljövänliga energikällor. Då är den här artikeln från 2011 betydligt längre och mer informativ.

Självklart ska vi undersöka alla alternativ för få bra och billig energi. Uran som vi bearbetar det i dagsläget är ganska ineffektivt, åtminstone med den nuvarande generationen kraftverk vi envisas med att underhålla i Sverige. Men till skillnad från vindkraft, som är en gammal teknik i ny stass och som egentligen aldrig varit speciellt lyckad som energikälla, och solkraft, som egentligen bara duger till att rikta en specifik energistråle, är kärnkraft en energikälla som verkligen har framtiden för sej. Sen får de värsta miljönissarna säga vad de vill.

Torium är verkligen nåt att satsa på, även för oss här i Sverige. Vetenskap är till för att främja oss och allt annat levande, det är till för att hjälpa. Det är bevisat att vindkraft inte funkar för nationella behov medan atomkraft och vattenkraft gör det. Satsa på den utvecklingen istället. Men det är typiskt för Sverige efter 1970 att satsa på förlorare, som det verkar. Men jag vill verkligen inte vara med och betala för det "kalaset".





----------------------------------------------------------------
De långsammaste djuren i världen är så långsamma att det bokstavligen växer mossa på dom. Den tretåiga sengångaren är ett sånt djur. 0,25 km/h (250 meter per timme) mäktar den med. Försök gå så långsamt om du kan. Ditt bristande tålamod kommer att tvinga dej att öka farten efter bara några minuter.


söndag 2 december 2012

Bildsöndag

Så här såg det stora fågelhuset i Slottsskogen ut i början av 1980-talet. Skulle vara kul att få se hur det ser ut idag. Jag får väl ta tag i det och åka hem igen nån gång.
Skurup i slutet av 1980-talet. Solnedgång över området Munkaholm. Skurup är en härlig by att bo i, men det är väl dyrt att bo där.
Lisebergsloopen, en klassisk attraktion som inte längre finns. Jag var för ung när den först kom, vågade inte sen när jag hade åldern inne och när jag väl vågade var den borta.
Södra Skurup, strax söder om kyrkan. Vägen leder bort åt väster, mot Saritslöv, ett av bostadsområdena i Skurup. 
Fyra kort med fyra olika berättelser. Nån som finner dom intressanta och vill läsa mer?



---------------------------------------------------
Sveriges näst högsta punkt är Kebnekaises nordtopp, vilken når 2097 meter över havet. Det näst högsta berget i Sverige är Sarek, vars högsta topp når 2090 meter över havet.


lördag 1 december 2012

Vad är Sverige?

I ett tidigare inlägg frågade jag vad en svensk var, utifrån den diskussion som startades om svenskheten. Nu har jag blivit intresserad av frågan vad Sverige är för något. Här handlar det likt den förra frågan om flera möjliga svar, varav det mest strikta är att Sverige är en nationalstat som omfattar ca 450,000 kvadratkilometer.

I övrigt kan man säga att Sverige är en nationalstat grundad på tanken att Sverige är nåt helt annat än grannarna, på samma sätt som Danmark är nåt helt annat än grannarna. Sverige är samtidigt ett land som består av nio miljoner medborgare plus ett okänt antal människor som lever bland oss, antingen med uppehållstillstånd eller utan. Slår man ut dessa nio miljoner plus några okända på dessa 450,000 km2 får vi ca 20 personer per km2 vilket ger oss ett ganska glest befolkat land. Men väldigt mycket av detta är sjöar, floder, berg, skogar och myrar. All övrig mark är den vi bebor.

Men även den beboeliga marken är ganska stor ändå så det borde inte vara svårt att få människor att bo här. Problemet är väl utkomsten från marken samt risken att vi överfiskar i haven och sjöarna och skjuter för mycket av viltet i skogarna. Men än så länge är det ingen risk att vi blir för många, ens med våra begränsade resurser.

Geografiskt sett är Sverige ett ganska avlångt land som sträcker sej från södra Norden nästan ända upp till norra Norden, en bra bit uppåt Nordkalotten. Här finns gott om plats för många människor, frågan är egentligen vad som krävs för att locka dumsk..., jag menar andra människor hit till kylan och mörkret på vintern. Vi som bor här är ju redan så dumma att vi stannar kvar trots att all logik borde säga oss att vi borde söka oss söderut på vintern, eller gå i ide. Tyvärr går inte det pga all nationalism, all sinnesfördärvande byråkrati och andra dumheter så vi är fast här i Norden tills istiden kommer åter. Så välkomna till helvetet på jorden, gott folk från andra länder!



-----------------------------
För övrigt använder sej vetenskapen inte av Richterskalan för att visa hur starka jordbävningar är. Den skala man använder sej av kallas momentmagnitudskalan. Det är bara journalister och politiker som använder sej av den gamla skalan.

fredag 30 november 2012

Mellanöstern inte moget för demokrati

Det är tänkt att fotbolls-EM för för U21-spelare ska arrangeras i Israel nästa år. Det kan bara inte få ske. Dels är Israel inte moget för nåt sånt här avancerat arrangemang då det egentligen inte styrs av folk med demokrati i åtanke, dels är konflikten med palestinierna i Gaza alldeles för färsk. Jag har tidigare påtalat vilket enormt misstag hela Mellanöstern egentligen är, ända från Iraks bildande 1932 till Israels bildande 16 år senare. Detta misstag, som består i att man dragit gränser hipp som happ över vanligt folks områden bara för att blidka vissa människor (läs: dessa människors maktambitioner!), fortsätter år efter år utan nåt positivt mål i sikte. Varje gång nåt positivt ser ut att kunna hända har Hamas eller Israels elit i den västra delen av Mellanöstern sett till att döda denna lilla fredsduva och andra prestigefyllda eliter i andra delar gjort samma sak på sin mark.

Allt i profitens, religionens och den heliga politikens namn. Vanligt folk får hela tiden lida för vad dessa eliter gör och de blir praktiskt taget hjärntvättade av de styrande att avsky och hata den andra sidan. Det är en avsky och ett hat som är helt oresonligt och utan stöd i verkligheten men de får hela tiden bekräftelse på sina misstankar när vissa tar till vapen för att som det heter "försvara sej själva mot den andra sidans aggressioner". Så länge alla resonerar så här är inte Mellanöstern moget för demokrati och således är inte Israel moget för ett sportsligt arrangemang.

På samma vis är Qatar inte moget för fotbolls-VM om några år eftersom inte heller de verkar ha nån respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Frågan är om Doha, som jag nämnde i förra inlägget, verkligen är rätta platsen för ett möte om klimatfrågan. Fast å andra sidan är många av de som brukar delta i klimatmötena vana vid maktfullkomlighet gentemot sina undersåtar och hyser en stor ovilja att bemöta kritik så det är kanske rätt plats ändå för detta möte.

Så nej, så länge man tar till vapen för att dänga till motståndaren så fort man känner sej hotad är man inte en demokrati. Då är det en totalitär diktatur som talar, som en våldsam förälder till ett bråkigt barn. I detta fallet är Israel föräldern och Palestina det bråkiga barnet, båda lika oresonliga och båda har lika mycket fel om allt...



"Alla frågar en man om han är rik,
ingen frågar om han är god"

AGW-lägret blir alltmer marginaliserat


Det är klimatmöte i Doha (ja, jag vet, även jag tänker på Homer Simpson!) men faktum är att det knappt har nämnts i medierna numera. Förmodligen för att motståndet bland folk är så stort att man dels inte går på agw-argumentet, dels känns inte ämnen som handlar om uppvärmning så aktuella när temperaturen på ens termometer är under nollan och snön har börjat yra runt husknutarna. När dessutom artiklarna som hela tiden  skickas ut innehåller felaktigheter som måste korrigeras är det inte utan att man undrar varför de envisas med dessa möten, om de nu ändå inte kan komma överens.

Ju mer man granskar vädermönstren, det vi kallar klimat om de sker under en viss tidsperiod med återkommande växlingar, desto mer framgår det att människans påverkan är försumbar. Vi människor är av naturen inställda på att se mönster överallt och är det nåt som inte stämmer överens med detta mönster blir våra hjärnor skrämda och börjar tro att vi som grupp, art osv har gjort nåt för att förtörna vädergudarna, eller vad vi nu dristar oss att tro på. Det är detta mönstertänkande som gör att vi ser mönster, även där det egentligen inte finns några mönster.

Politikerna i gemen har svalt agw-argumentet med hull och hår och deras verksamhet inom detta argument är vad som har lett fram till dagens ekonomiska situation, i kombination med att man misslyckats att förstå att den generella ekonomiska situationen är förlorad. Att då som ett politiskt partis talesperson i klimatfrågor vägra svara på frågor som berör just deras politik och den rådande situationen är lika mycket under isen som vi i nästan hela landet är under snön nu. Inte undra på att hela frågan blir mer och mer marginaliserad och numera endast förekommer som sensationsrubriker på diverse hemsidor. Man får känslan som åskådare att inte ens politikerna längre tror på en lösning på problemet, vare sej de tror på agw-argumentet eller ej.

Det hela är öken, precis som landet innanför Doha är.




"Det är ju öken!"

torsdag 29 november 2012

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tio - Indien

Indien har en särställning bland de indoeuropeiska språken. Här finns nämligen den största enskilda samlingen av språk inom denna språkfamilj. Totalt är det långt över en miljard människor som talar ett indoariskt språk, som det kallas. Varje enskilt språk är förvånansvärt lika varandra, med några undantag, och det beror på att många av dom har sitt ursprung i ett och samma språk, sanskrit. Sanskrit är ett av de första indoeuropeiska språken som skrevs ner, endast hettitiska och mykensk grekiska är belagda före i historien. Sanskrit var de lärdes, prästernas språk, vanligt folks version av samma språk kallades prakrit. Från prakrit utvecklades språket apabhramsa vilket mynnade ut i följande moderna språk: hindi/urdu, bengali, punjabi, marathi, gujarti, nepali, oriya och sinhala. 

Prakrit i sej var ett ganska "högdraget" språk eftersom det var ett språk för handelsmän och med tiden kom även prakrit att sönderfalla i diverse dialekter. Det mest framstående av dessa blev alltså apabhramsa som gav upphov till dagens språk. 

Det finns andra språkfamiljer i Indien, dravidiska, tibeto-burmesiska, austroasiatiska och några olika isolerade språk som inte är besläktade med någon av dessa. Totalt talas över 1600 språk och dialekter i Indien med omnejd. De dravidiska språken, där bland annat tamilska ingår, har under de ca 4000 år som gått sen de indoeuropeiska språken introducerades i norra Indien påverkat och, påverkats av, framför allt sanskrit och prakrit. Denna påverkan har främst gått från de sanskrittalande till de tamilsktalande vilket fått till följd att uttalet av olika ord i respektive språk har blivit mer lika. De dravidiska språken har tagit över mycket av de indoeuropeiska språkens ordförråd medan de senare har tagit över mycket av de förras syntax och fonetik. 

Draviderna är mycket mörkare än arierna, en del mörkare än de i mellersta Afrika, som annars anses ha den mörkaste hyn på jorden. På den punkten har den genetiska beblandningen inte varit så stor. Det är mest i skärningspunkten mellan de olika språkfamiljerna som blandning äger rum. 
De indoariska språkens utbredning i Indien, Nepal, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Maldiverna och Afghanistan.

De indoeuropeiska språken i Indien hör till en grupp som kallas indoariska språkgruppen. Det är en undergrupp till den indoiranska språkgruppen, där persiska (farsi), kurdiska och liknande språk också ingår. Språken i Pakistan och Afghanistan är en sorts mellanting mellan de iranska och indoariska språken, kallade nuristanispråk. De återkommer vi till så småningom. Ordet arisk (arya) betyder för övrigt ädel på fornpersiska och sanskrit.

Jag hoppas att detta har sporrat läsaren till att intressera sej för denna subkontinent och dess språk. I nästa del återvänder vi till Europa och det tidiga Grekland. अच्छी तरह से जीते!



"Arbete fascinerar mig. Jag kan stå i timmar och se på när andra arbetar."

onsdag 28 november 2012

Kamerahörnan: Bilder från Stockholm

Så här ser mitt intryck av Stockholm i sena november ut. Det var mörkt, kallt, regnigt och blåsigt på tisdagskvällen och under onsdagen övergick regnet i snö. Men bilder fick jag ändå:

Svampen vid Stureplan.
Nybroviken, utan ståplats.
Sturecompagniet
Utsikt mot en av innergårdarna vid Riksantikvarieämbetet och Historiska museet.
Utsikt från Riksantikvarieämbetet mot Nybroviken.




"Livet är en obotlig sjukdom."

tisdag 27 november 2012

Dagens foto

Man skulle kunna säga att jag lägger in dessa inlägg med foton de dagar jag inte kan komma på nåt att skriva men sanningen är att jag hela tiden tänkt på den här bloggen som min fotopresentationssida. Hittills har få kommenterat fotona men någon har i alla fall tittat på dom, det ser jag på statistiken för varje inlägg. Kanske jag skulle länka till nåt aktuellt för att snika till mej lite mer besökare. Om inte annat så för att visa att följande foto minsann visar på varmare somrar än de vi upplevt senaste åren. Varifrån har de fått gojan om global uppvärmning?


Det här fotot är ett av många i den inofficiella serien "Mås i flykt". Det beror på alla foton jag tog av himlen där det ibland var en mås, ibland inte. Beteckningen kommer från min bror. Just detta fotot togs ute vid Saltholmen någon gång i början av 1980-talet och medvetet på en mås som blev överraskad på en klippa en bit från havet.



"Den som flyr för vargen möter björnen."

måndag 26 november 2012

Vilka är dessa forskare?

Tecknat av Sidney Harris.

Man hör och läser hur "forskarna" har kommit med rapporter, man ser hela tiden hur det refereras till "forskningen". Men vilka är forskarna som ska ha gjort allt detta? Nu senast är det Vänsterpartiet som hänvisar till "forskarna" men de ger inte någon vidare källhänvisning till vilka forskare som sagt detta om fyra graders temperaturstegring, som de pratar om i sin debattartikel i SVD.

Saken är den att fyra grader kommer från Världsbanken och sen när är en ekonomisk förening en expert på klimatforskning? Johan Rockström, denna agronom med inriktning på miljöstudier, var inte sen att hoppa på det tåget. Vem har gjort honom till en auktoritet på klimatforskningens område? I USA har en dendrokronolog (Michael Mann) och en ansvarig för NASAs meteorologsatelliter (James Hansen) blivit de allra värsta alarmisternas hjältar för sina arbeten som inte direkt har med klimatforskningen att göra, men som ändå anses vara politikernas främsta verktyg så fort nåt behöver "bevisas".

För några bevis för vare sej det ena eller det andra gällande människans påverkan på klimatet finns inte i framtiden. Jag kan redan nu säga det att utan oss människor hade klimatet varit betydligt värre. Allt levande påverkar vädret, klimatet och atmosfären i stort. Det är så allt fungerar. Vad vi gör får effekt liksom vad andra djur gör. Att vi skulle vara annorlunda är att göra oss till de där utvalda varelserna religiösa alltid velat ha oss till. Ett sorts utvalt folk, nåt gudarna velat ha. Har inte politiker och andra med dom kommit längre än att de låter den religiösa dimensionen lura i bakgrunden?




"Ett jubileum är ett datum då en nolla hedras som en nolla av andra nollor."

Skolan och religionen


SVT skriver om att det är ok att hålla avslutningar i kyrkorna, så länge inga religiösa inslag förekommer. Det är en syn jag ställer mej helt bakom. Det är ju bara en byggnad som alla andra. De religiösa aspekterna finns där ändå, för den som tror på sånt.

Skollagen må vara en strikt, trist och stelbent varelse, precis som alla andra lagar, men det är en av dessa jag ställer mej helhjärtat bakom eftersom det är ens ensak det där med religion, inte nåt som ett kollektiv eller löslig grupp ska få tvinga på en som de själva vill. Det ska alltså inte bestämmas av folk som tror på sånt.

Till sist, bra att gud skrivs med liten bokstav i artikeln överst. Vi borde komma ifrån missuppfattningen att ordet gud är ett namn. Det är det inte. Det är en beteckning för det man anser vara större än en själv, om man nu tror på sånt.




"De flesta människor har någon sorts religion - i varje fall vet de vilken kyrka de håller sig borta från."

söndag 25 november 2012

Bildsöndag

Jag tänker fortsätta berätta till de foton jag presenterar här. Hoppas nån gillar det jag visar upp.

Aurora, det första fotot jag tog på denna fantastiska vovve. Här har hon redan hunnit busat lite på golvet, som synes. Första dagarna innan hon fick en korg sov hon i en kartong med täcken och filtar. Den första korgen tuggade hon dock sönder för det var då hon fick sina nya tänder. 

Graffiti på en passagerarvagn som ingick i ett tåg som här hade stannat i Borlänge. Rätt mysig målning faktiskt.

En brunn med tillhörande vinsch. Vintern rasar för fullt. Denna brunn är inte i bruk för den står nära en väg och man vill tydligen inte att ungarna ska råka ramla i.

Ställverk vid före detta garveriet i Malung. Numera är det annan verksamhet här. Jag vet inte om det alls används.




"Alla vill äta vid regeringens bord, men ingen vill diska."

lördag 24 november 2012

De tretton konstellationerna på himlen

Solen är vår stjärna, vår livgivare och den som allt cirklar runt. Som vi ser den från vår planet rör sej solen på himlen mot en bakgrund av ett antal stjärnor som vi grupperat i konstellationer, stjärnbilder. Dessa bilder kallar vi Zodiaken (efter ett grekiskt ord som betyder djurbilder). Traditionellt ser vi 12 bilder här och astrologer har byggt en industri på att göra så kallade horoskop baserade på denna beräkning. Men sen denna beräkning gjordes har solen och stjärnorna i övrigt rört sej så numera består zodiaken av 13 konstellationer. Se här nedan bara:

KonstellationVad är det?      TidsperiodDagar      Kommentar
PISCESFiskarna14 mars - 19 april37Vårens första dag, vårdagjämningen, infaller när solen står i fiskarna den 20 mars.
ARIESVäduren20 april -  15 maj26 
TAURUSTjuren16  maj - 21 juni37Sommarens första dag sommarsolståndet, infaller när solen är precis mellan Tjuren och Tvillingarna den 21 Juni.
GEMINITvillingarna22 juni - 21 juli30
CANCERKräftan22 juli - 10 augusti20
LEOLejonet11 augusti - 17 september38
VIRGOJungfrun18 september - 31 oktober44Höstens första dag, höstdagjämningen, infaller när solen står i Jungfrun den 23 september.
LIBRAVågen 1 november - 24 November24
SCORPIUSSkorpionen25 november - 30 november6
OPHIUCHUSOrmbäraren1 december- 18 december18
SAGITTARIUSSkytten19 december - 20 januari33Vinterns första dag, vintersolståndet, infaller när solen står i Skytten den 23 december.

CAPRICORNUS
Stenbocken21 januari - 16 februari27
AQUARIUSVattumannen17 februari - 13 mars25 
or 
26 



Som synes i listan ovan är vissa av konstellationerna väldigt korta medan andra är riktigt långa, vilket beror på hur stora dessa konstellationer är. Om några hundra år blir det dessutom en till i zodiaken. Listan är hämtad från denna plats. Hittills har jag inte sett ett enda horoskop baserat på den moderna zodiaken. Är de månne skrockfulla? Personligen tycker jag att astrologi inte är nåt annat än skrock och nys.



"Ett äpple om dagen håller doktorn borta men en vitlök om dagen håller alla människor borta."

fredag 23 november 2012

Storebror ser dej men han tittar inte på dej


Uttrycket "storebror ser dej" myntades av Eric Blair, som skrev under pseudonymen George Orwell. Vad Storebror betyder torde stå ganska klart för vem som helst som är intresserad av övervakningsfrågan, vare sej man är helhjärtat för övervakning, lite ljummen eller helt emot det. De som är helt emot övervakning av gator och torg har nog överdrivit vad Orwell skrev i sin roman "1984". I boken handlade det om att staten övervakade ALLT. Ens sätt att tänka, ens ordval, ens leverne och hur man skulle klä sej. I det avseendet är det långt till ett verkligt 1984.

Vad värre är, all övervakning via kamera till trots verkar bara ha effekt på ficktjuvar och och liknande kriminalitet. Värre kriminalitet, som nedsparkandet av en ung kvinna i London, fick förstås resultatet att man nu verkar ha fått tag på idioten som gjorde det men den riktigt farliga kriminaliteten, den som äger rum inomhus och som inte direkt filmas av övervakningskameror, den har det inte haft nån effekt på. Buset har anpassat sina metoder efter kamerorna och vad det verkar kan tydligen inte ens brott styrkas om det filmas rätt upp och ner alla gånger.

Men jag får ändå känslan av att det vi kallar Storebror inte direkt är någon storebror. Han har sina ögon överallt men han tittar inte. Åtminstone inte hela tiden. I tunnelbanefallet var ingen vid kameran och det blev ett tåg som upptäckte honom. Samma sak vid överfallet i London, vad det verkar. Hur detta kommer sej kan man verkligen undra. Borde vi inte anställa fler som tittar på kamerorna som satts upp, eller är kamerorna endast för syns skull? Som det är nu verkar kamerorna mest visa tabbar, rasande lagerhyllor och slarviga rånare. Kul för oss som tittar men av noll och intet värde för de berörda myndigheterna och politikerna.






"En dygd som ständigt måste övervakas är inte värd pengarna för vakterna."

Populära inlägg