Dökött

Nya köttlarm kommer och Livsmedelsverket anser sej ha fått vatten på sina kvarnar. De vill ju förstås att vi ska leva som asketiska munkar, med så lite kött som möjligt. Det är väl klimatdravlet som lurar i vassen, antar jag. Det eller vegetarianismens läror. Undertecknad anser att problemet inte ligger i vad vi äter, utan i mängden vi äter varje gång samt hur maten är preparerad. Det där amerikanska och brittiska sättet att tillaga kött på, dvs där det är nästintill rått inuti, är direkt farligt många gånger. Att äta det är inte tillrådligt. Kött ska stekas igenom noga.

Mängden per portion och måltid är också en viktig faktor. Jag har aldrig trott på tallriksmodellen, men ett sätt att minska på ätandet är att ta en mindre tallrik. Vi behöver inte en pizzatallrik för köttfärssås eller biff med lök. Mer grönsaker bör förstås ätas, eller snarare fler grönsaker. Vi är för vana vid salladsblad, tomater och gurka. Vissa väljer äckelgrönsaker som broccoli eller brysselkål. Det är något jag aldrig kunnat med. Hur jag än försöker får jag inte ner dessa två. Varför inte prova fisk som alternativ? Fisk täcker in såväl grönsaker som kött vad gäller näringsämnen.

Det ska tilläggas att potatis och andra rotfrukter inte behöver ätas varje gång. Det räcker med vanliga grönsaker och väl tillagad kötträtt eller fisk. Vi människor har ätit tillagat kött i över en miljon år, av studier på vår DNA och studier av gamla härdar att döma. Hur många har drabbats av cancer genom åren på grund av den dieten? Nej, jag tror mer på hur vi äter och vilken kvalitet det är på köttet. Kvaliteten har jag inte tagit upp hittills. Det är för lite fett i köttet och för mycket stresshormoner från hanteringen av djuren dagarna innan slakt. Djuren gillar inte det industrimässiga i hanteringen av dom själva (inte vi heller för den delen) så de släpper ut stresshormoner som gör köttet dåligt. Där har vi en större bov än själva köttet självt.



"Just like his old father before him
Who served in the great war would sing
We're proud to serve Kaiser or King"

Från klimatalarmism till klimatnoja med virus ur isen

Ur permafrosten i Sibirien har forskare fått fram ett virus som angriper amöbor. Det är ofarligt för människor och är såpass stort att det syns i vanliga mikroskop. Det intressanta är att detta virus har legat 30,000 år i permafrosten. Det visar enligt mej på hur motståndskraftigt livet är om det kan ligga i dvala i där nere i flera tusen år och sen kan bringas åter till liv så fort man tinar upp det. Men naturligtvis ska man dra in klimatdravlet i ekvationen. De forskare som håller på med virusforskningen är oroade för vad som händer när permafrosten helt tinar upp. Vilka virus kommer fram då?

Jag kan lugna alla som läser DNs artikel med att den sibiriska permafrosten inte kommer att töa bort i första taget. Det av flera viktiga skäl. Det första skälet är att permafrosten är väldigt stor och det lilla skikt i frosten som tinar gör det varje vår, som det alltid gjort ända sen Sibirien frös till för flera miljoner år sen. För att hela ska tina upp krävs antingen att jordens inre öppnar sej precis under Sibirien eller att solen plötsligt blir flera hundra grader varmare åt vårt håll. Inget av detta lär hända inom överskådlig framtid.

Det andra skälet är att de flesta bakterier och virus som kommer fram nu ur isen och permafrosten kommer troligtvis att dö i kontakten med dagens bakterier och virus, som har utvecklats vidare. Frysning innebär ju att utvecklingen stannar av. Detta är ingen science fiction-film där ett smittoämne eller en varelse från forntiden tinas upp och skapar problem innan hjälten stoppar det "onda".

Det tredje skälet är de flesta bakterier och virus inte har med oss människor, eller ens med det vi har omkring oss, att göra. De lever nere i jorden och ogillar luften ovanför. De farliga varelserna har vi redan hos oss. För övrigt anser jag inte att virus och bakterier är det hemskaste som kan drabba oss. Visserligen kan miljoner dö men då rör det sej om en första kontakt med ett inkompatibelt smittoämne. Vi människor är fullt kapabla att ta död på väldigt många fler än vad virus och bakterier klarar av.

Nojan kring virus och bakterier kan vi nog släppa. Det ligger visserligen ett visst mått av säkerhetstänkande i att varna för eventuella epidemier, men ligger det verkligen i allas intresse att låta sej skrämmas hela tiden? Måste dessutom klimatdravlet vara med precis överallt? Naturligtvis vill inte DN låta oss kommentera eller länka till artikeln direkt. Tröttsamt med en sån attityd gentemot läsarna. Från språklig synvinkel kan jag till sist säga att ordet virus är ett latinskt ord som betyder gift.



"A thin grey fog hung over the city, and the streets were very cold; for summer was in England."

Mångkulturell innebär inte nödvändigtvis integration eller assimiliering

Det är så många som klagar på multikulturalismen i olika samhällen världen över. De som kritiserar den förstår nog inte vad det innebär, men även de som försvarar den verkar inte heller förstå det. Jag är inte säker på att jag förstår fullt ut heller. Det jag har förstått är att det i stora drag helt enkelt handlar om många kulturyttringar som samsas inom samma territorium på något så när lika villkor. De vill vara en del av huvudkulturen, men samtidigt visa upp sin egna. På sikt går de inflyttades kulturyttringar upp i huvudkulturen. Det är så kebab, falafel och många andra maträtter hittat in i den svenska matkulturen.

Ibland har diverse saker och företeelser hittat in utan nån direkt invandring (köttbullar, kåldolmar, mattor, tapeter, bordsskicket etc) men den sortens influenser är försvinnande små jämfört med assimileringen av kulturyttringar som ägt rum genom seklerna. DNA-analyser och arkeologi har bevisat att folkvandringar ägt rum hela tiden. Till och med folksagorna talar om dessa vandringar och kulturkrockar.

Att ha ett mångkulturellt samhälle behöver alltså inte betyda att alla människorna måste vara från alla möjliga kulturer. Det räcker med att folk från ett land reser utomlands, tar intryck av det han/hon/de ser där och tar dessa intryck med sej hem. Men det är ur prokreeringssynpunkt bra att friskt blod kommer in. I såna fall är det alltid bra att vi tar in folk från njär och färran. Därmed inte sagt att kreti och pleti ska få komma hit hur som helst. Vad jag menar här är att folk som inte förstår att uppföra sej vare sej bland de sina eller hos oss har inte här att göra. De har inte i sina hemländer heller att göra. De bör sitta på en internationell anstalt om de begår kriminella aktioner.

Men låt oss nu till stora delar lämna den delen av saken och gå tillbaka till multikulturalismen. Det handlar ju till stora delar om osäkerhet och okunskap när man kritiserar det mångkulturella samhället. Visserligen finns risken att man får med såna här som jag beskrivit i stycket före men oftast är dessa personer så försvinnande få att man nog snabbt kan identifiera dom som de asociala individer de förmodligen är. Ett samhälle bor bra av att så många olika typer av människor samsas. Vad ska man göra för att få folk att samsas? En sak man kan göra är att låta dom träffas flera gånger så de vänjer sej vid varann.

Så har jag sagt många gånger tidigare och kommer säkert säga det många gånger till...



"Si fueris Romae, Romano vivito more; si fueris alibi, vivito sicut ibi"

Liten skrift om ergonomi

Liten skrift om ergonomi

Människan är byggd för rörelse. Vi är ett av få djur som klarar av att simma, springa och klättra i ett svep. Vår relativt lätta och smidiga kropp gör det möjligt för oss att röra oss i de flesta element. Men det har ett pris. Vi bör helst ta minst 10 000 steg om dagen, enligt expertisen. Det är också viktigt att vi gör många olika rörelser med våra kroppar dagligen, dvs sträcka på halsen och ryggen, känna efter var vi har sittknölarna i bäckenet samt höfterna någonstans när vi sitter men även när vi går och står är det viktigt att känna efter hur höfterna är i förhållande till ens övriga kropp. De bör vara precis i linje med resten av kroppen. Då tänker man sig en osynlig linje från höfterna genom ryggen upp i nacken och huvudet. 

Knäna ska vara lediga och lätt böjda. Man kan komplettera sittandet vid datorn med att stå. Höj då ditt skrivbord (det är rekommenderat att ha ett höj- och sänkbart skrivbord nu för tiden) och stå vid din arbetsplats. Det får ryggen att arbeta mer. Det viktiga är att armen från axeln ner till armbågen är i 90-gradig vinkel mot underarmen så mycket som möjligt. Detta för att inte överbelasta nacke och axlar. 

När du sitter vid en dator se då till att ryggen belastas så lite som möjligt. Följ råden ovan men flytta även på kroppen lite då och då när den tröttnar på en viss position. Luta dig inte fram mot skärmen med armbågarna på skrivbordet mer än om du vill titta närmare på något. Ryggen bör vara så rak som möjligt. Hellre något bakåtlutad än framåtlutad, dock inte alldeles för långt tillbaka. En ”hösäck” är definitivt inget att rekommendera, speciellt inte om man redan har ont i ryggen pga skada. 

Bild ett: Skillnaden mellan en bra och en dålig hållning vid skrivbordet kan faktiskt ha en avgörande effekt på ditt framtida välmående.

Vi bör inte sitta still eller göra samma sak med kroppen för länge. När du känner att du får ont eller bara känner leda så res på dig, ta en kort promenad i närheten av din arbetsplats, eller gör rörelser vid sidan av skrivbordet, som i bild två nedan. Drick lite vatten eller titta ut genom ett fönster. Framför allt, sträck på dig i din fulla längd, ut med armarna uppåt och åt sidorna samt sträck på benen och fötterna. 

Bild två: Sträck ut kroppen så långt du kan. Vifta gärna på händerna också. 

Som den här kvinnan sitter i bilden nedan är det bra ur ergonomisk synvinkel. Hon sitter rak i ryggen och nacken så att huvudet får en bekväm position vilket ger ögonen en bättre möjlighet att se skärmens innehåll. 

Bild tre: Den här kvinnan sitter nästintill hundraprocentigt perfekt rent ergonomiskt, tack vare stolen och skrivbordet som hjälper henne att sitta rätt. Notera även fotstödet. 

Har man inga armstöd på sin stol gör man bäst i att ha skrivbordet i en höjd som passar ens underarmar. Se bilden nedan t ex. 

Bild fyra: Poser som denna passar faktiskt bra för att visa hur man ska ha sin överkropp i förhållande till det skrivbord man sitter vid. 

Så här ska man alltså helst inte sitta: 

Bild fem: Det här är förstås humor men det finns människor som sitter så här på allvar. 

Så upp och rör på er när ni känner det onda eller ledan i er! 

Bild sex: Exempel på rörelser som kan göras om man känner sig stel. 

Texten här ovan är hämtad från ett kompendium jag skrivit för mitt jobb. Jag tänker lämna in det ganska snart. Bilderna har jag hittat på nätet, på olika bloggar, så jag antar att så länge ingen klagar kan jag använda dom fritt i samband med texten.

"Hur ska jag nu förmedla det här?"

 

Dumheter världen över - Ukrainaspecial

Situationen i Ukraina eskalerar nu sen ryssar blandat sej i leken. Det verkar tydligen vara fullständigt legitimt för Ryssland att kränka andras territorium, bara för att Putin och hans anhang anser att ryssar i Ukraina ska få hjälp mot "fascister" som det kallades ett tag. Storryssland från forna dagar visar sej nu igen, med vapen och hot. När den stora ryska björnen svingar sina ramar ska omgivningen lyda eller falla undan. Det börjar faktiskt bli en aning obehagligt nu. Jag tänker inte så mycket på politiken och såna saker. Det är nåt för diplomater. Nej, jag är mer orolig för vanligt folk.

Vad ska folk i Ryssland och Ukraina tro? De mest nationalistiska (de som inte tänker efter alltså!) kommer förstås att sluta upp bakom sina ledare. Men de som bara vill leva ett normalt liv, hur resonerar de nu? Kommer de också att sluta upp, eller följer de andra personligheter? Vi får se hur det utvecklar sej de närmaste dagarna. Hoppas ryssarna fattar att de bara gör bort sej i världens ögon.




"Am I wrong to believe in the city of gold?"

Jean M Auel och verklighetens tidiga moderna människor i Europa

För den som läst Jean M Auels böcker om stenålderskvinnan Ayla är detta ingen rolig läsning. För alla andra är det nog ändå rätt intressant läsning. Det handlar om likheter och skillnader mellan den amerikanska författarens böcker och verklighetens människor i Europa för ca 30,000 år sen. Låt oss först gå igenom Auels beskrivning av människorna innan vi går in på hur det egentligen såg ut.

I Jean M Auels böcker beskrivs Ayla och hennes sort som långa och ljusa, i kontrast till neandertalarna som beskrivs som kortvuxna och svartmuskiga. Sexuella möten mellan dessa båda underarter äger endast rum genom bortrövanden eller genom gruppvåldtäkt. Neandertalarna beskrivs som extremt konservativa med väldigt begränsat talat språk. De kommunicerar främst med teckenspråk och använder talat språk för att poängtera något. De använder mestadels spjut eller slangbåge för att jaga med. Spjuten stöts från nära håll i bytena, med stor fara för jägarna. Cro-Magnon, till vilka Ayla tillhör, beskrivs som smala, smidiga smygjägare som kastar spjuten på långt håll. Båda grupperna använder fångstgropar med pålar i för större djur.

Hur såg då verklighetens respektive grupper ut? Jo, med tanke på att båda folkgrupperna kom från Afrika, fast vid olika tidpunkter, så torde det ha funnits starka afrikanska drag hos åtminstone Cro-Magnon. Av såväl DNA som rekonstruktioner av skallar att döma var så också fallet. Även om de afrikanska dragen hade tunnats ut väldigt mycket jämfört med tiden i Afrika ca 150,000 år tidigare var de fortfarande så mörka att de nog såg ut som nordafrikaner eller sydeuropéer gör idag, med såna central- och östafrikanska drag som kraftiga läppar och kraftig näsa som än idag gör sej gällande hos många européer som idag är väldigt ljusa. Håret växlade från svart till ljusbrunt medan ögonen verkar genomgående ha varit bruna eller möjligen gula.

En bild av en möjlig utveckling hos oss människor.

Neandertalarna å sin sida verkar ha varit ljusa i hyn, ungefär som en modern centraleuropé eller nån från Balkan. Bruna eller gröna ögon samt brunt eller rött hår hörde också till deras utseende. De afrikanska dragen fanns kvar men i mindre drag än hos Cro-Magnon. Deras förfäder hade kommit till Europa för ca en miljon år sen och sen fått påfyllning från Afrika och västra Asien under millennierna som följde. Det intressanta här är att neandertalare och moderna människor faktiskt hade sex med varandra, men första gången verkar ha varit redan för ca 60,000 år sen, strax efter den stora katastrof som nästan utrotade alla olika människoformer världen över.

Man kan tänka sej att i en värld som blivit kallare och ogästvänligare var nog en famn, vilken som helst, välkommen och det ledde nog till både det ena och det andra, även om den andre var av en annan sort än man själv var. Några gruppvåldtäkter förekom nog inte, i alla fall inte då bland väldigt få överlevande då mat och trygghet var det man främst tänkte på, och framför allt inte i de samhällen som växte fram ur katastrofens skugga. Sånt förekommer idag bara i samhällen som är på väg att gå överstyr, bland annat pga missunnsamhet eller överbefolkning.

Utseendemässigt syns inget av dessa möten idag, detta eftersom det gått så lång tid sen mötena ägde rum. Som tidigare skrivits här på bloggen gav neandertalarna oss rött hår, lite fler sjukdomar (samt immuniteten mot många av dom) och med tiden blå ögon. Vad gäller språk hos neandertalarna så hade de samma sorts tungben och i deras DNA var den så kallade språkgenen (FoxP2) påslagen på samma sätt som den är normalt hos oss vilket innebar att de troligtvis hade språk som liknade våra. Vem vet, de kanske gav oss ord för olika företeelser de kände till om markerna de levde i?

Vad gäller längden var våra förfäder längre än neandertalarna, men inte mycket längre. Det rör sej alltså inte om några tvåmetersmänniskor utan snarare om att de längsta var ca 180 cm. Det hindrar förstås inte att det verkligen funnits riktigt långa och ljushyade människor för 30,000 år sen. I övrigt stämmer Auels böcker ganska väl. Hennes beskrivning av vädret under istiden för ca 30,000 år sen stämmer väl överens med de markprover som tagits och analyserats över hela Europa.

Vad gäller blå ögon uppkom detta inte allmänt förrän för ca 10,000 år sen i östra Europa. De verkar dessutom ha en gemensam föregångare som levde nån gång under perioden 6000-10,000 år sen. I alla fall enligt den danske genetikern Hans Eiberg. Jag är blåögd, ser bra i mörker och har såväl centraleuropeiskt som nordeuropeiskt ursprung. Har jag månne neandertalare i mej? Det hoppas jag för de verkade vara riktigt trevliga typer.




"Du är ingen kvinna,
du är ett världskrig"

Varför är så många amerikanska ateister klimathotstroende?

Jag lyssnar och ser gärna på amerikanska ateisters videor på YouTube, därför att jag tycker deras verk ofta är lika underhållande och informativa. Många av dom kommer med tankegångar som jag aldrig skulle kunna komma på själv. De bevisar medelst vetenskapliga metoder att det bibeln och andra religiösa skrifter påstår inte stämmer. Sånt här stärker min syn på det religiösa som nåt vi borde ha gjort oss av med kollektivt för länge sen.

Därför stör det mej att så många av dessa ateister är troende i ett visst fall, klimathotstron. Utan något som helst tvivel, utan att presentera ordentliga skäl varför, säger de rätt ut att de litar på att vetenskapen har rätt i att människan är den främsta orsaken till att det blivit varmare åren 1880-1997. Detta trots att det finns många tecken på att denna förändring till största delen är naturlig, och det faktum att de flesta som presenterat material om att människan är den huvudskyldiga är religiöst troende.

Nej, jag tror att anledningen till att de flesta amerikanska ateister är klimathotstroende är för att deras motståndare, knasbollarna bland USAs kristna, har anammat motståndet mot klimathotet. Det plus att många kristna är republikaner och många ateister är demokrater. Det borde egentligen vara tvärtom, men det tar vi en annan gång.

Jag klandrar inte mina medmänniskor bland ateisterna för att de tror på klimathotet. Däremot klandrar jag dom som tror på det enbart för att deras meningsmotståndare inte tror på klimathotet. Jag anser att de som gör så ersätter en religiös tro med en annan, tron på Gaia. Den tron är lika dum som tron på en enda allsmäktig gud som sänder sin son att verka bland människorna. Jag tycker gott vi kan lämna sånt åt privatpersoner som vill tro, men det ska inte vara nåt kollektivt som alla måste tro på.



"He's a sly one, he's a shy one
Wouldn't you be too.Scared to be left all on his own."

Min kortfattade version av Sveriges historia 1520-1914

Herman Lindqvist har gjort det, Peter Englund har gjort det, Dick Harrison har föreläst om det - och nu gör även jag det. Skriver en så kortfattad historieskrivning av Sveriges moderna historia som möjligt. Jag tänker inte ta upp några större slag, speciella händelser som var omvälvande för hela kontinenter eller stora tankar. Inte heller alla kungar och drottningar får nån större plats här. Det är de mindre tankarna och händelserna jag tänker sammanfatta. De som faktiskt förde utvecklingen av samhället vidare. Men i vardera änden finns det två stora händelser som ramar in denna period. Dessa tar jag med. Det jag främst tar med är galenskapen hos enskilda personer och deras handlingar, den övergripande tankegången hos alla människor, hög som låg, att konstant sträva efter att få det bättre.

Enklaste sättet att sammanfatta denna period är att skriva ordet krig. Krig, krig och åter krig. Skälen har varit desamma hela tiden, makt och pengar. Ibland gömde man dessa skäl bland en massa andra väldigt ytliga skäl. Att man ansåg sej ha en historisk rätt till ett visst landområde är faktiskt inget giltigt skäl, framför allt eftersom riktiga bevis för sån rätt aldrig kan tas fram. De betyder inget heller då detta eventuella ägande av en viss landsända ofta är så långt tillbaka i tiden att det då inte fanns några stater eller ens kungadömen som styrde stora områden.

Som land är Sverige ett av de äldsta som finns idag, men som stat är det en annan femma. Det är nämligen en ganska stor skillnad på länder och stater. Ett land kan styras av en kung eller vad som helst men samtidigt kan det vara i en beroendeställning till andra makter. En stat är en suverän del av världen med eget styre utan annat beroendeförhållande till andra än handel och diplomatiska förbindelser. Enklast uttryckt: Sverige blev inte en självständig stat förrän 6 juni 1523, trots att landet funnits i minst 500 år innan dess.

Sverige som stat börjar när danskarna under den i sinom tid senile Kristian II besegrade en svensk armé vid sjön Åsunden år 1520. Där skadades riksföreståndaren Sten Sture den yngre så svårt att han under den skumpiga färden mot Stockholm avled av sina skador. Kristian såg sej som segrare men efter ett uppror blev han omöjlig i det svenska riket och drog sej tillbaka till sitt västliga land där han alltså stagnerade, som alla andra styrande gjorde efter ett tag vid denna tid. Hur var det då med att Sverige är en ung stat, men ett gammalt land?

Det beror på att den moderna staten Sverige kom till när Gustav Eriksson, av ätten Vasa, såg till att skapa en nation byggd på principen ett folk ett styre. Den principen har tagits över av alla styrande idag, oavsett om det är monarki eller republik. Innan dess hade Sverige varit ett valkungadöme enligt den gamla germanska principen med råd som styrde och kungar som stadfäste det som man kommit överens om. Rådet fanns kvar men kungen hade nu nästan all beslutande makt själv. Den närmast allsmäktiga synen på styre har idag tagits över av det vi kallar regeringen men principen är densamma.

Processen tog lång tid, inte förrän på 1590-talet hade de svenska kungarna sån självsäkerhet att de kunde tvinga bort fiender enbart med hjälp av sitt sätt att vara, ingen var väl mer lämpad för sånt beteende än psykopaten Karl IX. Hans sätt att behandla motståndare står inte Ivan den förskräcklige, Mary Tudor (Bloody Mary), och andra 1500-talstokar långt efter. Tänk bara massmordet i Linköping 1600 efter en skenrättegång. Men hans äldre bror Erik lät också han ge efter för sin galenskap. Han lät mörda medlemmar ur ätten Sture redan 1567.

De gamla hävderna rörande den historiska rätten till mark och folk kom snart fram igen, men nu i ny skepnad. Eftersom Sverige hade fått en ny kungaätt, som inte var färgad av de gamla idéerna att man höll sej inom sina territorier just för att man var svenskar, var landet snart indraget i krig som inte längre gällde de vanliga skärmytslingarna utan så sakteliga kom det att handla om maktgalenskap, erövringar och rena rama rånen. Trettioåriga kriget t ex handlade till syvende och sist enbart om att röva, våldta och mörda. Det skrivs i de flesta historieböcker om slagen, erövringarna och vilka som var med, men väldigt sällan om hur hela byar, ibland även städer, utplånades när svenska, franska, tyska, turkiska och många andra arméer drog fram över Europas centrala delar.

Sällan står det i historieböckerna, speciellt de riktade till skolorna, om vilka övergrepp som begicks mot vanligt folk. Lika sällan står det om att många arméers officerare faktiskt förmanade sina soldater att inte begå dessa brott. Som en följd av alla dessa krig, initierade av överklassen för att de ogillar varandra och utkämpade av krigare mot underklassen, dog en massa människor av svält och sjukdomar. Men samtidigt gjordes också landvinningar inom vetenskap och kulturyttringar vilka mycket väl uppväger de destruktiva krafterna.

För Sverige innebar detta långa krig inte bara att en massa soldater förlorade sina liv på tysk mark och att en massa saker rövades hem till Sverige, utan också att en massa kunskap fördes med hem. Den kunskapen hölls ett bra tag enbart bland de besuttna men så sakteliga kom den att spridas bland vanligt folk med. Det tog sin lilla tid, men i och med att kyrkan fick uppdraget att undervisa folket så att de hängde med, inte bara i gudstjänsterna utan även i det som sades på tinget och i rådhusen, ökade så småningom även kunskapsnivån hos folket. Men det skulle dröja länge än innan folket fick så mycket att säga till om att de kunde låta sina röster höras offentligt utan repressalier.

Propagandan ville ju ha det till att krigen fördes för att rädda landet undan kaos och undergång samt för att den kristne guden ville att man skulle dra ut i krig, men man kan undra om det verkligen köptes av alla. Om nu alla verkligen gick med på detta, skulle väl inte straffet för desertering vara så högt? Sverige var enligt alla sätt att se på saken ett u-land långt in på 1800-talet, med enbart små förbättringar i levnadsstandarden. Faktum är att utvandringen till Amerika var av samma typ som dagens översköljningar av immigranter från Afrika och Asien till Europa. Historien upprepar sej alltså.

Den övergripande tanken genom alla åren fram till och med Borggårdstalet den 6 februari 1914 var den att Sverige var en nation, ett folk och styrd av en kung. Det sades inte rätt ut, men tanken var att man skulle sej som svensk endast. De regionala skillnaderna, de som en gång hade betytt att en västgöte var av ett helt annat folk än en smålänning eller en skåning, skulle suddas ut. Den största och viktigaste delen av denna utsuddning av det regionala identiteterna var inrättandet av folkskolan år 1841. Nu skulle folket få lära sej läsa och skriva, men endast om det som ansågs vara av vikt för de styrande och enbart på det sätt som ansågs vara fint.

Dialekter ansågs vara en relikt från äldre, mer primitiva tider och passade inte det samhälle de styrande ville ha. Individer passade inte heller in. Alla skulle stöpas i samma form, vit, stram, heterosexuell, högerhänt, och lydig. Samtidigt kom alltfler friheter på andra plan. Det blev lättare att röra på sej när kommunikationerna förbättrades, först med Göta kanal och senare med järnvägen. Då utbyttes kunskap den vägen, likaså åsikter om allt och alla. Inrättandet av en permanent riksdag oberoende av ständerna (adel, präster, ståndare och pistiller alltså) utan byggandes på andra egenskaper var ett första steg mot demokrati.

Sista skriet från det forna enväldet kom just på borggården i Stockholms slott den där dagen i februari 1914. Sista skriet från de som vill ha oss stöpta i samma form har inte kommit än, men likt enväldet har de inte längre nån plats i vårt samhälle. Vi strävar hela tiden efter att få det bättre för oss själva, för våra familjer och andra i vår närhet, vilket samtidigt skyndar på samhällsutvecklingen i stort. Samtidigt har krigen fortsatt att vara såväl ett hinder för utvecklingen som en paradoxal påskyndare av den.

Jag vill påstå att det som gjort oss till svenskar är samarbetet mellan olika landsdelar, krigen som utkämpades härsan och tvärsan ända fram till 1814 samt propagandan som först skapade en bild av Sverige som en stor nation som hade stor betydelse för Europas väl och ve, och sen skapade bilden av Sverige som en enda stat med ett enda folk. Före 1520 fanns det svenskar i Sverige men ingen kallade sej svensk. Man var upplänning, smålänning, västgöte eller annat. Svensk var man bara i förhållande till språket. Någon nationell sammanhållning fanns inte. Det krävdes faktiskt ett olympiskt spel och ett tal på en borggård till slottet inför ett gäng bönder för att den sammanhållningen skulle skapas.

Men fortfarande, 100 år senare, är det lite si och så med. Vad jag tycker om det? Ja, den som följt min blogg torde inse att jag det jag nu beskrivit är att nationalism inte är nåt annat än propaganda för att få pöbeln att göra som man vill.



"Det båtar föga att tala om gåtar
som båtar, ty att säga och vränga
till på det hela gör att det hela blir
gåtor!"

Dagens vuxendagishistoria

1000 skulle kallas, kallelsen gick ut till 61,000. Det är faktiskt modern svensk arbetsmarknadspolitik i ett nötskal. Det är på så vis att när arbetsförmedlarna ska tolka de virriga direktiv som utgår från regering och parlament blir det numer bara pannkaka av alltihop. Nej, jag tänker inte skylla dagens virrvarr i Stockholm på den förda politiken. Det klarar tjänstemän och handläggare lika bra utan politikernas "insats". Men det som skett idag är ett symptom på att handläggarna dels inte hänger med i utvecklingen, dels att man tvingat de arbetssökande att bli menlösa får som kommer när herden kallar.

Termen vuxendagis har varit med oss nu ett bra tag, och ingenstans passar det väl bättre in på situationen i Stockholm idag. Man tvingar vuxna att leka en lek som inte speciellt många passar för. Denna lek utarmar mångas ekonomi och är ytterst prövande för mångas tålamod. Det är ett kallt samhälle vi lever i. Låt oss hoppas att en mer mänsklig arbetsförmedlingspolitik skapas. Samtidigt önskar jag att huvuden ska rulla för misstaget som begicks i Stockholm idag. Såna misstag får bara inte begås av människor som är satta att hjälpa arbetssökande.



"Det er en kold tid som vi lever i"

Dumheter världen över

Ukraina, Ukraina, Ukraina...

I sina försök att om möjligt efterlikna Rysslands klantigaste bilister, fast i politiken, har man nu fått en president att fly och hans efterträdare har fått ett mindre angenämt problem på halsen, nämligen en korrupt ekonomi som får Kina, Ryssland och många andra länder som inte riktigt greppat det här med demokrati att verka amatörer. Som om inte det räckte börjar det mullra bland minoriteterna i landet, vilket oroar ledningen. Vad ska vi göra med landet?

Ickeproblemen dras ständigt upp när det gäller miljön, klimatdravlet inte minst, men när det kommer riktiga problem så hamnar artiklarna om det ganska långt ner på tidningarnas hemsidor. Nu handlar det om den synnerligen giftiga metallen bly (uran och kvicksilver är giftigare vad jag vet, kanske expertisen vet mer) och det är framför allt utvecklingsländerna som drabbas hårdast av blyförgiftning. Men om det är utvecklingsländerna eller att det inte handlar om den politiska katastrofen som kallas klimathotet som avskräcker journalisterna är oklart. Jag lutar faktiskt mer åt det förra, för det är inte kul att läsa om fattiga människor som drabbas och inte många vill läsa om det.

Skatt på allt sött, kan det vara nåt? Nej, trodde väl inte det. Det gläder nog bara staten och dess anställda. Att man kallar varannan svensk fet är kränkande, lika kränkande som att socker finns i så stora mängder som det gör i varorna. Hellre bör sockerhalten sänkas än att skatter införs.



"Wandering over the hills unseen
or is it a dream?"

Läsvärt om varför klimatforskning egentligen hör hemma inom politisk vetenskap och statsvetenskap

Lång titel på rubriken, jag vet, men jag kunde inte hejda mej. Det handlar alltså om fem skäl till varför mänskligt påverkad global uppvärmning inte händer (just nu!). Dessa är:

1. Det har inte varit någon uppvärmning som är statistiskt mätbar världen över sen 1997. Istället har medeltemperaturen stått still enligt de mätstationer vi har. Faktum är att det sen ca 4000 år pågår en nedkylning över hela världen.

2. Det finns ingen konsensus bland forskarna att den uppvärmning som ägde rum före 1997 orsakades av människans aktiviteter. Vetenskap avgörs inte av att forskare kommer överens. Vetenskap handlar faktiskt om att övertyga andra, mer misstänksamma kollegor. Det finns en tyst majoritet bland klimatforskare som sällan låter höra av sej, av anledningar som nog är rätt så kända. De vill inte bli uthängda och förlöjligade för sina tvivel. Vulkaner bidrar dessutom med oerhörda mängder så kallade växthusgaser, men sammantaget verkar det snarare kyla ner än värma upp, om man får tro en ny studie. Hittills har 21,000 forskare undertecknat ett upprop som säger att de inte går med på den "konsensus" klimatalarmisterna vill att vi ska tro på.

3. Den arktiska isen har ökat med 50 % sen 2012 då den var som minst sen mätningarna började 1979. Det är havsströmmar som är den främsta orsaken till att isen ändrar storlek varje år. Vi började mäta med satelliter 1979 men långt dessförinnan finns rapporter om smältande isar från många decennier. Det finns till och med berättelser, som i och för sej inte behöver betyda nåt, om att isarna kring Nordpolen var mer eller mindre mos under 1930-talet. Under 1960- och 1970-talen var det nära nog omöjligt att ta sej genom isen, så tjock var den. Nu har isen alltså vuxit till sej sen den lägsta uppmätta ismängden 2012.

4. Klimatmodellerna har fel hela tiden beroende på att man matat in fel fakta. Man har utgått från felaktiga data när man skapat modellerna och då får man felaktiga svar också, vilket slutligen leder till prognoser som har så mycket fel att det närmast är skrattretande när de slår fel. Brittiska motsvarigheten till SMHI är här ett ökänt exempel. Längst ner finns en skämtsam bild som illustrerar detta problem.

5. Alla övriga förutsägelser rörande klimatet har också slagit fel. Varmare somrar, isarna vid Nordpolen och runt Antarktis, mer regn, fler och hårdare stormar är sånt som viktigpettrarna vill få oss att tro ska hända. Men hittills finns inga tecken på att något av detta skulle ske. Det som händer nu, smältande (och lika många växande!) glaciärer, minskande öknar och snörika vintrar, har inget med några klimatförändringar att göra utan är helt vanliga växlingar i vädermönstren.

Det finns säkert många fler skäl men dessa är de mest giltiga - och starkaste.

"This is the end, my only friend, the end"

Historiehörnan: Kopparåldern i Europa

Dagens inlägg handlar om en period i Europas historia som blir mer och mer intressant för oss i nutiden, inte minst med tanke på vilka missförstånd som existerar om vilka våra förfäder var. Det är nu dags för en kort introduktion till en period som innebär en stor förändring för folk i Europa. Södra och mellersta Europa samt västra Asien lämnade stenåldern ca 3500 före vår tidsålder (fvt) och gick in i vad som nu kallas kopparåldern. Cirka 2000 år senare gick man in i bronsåldern, ungefär samtidigt som Norden började anamma kopparn på allvar. Därför talar man inte om nordisk kopparålder, eftersom bronset kom ungefär samtidigt hit.

Den här perioden kännetecknas framför allt av stora folkvandringar och ett stort beroende av handelsrutter. Det verkar inte ha varit många krig, men gott om skärmytslingar. Detta är en tid som innebar att skrivkonsten uppfanns, i Mesopotamien och i Egypten samt något senare i Kina respektive Indien. Koppar hade man börjat använda redan för ca 8000 år sen men det var först för ca 4000 år sen användandet av denna metall tog fart. Det är vid denna tid som Megalitkulturerna började dominera Västeuropas kuster med sina tempel, stenringar och dösar.

Väldigt mycket av vår kunskap om den här tidsperioden i Europa kommer från Ötzi, Ismannen, som hittades i Alperna på gränsen mellan Österrike och Italien, Tyrolen alltså. Jag har flera gånger skrivit om Ötzi (här, här, här för att bara nämna tre gånger). Speciellt den senaste länken är intressant för forskningen visar att han hade blodgrupp 0, var brunögd,  hade medfött hjärtfel, hade ursprung i Mellanöstern ett antal generationer bakåt från honom själv räknat och han var laktosintolerant. Hans ursprung i Mellanöstern några generationer bakåt bevisar återigen att mycket i Europa har med Mesopotamien att göra. Mer än vi fått lära oss i skolan.

All influx (engelskt ord som vi borde ta efter) utifrån till Europa domineras av folk och influenser från just Mellanöstern, vilket faktiskt har stöd i senare skriftliga källor som talar om folk som kommer från dessa trakter, legosoldater som tjänat i assyriers, hettiters, kaldéers och babyloniers arméer samt grundare av religioner som verkat i Europa. Man brukar dela in de olika tidsepokerna efter den sortens keramik som dominerar en viss trakt och i den trakt Ötzi kom ifrån dominerade diverse snörkeramiska kulturer. Längre västerut fanns klockbägarkulturen, norrut och åt nordost Trattbägar- och senare även stridsyxekulturerna.

Snörkeramisk kulturyttring. Bild från finska Museiverket.

Vilka folkslag som fanns här då är okänt men eftersom det är känt från senare tid att folk byter namn efter ledaren eller ledarsläkten är det vanskligt att säga att de folk som dyker upp i historiska skrifter är dom samma som dessa för 5000 år sen. Det enda vi vet är att det genetiska material vi har från denna tid visar att det åtminstone är samma sorts människor som bebott Europa hela tiden, med inslag från de andra kontinenterna hela tiden.

Bild över ett urval av Europas keramikkulturer ca 3500 fvt. Bild från Wikimedia.

Det är intressant att veta att nästan alla dessa keramiska kulturer försvinner när bronsåldern tar fart för ca 4000 år sen och ersättas av visserligen ganska lika kulturer, men ändå med vissa distinktioner, förmodligen förbättringar i produktionsprocessen av krukor och andra föremål. Någon större förändring i befolkningen har inte kunnat upptäckas. Endast den vanliga immigrationen som alltid förekommit bland människor.

Det ska påpekas att metallernas betydelse för vardagligt liv ända fram till järnåldern var ringa. Det var en mindre elit, de som var kunniga i att tillverka yxblad och liknande objekt samt de som förstod att använda dessa objekt, som använde metallerna. Vanligt folk fortsatte med sten, plantfibrer och trä utan att kanske ens se metallerna under sina liv. 

Trattbägarkulturens keramik. Bild från iFokus.se.

Jag hoppas att mitt inlägg här har inspirerat någon till att lära sej mer. Därför har jag bifogat tre länkar här nedan. Tyvärr har kopparåldern inte slagit igenom som beteckning i skolorna, vilket är synd. Det får vi ändra på, liksom mycket annat i skolans värld. Kanske de ändrar sej om media använder ordet oftare, samt att forskarvärlden gör större affär av perioden.

Läsvärt om tidsperioden:

Bengans historiasidor
Arkeologiforum - Om varför kopparåldern i Norden kallas Senneolitikum
Kopparålder - Wikipedias sida på svenska om denna period



"Sjö nära tomt till salu"

Klimatnazister

Väldigt länge nu har klimatalarmisterna kallat oss klimatrealister för förnekare, ett starkt ord som hör ihop med förnekandet av vad nazisterna gjorde i fång- och koncentrationslägren under Andra världskriget. Nu har dr Roy Spencer, en vanligen mild man vad det verkar, tröttnat på dessa verbala övergrepp och har bestämt sej för att kalla dom som smädar honom för klimatnazister (global warming nazis i original). Att propagandan inte står nationalsocialisterna i Tyskland långt efter inser man inte minst av dessa artiklar (här, här och här). De rapar upp klimatpropagandan utan att egentligen tänka efter vad den innebär.

De marscherar fram, dessa förolämpande och kränkande klimatnazister som hellre dödar en debatt i förväg än bemöter sina kritiker. Men saker är på väg att hända. Ledande politiker kan inte längre pladdra om klimatet utan att få seriöst mothugg och en del vetenskapliga organisationer börjar ompröva sin ståndpunkt. Saker börjar således hända. Kriget kanske går att vinna trots allt. Är detta klimatalarmisternas Stalingrad? Vem av klimatalarmisterna har Paulus roll? Gavin Schmidt måhända. Hans tilltag gällande temperaturserier talar dock för att han kommer att hålla ut längre än de flesta andra. Kanske han är närmare de mest hårdnackade och envisa företrädarna för tanken på att människan skulle vara den dominanta parten i de senaste decenniernas klimatförändringar. Men vi går likväl en intressant framtid till mötes...

Bild av Josh.

Bild av Josh.

"Anyone who lives within their means suffers from a lack of imagination."

Både säljare och köpare är offer

Då och då yttrar sej någon (denna gången är det Alexander Bard som yttrar sej, samtidigt som han levererar en bred salva gentemot Centerns kvinnor) om sexköp och prostitution generellt och genast tar det hus i helvete i debattsfären. Men att de grälar om friheten att få göra vad man vill, vilket Bard menar att Centern inte står för, är en sak. Att det Bard också tar upp, säljandet av sex, inte verkar vara nåt som etablissemanget vill diskutera är ganska intressant. Varför vill man se sexsäljare som offer istället för vad de borde vara med nuvarande lagstiftning rörande sexköpare, nämligen kriminella?

Ska sexköp vara illegalt ska sexsäljande vara det också. Jag tror förresten inte att man med lagstiftning kan få stopp på prostitutionen. Att släppa det fritt är nog inte så bra heller, även om det inte får såna katastrofala följder som moralpredikanterna tror. Det enda som skulle vara bra med fri prostitution är att hallickarna och skurkarna bakom dom inte kan verka så fritt som de kan nu, med nuvarande lagstiftning. Nej, sexköparna är inte förövare. De är lika mycket offer som hororna själva. Det är dom bakom hororna som är förövare. Att kriminalisera de som direkt köper sex har inte varit lyckat alls. De som säger tvärtom utgår säkert enbart från statistiken över hur många som gripits.

Men sanningen är att inte många fall har gått till domstol, bara en eller två hittills har fällts, och det enda som verkligen har skett är att prostitutionen har flyttat från gatorna till internet och inomhus. Vi borde sluta se prostitution som en moralisk företeelse, istället borde vi se det för vad det är, en förlängning av sexualiteten. En dum förlängning visserligen eftersom kvinnor och män inte behöver pengar för att sälja sina kroppar. Det räcker med att visa upp sej inför varandra. Nu ger jag uttryck för en sorts medelväg mellan de som vill släppa prostitutionen helt fri och de som vill förbjuda den helt. En mer gyllene medelväg än den etablissemanget och politikerna inom etablissemanget vill ha, med sexsäljare som offer och sexköpare som förövare.

Konklusionen är således den att med nuvarande lagstiftning finns det bara offer bland de som är direkt involverade i prostitutionen. Det är ett löjets skimmer som dras över såväl förespråkare av prostitutionen och förbudsivrare när de går igång i denna debatt. För förbudsivrarna går hela världen i ett moraliskt svart och vitt, för förespråkarna blir allt guld och gröna skogar bara man släpper allt fritt. Verkligheten bryr de sej inte om. Så vad ska vi då göra för att vi inte ska få ännu fler offer? En lösning vore att gå hårdare åt hallickarna. Om vi släppte uppmärksamheten på köpare och säljare och lät dom vara i fred tills vidare skulle kanske hela tanken med prostitutionen falla samman. Men det är bara en lös tankegång. Kommentarer?



"Der Mohr hat seine schuldigkeit getan. 
Der Mohr kann gehen."

Historiehörnan: Var hör fornfynd hemma nånstans?

Man kan tycka att ett fornfynd bäst hör hemma på ett museum, men den debatt inom forskningsvärlden som nu kanske sätter igång på grund av ett inslag i SVTs "Antikrundan" får i alla fall mej att fundera över om alla fornfynd verkligen ska sitta på en dammig hylla i förrådet till ett museum där knappt nån får se det. Hade jag hittat nåt av värde och lämnat in det till ett museum hade jag nog velat att det fyndet skulle sitta i en monter tillsammans med annat från samma tidsperiod, men troligtvis hamnar det nog i samlingarna. Det hittas väldigt mycket i jorden varje år från medeltiden och bakåt i tiden, av vilka de allra flesta fynden är vardagsföremål, krukskärvor, tallrikar, fat och liknande.

De allra mest prominenta fynden kan väl doneras och visas upp som ett bevis på att våra förfäder minsann kunde göra nåt fint dom med. Men de som inte visar sej ha nåt stort kulturellt värde, utan är så vanligt förekommande att man bokstavligt talat kan gödsla med dom, borde man få ha hemma och visa upp i sitt egna museum. Hellre det än att de försvinner in i de stora museernas arkiv och förråd för att kanske aldrig ses mer igen. Kanske skulle folk i en viss trakt gå ihop om de fynd man hittat och öppna ett eget museum? Om inte annat så uppmuntrar man ju privat företagande genom att öppna små friluftsmuseer för de fynd man gör i markerna.

Jag tycker museerna och arkeologerna är lite väl överbeskyddande i fråga om var fornfynd hör hemma. Stora och viktiga fynd bör förstås hamna på de stora museerna men småfynden tycker jag gott kan stanna i privat ägo, förutsatt att man visar upp det för andra, gratis eller mot betalning. Det är min åsikt. Sen har arkeologen Anna Ölund förstås rätt i att man inte ska köpa och sälja fornfynd utan vidare.



"Everything in Australia is trying to kill you, haven't you heard? Half of the ten deadliest snakes in the world live in Queensland. And then there are the poisonous spiders and the jellyfish. Not to mention the crocs and the great white sharks. Another point in favor of New Zealand. Very benign place, En Zed."