Bildsöndag

Det är snöglopp i luften så jag tar bara upp lite bilder från valvet och presenterar dom helt kallt:

"Tankar skall vara klara och chokladen tjock."

Är det månne vindkraftens svanesång vi hör?

Alla delar av den moderna världen upplever nu en kris av något slag. Ekonomisk, emotionell, fysisk, ja det finns många kriser som händer ungefär samtidigt just nu. Orsakerna är lika många och lösningarna finns säkert där ute men ingen nänns leta efter dom, om man inte får betalt för det. En av lösningarna på energiproblemet, vi måste ju bli av med kol- och oljeberoendet sägs det, har den senaste perioden varit att satsa på vindkraft. Det har kallats förnyelsebart och effektivt, trots att alla studier visar på raka motsatsen. Staten har subventionerat dess blotta existens och många skogar och ängar har fått ge vika för en metallskog av flappande vindmöllor.

Nu har dock den krassa verkligheten nått ikapp även dessa drömmare. Många vindkraftsbolag går med förlust och konkursen står för dörren. Andra har fått se sina projekt slås sönder av domstolarna, vars argument är att naturen är för känslig samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att anlägga jättelika vindkraftsparker så långt från större bebyggelser.  eller t o m vår egen regering, som går på svenska försvarets linje att vindkraftverken är farliga för flygplatserna där försvaret fortfarande har intressen.

Vi behöver inte storskalig vindkraft i Sverige. Vi har redan ett överskott på el genererad av vattenkraft och kärnkraft. Vad vi behöver är en genomgång av de befintliga energikällor vi har så vi kan effektivisera dom. Tills det händer tycker jag vi ska ligga lågt med andra källor.




"Jag får ett elektriskt tåg i julklapp, för det har pappa alltid önskat sig."

Dagens tanke

Min bror sade detta igår om fredspriset: Om nu EU får fredspriset borde ekonomipriset gå till Grekland.




"Mänsklighetens tre stora epoker är stenåldern, bronsåldern och pensionsåldern."

Hur en bloggare skriver om nyheter

Hur andra bloggare som inte skriver om mode och andra trivialiteter gör när de skriver om nyheter vet jag inte, det bekymrar mej föga. Det är det som är fördelen med yttrandefrihet och demokrati. Så här brukar det  i alla fall gå till jag skriver blogginlägg om nyheter: Jag söker igenom internet efter nåt att reta upp mej på, alternativt bli glad åt. Sen läser jag igenom detta en gång i förhoppningen att hitta nåt kul att skriva om. Sen skriver jag av bara fanken. Några långa essäer som när jag skriver om språk eller historia blir det sällan.

Hunnen så här långt i mitt skrivande brukar jag börja göra narr av det jag tycker är dravel, om ämnet eller artikeln är skriven på ett sånt sätt att jag tycker det är dravel. Är det inte dravel men ändock nåt jag irriterar mej på blir jag ironisk eller cynisk i mitt skrivande. Är folk klantiga och det blir rubriker av det är jag där med mina kommentarer.

Jag försöker sen hitta en slutkläm vilket är det svåraste av allt. Många gånger vill jag för mycket och då blir det bara en massa strunt. Bäst är då att bara sluta tvärt.



"Vilka fel har du svårt att överse med? - De fyra som alltid hindrar mig från att ha 13 rätt på tipset."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del två - Språkgrupperna

I första delen av denna serie talade jag lite inledande om de indoeuropeiska språken och vad de är för några. Här kommer en första fördjupning i ämnet, de olika språkgrupperna inom denna språkfamilj. Vi börjar väl med den germanska, eftersom svenskan hör till den gruppen. Den består av ca 25-30 språk, varav de flesta talas av minst 3 miljoner var. De är:

Engelska
Tyska
Nederländska (inklusive flamländska)
Lågtyska
Skotska
Svenska
Danska
Luxemburgiska
Norska
Frisiska
Färöiska
Isländska
Jiddisch
Bayerska (räknas av många som dialekt till tyskan)
Pennsylvaniatyska (räknas av många som dialekt till tyskan)
Jämtska
Gutniska
Afrikaans

Utöver dessa kan följande utdöda språk nämnas, varav två kan sägas ha talas och förståtts av miljoner, de två förstnämnda:

Gotiska
Vandaliska
Burgundiska
Lombardiska
Norn

Som synes är det ingen språkrik grupp. Dock är det väldigt många som talar ett germanskt språk. Minst 400 miljoner har engelska som förstaspråk eller delat förstaspråk. Dessutom förstås det av säkert ytterligare en miljard. Tyska talas av ca 100 miljoner. Sen är hoppet till trean, nederländskan, stort, ca 15 miljoner talare. Svenskan talas av knappt 10 miljoner och sen följer övriga på rad ner till färöiskan och frisiskan.

De germanska språken delas in i tre distinkta delar, västgermanska, östgermanska och nordgermanska. De östgermanska språken är idag samtliga utdöda och tycks ha utgått från de nordgermanska språken men skiljt sej från dessa vid en tid då de germanska språken fortfarande kunde förstås inbördes oavsett var på kontinenten man befann sej, dvs ca 2000 år sen. Denna utveckling mot separata språk påbörjades vid ungefär den här tiden, förmodligen som en följd av de vandringar och politiska förändringar som också påbörjades vid den här tiden.

Småsamhällena (småriken, enskilda gårdar och stamsamhällen) slogs sönder av de politiska ambitioner vissa hövdingar hade att skapa regelrätta riken som kunde tävla med romarna och andra folk i Europa. Dessutom hämtades inspiration österifrån i form av traditioner som hör ihop med turkar och slaver. Det är nog från den här tiden de ord vi känner igen som östliga kommer in i språken, silver, mässing och koppar. Koppar är ett romerskt ord, aes cyprum (cypriotisk metall), vilket antyder att det kommer från Cypern där kopparbrytning varit igång i flera tusen år redan när ordet hittade in i de germanska språken.

De östgermanska språken är annars de som är mest intressanta eftersom de ger oss en inblick i hur de germanska språken utvecklades under dessa tidigare åren efter vår tideräknings början. Gotiskan inte minst eftersom man här kan se en direkt linje från 300-talet till våra dagars dialekter i Norden och Tyskland. T ex kan vissa människor i västra Sverige säkerligen förstå vad ordet öfsadröp som nämns i gotiska texter betyder. Förmodligen talades gotiska från början i ett område på båda sidor om södra Östersjön för ca 2500 år sen och när de människor som talade detta språk flyttade en masse söderut togs deras område över av andra folk och eftersom goterna och deras nära befryndade släktingar vandalerna kom att leva relativt isolerade från andra germansktalande folk utvecklades dessa språk åt ett specifikt håll och kom att behålla lite fler av de ursprungliga egenheter det ursprungliga gemensamma germanska språket hade.

De nordgermanska språken verkar geografiskt sett vara närmast det gemensamma germanska språkets ursprungsplats, alltså på båda sidor om Östersjön, men ingalunda språkligt sett. De nordiska språken har verkligen utvecklats bort från detta gemensamma urgermanska språk. Alla de omljud och avljud som de nordiska språken svänger sej med fanns inte i urspråket, dessutom är uttalet mer raffinerat i dagens språk. Ta danskans förmåga att svälja konsonanter i slutet av ord eller svenskans olika uttal av ord som stavas likadant. Anden (and) och anden (ande) är ett exempel.

Utvecklingen mot de olika språken påbörjades alltså för ca 2000 år sen, av olika orsaker. De som talade dessa språk började röra på sej och fick influenser från andra språkgrupper och t o m helt andra språkfamiljer. Sen kan det liksom idag ha kommit människor som ansett att ett ord ska uttalas på ett visst sätt trots att det alltid uttalats på ett annat. Som med många stockholmares envetna uttal av orten och drycken Ramlösa med ett långt a trots att det alltid uttalats med kort a. Samma med Ramberget i Göteborg. Där uttalas det olika beroende på var i staden man bor! De flesta säger dock med kort a.

De västgermanska språken är den största gruppen och den mest utvecklade - men samtidigt minst utvecklade. De har fler arkaiska segment från urspråket och fler ord i sina ordförråd. Engelskan kan sägas vara en modern man med gubbakläder. Modern därför att språket tar in så många nya ord men gubbe därför att uttalet fortfarande i grunden är detsamma som för 1000 år sen. Visst, uttalet ai för bokstaven i är relativt ny, men det lite mjuka sättet att uttala konsonanter (de låter lite som de tuggar tuggummi allesamman) är urgammalt och fanns i det fornnordiska språket också. Tyskan är inte mycket bättre där, det är beroende av sina omljud och att uttala bokstaven t som s är unik för tyskan (strasse istället för stråt respektive street), men orden uttalas i övrigt på urgammalt vis.

Om vi lämnar den germanska språkgruppen har vi den keltiska härnäst. Det är Europas minsta av de indoeuropeiska språkgrupperna idag. En gång i tiden var det den största och mest inflytelserika. Men dess influenser märks än idag. De så kallade romanska språken är i mångt och mycket keltiska språk med latinsk förklädnad och germansk fernissa. De hade låtit helt annorlunda om inte utvecklingen gynnat det latinska språket. Men nog om de romanska språken nu.

De keltiska språken är intressanta i och med att de bevarar många av de uttal som det gemensamma indoeuropeiska urspråket ska ha haft samtidigt som de huserar många innovationer såsom övergång från k-ljud till p i många ord, t ex ceann i iriska blir penn eller pen i kymriska (walesiska). Det betyder huvud förresten och k-ljudet är det ursprungliga vilket man har kunnat räkna ut då många andra indoeuropeiska språk har k-ljud i andra ord där de keltiska språken har ett p eller t o m förlorat detta ljud. Varför de gått över till p är oklart. Kanske påverkan från nån som hade svårt att uttala k eller så är det en omedveten övergång för att underlätta uttalet av ett ord. Det finns i ordet mab (map) som i kymriska betyder son, vilket är samma som mac i iriska och gaeliska. Detta ord är för övrigt samma ord som vårt eget måg, vilket från början betyder ogift ung man. I de germanska språken blir detta k-ljud ofta g om vokalen före eller efter är hård eller h, i andra fall f, om vokalen är mjuk.

Det finns idag sex levande keltiska språk, varav två är återupplivade. De är iriska, gaeliska, kymriska, bretonska, manx och corniska. Det största av dessa är bretonska i Bretagne, trots den franska statens envisa hävdande att franska är det enda språket som får talas officiellt i Frankrike. Om jag får komma med min mening är franskan det fulaste av de många språken som talas i Frankrike.

De romanska språken är språk utvecklats ur syntesen av latinet och de språk som talades i de områden romarna erövrade för 2000 år sen. Grunden, sockerkaksbottnen, är de respektive ursprungsspråken medan latinet är grädden och övrig fyllning i en stor lingvistisk tårta. Jordgubbarna är de ord som kommer från andra språk som senare gjort sej gällande här. Ett sådant exempel är spanskan där iberiskan är ursprungsspråket. Det fick konkurrens av först fenicier, senare deras avläggare karthager. Sen följde i rask takt kelter, romare och germaner. Sist kom arabisktalande morer. Det blev i slutändan latinets fyra avläggare, kastilianska (spanska), katalanska, galiciska och aragoniska som vann rätten till att vara det viktigaste elementet i ett språk, fyllningen i tårtan. Grunden kom att bli iberiskan och det keltiska språket keltiberiska. Arabiska och germanska ord bildar toppen i form av hallon och jordgubbar.

I Frankrike gick det till på ungefär samma sätt, liksom i Portugal, de delar av Schweiz där franska och rätoromanska talas samt Rumänien. I Frankrike talas det dessutom minst tio olika romanska språk, där occitanska och franska är de största. Det är lite annorlunda i Italien eftersom det är därifrån latinet kommer. Latinet var ett av många närbesläktade språk i en språkgrupp vi kallar italiska språk. Det kom tillsammans med några andra ur denna grupp att bilda det språk vi kallar folkligt latin eller vulgärlatin och är det man normalt menar när man säger att de romanska språken utvecklats ur latinet. Latinet är alltså inte ett enda språk utan kombinationen av två eller tre närbesläktade som fick benämningen latin eftersom romarna talade detta språk och inte ville ändra på det trots alla influenser som kom in utifrån med alla de som flyttade in till staden Rom. Härifrån gjorde sen latinet sitt segertåg över stora delar av den för Europa då kända världen.

I många andra områden förlorade dock latinet. Balkan är ett sådant område där grekiskan och de senare inkomna slaviska språken visade sej vara alltför starka för att latinets avläggare skulle kunna hävda sej. Dalmatiskan t ex dog ut för några hundra år sen. Dessutom tycks illyriskan eller en med denna språkgrupp besläktad grupp ha överlevt för hur ska man annars förklara albanskans existens på Balkan?

De slaviska språken är och förblir en gåta för mej. De låter inte riktigt hemtama i uttalet vid första anblicken men granskar man orden är de utan tvivel indoeuropeiska. Många av orden verkar ha ett och annat gemensamt med de indoiranska språken samtidigt som de samtidigt delar många med de germanska språken. Om det sistnämnda beror på närheten de senaste 2000 åren eller ett arv från den gemensamma tiden ännu längre tillbaka är svårt att säga.

Den indoiranska gruppen är den största, såväl ifråga om antal språk som antal talare. Totalt är det säkerligen en och en halv miljard människor som talar ett indoiranskt språk. Det ojämförligt största är det som i Indien kallas hindi och i Pakistan kallas urdu, ett gemensamt ord är hindustani. Tillsammans har de 400 miljoner talare och med de som har språket som andraspråk är vi uppe i en halv miljard. Längs hela vägen från Indien och Bangladesh i öster till Iran och Irak i väster talas det indoeuropeiska språk överallt. Persiskan i Iran är ett av de större här.

Det var en liten beskrivning av de olika språkgrupperna inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Nästa gång handlar det om skillnaderna mellan de olika språken, uppdelningen i centum och satem.




"Besvärliga konversationer med bordsdamer kan man undvika genom att fråga ogifta kvinnor, hur många barn de har, och de gifta, varför de inte har några ännu"

Ozonhålet bla bla bla

Ozonhålet är rekordlitet enligt forskare. Det basuneras ut i stora feta bokstäver bl a på Svenska Dagbladets hemsida. Naturligtvis tar den del av mänskligheten som köpte ozonhålshotet för 20 år sen åt sej äran av att ha "räddat" ozonskiktet. En räddningsaktion som faktiskt var onödig om man får tro viss forskning.

Och som vanligt, klimathotet måste hållas igång. Det är ju närmast obligatoriskt att undergångsscenariot ska vara med så fort nåt positivt nämns i media. "Allt är bra - men vi går ändå under för det har Al Gore sagt!" Jag blir bara så trött, så trött ibland på dessa pessimister.




"Den enda skillnaden mellan en saxofon och en motorsåg är greppet."

Allvarliga brister i säkerheten kring våra kärnkraftverk

Obehöriga som tar sej in så här lätt visar på ett allvarligt fel i den struktur som vaktsystemet bygger på. De kallar sej själva flummiga miljöaktivister som utför dessa intrång men flummet finns även hos väktarna. Man lever som i ett gammaldags slott där man tror att det är ointagligt. Vem vet vilken miljötok som får för sej att leka med knapparna om han/hon lyckas ta sej in där? Men så långt når de naturligtvis aldrig. Därtill är bevakningen för bra. Det är det yttre som är under all kritik.

Kanske nån ska köpa det här utrangerade atomkraftverket och öva på det?

Det ska tilläggas att jag inte stöder den här aktionen från Greenpeace sida alls. Nu visar de med all önskvärd tydlighet att öknamnet Brownwar verkligen passar.

"Minihandbok för turister: Drick inte vattnet i u-länderna, andas inte luften i i-länderna."

Palmoljans förbannelse

Palmoljan finns nästan överallt i våra livsmedel. Den har blivit svaret på allt som berör biobränsle, för alla som tror på tanken att människan står för allt ont i världen gällande klimat och miljö. Al Gore har ju genom åren stått upp för sin syn på klimatfrågan och har gjort biodiesel gjort på palmolja med mera, till en viktig sak i sin kamp mot utsläppen av koldioxid. Sen ett antal år tillbaka står det dock klart att hans favoritbränsle, som bl a görs på palmolja, är mer miljöfarligt än miljövänligt. Faktum är att man skulle kunna kalla alla de som gör reklam för palmolja för miljöterrorister.

Här i Sverige har hans exempel till viss del följts av herrar Rockström och Klum som båda sett till att föra överdrifterna och halvlögnerna upp på estraderna. Mattias Klum var i sin egen TV-serie Fridlyst just på Borneo där mycket av skogen skövlas för att bereda plats för dessa förhatliga palmfrukter. Han klagade högljutt över detta. Vet han om att det är en av hans idoler Al Gore som inspirerat galningarna i Indonesien till att skövla så här?

Det kan synas långsökt att dra in Al Gore så här på grundval av vad han en gång förordade men tills dess han har återtagit sin åsikt får det stå för honom att ha sagt att palmolja är bra för miljön och klimatet. Det är alltså sant som någon har sagt, att motsatsen till gott är inte ont, utan välment. Innan någon frågar varifrån jag fått uppgifterna att Al Gore skulle ha förordat palmolja som bränsle kolla Google. Där står mer än jag nånsin orkar med att återge här och nu. Lite ska väl ni läsare göra själva, va?




"Bilism: inte sällan hundra hästar tyglade av en åsna."

Litteraturpriset till Richard Dawkins!

Borde inte Nobels litteraturpris gå till Richard Dawkins? Han skriver väl, sansat så man förstår honom och han är samtidigt lagom svårtillgänglig och obskyr på det där viset som Svenska Akademien gillar i en författare. Han är liksom undertecknad starkt kritisk till organiserad religion och det kan kanske ligga honom i fatet när det gäller andra titlar men Nobelpriset är väl oberoende av såna trivialiteter som livsåskådning och synen på sagofigurer?

Nu är många av hans böcker väldigt vetenskapliga och således fyllda med vetenskapliga termer men samtidigt skrivna så att många lekmän kan läsa dom och förstå vad där står. Nåja, det är ju snarare ett hinder än en fördel om man vill bli litteraturpristagare, åtminstone om man får tro de senaste 90 årens pristagare. Rudyard Kipling (pristagare 1907) och Selma Lagerlöf (1909) är några av de senaste lättillgängligare författarna) vilket säger en del om hur akademien tolkar Nobels testamente.

Dags för Svenska akademien att belöna en vetenskaplig författare som verkligen gjort något för att föra skrivandet vidare!

"Om det finns en gud tror jag han skulle tycka bättre om ateism än kristendom"

Klimatalarmism för 60 år sen

Det har blivit varmare sen 1970-75 i världen, det går inte att komma ifrån, och alarmisterna har ropat allt högre om hur isarna smälter och att vi är orsaken. FNs klimatorgan IPCC kom ju till som en följd av dessa höga rop. Men vad sägs om detta, klimatalarmism från 1947!

Bild från No Tricks Zone/http://trove.nla.gov.au/

Som synes var man igång med klimatdravlet redan då men det tystnade sen inför den kallare period man skulle komma att uppleva under 1960-talet och fram till ca 1980. Får vi uppleva samma sorts alarmism och blint troende på statistik om tjugo år igen, när kylan som vi snart får uppleva har släppt?



"Att inte vilja debattera med sin meningsmotståndare utan istället smäda denne är den värsta av alla censurformer"

Paragrafrytteri på lägsta nivå - del två

För några dagar sen skrev jag om byråkrater inom Migrationsverket som är värre än rasister och främlingsfientliga. Idag handlar det om byråkrater igen och likt de på Migrationsverket ser dessa inte människorna de har framför sej. Det berör Försäkringskassan och övertolkningar av de regler som politikerna satt upp. Just artikeln jag länkar till är hemsk nog men man behöver egentligen inte enskilda fall som exempel på hur kallt beräknande "våra" byråkrater är. De bedömer och utgår från praxis, med ett öga på statistiken, det andra på det fall de har framför sej och gör sen konklusionen att den ska kunna gå en kurs eller kunna arbeta deltid eller vad som helst.

Jag vet att handläggare på FK inte kallas byråkrater, inte vill bli kallade för det, men i och med att de handskas med papper och människorna som papperna handlar om så är de byråkrater. De är en del av det byråkratiska maskineriet vars syfte, i hårddragen form, är att förhala, fördyra och försvåra samhällets funktioner, allt för att traditionerna bland dessa tjänstemän inte alltid hänger med i den generella utvecklingen inom kultur, teknologi och humaniora. De måste då agera bromsklossar så att paragrafer och regler kan uppdateras.

Men detta är helt fel väg att gå. Vad som istället behövs är att just andra delar av samhället uppdateras i sin takt utan dessa bromsklossar. Reglerna ska uppdateras fortlöpande och i samklang med hela samhället (inte bara de med mest influenser), vilket inte sker i nuläget. Det är bland annat på grund av denna motsträvighet vi nu ser Anonymous hålla på som de gör och att världens ekonomi är i fritt fall.

Nej, det är inte bögarnas fel, det är byråkraternas...




"Det finns ingen bot mot dumhet, bara lindrande liniment i form av kunskap"

Bildsöndag

När det bara är hemskheter i världen och tokstollar lever loppan på våra löpsedlar kan det vara skönt att titta på lite bilder som för en bort från allt detta.

"Sjuk, sjukare, död"

Dagens foto

Det borde egentligen kallas nattens foto för klockan var runt fyra på natten när jag tog dessa foton. Jag hoppas att nattens exkursion gått bra. Jag har varit på stjärnjakt för första gången och hittills har det gått bra. Så här blev ett av fotona:

Bortsett från alla störande ljuskällor blev fotot rätt bra för att vara första gången. Nästa foto hade varit perfekt i mina ögon om jag inte lyckats klippa av bakre änden på Karlavagnen:

Jag får prova en annan natt och då ska jag få med hela vagnen.




"Computer science is no more about computers than astronomy is about telescopes."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del ett - Begynnelsen

Vad är de indoeuropeiska språken och varifrån kommer dom ursprungligen? När utvecklades de moderna språken? Det har skrivits mycket bra avhandlingar och blogginlägg om de indoeuropeiska språken så jag behöver inte ta upp allt. Grunddragen tar jag dock med här och nu.

De indoeuropeiska språken är en samling relativt närbesläktade språk vars gemensamma drag är ordförrådet, grammatiken och till viss del också semantiken. Det finns gott om ord i t ex svenskan som även finns i hindi och gaeliska. De har kanske inte samma betydelse överallt men eftersom ord ändrar betydelse över tid kan man spåra deras utveckling bakåt till en punkt då de praktiskt taget hade samma betydelse i alla dessa språk. Grammatiken är också den ganska väl överensstämmande trots de ibland stora avstånden. Tempusformerna, för att ta ett exempel, är förbluffande lika från sanskrit i öster till portugisiska i väster. Semantiken, hur man använder orden i meningar så de bildar en praktisk betydelse för den man talar med, är också den ganska gemensam.

Allt detta talar för ett gemensamt ursprung för språken nånstans i världen. 1800-talets och det tidiga 1900-talets språkforskare gick här lite för långt när de kopplade samman språken med folkslagen som talade de olika språken. De glömde bort, eller hade kanske inte lärt sej, att folk kan byta språk lika lätt som de byter kläder eller allianser med sina ledare. Men det var nationalismens era och det var viktigt att hitta en kulturell koppling inom olika folk för att kunna hävda sej gentemot andra folk. Språket blev då det vapen man letat efter och det kom också att användas flitigt. Tyvärr hamnade detta vapen i händerna på mindre nogräknade politiker och ideologer som såg språk som den finaste kulturyttringen av alla. Det hängde samman med den patriotiska och nationalistiska vågen som drog fram vid samma tid. Det kom också att förknippas med arkeologin, historieforskningen och framför allt rasstudierna.

Bland de mer genuint lingvistiskt lagda forskarna, de som ville hitta de indoeuropeiska språkens ursprung, hemort om man så vill, växte sökandet efter ett ursprung fram genom att man började söka i språkens etymologi, dvs hur språk och ord har utvecklats över tid. De fann snart att fonetiken var den bästa vägen att gå. Fonetik är läran om hur vi använder olika ljud och läten för att forma ord genom att stöta luft mellan stämbanden för att sen forma tungan så det blir ytterligare fason på de ljud vi frambringar.

Ta f-ljudet som ett exempel. Då andas man ut varvid man placerar överkäkens tandrad mot underläppen och tvingar ut luften mellan det hinder som då bildats. Det finns två varianter, en tonande där man låter stämbanden bilda ett speciellt ljud samtidigt som ovanstående sker samt en tonlös där man bara väser ut ljudet. K kan låta lite olika beroende på i vilket ord det förekommer men gemensamt är att man för bakre delen av tungan mot den bakre, mjuka gommen och tvingar ut luften genom det hinder som bildas där. Man kan välja att helt blockera vägen för luften vilket då blir ett hårt k-ljud som i kall eller bara låta tungan lätt beröra gommen vilket ger ett sch-ljud. Sen kan man också föra tungan framåt längs gommen en bit vilket då bildar ett sje-ljud som i kittel.

Att stavningen sen inte helt återger uttalet är en annan sak. Det får man ta upp med språkfascisterna som håller på gammaldags stavning trots den moderna världen.

Dessa ljud är således såpass lika från språk till språk att man ändå har börjat undra om det inte funnits ett specifikt folk som en gång talat ett gemensamt språk och dialekter av det. Utvecklingen av ljuden kan också spåras i alla stavningar som förekommer i gamla dokument vilket har lett till att man satt upp vissa regler som talarna av indoeuropeiska språk omedvetet har följt genom seklernas gång. Reglerna har sitt ursprung i de folk som talade det gemensamma språket och dessa dialekter en gång för länge sen och är inte fastlagda av någon uråldrig kommission som bestämde hur språket skulle talas utan det utvecklades under de förutsättningar som den tidens samhälle, dess omedelbara omgivning och flora/fauna bestämde.

Detta har lett forskarna fram till att det hypotetiska urspråket inom den indoeuropeiska språkfamiljen talades av ett jordbrukande, hästbundet folk i Asien, på gränsen till Europa, nån gång mellan 5000 och 8000 år sen. Det är denna tidsintervall som är den vanligaste när forskarna ritar upp sina hypoteser och teorier. Förmodligen har en grupp människor kommit samman under denna tidsperiod och funnit att samarbete varit ett bra sätt att överleva på. De har sent vuxit ut över bräddarna för vad området klarade av så de skingrades för vinden. Det var nog en process som tog många tusen år av folkvandringar hit och dit och skulle vi kunna åka tillbaka i tiden till denna tidsperiod skulle vi nog aldrig kunna identifiera en speciell tidpunkt för när det hypotetiska urindoeuropeiska språket uppstod och dog ut. Det skulle inte märkas förrän det redan hade delats upp i först dialekter, sen egna dotter- och sonspråk.

I sin renaste form verkar detta urindoeuropeiska språk ha funnits till relativt nyligen för språkforskare har utsett litauiskan till det språk som är närmast detta tänkta urspråk av alla. Det är kanske dags att ta upp vilka språkgrupper som ingår den indoeuropeiska språkfamiljen. De är:

Germanska
Keltiska
Italiska (Romanska)
Slaviska
Baltiska
Albanska
Illyriska*
Trakiska*
Dakiska*
Tochariska*
Grekiska
Makedoniska*
Armeniska
Messapiska*
Indo-iranska
Anatoliska*
Liguriska*
Venetiska*
Piktiska*


De språk som beskrivs med en asterisk(*) efter sej är idag helt utdöda. Tochariskan gick upp i mongoliskan, kinesiskan och en del språk ur den indo-iranska språkgruppen. De övriga med samma asterisk har slukats av  sina respektive omkringliggande språk. Piktiskan är det språk som överlevde längst, fram till ca år 1300. Illyriskans koppling till albanskan är oklar trots att det finns vissa överensstämmelser mellan språken och det faktum att illyrierna bodde i samma trakt som dagens albaner gör. Utöver dessa finns det en hel radda språk som troligen också var indoeuropeiska men som inte kunnat föras hit eftersom vi inte har tillräckligt mycket kunskap om dom för att kunna klassificera dom. Sen finns det släkt till släkten, så att säga, i form av etruskiskan och iberiskan. Att jag säger släkt till släkten beror på att DNA-studier visar att många med iberiskt och etruskiskt ursprung bär på liknande gener som de som pratar ett indoeuropeiskt språk. De senare har kommit till Europa i senare skede men verkar ha utgått från samma område som de förra.

Nästa episod i den här serien handlar om språkgrupperna inom den indoeuropeiska språkfamiljen.
Det kommer mer i den här serien. Detta är bara ett smakprov. I framtiden kommer en Youtube-film att göras av detta, då med lite bilder och annat skojigt. Väl mött då.




"Bridge är som sex; om du sitter med en bra hand, behöver du ingen partner."

Nu börjar det(?)

Turkiet har gett klartecken till militära aktioner i Syrien efter flera attacker som slutat i Turkiet med dödsfall som följd. Är det nu det nya storkriget börjar? Kan vi undvika att konflikten eskalerar? Är det så här det slutar:

Hur det än går blir det Rysslands och Kinas fel om det blir storkrig eftersom de förser de stridande i Syrien med vapen och kunnande. Blir det inget krig mer än det som är nu är det de stridande parternas fel i Syrien för att de förstör för vanligt folk med sina dumheter. Krig är inte fred!



"Alla människor älskar friheten och tycks sträva efter att krossa den."