måndag 10 september 2012
Puckad anmälning mot yogainstruktioner i skola
Yoga kommer från Indien, i Indien finns hinduismen som religion, många som utövar yoga är hinduer, många andra åter är inte hinduer.Yoga ses som ett instrument för att träna kroppen mentalt såväl som fysiskt. Ibland har det förekommit på arbetsplatser på gympapassen. I skolans värld har det väl inte kommit så långt och om övernitiska anmälare får som de vill blir det inget yogapass alls i framtiden. Anmälaren av yogan i skolan måste ha missat något i anktestet för yoga har väldigt lite med religion att göra, faktiskt ingenting alls. Termerna må vara indiska men ingalunda hinduiska. Snarare poetiska än religiösa. Som sagt, anmälaren missar hela poängen med yoga i skolorna och verkar vara en tråkmåns som bara vill ha rätt, kosta vad det kosta vill.
Förresten får värre saker passera i skolorna utan att anmälare stoppar det. Hoppas att Skolinspektionen ser nyktert på saken.
"Eftersom jag lever i ett hyckleriets samhälle, så rättar jag mig därefter."
Vi realister har vunnit!
Vi som ser verkligheten bakom klimatfrågan, dvs det kvittar vad som händer med och i vädret, har nu fått bekräftelse på att den är död rent politiskt sett. Inte bara i USA som folket på The Climate Scam säger utan även här i Europa. Det märks framför allt inom EU där det närmast råder stiltje, precis som i den amerikanska valkampanjen. Här i Sverige råder också stiltje. Det är nästan som om luften gått ur såväl rörelsen som dess anhängare.
Det låter dock som ett dåligt mantra detta för det har upprepats av mej och andra i många år nu. Saken är ju den att de som sitter på den officiella tolkningsrätten vill antingen inte acceptera att deras fråga inte är så stor längre eller så blundar de för realiteten, nämligen att vädret och klimatet inte följer de modeller som satts upp. Men inom klimatalarmistlägret kan man väldigt lätt ändra modellerna så de passar in på verkligheten, något så när i alla fall. Men så har då verkligheten minsann kommit ikapp dom. Vad ska de göra nu? En del hittar ju på dumheter som att skapa frågeformulär där man försöker få reda på vem som är skeptisk (dvs är emot allt alarmisterna står för) och sen hitta på saker om dom..
I Storbritannien kan du gå och se en pjäs om hur det är att vara skeptisk till hela klimatalarmismen. Man blir kallad kättare av de som "vet bäst". Dom är rätt många trots allt, de som "vet bäst". Har vi realister verkligen vunnit, eller är det bara en chimär? Vi får väl se om ca 10 år vad som är älsklingsdomedagen då.
"Av alla former för oväsen jag känner tror jag att musik är den minst obehagliga."
Det låter dock som ett dåligt mantra detta för det har upprepats av mej och andra i många år nu. Saken är ju den att de som sitter på den officiella tolkningsrätten vill antingen inte acceptera att deras fråga inte är så stor längre eller så blundar de för realiteten, nämligen att vädret och klimatet inte följer de modeller som satts upp. Men inom klimatalarmistlägret kan man väldigt lätt ändra modellerna så de passar in på verkligheten, något så när i alla fall. Men så har då verkligheten minsann kommit ikapp dom. Vad ska de göra nu? En del hittar ju på dumheter som att skapa frågeformulär där man försöker få reda på vem som är skeptisk (dvs är emot allt alarmisterna står för) och sen hitta på saker om dom..
I Storbritannien kan du gå och se en pjäs om hur det är att vara skeptisk till hela klimatalarmismen. Man blir kallad kättare av de som "vet bäst". Dom är rätt många trots allt, de som "vet bäst". Har vi realister verkligen vunnit, eller är det bara en chimär? Vi får väl se om ca 10 år vad som är älsklingsdomedagen då.
"Av alla former för oväsen jag känner tror jag att musik är den minst obehagliga."
söndag 9 september 2012
Meditation?
Att kunna ta det lugnt mitt i all stress, att kunna sitta ner och bara sluta ögonen, alternativt bara stirra rakt framför sej, är en sak som inte är alltför lätt i våra dagar och kanske inte uppskattat om chefen kommer på en med att göra. Speciellt inte om chefen är en som vill att man ska jobba precis hela tiden då det inte är rast. Sån otur har inte jag, jag sitter i ett eget rum och det är sällan någon går förbi och kollar vad jag gör. Så jag kan meditera lite då och då. Men jag sitter inte och citerar ramsor ur Vedaskrifterna för mej själv eller annat trams. Jag tänker mej ut i rymden och fantiserar kring de resultat vi får från Hubble, Kepler och andra rymdteleskop.
Eller, om jag är hungrig, så blir det mat på stora fat. En riktig buffé där det bara är att välja och vraka. Det finns en risk att jag då slumrar till men jag vaknar lätt. Studier har visat att en minitupplur på några sekunder bara är bra för organismen. De flesta mår bra av att sluta ögonen en liten stund och drömma sej bort. Men gör det inte i stora grupper för det finns alltid nån som riktar sin uppmärksamhet mot dej och stör din "koncentration". Gör det helst i avskildhet och luta då armbågarna mot skrivbordet så du lätt kommer till sans igen. Se till att huvudet lutar mot den ena armen eller båda armarna och tänk på nåt som engagerar dej. På så vis får du det lugn du efterfrågar samtidigt som kroppen får en respit från det hektiska som händer omkring dej.
Så, nu har jag gjort slashasar och latmaskar av alla kontorsråttor i landet. Men vad är fem minuters vila jämfört med mer effektivt arbete när du väl är vaken? Dessutom är det skönare att ha en vaken hjärna än en halvsovande. Man orkar mer på kvällen också. Fem minuters vila är ofta lika skönt för kroppen som om man skulle sova fem timmar. Eller var det timuter?
"Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger."
Etiketter:
lugnt och stilla,
meditation,
överlevnad i det moderna samhället
Bildsöndag
Det är ett tag sen jag presenterade mina foton men nu är jag tillbaka igen.
"Använd inte mer våld, använd en större hammare!"
"Använd inte mer våld, använd en större hammare!"
lördag 8 september 2012
fredag 7 september 2012
Vem bryr sej om vilken som blir USAs näste president?
Vem som än som blir USAs president efter valet i november så är det ett val mellan pest och kolera. Mitt Romney är en självupptagen fjant som bara tar steget ut att bli presidentkandidat för maktens och härlighetens skull. Barack Obama är också en fjant som även han vill sola sej i glansen. Ingen av dom är egentligen passande som presidenter men dom är uppenbarligen det bästa de båda partierna i tvåpartidiktaturens USA kan uppbåda.
USA, och många andra länder i samma situation, utvecklas trots politikernas klåfingrighet, inte för att politikerna gör nåt. För politiker kan inte göra nåt konstruktivt i längden. Det är företag, enskilda människor och myndigheter som för samhället vidare. Politiker är i praktiken stoppklossar. Framför allt gäller detta såna som ska föreställa ett lands ledare. Jag vet att jag låter raljant och enögd men jag är trött på allt tjat kring presidentvalet i USA. Vart fjärde år är det samma visa. USA är inte längre det viktigaste landet för oss i Sverige.
Lik förbannat följer svensk media amerikansk politik nästan mer slaviskt än amerikansk media gör. Vem som än sitter i Vita huset (med undantag för Bush jr) har höjts till skyarna av diverse tidningar och "journalister" vid TV som på nåt sätt vänder kappan efter vinden vilken politik den sittande presidenten och hans regering än valt. Är presidenten i knipa står man bakom honom till varje pris, vem det än är. Det är väl bara Nixon som man har lämnat ute i kylan när han avgick. Det är säkert fel men jag kan inte komma på fler just nu.
Saken är den att amerikansk politik är egentligen inte politik, det är organiserat kaos. Politiker går att påverka genom påtryckningar eller pengar hur lätt som helst och är det inte religiöst motiverat så är det i högsta grad monetärt. Jag är ingen USA-vän när det gäller politik. Vad gäller vanligt folk är det helt och hållet beroende på hur folk är som personer. Jag har inget emot USA i övrigt alls. Jag är som sagt bara väldigt trött på den amerikanska politiken. Trött på att höra om dessa fjantar som lovar guld och gröna skogar men som i realiteten endast bidrar med krig, förstörelse och inskränkthet. Allt medan USA går vidare och utvecklas oberoende av politiken, religionen och den militära makten.
Som George Carlin en gång sa; USA har bara en sak som man är bra på numera, att kunna bomba skiten ur andra länder.
"Strejkbrytaren är den amerikanska industrins hjälte."
USA, och många andra länder i samma situation, utvecklas trots politikernas klåfingrighet, inte för att politikerna gör nåt. För politiker kan inte göra nåt konstruktivt i längden. Det är företag, enskilda människor och myndigheter som för samhället vidare. Politiker är i praktiken stoppklossar. Framför allt gäller detta såna som ska föreställa ett lands ledare. Jag vet att jag låter raljant och enögd men jag är trött på allt tjat kring presidentvalet i USA. Vart fjärde år är det samma visa. USA är inte längre det viktigaste landet för oss i Sverige.
Lik förbannat följer svensk media amerikansk politik nästan mer slaviskt än amerikansk media gör. Vem som än sitter i Vita huset (med undantag för Bush jr) har höjts till skyarna av diverse tidningar och "journalister" vid TV som på nåt sätt vänder kappan efter vinden vilken politik den sittande presidenten och hans regering än valt. Är presidenten i knipa står man bakom honom till varje pris, vem det än är. Det är väl bara Nixon som man har lämnat ute i kylan när han avgick. Det är säkert fel men jag kan inte komma på fler just nu.
Saken är den att amerikansk politik är egentligen inte politik, det är organiserat kaos. Politiker går att påverka genom påtryckningar eller pengar hur lätt som helst och är det inte religiöst motiverat så är det i högsta grad monetärt. Jag är ingen USA-vän när det gäller politik. Vad gäller vanligt folk är det helt och hållet beroende på hur folk är som personer. Jag har inget emot USA i övrigt alls. Jag är som sagt bara väldigt trött på den amerikanska politiken. Trött på att höra om dessa fjantar som lovar guld och gröna skogar men som i realiteten endast bidrar med krig, förstörelse och inskränkthet. Allt medan USA går vidare och utvecklas oberoende av politiken, religionen och den militära makten.
Som George Carlin en gång sa; USA har bara en sak som man är bra på numera, att kunna bomba skiten ur andra länder.
"Strejkbrytaren är den amerikanska industrins hjälte."
torsdag 6 september 2012
onsdag 5 september 2012
Ekologisk mat inte nyttigare än annan mat
Så, ekologisk mat befanns vara minst lika bra som "vanlig" mat men inte mer än så. Jag är inte förvånad över denna konklusion. Tvärtom, jag skulle ha blivit förvånad om så hade varit fallet. För om man tänker efter är ju ekologisk mat tagen från ganska näringsfattig mark, oavsett om det rör sej om vegetabilisk eller animalisk mat. Man har tagit bort en stor del av näringen ur den process som leder fram till måltiden på bordet. Nu är detta en undersökning av bara en viss del av hela spektrumet så vi har inte sett ALL mat i HELA världen. Det är EN studie av många och man kan manipulera studier hur som helst, vilket verkar vara rätt vanligt i forskarvärlden. Av blogginläggen och kommentarerna att döma är detta en het potatis och det verkar vara synnerligen svårt att vara överens här. Det är också en infekterad fråga som får anhängare av ekologisk mat att bli minst sagt irriterade.
Min egen konklusion på området är att jag märker ingen skillnad i smak, utseende eller lukt mellan konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. Det låter som en bra tanke, det här med ekologisk mat om man ställer den mot så kallad konventionellt producerad mat utan att ägna motsatsen till ekologiskt en närmare tanke. Men vad är då konventionell i det här sammanhanget? All konventionellt producerad mat är inte giftbemängd, ej heller är den så skadlig för miljön som påstått av dess kritiker. Skulle den vara det skulle andelen sjuka vara betydligt fler än de promillen eller t o m ppm* vi talar om när det gäller matrelaterade sjukdomar. Alla odlingar och farmer har en viss påverkan på sin omgivning och skulle man hårddra det skulle även ekologisk mat räknas in bland miljöförstörarna. Ett typiskt exempel på detta är palmträdsodlingarna.
I Indonesien skövlar man regnskogarna för att få mark till odlingar av de träd som ger oss palmolja, en egentligen helt onödig produkt eftersom den inte är speciellt nyttig jämfört med raps- och olivolja. Den är inte heller speciellt god. Där den förekommer ger den bara en konstig bismak till den mat som produceras. Därför måste den härdas vilket kan göra den farlig på sikt. Märk väl ordet kan. Det innebär inte att den är farlig, bara att den kan vara farlig. Även på detta område finns det ekologiska odlingar. Vad innebär då det? Att man bara skövlar lite jämfört med ordinära odlingar? Att urlakningen av jordarna sker ekologiskt?
Förresten är ordet som beskriver alternativet till den så kallade konventionella mathållningen väldigt underligt och verkar vara framtaget utan en tanke på vad ordet egentligen betyder. Ordet ekologi betyder ordagrant hemmets ordning (av grekiskans oikos = hem, hus, byggnad och logia = ordning, lag, text) och det engelska ordet organic för samma är ännu mer osannolikt. Organisk är för den som tänker efter lite ett ord som helt enkelt betyder fungerande. Det är också av ett grekiskt ord (organon = verktyg, bildat till ett ord släkt med vårt eget verka).
Tänk efter, det vi kallar ekologiskt är egentligen det som var det konventionella sättet att odla och föda upp på i tusentals år. Det innebar osäkra skördar, parasiter, dåliga marker som lakades ur på nolltid samt problem att föda alla som ville ha mat. Myten om den lycklige bonden som klarade sej själv kan lätt slås sönder genom en snabb titt i historiska annaler. Där står skrivet i svart på vitt hur bönderna genom historien varit ofria och tvungna att odla så att mäster fick vad han och hans familj ville ha. Det som blev över var bonden ofta tvungen att dela upp mellan mat till sin familj och det som måste säljas så att man fick pengar till nästa sådd och nästa gris.
Det var framstegen inom odlingen och djurskötsel samt den industriella och vetenskapliga utvecklingen som gjort att vi kunnat utveckla ett samhälle som kan föda rätt så många människor, flera miljarder faktiskt. Att inte alla har tillgång till den här maten och dessa innovationer är kolonialismens och dess efterdyningars fel. De som är fattiga odlar och sköter djur på samma nivå som våra ekologiska farmer vilket för dom är en katastrof eftersom deras marker urlakas och deras djur till slut svälter ihjäl. Men vad betyder det för oss? Vi lever skyddat i vårt samhälle och struntar i de fattiga. Som min morfar brukade säga till min mormor: "Du äter hellre själv än du ser dina barn svälta".
Frågan om nyttan med ekologiskt är således lika viktig som nyttigheten. Visst, ekologiska alternativ behövs, men inte på bekostnad av utvecklingen och förmågan att överleva. Den så kallade konventionella maten är resultatet av tusentals år av utveckling av grödor, kreatur och redskap. Ekologiskt är egentligen konventionellt det också, passande för småskalig verksamhet. Att göra industri av ekologiska produkter är att bruka våld på hela tanken. Ekologiskt ska vara för småhushåll, inget annat.
Till sist, den som svarar på detta inlägg med att raljera om hur bra ekologisk mat är har inte läst mitt inlägg. Han eller hon har bara sett en kritisk inlaga och tolkat detta som att jag är emot ekologisk mat. Det är jag inte, jag är emot att man ställer ekologisk mat på en piedestal och inte kan se de negativa sidorna. Även solen har sina fläckar...
* ppm = parts per million, en term som beskriver andelar i miljondelar.
"Det finns bara ett sätt att banta; att äta så mycket man vill av allt man inte tycker om."
Etiketter:
ekologiskt,
föda,
mat,
moderna myter,
vår moderna värld
tisdag 4 september 2012
En intressant bok i min hylla att läsa, nån gång
Där jag sitter har jag en bokhylla på min vänstra sida fylld med alla möjliga sorters böcker. De allra flesta har hängt med sen jag var riktigt liten. Av alla dessa är det en som speciellt fångat min uppmärksamhet i alla dessa år. Ändock har jag aldrig läst den. Det kanske är dags att göra det för att få en annan syn på det jag redan vet om huvudrollsfigurerna. Boken heter "Se min älskade" av T.N. Murari och handlar om den olyckliga kärlekshistorien som inbegriper Shah Jahan (1592-1666) och den kvinna han älskade mer än någon annan, Arjumand. Jahan var son till kejsare Djahangir av Indien på 1600-talet. Precis som sin far och bror var Jahan en skrupelfri herre som inte drog sej för att mörda sej fram till tronen - och mörda för att behålla makten.
Ändå var Jahan en kulturens beskyddare och en mycket romantisk man. Hans hovliv var vida omtalat, t o m franska representanter omnämner detta med viss avundsjuka. Vem var då Shah Jahan och varför kallades han kejsare av Indien? Svaret står att finna fem generationer bak från honom räknat. Det var nämligen i början av 1500-talet som Babur, en afghansk muslimsk persisktalande mongol, drog ner från bergen med sina moguler och erövrade stora delar av det som idag är Indien och Pakistan. Han etablerade ett kejsardöme efter såväl västerländskt som indiskt mönster och lade en fernissa av muslimskt tänkande över allt detta. Hans sonson Akbar var den som förde Mogulriket som det kommit att kallas ut över världen. Han har kommit att kallas Akbar den store för sina framgångar. Likt Akbar kom Shah Jahan att bli rätt succérik på slagfälten men det är framför allt som diplomat och inom hovlivet han var som mest framgångsrik.
Det var också Akbar som över sin sons huvud bestämde att Jahan skulle bli näst på tur trots att den unge prinsen bara var den tredje sonen i syskonskaran. Det kanske var därför Djahangir var så hård mot sin son när denne ville gifta sej med Arjumand. Han tvingades först gifta sej med en persisk prinsessa, ett äktenskap som annullerades då prinsessan inte kunde föda barn. In på scenen kom så Arjumand, som gift fick hon titeln Mumtaz Mahal, som visade sej vara rena rama barnfödarmaskinen. Hela fjorton barn födde hon innan hon dog 1631. Detta gjorde Shah Jahan så förtvivlad att han beordrade ett bygge till hennes ära och minne. Det står än idag som ett minnesmärke över henne. Det kallas Taj Mahal och är väl inte helt okänt, antar jag.
Själv blev Shah Jahan förklarad otillräknelig 1658 av sin son Aurangzeb som lät spärra in honom i hans eget palats, Fort Agra. Där fick han sitta resten av sitt liv stirrandes ut genom fönstret mot det mausoleum han låtit bygga över sin älskade fru. Jag kanske ska läsa boken för att se hur en biografi över honom är jämfört med den beskrivning jag just gett ovan.
Som avslutning tänkte jag delge er Shah Jahans fulla titel som kejsare av Indien:
Shahanshah Al-Sultan al-'Azam wal Khaqan al-Mukarram, Malik-ul-Sultanat, Ala Hazrat Abu'l-Muzaffar Shahab ud-din Muhammad Shah Jahan I, Sahib-i-Qiran-i-Sani, Padshah Ghazi Zillu'llah, Firdaus-Ashiyani, Shahanshah—E--Sultanant Ul Hindiya Wal Mughaliya.
"Till och med den mest renlärige kommunist försvarar sin kung när han spelar schack."
Ändå var Jahan en kulturens beskyddare och en mycket romantisk man. Hans hovliv var vida omtalat, t o m franska representanter omnämner detta med viss avundsjuka. Vem var då Shah Jahan och varför kallades han kejsare av Indien? Svaret står att finna fem generationer bak från honom räknat. Det var nämligen i början av 1500-talet som Babur, en afghansk muslimsk persisktalande mongol, drog ner från bergen med sina moguler och erövrade stora delar av det som idag är Indien och Pakistan. Han etablerade ett kejsardöme efter såväl västerländskt som indiskt mönster och lade en fernissa av muslimskt tänkande över allt detta. Hans sonson Akbar var den som förde Mogulriket som det kommit att kallas ut över världen. Han har kommit att kallas Akbar den store för sina framgångar. Likt Akbar kom Shah Jahan att bli rätt succérik på slagfälten men det är framför allt som diplomat och inom hovlivet han var som mest framgångsrik.
Det var också Akbar som över sin sons huvud bestämde att Jahan skulle bli näst på tur trots att den unge prinsen bara var den tredje sonen i syskonskaran. Det kanske var därför Djahangir var så hård mot sin son när denne ville gifta sej med Arjumand. Han tvingades först gifta sej med en persisk prinsessa, ett äktenskap som annullerades då prinsessan inte kunde föda barn. In på scenen kom så Arjumand, som gift fick hon titeln Mumtaz Mahal, som visade sej vara rena rama barnfödarmaskinen. Hela fjorton barn födde hon innan hon dog 1631. Detta gjorde Shah Jahan så förtvivlad att han beordrade ett bygge till hennes ära och minne. Det står än idag som ett minnesmärke över henne. Det kallas Taj Mahal och är väl inte helt okänt, antar jag.
Själv blev Shah Jahan förklarad otillräknelig 1658 av sin son Aurangzeb som lät spärra in honom i hans eget palats, Fort Agra. Där fick han sitta resten av sitt liv stirrandes ut genom fönstret mot det mausoleum han låtit bygga över sin älskade fru. Jag kanske ska läsa boken för att se hur en biografi över honom är jämfört med den beskrivning jag just gett ovan.
Som avslutning tänkte jag delge er Shah Jahans fulla titel som kejsare av Indien:
Shahanshah Al-Sultan al-'Azam wal Khaqan al-Mukarram, Malik-ul-Sultanat, Ala Hazrat Abu'l-Muzaffar Shahab ud-din Muhammad Shah Jahan I, Sahib-i-Qiran-i-Sani, Padshah Ghazi Zillu'llah, Firdaus-Ashiyani, Shahanshah—E--Sultanant Ul Hindiya Wal Mughaliya.
"Till och med den mest renlärige kommunist försvarar sin kung när han spelar schack."
måndag 3 september 2012
Dagens foto
Det här har jag tagit av månen natten den första september. Det var en aning kyligt denna för ovanligheten klara natt. Det har nämligen varit molnigt de flesta nätterna ända sen slutet av juli så det var härligt att se en så klar natt igen. Det såg dock inte ut att bli det för molnen hopade sej ordentligt under hela fredagen. Sen sprack det upp under kvällen och blev klart vid midnatt. Sen var det "bara" att ställa in kameran och fokusera. Bilden ovan är ett urklipp från den bilden. Jag ville bara ha månen så nån större vikt vid ISO lade jag inte. Det får bli en fråga för senare nätter, när det blivit mörkare, att ta foton på stjärnor och andra saker i rymden.
"Om vi alla är guds barn,
vad är då så speciellt med Jesus?"
Etiketter:
Dagens foto,
mina egna fotografier,
månen,
rymden
söndag 2 september 2012
DN skriver om denisovanerna
Nu vill DN vara vetenskapliga igen. Det är inget jag klandrar dom för, tvärtom. Det är bra att de försöker sej på vetenskap, framför allt efter allt debacle kring klimatfrågan och att de återgav det jag skrev om i natt, det om fåglarna. Nu har de skrivit ett ambitiöst reportage kring de närmaste släktingar vi har haft inom människoapornas släkte, Neandertalarna och Denisovanerna. De förra var kraftiga ljusa i hyn och rödhåriga och de senare var mörkhyade, mer finlemmade och brunögda. Våra förfäder var nånstans mitt emellan när de nådde Europa. De riktigt mörkhyade färdades med denisovanerna österut och har fortsatt vara mörkhyade.
Mer ambitiös än Karin Bojs verkar inte finnas när det kommer till vetenskapsjournalistik för hon skriver en artikel om Svante Pääbos arbete kring vad det är som gör oss till människor. Det gör henne rättvisa att rapportera om de gener som bygger upp oss och den koppling till de ovannämnda folkslagen de har. Här gör Bojs oss en tjänst genom att rapportera från denna forskning. Klimatdravlet behöver hon inte hålla på med. Det behöver ingen annan heller.
"Det enda som stör min inlärning är min utbildning"
Mer ambitiös än Karin Bojs verkar inte finnas när det kommer till vetenskapsjournalistik för hon skriver en artikel om Svante Pääbos arbete kring vad det är som gör oss till människor. Det gör henne rättvisa att rapportera om de gener som bygger upp oss och den koppling till de ovannämnda folkslagen de har. Här gör Bojs oss en tjänst genom att rapportera från denna forskning. Klimatdravlet behöver hon inte hålla på med. Det behöver ingen annan heller.
"Det enda som stör min inlärning är min utbildning"
Etiketter:
Afrika,
arkeologi,
Asien,
denisovaner,
DNA,
Europa,
genetik,
genom,
neandertalare,
vår historia
Fåglar som hedrar sina döda, vilket nys!
En studie utförd av amerikanska forskare ska enligt resultaten påvisa att fåglar också hedrar sina döda. Man placerade ut en död fågel och fåglar av samma art började skrika och placerade saker i närheten av den döda fågeln. Detta tolkar forskarna alltså som att fåglarna hedrade sina döda. Tänk, det tror inte jag. Skrikande och utplacerande av saker i närheten av den döda fågeln tolkar jag som att fåglarna ville varna andra fåglar för att komma i närheten av den döda. Dessutom undrar jag vilket motiv forskarna hade för att placera ut de döda fåglarna från början.
Ville någon bevisa en teori från början och fick nån form av bekräftelse när fåglarna började placera saker kring den döda fågeln? Nej, det handlar helt enkelt om att fåglarna larmar och varnar för att nåt har dödat den här fågeln. Det är skillnad mot däggdjur där framför allt de med större hjärnor helt klart sörjer sina döda. Vi har samma sorgeperiod som chimpanser, ca 70 dagar. Sorg verkar vara något som mer hör ihop med däggdjur.
Man skulle kunna säga att larmande och utplacerande av saker är början på en evolutionär linje som i en väldigt avlägsen framtid kanske leder till hedrande och sörjande. Men det vet vi inget om. Som det är nu är detta inget bevis för hedrande. Detta är dumheter, slarvigt arbete och ett slöseri med pengar om man gör såna här konklusioner.
"Matematik är den vetenskap där man inte vet vad man talar om, än mindre om det man säger är sant."
lördag 1 september 2012
Hustrunauten
| Hustrunaut eller manstronaut? |
Erik Bergsten som i många ledde "Tekniskt magasin", dvs på farfars tid då det där med teknik inte var nåt varje idiot hade tillgång till, sa i ett inslag nåt som lät som hustrunaut när han pratade om astronauter och vad de åt i rymden. Det fick mej att tänka i såna banor som jag sällan låter mej göra. Det där med samliv och att ha nån att dela mitt liv med har inte direkt förekommit i mina aktiva dagtankar. Dels har jag alltid fegat ur när jag kommit i närheten av det, dels har jag intalat mej själv att det inte är nåt för mej. Drömmar om det har jag väl haft men det har stannat vid drömmar. Jag gillar att vara ensam och att ta hand om mej själv. Utöver det har jag inte direkt haft nåt ansikte eller kropp som kvinnor finner tilltalande.
Men åter till ordet hustrunaut. Det betyder att man har en fru man far genom samlivsrymden med. Man seglar i hustruns rymd och låter henne styra, på ett eller annat vis. Det är ett kul ord och en inställning till samlivet som är högst personlig/individuell. Vill man låta sin livspartner styra är det upp till en själv. Men det får inte gå överstyr. Man ska ha rätten till ett eget liv. Kanske det finns manstronauter också? Dessa ord borde alla dessa genusmedvetna människor känna till. Nu går de att googla också så vad väntar ni på?
"Den där flickan kan tala arton olika språk men kan inte säga nej på ett enda"
Etiketter:
ensam,
hustrunaut,
manstronaut,
Roliga ord,
rymden,
samliv,
språk
fredag 31 augusti 2012
Ode till glödlampan
Idag är glödlampans saga all. Åtminstone officiellt. EU har i sin "stora visdom" förbjudit all försäljning av glödlampan, vilket skett i omgångar. I sin lika stora visdom har de svenska myndigheterna förordat lågenergilamporna som miljömässigt är värre. Propagandan kring glödlampornas död är i full svang. Bland annat påstås det att överskottsvärmen slösar bort energi men i många fall är det ju väldigt skönt att få ett rum uppvärmt av glödlampor istället för att slösa med radiatorn.
I klimatdravlets namn har så glödlampan offrats på energins altare. Därför har vi realister hamstrat dom eftersom priset på deras ersättare är alldeles för högt. LED-lampor är de jag tror mest på, i nuläget, av ersättarna. Men då måste priserna ner, ner, ner!
Uppdatering: Ingemar Nordin på The Climate Scam har (äntligen!) skrivit en artikel om detta.
"I mörkret är inga kvinnor blyga"
Etiketter:
dumheter,
glödlampor,
klimatdravel,
myndighetsstyre
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...







