Mata inte trollen, men...

Ett gäng "kändisar" står upp för miljön och vill införa en köttfri dag i veckan. Hur har de tänkt att det skulle gå till då? Det har samma utsikter att lyckas som en godisfri dag, en radiofri dag och en datorfri dag. Det är ju snarare en kränkning av människors rättigheter om man skulle tvinga på dom en dag då man inte får äta kött. Hur ska man efterleva den diktatoriska uppfattningen? Jag märker att en känd kötthatare, Peter Wahlbeck, är med i listan över de som skrivit under denna debattsmörja. Hela insändaren dryper av kötthat och de mest ogrundade påståendena om hur Östersjöns botten ska ha dött handlar just om att köttproduktionen är den värsta skurken i det sammanhanget. Snacka om felinformerad!

Det här är som sagt en insändare som är så oinformerad och så världsfrånvänd den nånsin kan vara. Inte ett enda påstående i deras "debattartikel" är korrekt. Sanningen är att syretillförseln till Östersjön är väldigt dålig och har så varit ända sen Limneahavet (vilket är Östersjöns geologiska namn, efter en snäcka som lever längs kusterna) bildades för ca 4000 år sen genom att vattnet från Nordsjön inte längre kunde tränga in lika lätt pga landhöjningen. Den möjligheten till utbyte mellan havsområdena har minskat stadigt sen dess och fortsätter det blir Östersjön snart en insjö igen. Då dör bottnen totalt. Människan gör inte saken bättre genom kväve, från odling av vegetabilier märkligt nog (eller hur, Peter Wahlbeck!), men andra delar av naturen bidrar mer.

Hela insändaren andas kötthat som sagt och ju mer jag läser av desto mer framgår det hur snurrigt det skulle vara med en köttfri dag. Tänk er situationen: En hel skolmatsal blir serverade enbart vegetariskt. Hur många av de elever som har fri möjlighet att lämna skolans område på rasterna kommer att komma dit? Hur ska skolorna efterleva kravet på en köttfri dag? Ska korvmojen i närheten tvingas införa 18-årsgräns för att få köpa en Special med pucko?

Nej, mina kära veggisar, den gubben går jag inte på. Ej heller går jag på klimatdravlet. Det vetenskapliga läget säger mej att sanningen om världen är nånting helt annat. Det är inte vår köttproduktion eller ens våra utsläpp av någon som helst gas som är klimatdrivande, om man då inte räknar med det debattklimat ni och era gelikar skapat genom konstant lobbyism.

Ja, jag vet att det är fel att mata trollen men om trollen är några av följande knasbollar som inte fattat nånting: Mian Lodalen, Stefan Sundström och Mauro Scocco, då måste jag reagera starkt i form av ett inlägg här. Mitt respons-alter ego Nicewriter (i kommentarer) kommer att få det hett om öronen om halmgubbarna och påhoppen från meningsmotståndarna haglar in men det struntar jag i. Jag har fakta på min sida, inte känslomässiga dumheter och ogrundade påståenden om att världen skulle gå under för att vi grillar hamburgare i trädgården om somrarna. För övrigt undrar jag vad du, Elakingen, anser om allt detta. Vore inte dessa fjantar bra kandidater för din farbror Torstens lista över töntar?

Vad händer om ett land går i konkurs?

Grekland, Spanien och Portugal är av allt att döma på fallrepet rent ekonomiskt. Grekland har nu fått klartecken med ännu mer nödlån. Vad händer då om pengarna inte räcker för att hålla landet flytande? Kan en stat gå i konkurs och vad gör man med "resterna"? Säljer man ut landområdena till grannländerna eller får de bara ta över allt och alla? Eller tar banken i vanlig ordning hand om hela klabbet?

Hallonflickan får nytt ansikte efter 5000 år

Hon dog för 5000 år sen och lades i Rogestorps mosse utanför Falköping. Nu har man med modern teknik återskapat Hallonflickans ansikte. Nån som känner igen henne?

Skämt åsido. Det mesta tyder på att hon på nåt vis blivit offrad på sensommaren och att hon även för sin tid var väldigt kort (145 cm) vilket tillsammans med bilden ovan av hennes ansikte tyder på att hon var väldigt ung när hon dog vilket skedde nån gång ca 3105-2935 f v t. Att man kommit fram till sensommaren beror på den stora mängd hallonkärnor som hittats i hennes mage och som tycks ha varit hennes sista måltid innan hon dött och lagts i mossen. Det är således hallonen som gett vårt namn på henne. Kanske hon var ett villigt offer, kanske hon var en tjuv eller nåt helt annat. I vilket fall som helst var hon bunden vid nedsänkningen i mossen vilket tyder på nån form av rit. Att hon lades där på sensommaren eller tidig höst är ovanligt eftersom nästan alla andra offer man hittat i Norden har lagts i mossar eller högar på våren. Förresten var det ingen mosse när hon lades här utan en grund dyig sjö. Det visar snäckorna som låg i närheten av henne på.

Det kommer med all säkerhet fram mer kunskap om hennes tid och vad som kan ha hänt henne. Man har hittat en pil- eller spjutspets av flinta inte långt från hennes ofullständiga kropp. Hon var nämligen inte "hel" när hon hittades 1943. Delar av hennes anatomi är för alltid borta och inga mjukdelar finns kvar. Möjligheten finns att hon dödades rituellt med ett spjut och sen lades bunden i mossen tillsammans med spjutet. En annan möjlighet är att hon dödades i strid och sen lades bunden i mossen för att inte komma åter och spöka för den som dödade henne.

Så kan man spekulera i evigheter. Låt oss nöja oss med det vi vet om henne och hennes utseende som man alltså har återskapat.

Hur ser folk på demokrati?

En slumpmässig undersökning bland ett antal människor i olika delar av världen verkar visa på att demokratin har problem med att nå fram till människor. Så hävdar i alla fall den här insändarartikeln i DN. Jag skulle vilja gå längre och säga att det inte ens finns någon egentlig undervisning om vad demokrati innebär i skolor och på andra ställen där man kan nå kunskap. Det saknas t o m en förmåga och en vilja att förmedla vad demokrati är. Men sen får man inte glömma att majoriteten av alla människor i undersökningen trots allt brydde sej om demokrati, att det är en viktig aspekt i våra liv. Det faktum att så många tyvärr väljer att se diktaturer som Kina som en förebild är inte bra, dock.

Alla ska bara ha och ingen vill egentligen dela med sej till någon annan. Det är mantrat i det samhälle som håller på att utvecklas inför våra ögon. Det har inget med vare sej kapitalism eller någon annan form av ism idag. Att dra in "marknaden" med allt vad det diffusa begreppet inbegriper är inte heller bra för då lockas man in i ett felaktigt tänkande, nämligen det att vårt moderna samhälle är farligt, vilket det inte är. Det som är farligt är sätten våra politiker handskas med samhället. Vi väljer våra politiker med förhoppningen att de ska föra våran talan i samma anda som vi valt dom i. Men de för ändå fram sin egen agenda så fort de har blivit valda och inte sällan sker de egentliga besluten utanför den demokratiska ordningen. Så har det alltid varit och kommer säkert att vara under överskådlig framtid.

Inte undra på då att så fort det går dåligt i ett land att man skyller på regeringarna och de andra partierna för det som skett. Diktaturer framstår då som ett fullgott alternativ. Det är ett mycket farligt förhållningssätt som banar vägen för extremism, fördomar och byråkratiska övergrepp. Jag skrev för några dagar sen att politik inte är demokrati. Det står jag fortfarande för. Det är diskussionerna och voteringarna kring förd politik som är demokrati men själva konceptet politik handlar om att styra till varje pris. Då behövs inga val, tal eller voteringar. Har man fått carte blanche av folket att styra så gör man det.

Som ung såg jag politik som nåt gott, att det var självklart att våra politiker tog hand om oss och våra affärer. Ju äldre jag blivit desto mindre litar jag på att politikerna gör sitt jobb på rätt sätt. Jag vet, det är lätt att sitta så här och klaga. Jag kanske själv borde ställa till val men jag känner mej inte hågad att ta det steget eftersom politik är en otacksam sysselsättning. Stressigt, slitsamt och byråkratiskt och om det är nåt jag hatar så är det byråkrati. Pappersvändare och paragrafryttare som utan att behöva väljas till sina poster får makten att bestämma över våra liv och vårt leverne. Dessa förmenta underhuggare till politikerna sitter på sina departement och verk, även inom det privata livet, och stoppar upp mycket av informationsflödet genom sina regler och protokoll.

Som sagt, politik gör inte att vanligt folks inställning till demokrati är så där väldans positiv. Men jag undrar om inte vi går för fort fram när vi anklagar demokratin som koncept när det går fel i vårt samhälle. Det är individerna vi valt det är fel på, inte konceptet som förde dom till makten. Jag undrar också om vi som medborgare i ett land tar för lite kontroll över situationen. Vi kontaktar alltför sällan våra folkvalda och sätter press på dom. Att berörda politiker gömmer sej för medborgarna är nog till stora delar en modern myt men de verkar inte helt glada över att se oss, vi som valt dom, heller.

Så, hur borde vi se på demokratin? Jo, vi borde se den som ett pågående projekt, ett projekt som aldrig blir färdigt. Det läggs hela tiden nya stenar till bygget. Samtidigt får vi acceptera att det finns områden där demokrati inte kan råda, nämligen inom juridiken och vetenskapen. Det förstnämnda är ett misstag att låta bedömningar avgöra ett fall, vad det än är, plus att man röstar om ett fall som avgöras till den ena eller andra parten. Om juridik ska kunna klassas som en vetenskap, vilket det rimligtvis inte kan göra i dagens läge eftersom man förlitar sej på ett så diffust och naivt begrepp som bedömningar, måste man göra sej av med majoritetsomröstningar och just bedömningar. Alla måste vara rent logiskt sett övertygade om att fakta stämmer utan kontamineringar i form av fusk eller förfalskningar. I annat fall måste man avvisa fallet.

Inom vetenskapen, vilken disciplin det än vara månde, kan inte demokrati existera eftersom konsensus är helt fel. Alla kan inte vara överens om en sak. Det är endast när obestridliga fakta existerar för en hypotes som det kan vad man kallar lag. Så länge det finns tvivel kring en hypotes eller teori inom vetenskapen kan man inte tillgripa begreppet konsensus. Det är därför klimatdebatten fortfarande rasar, även om media struntar i att den pågår och låtsas som om konsensus finns. Många politiker har de fått med sej på detta tåg, vilket man som äkta kritiskt tänkande varelse måste beklaga.

Vi får nog ta kontakt med våra politiker mer och försöka få dom att arbeta för oss, inte förbi oss. Problemet är att vi då måste ha nåt att komma med.

Två hemska olyckor i mina gamla hemtrakter

Zimmermanns backe i Skurup nån gång under 1990-talet. Det är en rullstensås i norra delen av byn alldeles invid E65.

En del som inte längre finns. Bilden är tagen 1986 och visar ett stickspår till ett industriområde. Det spåret togs bort 1990 i samband med att Skurups nuvarande station byggdes och den gamla stängdes. Järnvägen som passerar Skurup är en del av den s k Grevebanan mellan Malmö och Ystad. Den är elektrifierad sen 1996.

Två hemska dödsolyckor har inträffat i Skåne idag. Båda dessa där jag en gång har bott, Skurup och Ystad. Jag undrar om det är nån jag kände på endera platserna. Skurup är en liten ort, en köping enligt det äldre sättet att indela samhällen i, med ca 7500 invånare. Ystad är ungefär tre gånger så stort. Ovan visar jag två bilder från Skurup som det en gång såg ut. Jag visar bilderna för att det är enda sättet för mej att påminna mej själv om hur det var där en gång i tiden. Jag saknar den tiden. Olyckorna har rivit upp en del minnen som jag gör att gärna vill tillbaka till Skåne. Får se om jag får ihop tillräckligt med pengar att åka tillbaka...

Kan vi inte bara avveckla vissa miljöpartister?

Tyskland har ju som en del säkert läst och hört om beslutat sej för att återgå till stenåldersnivå, dvs de ska avveckla kärnkraften. Ett i mitt tycke synnerligen olyckligt beslut med tanke på alternativet, nämligen kolkraft. Och som vanligt är det inte koldioxiddravlet jag tänker på utan det faktum att rent kol i naturen inte är bra. Det innehåller arsenik och svavel. Det kvittar vad bolagen bakom kolkraftverken säger om att de renar sina utsläpp, det kommer alltid ut nåt av dessa ämnen direkt i naturen.

Nu höjer vissa miljönissar inom Miljöpartiet sina röster (som alltid i den här frågan) och vill att även Sverige ska avveckla kärnkraften. Är verkligen folk så rädda för lite fission? Visst, det optimala vore att DAGENS kärnkraftverk avvecklades men samtidigt att nya kraftverk byggs. Men vi får väl se. Miljönissarna är starka i dagens politik och det faktum att deras åtgärder är värre för miljön än det som finns idag bryr de sej nog inte om.

Har Miljöpartiet, framför allt vissa av dess medlemmar, nåt vettigt att komma med inom miljöpolitiken längre? De har fastnat i Paul Ehrlichs och Al Gores klor och blir alltmer för miljöpolitiken vad SD är för immigrationspolitiken. Den dagen Miljöpartiet överger alarmismen kan jag nog överväga att rösta på dom. Detsamma gäller alla andra riksdagspartier.

15-årsgränsen, betyder den nåt idag?

Vi har haft lagen om 15-årsgräns för att ha sexuella relationer med andra människor rätt länge nu och på det hela taget funkar väl lagen ganska bra. Det finns dock ett aber med utformningen av den lagen. Under den åldern räknas det lagtekniskt, av någon underlig anledning som våldtäkt, oavsett vad som hänt i sängen eller var det nu ägde rum. Men nu verkar det som om den lagen urholkats av en dom i Ystads tingsrätt där en flicka i övre tonåren friats från denna tekniska våldtäkt eftersom något våld aldrig ägde rum under sexakten.

Man kan fråga sej om det verkligen ska behövas en sån lag. Nu menar jag inte att alla som känner för det, minderåriga såväl som vuxna, ska ut och hoppa på varandra utan jag menar att lagar upplevs som tvång, inte som en serie rekommendationer. Vi förmanas av samhället att inte slå, inte stjäla, inte luras och vi följer dessa förmaningar (om vi är normala förstås) men en lag blir mer som en pekpinne där det förbjudna blir nåt begärligt.  Det är som när man var liten och inte fick ta kakan i burken för att de skulle alla få, inte bara man själv. Själv har jag inget begär till minderåriga så den kakan kan ligga kvar i burken. Jag hoppas att ingen annan heller har såna begär men samtidigt slås jag av tanken att begäret hade nog inte varit lika prominent om inte lagen hade påpekats gång på gång och t o m gjorts till en skämtaktig och väldigt löjlig ceremoni. Jag tänker på hela konceptet kring byxmyndighet.

Så, behövs lagen om 15-årsgräns? Vore det inte bättre med att enbart anmäla och åtala de som begår våldtäkter och med detta menar jag endast att genom att bruka våld ha sex med någon annan mot hans/hennes vilja.  Det är så många som ändå "kommer undan" för att rätten tyckte att den ena parten såg vuxen ut för sin ålder. Skamkänslor kan man få för en sexuell kontakt, oavsett om man är 13 år, 33 år eller 63 år. Men att låta lagvrängare bestämma hur skamkänslorna ska handskas med är helt fel. Det sänder helt fel signaler till unga människor; dels att det är fel att ha sex och dels att alla vuxna bara är ute efter att komma innanför ens byxor. 15 år borde vara en rekommendation och ett osynligt hinder snarare än en lag.

Sen kan man ju, som Pär Ström förmodligen kommer att resonera, tänka tanken att om det hade varit det omvända med en pojke i övre tonåren och en minderårig flicka hade nog rättsapparaten slagit till hårdare och en fällande dom hade kanske varit en realitet.

Uppdatering: Lika teknisk som lagen om sex med minderåriga är lika tekniskt var frikännandet av den åtalade flickan.  I de åren som är runt 15 år kan jag nog säga att det kvittar om den ena är under 15 och andra strax över. Det går inte över en natt att man går från outvecklad till fullt utvecklad. Sånt är som överallt annars helt och hållet individuellt. Där har denna lag helt missat sitt mål. Det är äcklen man vill åt, inte de som vill ha en skön stund och vill det av ren och skär kärlek eller bara för stunden samtidigt som de båda är med på det + att de är i någorlunda ålder med varandra. Anpassa således lagen efter detta.

1 september 2011, kom ihåg det datumet!

Den 1 september blir USB-minnen, externa hårddiskar m m mycket dyrare pga fjantorganisationen CopySwedes överenskommelse med branschorganisationen UMA om ersättning för vad man anser vara oskäligt användande av medium för upphovsrättsskyddat material. Vi som har egna foton och filmer på våra USB-minnen och hårddiskar drabbas lika mycket som de som sparar filmer och musik som de laddat ner från nätet. Snacka om kollektiv bestraffning!

När får jag mina pengar tillbaka för att jag lagrar mina egna foton, filmsnuttar och skrifter på USB-minnen? Jag har hittills köpt sju stickor med pris från 79 kr/st till som mest 298 kr/st. Jag har en del pengar att hämta hos Copyswede, eller hur? I vilket fall som helst får jag börja hamstra nu för sen kommer jag inte ha råd att köpa så många om det hela tiden ska slå på oss konsumenter när skiv-, film- och datorspelsbolagen blir ännu girigare.

Kristi flygare på torsdag, vem €%#"€@$∞ bryr sej?

Inte jag i alla fall. En sekvens i en (!) av de fyra godkända evangelierna, Lukas om jag inte missminner mej, nämner att Jesus for till väders precis som Elia före honom. Rena rama nyset om ni frågar mej eftersom de första flygande farkosterna drivna av motorkraft först äntrade lufthavet på 1900-talet. En farkost kapabel att lyfta med en människa för flera tusen år sen är rimligtvis orimlig. Om de nu inte förstås hade nyttjat en av den tidens stora droger, hasch.

En annan av evangelisterna skriver endast att Jesus försvann från dom. De andra två nämner bara att han gick sin väg och kom aldrig åter. Andra källor (vilka inkluderar koranen, några icke godkända evangelier och vissa kritiker av kristendomen från tiden då det begav sej) till kunskap om denne man, vars historicitet är omdebatterad till tusen, nämner att han dog i hög ålder. Så var det med den saken. Ska vi tro på en haschrökande evangelist som tydligen inte ens var med när Jesus "försvann" eller andra källor som inte har något skäl att tala gott om Jesus och hans liv? Om nu en man som Jesus har existerat (jag har tidigare i den här bloggen skrivit en kortare essä om vem Jesus kan ha varit egentligen, bara att söka på förra årets inlägg) tror jag inte han flög i luften som om han for iväg på ett rymdskepp.

Men lek religiösa ni andra om ni vill. Ni har ju i alla fall sett till att en annan är ledig på torsdag, hehe! Nu väntar jag bara på att också "helvetesmannen" ska skriva nåt om denna period med många helgdagar...

Rapport från manifestationståget 28/5 2011 till Stockholm

Lördagen den 28 maj 2011 kl 07.44 avgick ett tåg från Malungs station med destination Borlänge. Därifrån avgick ett annat tåg mot Stockholm. Syftet med resan var att i Stockholm överlämna två skrivelser som behandlade vår syn på det hot Västerdalsbanan har utsatts för, framför allt i form av nedläggning. Undertecknad följde med på den resan och följande bilder får illustrera vad som hände.

Vårt fordon för dagen, Y31 1429, stod redo inne på station när jag kom dit. Jag var först av alla på plats.

Efter en stund började folk komma. Så här såg det ut ca tio minuter före start.

En lokal kändis, Vild-Hasse, vinkade av oss på sitt speciella sätt.

Plakat för demonstrationen var redo att skrivas på.

Förtäring i form av frukt och dryck hade donerats från den lokala hemköpsbutiken.

Interiören från tåget.

Framme i Borlänge. dags för byte till...

En Regina, närmare bestämt X54 9056 (Putte Wickman) som kördes av Leif Lindström, den man som mest höjt sin röst för bevarandet av Västerdalsbanan. Om du läser detta, Leif, så var jag killen i svart jacka med National Geographic-loggan på bröstet.

Banderollen säger väl klart och tydligt vad vi ville ha sagt, eller hur?

Han pekar åt fel håll. Sälen ligger åt rakt motsatta hållet. Men budskapet håller jag absolut med om.

SRs lokalradio var på plats och intervjuade vissa personer. En annan slapp sånt.

En Td 405 förgyllde vistelsen i Borlänge.

På båda tågen bjöds det på musik. Fiol, gitarr och sång. En melodi, "Sången till tåget", hade komponerats specifikt för denna demonstration.

Väl i Stockholm hamnade vi mitt i Stockholm Maraton och gatorna var avstängda lite här och var. Jag blev senare glad över att få veta att Isabellah Andersson vunnit återigen.

Demonstrationståget drar genom Stockholm på väg mot samlingsplatsen vilken var Stortorget i Gamla Stan.

På Stortorget ställde vi oss utanför Svenska Akademien. Där höll sju personer tal om hur viktigt det är att Västerdalsbanan är kvar, inte bara för turismens skull utan framför allt för skogsnäringen och andra industrier.

Leif Lindström var först ut. Hoppas han inte tar illa upp att få vara med i kavalkad av bilder. Förutom att han bidrog med lite information om vad Västerdalsbanan är och betyder för folket i bygden drogs lite historia och det framkom att banan betytt mer än man skulle kunna tro.

 Talen var rätt bra och man tonade ner de politiska attackerna, även om regeringen verkligen ska ha ett par rejäla kängor för att man i stort sett fortsätter Perssons politik visavi landsbygden. Att klimatdravlet kom med på ett hörn må vara förlåtet, det handlar ju om politik och överlevnad, inte vetenskap. Det viktigaste här och nu är att järnvägen får vara kvar och faktiskt utvecklas med elektrifiering och återuppbyggande till Sälen.

Göran Greider läste upp från en artikel han hade skrivit och som kommer i Dalademokraten på måndag.

En veteran från Västerdalsbanan vars namn jag inte kommer ihåg (han med kepsen) överlämnade skrivelserna till berört departements representant som även han höll ett litet tal.

Nej, vi åkte inte Arlanda Express hem men jag tyckte bilden skulle vara med som ett exempel på att om Västerdalsbanan elektrifieras kan motorvagnståg av den här typen kanske rulla här.

Atlantismyten

Atlantis är på tapeten. Så, nu ger även jag mej in i den här debatten. Det är med anledning av en diskussionstråd på Skalman som jag gör det. Det handlar om en historia av Platon, som hämtat inspiration till den från Solon, en stor statsman inom den grekiska sfären, innan de fick hybris och trodde sej vara civilisationens vagga. Det var just sånt Platon varnade för. Solon hade skrivit ner berättelsen på sin tid som en litterär skapelse och som en varning för att vara för kaxiga. Platon spann vidare på berättelsen och snart blev påhittet en myt där man i senare tider blandade in såväl påhitt som verkliga händelser som skulle ha kunnat vara ursprunget till Atlantis. Grunden i berättelsen är dock ett påhitt. Glöm allt det där att Atlantis funnits så som det beskrivs av Solon respektive Platon.

Den som tror nåt annat bör nog kolla upp vad en myt och vad en saga är och sen jämföra skillnaden mellan de båda.

I väntans tider

Det mesta på min blogg handlar just nu om lördagens evenemang. Därför visar jag upp en kavalkad av bilder från Västerdalsbanan som jag tagit genom åren. Håll till godo!

Y1 1288 står på ett sidospår i Malung och inväntar nya uppdrag. Året okänt. Sen 2005 finns denna vagn i Serbien.

Interiören nattetid på en Y31, Itino.

Y1 1289 på väg från Malung mot Borlänge 6 augusti 2008.

Se bilden ovan.

Arbetsfordon på spåret i samband med en upprustning av sträckan Vansbro-Malung i slutet av oktober 2008.

En Z 67, här DAL 3199 B, står på ett av sidospåren i Malung 31 oktober 2008.

Y 31 1400 (Björn Skifs) står på stationen i Malung 31 mars 2009.

Banvallen vid fotbollsplanen Skinnarvallen i Malung. Hållplatsen Folkhögskolan ligger ca en km bakom en och ändstationen ligger knappt en km framför en.

Rester av spår som leder in till byggnadskomplexet som en gång inhyste kassaskåpstillverkaren Rosengrens. Numera håller ett timmerbolag till här.

Hållplatsen Gymnasieskolan, numera nedlagd.

Banvallen och spåret vid Skinnarvallen mitt i natten.

På järnvägsstationen i Malung.

Ibland får Malungs ungdomar, eller utsocknes, tydligen för sej att utöva våld mot vänthallen i Malungs station. 

Vilka motiven än är ser det inte snyggt ut.

När jag tog dessa bilder darrade jag så mycket av ilska att det gick ut över stabiliteten i bilderna.

De två motorvagnståg som ska köra sträckan är allt som oftast trasiga vilket lett till att man hyr in ersättningståg ibland från Transitio. 6 juni 2010 var ett sådant tillfälle.

Västerdalsbanan börjar i Borlänge. Här skymtar ett suddigt RC-lok fram.

T43 257 drog en spårmätningsvagn till Malung den 9 oktober 2009. Efter mycket oväsen drog man åter mot Borlänge och ut i den vida världen.

Y31 1400 i Borlänge 28 oktober 2010.

Interiören på ovannämnda tåg.

Mer interiör.

Från Vansbro station. Taket över perrongen påminner om en svunnen storhetstid när tåg från Stockholm via Ludvika stannade här. Det fanns då planer på en järnväg till Norge.

Vinteridyll i Malung nu i vintras. I skrivande stund är här snöfritt och gräset gror av bara attan.