Lite mer om historiciteten hos Jesus och andra profeter

Bäddarna här får symbolisera treenigheten, det vanligaste talet i alla religioner världen över.

Vad för bevis har vi för någon av de profeterna som finns med i de stora religiösa skrifterna verkligen har existerat? Vi har bara de respektive skrifternas ord på deras existens. Till exempel Muhammed skrivs det om först efter hans död och den expansion som det talas om i koranen, till andra områden än enbart de ursprungliga arabiska, ägde inte rum förrän efter han ska ha dött år 632. Man kan med goda skäl ifrågasätta inte bara Muhammeds, utan många andra religiösa profeters historicitet utifrån de texter som skrivs om dom.

Det är dock svårt att helt motbevisa texterna. Berättelserna är inte gripna ur luften någon av dom. Möjligen kan det handla om en muntlig tradition om en person som blandats ihop med en annan, och när tiden var mogen sattes berättelserna samman till en större religiös kontext som blev till nya religioner. Man ska nog ändå ta texterna med hela händer med salt. Ingen av dom är utan misstag. Grava misstag till och med.

Detta om något gäller för Moses, den man som ska ha lagt grunden för judendomen långt tillbaka i en grå forntid. Hela berättelsen om hans liv, vandringen i öknen med tusentals andra och annat intressant, är inte tillräckligt övertygande för att man ska tro på hans historicitet. Däremot kan hela berättelsen hysa en kärna av sanning, en tradition som går tillbaka på nån viss historisk händelse som sen förvanskats i legendform, som så ofta sker när händelser återges i folkmun. Vi människor gillar ju att dramatisera saker så det har säkert överdrivits både en och annan gång vid lägereldarna om vad som än skedde i Egypten.

Låt oss nu titta lite närmare på den "västerländska" profeten, Jesus. Det är inte mycket som talar för hans historicitet. Nedanstående är en repris från 1 december 2013, och den handlade då specifikt om Jesus sista dagar i livet. Jag har repriserat den tidigare men jag tycker inte att jag riktigt har fått med allt som jag tycker att jag borde fått med, så jag har nu fyllt ut den med den information jag borde skrivit dit från början. Texten är också reviderad så att den inte direkt är kopplad till julen och hans sista dagar enbart, vilket den var från början.

Frågor som bör kunna besvaras rörande Jesus historicitet

Alla som är bokstavstrogna eller inte tänker tillräckligt långt bör kunna svara på dessa frågor:

1. Varför nämns ingen enskild upprorsmakare med namnet Jesus i de historiska annaler från den tiden då Pontius Pilatus var ståthållare i Jerusalem och Caesarea? Många uppror från judars och andra folks sida i trakten finns beskrivna och en del av ledarna finns nämnda, men ingen med det namnet finns med. Pontius Pilatus nämner visserligen ingen vid namn ur den folkmassa han retade upp med sina dekret och handlingar, men Jesus nämns som så stor i evangelierna att man tycker att Pilatus borde ha nämnt honom.

2. Varför dog Jesus så fort på korset? Det tog bara mellan sex och nio timmar (beroende på evangelium) för honom att dö. Det är väldigt kort tid, med tanke på att en korsfästelse var en utdragen och plågsam avrättningsmetod där många kunde hänga kvar i flera dagar, ingen kortare tid än minst ett dygn. Inget som finns skrivet om Jesus tyder på att hans allmänna hälsotillstånd skulle gjort honom svagare än någon annan som dömts till korsfästelse. Jag ställer frågan för det är suspekt att han dör så fort. Han bad om något att dricka, fick vin i en svamp som han sög från. Därefter skrek han till och var död. Antingen blev han förgiftad så han dog i förtid, eller så blev han sövd och sen bortförd i all tysthet.

3. Det lilla som finns skrivet om Pontius Pilatus verkar inte tyda på att han var en person som skulle tveka att döma någon om han misstänkte att denne kunde orsaka uppror. Det kallas kort och gott att inte lägga fingrarna mellan. Varför skulle han då drabbas av tvekan inför en enda liten bråkmakare bara för att sen döma honom till spikas upp på ett kors? Han skulle lätt ha kunnat släppa Jesus till massorna utanför sitt residens, låta dom lyncha honom och sen skingra massorna. Men eftersom någon Jesus inte nämns i samband med den verklige Pilatus är det svårt att se hur detta skulle ha kunnat ske.

4. Inte heller den verklige Kaifas (Kajafas) nämns i samband med någon med namnet Jesus. Han var överstepräst för det judiska templet i Jerusalem och beskrivs av samtiden som rättvis men girig, överlägsen men inte elak. Någon Jesus nämns inte samtidigt med honom, som sagt. Kaifas tillsattes år 18 av Valerius Gratus, som var ståthållare i Jerusalem till år 26, då han efterträddes av Pilatus. Pilatus och Kaifas avsattes båda av överståthållaren Lucius Vitellius åren 36-37 då de inte kunde hålla ordning i Jerusalem. Ingen Jesus nämns i samband med denna oordning.

5. Paulus liv är intressant i detta läge. Han kommer från ingenstans, säger sej ha förföljt kristna men blev omvänd tio år efter Jesus död strax utanför Damaskus. I övrigt säger han ingenting om Jesus liv som det presenteras i evangelierna. Det är som om han inget vet om Jesus liv. Ändå predikar han vitt och brett om honom. Om nu Paulus säger sej komma och verka i Jesu namn, varför verkar då en situation där Paulus själv är involverad i Jerusalem vara rena rama plagiatet av det som hände Jesus i Jerusalem? Nämligen att han blir förd inför ståthållaren i Caesarea, Felix Festus, och utfrågad om han är den som stör friden i Jerusalem under påsken. Han lyckas sen fly genom att övertyga ståthållaren om att han inte är denna fridstörare. Mycket av det som står där liknar det som skrivs om Jesus. Allt detta står i Apostlagärningarna. Bara att läsa.

6. Om nu Jesus ska ha verkat för ca 1980 år sen, varför finns inga bevis för en kristen kongregation förrän närmare 70 år senare, alltså för 1900 år sen? Det borde ju ha gett mer återklang i samtiden, för det var inte förrän på 100-talet som romarna fick för sej att de kristna var ett hot och förbjöd dom att verka öppet. Denna kristna församling verkar ha byggts upp av följare till Paulus, bland andra Lukas. Men Paulus historicitet verkar också vara ifrågasatt så hur ska vi tolka denna uppgift om en tidig kristen församling?

7. De allra flesta våldsamma händelser i den här trakten ägde rum före Jesu födelse samt under decennierna strax före det stora upproret mot romarna som började år 66 och sen kom att vara i fyra år innan hela staden Jerusalem brändes ner av romarna. Just perioden innan Pontius Pilatus börjar bråka är den lugnaste i trakten på länge. Alla de oroligheter som drabbar trakten och som beskrivs i de fyra evangelierna verkar hända EFTER Pontius Pilatus slutat sin period som ståthållare. Åtminstone enligt de skrivna källor som beskriver perioden och som är någorlunda samtida. Har man flyttat på händelserna i tid och varför?

8.  Apollonius (även Apollonios) av Tyana, där har vi en figur vid borde titta närmare på. Han var en filosof verksam i ungefär samma område som både Paulus och Jesus och vid samma tid. Hans verksamhet liknade det båda höll på med och hans läror påminde om bådas läror. Hans historicitet är svag, men det finns någorlunda samtida omnämnanden av en kringvandrande asket som visserligen sällan eller aldrig nämndes vid namn under hans livstid, men som många anser vara Apollonius. Kolla upp honom. Det finns dom som anser att Apollonius var den verklige Jesus.


Vad tycks? Mot bakgrund av dessa åtta punkter är det svårt för mej i alla fall att se att Jesus kan ha existerat. Faktum är att jag tvivlar starkt på att någondera profeten ska ha kunnat existera. Kanske sju punkter (eller hur många det nu krävs) ska sättas upp nån gång i framtiden för respektive profet.









"Long live the king of France!"

Om källkritik och läsande av tidningsartiklar

Det är lätt att hitta fel i artiklar, om man vet vad man ska leta efter, har tillräckligt med kunskap samt förmåga att tänka efter. Det kallas källkritik när man granskar en utsaga och dess källor. Ordet kritik betyder särskilja, granska och är i sej ganska neutralt. Det handlar egentligen inte om att specifikt försöka hitta fel, det vi till vardags kallar kritisera, utan att se så att skribenten har använt källorna korrekt. En kritiker är en granskare vars uppgift är att se efter om något gjorts fel vid faktainhämtandet och dito kollen. För att undvika det negativa aspekterna av ordet kritik säger man ofta konstruktiv kritik om den mer neutrala delen.

Övertolkningar av fakta är vanliga i tidningar. Ju mer skrämmande och sensationellt desto bättre. Det skulle vara kul att se dess motsats, undertolkning, nån gång i tidningen. Ett exempel på övertolkningar är när man tar naturkatastrofer och ser dom som exempel på mänsklig påverkan i just naturen. Man blåser upp en händelse som varande unik, speciell utan att intressera sej för det faktum att det finns många bottnar i den händelsen. Det felet gör också många historiker, eller snarare gjorde förr. Vi väljer ofta omedvetet ut de bitar som passar vår syn på en viss händelse och struntar i resten. Därför är det bra att kritiker finns, som kan påpeka att vi inte använt källorna rätt alla gånger.

När jag läste historia i Lund på 1990-talet skulle vi analysera två historikers tolkningar av en medeltida text om Engelbrektsupproret på 1430-talet. Den ena tolkningen var skriven av Sten Carlsson och den andra var skriven av Erik Lönnroth. Vi satt i smågrupper och diskuterade vilken av de två tolkningarna som mer korrekt visavi källan. Vi i vår grupp kom fram till att även om Lönnroths tolkning var lite mer verklighetstrogen och mindre stormaktsbombastisk så hade även hans tolkning brister. Carlsson var något av en traditionalist medan Lönnroth var av den så kallade källkritiska skolan. Den ene undertolkade och den andre övertolkade. Det slutade i stort sett oavgjort mellan de två, vilket förvånade vår handledare. Men båda utgick ju från en text som inte direkt var en förstahandskälla så det var väl inte så konstigt ifall de begick misstag båda två.

Jag måste tyvärr erkänna att jag vid läsande av en del artiklar inte alltid läser dom med kritikerglasögonen på. Jag sväljer ofta det som står där utan att bry mej om källan. För även om det som står i en artikel skulle stämma så finns det alldeles säkert en annan syn på saken som inte förmedlas i tidningen, av skäl som journalisten och hans/hennes chef vet mer om. Man kan fråga sej varför en viss sida av en sak presenteras i media medan en annan utelämnas. Har journalisten en agenda eller är han/hon lika slarvig som jag och många med mej ibland är?

Hur blir man då bättre på att läsa artiklar och tolka källor? Det finns egentligen bara ett rejält svar på den frågan och det är att skriva ner det man tycker var viktigt i artikeln och jämföra det med källmaterialet. Har du och artikelförfattaren kommit fram till samma konklusioner gällande källan? Är källan att lita på? Finns det alternativa källor? I vilket syfte är artikeln skriven? För vem är artikeln skriven? För vem är källmaterialet skrivet? Svaret ger upphov till fler frågor än svar till slut. Sätt igång och snoka nu bland artiklarna i diverse tidningar och tidskrifter. Kanske dam- och herrtidningarna har mer sanningar än dagstidningarna?




"Att gå omkring och känna hat eller bitterhet över någon eller något
är detsamma som att låta det du avskyr få bo helt gratis i ditt huvud"

Specialeffekter i var mans hand...

DN återger en artikel från brittiska The Sun om vad som uppges vara en mammut som korsar en rysk flod någon gång i somras. En film finns på YouTube (se ovan) där man ser något som en del anser vara en björn med en stor lax i munnen medan andra ser en mammut. Jag ser en inklippt figur som lagts på en vanlig film av en forsande flod i ett helt vanligt videoredigeringsprogram. Kolla gärna hur vattnet verkar helt ostört av varelsens rörelser.

Ett antal frågor som man borde ställa i sammanhanget:

1) Om detta filmades i somras varför dröjde det ett halvår innan det dök upp på nätet?

2) Varför filmades varelsen på så långt avstånd? Elefantdjur är inte speciellt skygga av sej jämfört med andra djur, dels för att de är så stora. Inte ens dvärgelefanterna i Himalaya skulle röra sej så här långt från kameran och de anses vara skygga.

3) Varför avslutas filmen innan varelsen når andra stranden?

4) Varför verkar inte vattnet skvalpa kring varelsens kropp som man borde förvänta sej av ett djur som korsar en flod?

5) Om det är ett elefantdjur varför släpar den då "snabeln" i vattnet? Det skulle ingen elefant göra.

6) Om det är en björn med en lax i munnen varför släpar den laxen tvärs över en flod på detta vis? Skulle den inte ta sej till närmaste strand (alltså den bakom sej) för att äta sitt byte?


"Det finns inget värre än aktiv dumhet"

Atlantismyten

Atlantis är på tapeten. Så, nu ger även jag mej in i den här debatten. Det är med anledning av en diskussionstråd på Skalman som jag gör det. Det handlar om en historia av Platon, som hämtat inspiration till den från Solon, en stor statsman inom den grekiska sfären, innan de fick hybris och trodde sej vara civilisationens vagga. Det var just sånt Platon varnade för. Solon hade skrivit ner berättelsen på sin tid som en litterär skapelse och som en varning för att vara för kaxiga. Platon spann vidare på berättelsen och snart blev påhittet en myt där man i senare tider blandade in såväl påhitt som verkliga händelser som skulle ha kunnat vara ursprunget till Atlantis. Grunden i berättelsen är dock ett påhitt. Glöm allt det där att Atlantis funnits så som det beskrivs av Solon respektive Platon.

Den som tror nåt annat bör nog kolla upp vad en myt och vad en saga är och sen jämföra skillnaden mellan de båda.

Många tror på en rymdpappa, säger enkät

Bortsett från att man vid enkäter brukar göra ett urval är detta en rätt oroande bild av hur vissa människor ser på sin omvärld. Än mer oroande är att så många tror på kreationism, alltså att en gud skapade världen såsom står skrivet i diverse böcker och andra skrifter. Det verkar i så fall inte vara så konstigt att så många människor älskar diktatur och makt i den här världen eftersom kreationism bygger på tanken att en högre makt ligger bakom allt.

I vilket fall som helst är det beklämmande att rim och reson fått ge vika för dumheter i denna tid som borde domineras av upplysning.

Ingen arsenikmikrob

GFAJ-1, den lilla bakterie allt handlar om.

Kommer ni ihåg den stora nyheten för en vecka sen ungefär att man upptäckt en mikrob som håller sej med arsenik istället för fosfor för att bygga sitt DNA? Det verkar som om ni kan glömma den. Det visar sej att NASA i sin iver att få fram denna nyhet glömt bort att studien dels inte var klar, dels inte verka stämma speciellt bra. Det visar sej att man undersökt mikroberna i laboratoriemiljö men feltolkat på vilket sätt arseniken löstes ut vid extraheringen av DNA från mikroberna. De matade nämligen mikroberna med salter där fosfater ingick vilket störde den process man velat se, nämligen att mikroberna använde en form av arsenik istället om de blev berövade fosfor som hypotesen lydde. Hypotesen var ju att eftersom marken kring Mono Lake är så rik på arsenik skulle mikroberna använda sej av det istället för fosfor i sitt DNA. Men man verkar alltså ha förstört sitt eget arbete. Att så skett förändrar dock inte att möjligheten finns att det verkligen finns en mikrob som kan göra så här. Gör om, gör rätt heter det ju. Sätt igång, kära forskare. Vi litar på att ni kan lyckas till slut.

NASA verkar ligga lågt för tillfället. Man verkar inte riktigt veta vad man ska tro. Nån form av respons kommer nog till veckan eller under den närmaste månaden. Ännu ett exempel på hur vetenskapen fungerar. En sida kommer med ett påstående och en annan sida kritiserar starkt. Varför fungerar inte detta när det gäller klimatet och ozonlagret?