Avskaffa våldtäktslagstiftningen!

Med tanke på den senaste tidens debatt kring friandet av våldtäktsmisstänkta på grund av en teknikalitet, som det kallas bland oss som är mindre bevandrade i juridikens värld, samt de pågående hemskheterna i Malmö, tänkte jag i all min politiska naivitet att om vi avskaffar våldtäktslagstiftningen och för över den juridiska beteckningen för våldtäkt till misshandel och mordförsök kanske vi kan komma åt de som förgriper sej på andra på ett helt nytt sätt. Om vi ser en våldtäkt som misshandel eller ett mordförsök kanske vi kan fälla fler.

Min tanke är att om vi struntar i att se våldtäkt som nåt som har med sex att göra, vilket det inte har, utan ser det för vad det är, ett försök till maktdemonstration från en svag individ, så får vi möjligen ett bättre grepp om problematiken. Åtminstone bör det där med uppsåt kunna klargöras. För i och med att man ger sej på en annan person med avsikten att göra den andre illa, oavsett om det sker medelst droger, genom verbala hot eller med vapen i hand, har man ju satt en agenda som inte hör till vardagen.

Att föra över såna här handlingar till misshandel och mordförsök är kanske inte det lättaste rent juridiskt, men etiskt och moraliskt är det lättare. Att se en våldtäkt som misshandel ökar säkert förståelsen för själva handlingen, samt minskar möjligheten för en överbevisad person att komma undan pga en teknikalitet. I alla fall hoppas jag det.



"These fragments I have shored against my ruins"

Historiehörnan: 1500-årig massaker på Öland framgrävd

Folkvandringstiden (ca 200-500-talet) var en våldsam tidsperiod i Nordens historia. Vi har exempel på det i alla gravhögar och offer i sjöar och kärr, t ex Illerup i Danmark och Torsbjerg mosse i norra Tyskland. Nu kan vi lägga ett namn till denna hög av massgravar där nån form av massaker eller offer efter en förlorad strid; Sandby borg på Öland.

Offergåvor, dock ej från vare sej Öland eller Danmark. Bild från Werbeka.com.

Det var många folk och trupper i rörelse då, vilket var romarnas fel, eller förtjänst, till stora delar. Romarna hade i sin iver att först erövra, sen behålla sina erövringar, sett till att de som hamnade utanför Romarrikets gränser, Limes, inte skulle komma in så där utan vidare. Visserligen var den gränsen inte direkt till för att hålla dom ute, men den var till för att markera skillnaden mellan de som var "inne" och de som inte var det.

Det ledde till att många sökte sej till Romarriket, även de som inte hade direktkontakt med romarna, och då kom man oundvikligen in på andras territorium. Det innebar ofta krig, övergrepp, massakrer och massgravar för de som förlorade. Det var inte förrän Romarriket (i väst) gick under som läget stabiliserades under några decennier på 500-talet. Sen började det om igen. Inte ens i vår tid är det slut på oredan och folkvandringarna. Faktum är att krig och övergrepp, orsakade av girighet och fördomar, får fler människor att röra på sej nu än nånsin under den så kallade Folkvandringstiden.

Det är intressant att se hur lite vi människor har utvecklats på de här 1500 åren...



"Bridge är som sex; om du sitter med en bra hand, behöver du ingen partner"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del femton - De slaviska språken

För första gången sen december 2012 skriver jag om de indoeuropeiska språken. Det har varit andra saker som intresserat mej men nu är det läge igen för lite lingvistik. Nu handlar det om de slaviska språken. Jag måste erkänna att de slaviska språken är ett mysterium för mej. Främst för att jag alltid sett folken bakom dom som lite udda bland folken i Europa. De dyker upp sent i historien och då är det som erövrare och intränglingar, strax efter hunnernas och strax före ungrarnas intåg på den europeiska scenen.

De slaviska språken delas in i tre större grupper, väst-, syd- och östslaviska.  Till den första gruppen, västslaviska, räknas polska och tjeckiska, för att nämna två, till sydslaviska språken räknas bland annat bulgariska och serbokroatiska (en term som är politiskt inkorrekt att använda men språkligt sett är serbiska och kroatiska så lika att det går att använda den ändå), och till östslaviskan räknas ryska och ukrainska. Skriftspråken är latinska och kyrilliska. De språk som använder latinska bokstäver har anpassat det för att få in sina speciella ljud som annars skulle saknas. Ryska är det största språket med långt över 100 miljoner talare. 

De slaviska språken har överlag ganska få ord från andra språkgrupper i sina respektive ordförråd, de flesta främmande orden är från de germanska och romanska språkgrupperna. De slaviska språken hör samtliga till den så kallade satemgruppen, där bland de indoiranska språken också hör hemma. Som den som följt den här serien kanske kommer ihåg så är satem det avestiska ordet för hundra och genom att många andra språk har ett liknande ord för hundra har de förts till denna grupp, för att kunna skilja dom från centumgruppen, som har sitt namn efter det latinska ordet för hundra. De germanska språken hör till centumgruppen, pga att orden för hundra inom denna språkgrupp är så lika centum.

Denna indelning fick många språkforskare att vilja dela in de indoeuropeiska språken i en västlig och en östlig del. Upptäckten av tochariskan (centum) och de anatoliska språken (där hettitiskan visar tecken på att utvecklas mot ett centumspråk), och det faktum att armeniskan (som är ett centumspråk) har sin bas öster om de slaviska språken. Skillnaden mellan centum och satem ligger egentligen inte i att orden för hundra är olika, utan i hur alla ord som är gemensamma för samtliga indoeuropeiska språk behandlas olika. Det finns indikationer på att satem är ursprungsformen och centum är en vidareutveckling vilket gör nästa uppgift lite underlig.

Många slaviska ord har nämligen kopplingar till de germanska och baltiska språken. Detta utan att dessa ord kommer från de germanska språken, därtill är orden för olika i sin struktur. Förmodligen har de germanska och slaviska språken skilts åt vid en tid då de båda hade en satemstruktur, nånstans längre österut än idag. De som talade germanska språk kom sen att nå Europa mycket tidigare än slaverna vilket påskyndade de förras sammanblandning med andra folk som talade centumspråk de med.

Till sist kan påpekas att de slaviska språken, trots sina många gemensamma ord med de germanska språken, är mer lika de baltiska och indoiranska språken. De delar många ord med varandra och de har liknande grammatik, en grammatik som visserligen inte skiljer sej mycket från de västligare språken men som ändå uppvisar en lite mer samstämmighet.

Nästa gång tänker jag avsluta den här serien - för den här gången. Vi får väl se vad den episoden kommer handla om.



"Den dagen Skatteverket blir utsatt för attack så skall jag säga upp mitt abonnemang hos dom."

Moral och etik - inte enbart för människor

Vi människor ser oss själva som nåt alldeles speciellt jämfört med resten av djurriket och ser det faktum att vi kan dödas av andra varelser som ett straff från gudarna för att satt oss upp mot dom. Till och med i skenbart välutvecklade kulturer som den västerländska ser man ofta såna tankar, förklädda till vetenskap. Ibland görs dessa fördomar också till lag, lagar som strider mot naturlagarna. Där människans lagar kommer på kant med naturlagarna ska man utan undantag följa naturlagarna. Det är inte som jag tycker, utan det är så det är. Naturen övertrumfar alltid människan.

De stora frågorna är kanske inte alltid de svåraste att besvara.

Bland de människor som insett att verkligheten inte är svart och vit, utan innehåller alla möjliga färger varav vissa vi kan se med våra ögon, är det här vad vi människor är och står för egentligen inte så svår att få kläm på. Det handlar om att allt som sker i våra kroppar, med oss i våra huvuden och det vi gör är fullt ut naturligt. Vi delar mycket av det dessutom med andra djur. Moral och etik är exempel på detta vi delar med andra djur. Religionerna är i det fallet kittet för många människor så att moral och etik bibehålls. Vi skulle kunna ta den grundtanken, ta bort det överdrivna inom religionen, och istället överföra den på det sekulära tänkandet vi har idag i många länder i världen.

Psykologen och primatologen Frans de Waal, som citeras i artikeln jag länkar till om moral, menar att det inte är direkt religionerna i sej som är problemet. Det är det dogmatiska tänkandet, det stelbenta och svart mot vitt, som är problemet. Dogma finns hos oss ateister och agnostiker också, speciellt när vi talar om religion. Religion som tycks ha uppkommit för att hålla stora populationer i schack. Numera kan vi hålla koll på varandra med statsapparaterna, vilket kanske inte gillas av alla. Men faktum är att den religiösa maktapparaten behövs inte längre. Kanske folk vill tro och det står dom fritt att göra det, men den bör inte få styra över folk i samma utsträckning som den gjort tills nu.

Det värsta med många människor är dock vare sej att religionen styr deras liv eller att de låter dogma göra det, utan det är när känslokalla människor får styra agendan i många länder. Det hände i Europa för 80 år sen, och håller på att hända här igen bland många politiker som tror sej veta vad som är bäst för oss andra. Det händer just nu i många länder världen över. Det är därför folk flyr förtryck, fattigdom, svält - och dogma. Känslokyla är ett stort hinder för utvecklingen mot ett civiliserat samhälle. Kanske det största...



"Outside of a dog, a book is man's best friend. Inside of a dog it's too dark to read"

Historiehörnan: Man verkar ha haft humor även förr i tiden

För drygt 1400 år sen begravdes en man av högre status i en hög utanför vad som idag är Uppsala. Han tycks ha haft kul i sitt liv för han begravdes med bland annat vad som verkar ha varit en spelbricka av ben med ett litet simpelt ansikte ingraverat. Detta lilla ansikte ser precis ut som en smiley. Se bilden nedan. Visst är den söt?

Bild från Upplandsmuseet.

"Those who believe in telekinetics, raise my hand"

Problem med religioner - del åtta: Legenden om stjärnmannen

Religioner har en tendens att lagra legender från olika håll på ett sätt som gör att vi idag får problem att se igenom dessa och se verkligheten bakom. Jag har skrivit om detta tidigare så nu tänkte jag samla det i en serie som jag kallar "Problem med religioner".

Termen "Stjärnmannen" är min egen. Jag tänker främst på den form av pentagram som karaktäriseras av fem enkla uddar och som liknar en människa med utsträckta armar och särade ben, lite åt samma håll som Rush figur som förekommer på omslaget till deras platta 2112 från 1976. Ordet man syftar här inte på könet man utan på beteckningen man, som från början betyder människa i största allmänhet. Det kan således röra sej om en kvinna också.

Ett intressant faktum, som möjligen våra förfäder kände till från sina observationer av natthimlen, är att Venus i sin bana runt solen beskriver ett pentagram på himlen under den tidsperiod som det tar för planeten att cirkla åtta gånger (mot jordens samtidiga tretton gånger). Så här ser det ut för oss när Venus gör sina åtta varv:

Bild från Wikipedia.

Varje större religion i den gamla världen har en form av pentagram i någon form och det kvittar hur den är formad, med spetsen uppåt eller neråt spelar alltså ingen roll. Den är lika potent för varje kultur för det. Det är här jag tänker mej att pentagrammet är en rest från en mycket äldre, mer grundläggande religion som kanske även den en gång i tiden var allomfattande geografiskt sett. Det har nog inte rört sej om en enhetlig religion som förts till andra områden med vapen i hand utan mer av typen utbyte av idéer och kulturella uttryck. Såna influenser har alltid präglat oss människor vilket lett till en fortsatt kulturell och samhällelig evolution.

Ur den här äldre legenden verkar historien om stjärnmannen ha uppstått. Vi har egyptiernas föreställning om att farao ska åka till Sirius för att där bli en gud vid sin död. Vi har judarnas davidsstjärna och den kristna föreställningen om stjärnan som leder de vandrande vise männen till Jesus när han var liten baby. Vi har många referenser i övriga religioner om hur vi kommer från stjärnorna. 

Jag har en tankegång, som inte är riktigt klar ännu, att någon eller några i en grå forntid faktiskt räknade ut hur allt hängde ihop, planeten, stjärnorna, rymden, naturen, hur allt skapades, men att när detta skulle förklaras för de andra så föll det på att han/hon/de inte riktigt kunde förklara i detalj så att de förstod. För att då kunna förklara det fick den eller de hitta på en massa figurer som låg bakom allt. På så vis blev detta invävt i en massa berättelser om andar, gudar och liknande, vilket vanligt folk förstod.

Att en del förstod hur det hängde samman till viss del visas ju inte minst av t ex sumerernas skrifter där bland annat de fem planeter (förutom vår egen) vi kände till före 1781 finns beskrivna i ganska bra detalj. Man kände till glasets förstorande effekt och linser som sattes på ställningar användes redan för 3000 år sen för att titta med på himlen. Det skulle dock dröja till 1600-talet innan nån kom på att göra först en kikare, sen ett teleskop för att underlätta tittandet med.

Så vem var då den jag kallar Stjärnmannen? Beroende på kulturområde var det väl en man eller en kvinna, kanske tvekönad till och med, som var ett överhuvud för en viss grupp av människor i ett visst samhälle. Stjärnmannen var en av dessa förklaringar som gavs när vanligt folk inte förstod sammanhanget. Kanske var det likadant med alla andra företeelser i naturen också. Vem vet?



"Pay heed to the tales of old wives. It may well be that they alone keep in memory what it was once needful for the wise to know."

Varför står svenska medier på maktens sida?

I många fall ser sej medierna som granskare av den politiska makten och ofta som stående i opposition till politikerna, även i de fall där de politiska åsikterna i grunden är samma mellan tidningen och det politiska partiet. Men i många frågor, framför allt då klimatfrågan, verkar man helt och hållet ha rättat in sej i ledet. Vad makten säger är också vad vi säger, tycks man resonera. Man mer eller mindre ger upp allt kritiskt tänkande för miljötänkandet är ju så viktigt.

Det verkar alltså att man blandat ihop miljö och klimat. Ett misstag som är förståeligt, men samtidigt beklagligt eftersom denna sammanblandning är så olycklig och ger ett så riskabelt resultat när politiker och media går samma väg. Sopsortering och mer effektiva, bränslesnåla fordon har ingen effekt på klimatet. Det har det på vår närmiljö, men inte klimatet. När ska folk lära sej skillnaden på dessa två disparata ting? För att travestera och parafrasera en del av ingressen till DNs ledare 28 september: "Bara den som hyser en djup misstro mot den politiska korrektheten kan ifrågasätta själva sambandet."

För visst kan man på väldigt goda vetenskapliga grunder ifrågasätta allt som har med klimat och miljö att göra, speciellt om man begår misstaget att blanda samman dom. Det är det som är vetenskap, att ifrågasätta allt. När man är säker på sin sak, har man lämnat vetenskapen bakom sej och har blivit ideolog eller demagog. Då glömmer man även bort att tänka kritiskt. För om man hade gjort det hade man insett att det som händer med miljön inte är en orsak av vad som händer, eller skulle kunna hända med klimatet. Att det blir genomsnittligt varmare i atmosfären har ingen större betydelse för djur- och växtlivet eller nåt annat heller som vi ser framför oss på kort sikt, ej heller för istäckena världen över.

En insändarartikel till SVD frågar om vi ger för mycket pengar till FN. Det kan jag nog säga att vi gör, framför allt om pengarna sen går vidare till IPCC. Att bevisa människans påverkan på klimatet är att börja i helt fel ände. Vad man skulle ha gjort från början var att fråga OM människan påverkar klimatet eller ej. Det hade varit en mer vetenskapligt berättigad frågeställning. Att utgå från tanken ATT nåt sker har inget med vetenskap att göra. Då kan man göra aldrig så många datorsimuleringar för att visa hur framtiden ska bli. Man kan då lika gärna gå till en spågumma på en marknad.

Så varför har då framför allt svenska medier valt att följa den här förhastade synen på klimatfrågan? Är det den undermedvetna tanken om att man måste vara med där det händer? Är det Jungs teori om det kollektiva medvetandet som spökar? Vad det än är som är igång så bryr de sej inte om oliktänkandes åsikt. Fakta som inte stämmer in negligeras eller pratas bort. Som det lär ha sagts i slaget om Mobile Bay under Amerikanska inbördeskriget "Damn the torpedoes, full speed ahead!" Det viktiga är kanske således inte sanningen, utan det som passar ens egen världsbild.



"Always in motion is the future"

Banker, banker, banker...

Har kanske bankerna spelat ut sin roll som förvaltare av vanliga människors pengar? Jag hörde i skrivande stund i radion (programmet Karlavagnen i P4) alldeles nyss en historia om en man vars fru, som hade en kennel, dog och i bouppteckningen fanns inga pengar kvar för nån på banken hade med stor förmodan försnillat dom (vilket tyvärr inte kan bevisas men jag säger det ändå eftersom all bevisbörda ligger på banken, inte mej!) och sen hävdade de på banken att det fanns skulder som måste betalas, trots att det före hustruns död fanns pengar som täckte alla skulder, inklusive den skuld som dök upp flera månader efter bouppteckningens slutförande.

Visst, det är lätt att sluta upp bakom den enskilda människan mot det stora bankväsendet. Men det är svårt att få rätt mot en bank för de som jobbar på en bank har alla möjligheter att dels förstöra alla eventuella bevis, dels sno åt sej pengarna för egen del så att banken som organisation får den kollektiva skulden i medierna och bland vanligt folk.

Men enskilda bankanställda i all tvivelaktig ära, det är bankerna som helhet jag vill diskutera helt kort, och jag är tveksam till att bankerna verkligen behövs i samma utsträckning som de hittills har funnits för folk. Låt bankerna hålla på med sina företagsaffärer och lämna oss vanliga dödliga i fred. För jag undrar om vi betyder nåt för bankerna. De borde ställa upp mer för oss. Eller så får vi starta en helt ny uppsättning med banker som kan börja om från början för vanligt folk. En sån bank är JAK, men för dom som gillar räntor är denna bank inte aktuell eftersom de inte sysslar med ränta.

Det ska nu sägas att jag bara går på de stora bankerna här, och då specifikt de element inom varje bank som utnyttjar sin position inom respektive organisation för att göra rent ut sagt elaka saker för att berika sej själva på bankens och kundernas bekostnad. Men det verkar göras med vissa personers goda minne och är det nån som klagar har de advokater som skyddar dom.

Vi kanske ska göra mot bankerna vad deras anställda gör mot oss. Men får vi göra det? Får vi verkligen lura dom, skinnflå dom och tvinga dom att gå från hus och hem när de inte kan betala?



"All religion, my friend, is simply evolved out of fraud, fear, greed, imagination, and poetry"

Dags att upprätta en krisplan mot dumheterna

De klimathotstroende fortsätter sina litanior om att klimatet är hotat, stärkta i sin tro av den rapport som IPCC presenterade i förra veckan, och som är skriven på ett sätt så att det bara kan tolkas som att vi människor ensamma ligger bakom en temperaturförändring till varmare klimat som i sin tur är orsaken till att isar smälter, fler orkaner uppstår (hur nu det är möjligt när det blir varmare!) samt att det regnar mer.

Vad är det med Miljöpartiet och deras gelikar egentligen? Varför fortsätter de med sin propaganda när verklighetens rapporter tyder på att de inte har rätt nånstans? Klimatdravlet fortsätter att samla de troende som utför aktioner av de mest hårresande slag. Även om Arktis behöver skyddas från exploatering så inte är det för klimatets skull, utan för att miljön där tar svår skada av våra oljeborrningar, gruvor och kalhyggen. Som jag tidigare påpekat är det såna saker som är problemen, inte det vi släpper ut i form av koldioxid och andra termostatgaser.

Jag förstår faktiskt inte hur våra utsläpp av koldioxid skulle kunna vara det värsta hotet mot jorden nånsin. Det är en nästintill luktlös gas som förekommer i så små mängder (procentuellt sett förstås) i vår atmosfär att chansen, eller risken, att de värmestrålar solen ger bort till vår planet ska träffa en koldioxidmolekyl måste vara ganska liten, speciellt som de hela tiden rör på sej. Nu träffas de ju ganska ofta ändå men likväl känns det som rena rama hasardspelet varje gång.

Från en reklambyråblogg.

Så vad ska vi göra för att vända på denna snart trettioåriga trend där alarmismen fått råda? Först att det sura regnet skulle vara farligare än det egentligen är (det är visserligen farligt men det är ingen global katastrof), sen skogsdöden (som visade sej vara en fas i skogarnas utveckling, med sjukdom som de verkar ha kommit över), sen ozonhålet (som bara finns över polerna vilket verkar ganska suspekt eftersom det är där jordens eget magnetfält utgår ifrån!) och så nu klimatfrågan.

Gemensamt för dessa frågor är att det är samma sorts överdrifter som på 1950-talets skräck för atomvintern. Atombombssprängningarna av USA, Sovjet, och senare också Frankrike, skulle orsaka en vinter utan dess like, skrek domedagsprofeterna och blev trodda av den tidens journalister också. Att det då var rejält kalla vintrar under den här perioden spelade nog in också. Det är tydligt att vi människor omedvetet känner av klimatförändringar, om än så små, så små, och de som är oroligt lagda till sin natur, och samtidigt har förmågan att göra sina röster hörda, blir än mer oroliga. Det är simpel psykologi i aktion här.

Det enda vi kan göra är att fortsätta våra liv utan att ta notis om domedagsprofeterna. Det är värre med politikerna som tyvärr hela tiden går på vad dessa profeter och fakirer säger. Vi har tydligen inget lagligt stöd att ignorera politikers påbud. Tyvärr är det inskrivet i lagarna att vi som undersåtar bara har att följa i deras ledband, vare sej vi vill eller inte. Men vi kan protestera, även om det är svårt att få gehör hos såna som redan bestämt sej. Prestigen är för stor för att man ska kunna göra en helomvändning i ett huj.

Civil olydnad är det enda som återstår, med alla konsekvenser det för med sej. Hur det ska gå till vet jag inte, men det visar sej tids nog. Motståndet mot vindkraften måste bli starkare först. Det är redan tämligen starkt men har inte den förankring hos politikerna som anhängarna av vindkraften har. Vilket ytterligare illustrerar hur politikerna gått från att vara våra representanter till att vara folkbildare i antingen egen eller i lobbyisternas tjänst. Återstår då bara en så kallad krisplan för att komma till rätta med dumheterna. Har vi tillgång till domedagsprofeter med budskap som kan ta över agendan?




"Ambition är den misslyckades sista tillflykt"

Religionen och verkligheten

Det verkar ljusna på sina håll vad gäller människors attityd till religionen och de religiösa attityderna. De unga amerikaner som hittills har identifierat sej som judar enligt de religiösa aspekterna av judenhet blir allt färre. Förmodligen ser de sej endast kulturellt som judar, vilket är mer förenligt med verkligheten av idag. Traditionerna inom det religiösa området är inte relevanta för dagens människor, inte i USA och inte någon annanstans heller. Låt oss bara hoppas att kristna och muslimer gör samma sak på sikt.



"We are all atheists about most of the gods that humanity has ever believed in. Some of us just go one god further."

Tankar från mitt skrivbord

Jag tänker kort lista en del tankegångar jag har samlat på mej genom åren och som kanske, kanske inte, har nån avgörande betydelse för världen i stort. Hoppas nån tycker dom är galna nog att tas på allvar, eller inte...

1. Inte bara kyrkan har en hel massa att stå till svars för när det gäller sexuella och andra fysiska övergrepp på barn, världen över. Hela det globala socialtjänstsystemet borde stå till svars för sånt här, plus alla barnhem och tvångsflyttade barn genom åren, på skattebetalarnas bekostnad, som så många barn drabbats av. Inte för att socialkontoren runtom i Sverige direkt har gjort nåt men det stora problemet är vad de inte har gjort. Som någon sagt, motsatsen till att göra gott är inte ont, utan mena väl.

2. Det slår mej nu, vid omläsandet av Jean M Auels bok Grottbjörnens folk, att de vi kallar Neandertalare är ett väldigt missförstått folk. De var annorlunda än oss men inte så annorlunda att vi så lätt kan avfärda dom som mindre kunniga eller efterblivna, vilket ofta är fallet i beskrivningen av dom i äldre litteratur. Det beror nog främst på att den första individen man grävde fram var gravt deformerad av ålder, artrit och de skador han ådragit sej under sitt synnerligen aktiva liv som nomad på Europas stäpper under istiden.

Vad han gjorde så långt norrut som Tyskland kan man ju fråga sej. Iskanten var inte så långt bort när han levde där. Kanske han inte ville bli en börda för sin familj och drog sej undan för att dö i all ensamhet. I vilket fall som helst har Auel i stort sett fått rätt i sina böcker om kopplingar mellan Neandertalare och Cro-Magnon-människor (våra förfäder). DNA-analyser visar att vi som bor i Europa och Asien delar gener med Neandertalare till en ganska hög procent, och det på ett sätt som inte har med våra gemensamma förfäder att göra. Det räcker faktiskt med att nån enstaka Cro-Magnon och Neandertalare möttes och hade en sxeuell relation för att det ska spridas genom det mänskliga genomet av idag.

3. Söndagens Vetenskapens värld var ett sammelsurium av påhitt och teorier, varav slutklämmen var synnerligen underlig. Att skillnaden mellan mäns och kvinnors längd skulle vara social och att det rör sej om tusentals år av könsdiskriminering är en konklusion som är ganska magstark. Men jag är säker på att genusforskare av den mer alarmistiska sorten gillar tankegången. För många forskare verkar det inte som om många faktorer samtidigt kan bidra till utgången utan det måste bara vara en enda orsak. Känns det igen från andra vetenskapsområden?

Dessutom verkade man ignorera det faktum att samma beteende de beskrev som könsdiskriminerande hos människan också beskrevs hos våra närmaste släktingar bland primaterna. Detta trots att det beskrevs i detalj och att man klart och tydligt såg att storleksskillnaderna (och därmed också diskrimineringen) mellan könen var större hos gorillor och schimpanser än hos oss och dvärgschimpanserna. Nej, det handlar nog inte om nån medvetet social diskriminering utan om en regelrätt kamp om födan där hanarna har vunnit. Hos oss är storleksskillnaderna mindre eftersom vi går mot ett mer jämlikt samhälle, plus att vi som art inte har ett behov av en enda fysiskt stark hane, utan viljestark ledare eller grupp av ledare. Vilket inte genusianerna har fattat.

Bild från Mighty Optical Illusions.

4. Jag förstår inte mycket av det här med ekonomi, men så mycket har gått in i skallen på mej genom år av ekonominyheter i TV och i tidningar att även ekonomin är beroende av fluktuationer i samhället. USA sägs enligt medierna stå inför en ekonomisk kris som är orsakad av de olika politiska partiernas ovilja att komma överens om hur ekonomin ska skötas. Vem vet, kanske ekonomin klarar sej bättre på egen hand när inte politikerna är där och petar och lägger sej i? Vi får chansen att se hur det går nu, kanske.

Det är en illusion i alla fall att politikerna skulle klara av att sköta allt inom en nations gränser. Inte minst ekonomin.



"You are trying to kidnap what I have rightfully stolen, and I think it quite ungentlemanly."

Fotohörnan: Ett arrangerat foto

Det här fotot är arrangerat. Det är arrangerat i sån mån att jag fick tjejerna i affären att låtsas sälja kläder. Jag håller på att dokumentera hela verksamheten inom den organisation vi alla jobbar för och att sälja kläder är bara en liten del av hela verksamheten. Det här är inget officiellt foto och det kommer troligen inte att användas i den färdiga dokumentationen så jag kan lugnt säga att inget händer om jag publicerar detta foto nu.

"We don't make mistakes, we just make happy accidents"

Jag gillar köpcentra!

Det här är Kupolen i Borlänge, ett kombinerat mässcenter och köpcentrum som nyligen fått utökning med ett område där IKEA nu håller till. Det här låter kanske konstigt, men jag älskar såna här platser. Inte så mycket för kommersen och de välkalkylerade metoderna för att pracka på oss saker vi inte tänkt oss att köpa när vi äntrar en butik, utan för se och möta alla människor som lockas dit. Det är också väldigt kul att slippa tristessen i den lilla håla jag just nu bor i. Men även om jag bodde i Borlänge skulle jag ha samma inställning eftersom jag gillar stora platser med många människor som till synes planlöst söker en plats i tillvaron.

Det är människorna jag gillar, men det är också bra att ha köpcentra eftersom det finns ett utbud här som saknas på andra platser. Att de utarmar mindre städers centrala delar är beklagligt men det kommer faktiskt nya butiker till dessa delar, delar som inte har samma sorts utbud som säljs i ett köpcentrums butiker. Man får anpassa sej till den rådande situationen, vilket också händer i de områden som drabbas av ett köpcentrums närvaro i trakten. Sen att det är samma skräp, bara så mycket mer än vanligt, som i mindre butiker spelar ingen roll. Det viktiga är alla människor som hela tiden går att lura, en viss del av dagen. Det är den stora drömmen för många människor, att få handla var och hur de vill. Låt inte galningar få förstöra det med bakåtsträvande idéer om små snabbköp utan själ, för om det är nåt ett köpcentrum har så är det en själ. En korrupt och känslokall själ i vissa fall, men ändock en själ...



"Congress shall make no law abridging the freedom of production and trade..."

Lastfartyg genom isen i Arktis - tack vare starkare skrov

Ett fartyg lastat med kol på väg från Canada till Finland har tagit sej genom isen i Arktis, via den så kallade Nordvästpassagen, som faktiskt har använts ett bra tag nu. Varför är då detta genombrott så viktigt? Jo, det är för att fartygen av idag har starkare skrov så de kan ta sej genom isen vår, sommartid och höst. Det är det enkla skälet - och det enda skälet. Nåt klimatdravel om att människan skulle värma upp isen genom utsläpp av koldioxid behövs inte, men nämns i DNs artikel ändå. Bara för formens skull.

Atomubåten Nautilus. Bild från Wikipedia.

Den 3 augusti 1958 gick atomubåten Nautilus under isen vid Nordpolen och hade det inte varit för folks närmast oresonliga motvilja gentemot atomkraft hade det säkert varit bättre med transporter under isen sommar såväl som vinter. Jag kan tänka mej en hel flotta med transportubåtar som förflyttar gods till och från Nordamerika och Europa. Jag kan också tänka mej om ca 10 år att ingen skriker om att isen vare sej ökar eller minskar eftersom skroven då är ännu starkare än idag. Jag är förvånad att ingen tänkt på starkare skrov tidigare...



"An original idea. That can't be too hard. The library must be full of them."

Fotosalongen: Minnen från sommaren

Vi hade en helt acceptabel sommar i år. Inte överdrivet varm, inte kall heller. Så där perfekt som man skulle kunna önska att en sommar var varje år. Den är nu slut sen nästan en månad tillbaka och hösten har kommit, med sedvanlig kyla och blåst. Men den här hösten verkar bli fin och färgrik så jag som fotograf har inget att klaga på. Idag ska vi minnas sommaren. Kanske hösten blir nåt att minnas med? Sommaren är sol, bad, fina bilar, utställningar, utflykter, evenemang, blommor och bin samt allt grönt som bara kan finnas. Det är också regn, åska och härliga oljud. Vad kommer du ihåg av den här sommaren som var?

"Ett nej är alltid ett nej!""