De får skylla sej själva

Det verkar råda en sorts konsensus bland vissa med juridik som grund att de som utsätts för olika typer av våldsbrott och inte gjort tillräckligt mycket motstånd har sej själva att skylla för sin passivitet. Våldtäktsoffer blir än mer offer när juridiken vänder dom ryggen. Det är den tolkning jag gör av det jag läst och hört de senaste dagarna. För nog är juridik bara ännu en av dessa fantasivärldar där allt är svart eller vitt. I alla fall för dom som lever för juridiken.

Med detta sagt har jag inget emot att man visar upp sej på nätet, inte heller har jag nåt emot att visa upp andra heller, förutsatt att alla parter är med på det. Jag kan förstå och accepterar även Hovrättens resonemang i fallet med kvinnan som blev utsatt för smygfilmning, en film som sen hamnade på internet, att även om filmaren själv la ut filmen så är inte han ansvarig för vad som sen hände med filmen. Det är smygfilmandet som är hans stora ansvar. Men att bötesbeloppet för denna aktion skulle bli såpass mycket lägre än det Tingsrätten utdömde är ganska underligt. Har staten ont om pengar till brottsoffer?

Jag tror inte lagvrängarna vill vanligt folk illa, dom har bara otur när de resonerar ibland, eller snarare när de uttrycker sej. Det är så för många av oss. Vi menar väl, och följer de instruktioner som finns framför oss, ändå blir inte alla nöjda. Problemet här är att lagen ses som absolut och lagexperter som dessa har tolkningsföreträde i kraft av ämbetet. Desto större blir då problemet när de gör tolkningar som ger upphov till kritik som nu med våldtäkter och smygfilmningar. Ingen annanstans är det viktigare än inom lagens råmärken att en tolkning av aktuell lag är så rättvis och balanserad som möjligt.

Så vad göra? Vad kan vi göra? Se till att juristerna får bättre utbildning? Definitivt!



"Man is the only creature who refuses to be what he is."

Avskaffa våldtäktslagstiftningen!

Med tanke på den senaste tidens debatt kring friandet av våldtäktsmisstänkta på grund av en teknikalitet, som det kallas bland oss som är mindre bevandrade i juridikens värld, samt de pågående hemskheterna i Malmö, tänkte jag i all min politiska naivitet att om vi avskaffar våldtäktslagstiftningen och för över den juridiska beteckningen för våldtäkt till misshandel och mordförsök kanske vi kan komma åt de som förgriper sej på andra på ett helt nytt sätt. Om vi ser en våldtäkt som misshandel eller ett mordförsök kanske vi kan fälla fler.

Min tanke är att om vi struntar i att se våldtäkt som nåt som har med sex att göra, vilket det inte har, utan ser det för vad det är, ett försök till maktdemonstration från en svag individ, så får vi möjligen ett bättre grepp om problematiken. Åtminstone bör det där med uppsåt kunna klargöras. För i och med att man ger sej på en annan person med avsikten att göra den andre illa, oavsett om det sker medelst droger, genom verbala hot eller med vapen i hand, har man ju satt en agenda som inte hör till vardagen.

Att föra över såna här handlingar till misshandel och mordförsök är kanske inte det lättaste rent juridiskt, men etiskt och moraliskt är det lättare. Att se en våldtäkt som misshandel ökar säkert förståelsen för själva handlingen, samt minskar möjligheten för en överbevisad person att komma undan pga en teknikalitet. I alla fall hoppas jag det.



"These fragments I have shored against my ruins"

Vetenskapshörnan: Mer om jordbävningsrättegången

Det är tydligen bortglömt av medierna nu men för den som inte glömt det blev ju ett antal forskare dömda till fängelse för sin involvering i den skandal som följde på jordbävningen i L'Aquila, Italien 2009. Det verkar som om media än en gång fått en del av rättegången och dess utgång om bakfoten.

Det handlar tydligen inte om att forskarna hade kommit med felaktiga prognoser utan om att de hade förmedlat icke komplett information om de faror en framtida jordbävning skulle kunna innebära. De ska ha medvetet försökt tona ner riskerna och faran med att bo i L'Aquila med omnejd, enligt åklagaren.

Så kan det låta i juristernas värld. I mina ögon förändrar denna "mediamiss" inte mycket. Forskare har väl rätt att diskutera sinsemellan? Visst finns det en fara om man tonar ner riskerna men som sagt, att tolka de data man får från seismografer är ingen exakt vetenskap. Det är förstås klandervärt att man försöker lugna upprörda invånare som går på detta budskap och stannar kvar när jordbävningen slår till men jag tycker ändå att rättsväsendet gör en hel hönsfarm av en fjäder. Det är omöjligt att veta i förväg hur en jordbävning ska arta sej.




"Jag kan förstå att det finns människor som gillar en viss sorts musik,
men jag kan inte förstå att dom gör det"

Idioti i Italien

VM-bucklan i idioti innehas från och med idag av det italienska rättssamhället. Detta eftersom man där har dömt forskare för dråp i samband med jordbävningen i L'Aquila 2009. Myndigheterna menar att forskarna skulle ha lurat allmänheten med lugnande meddelanden. Detta trots att geologi inte är en exakt vetenskap ifråga om förutsägelser av jordbävningar. Jag trodde Berlusconi var illa nog men detta är verkligen kronan på verket.




"Det finns inget värre än aktiv dumhet."

Paragrafrytteri på lägsta nivå

Utvisning blir det för en del personer för att en myndighetsperson anser sej vara allsmäktig. Så här går det när man som byråkrat bara ser siffror framför sej och inte lyfter blicken för att titta på den människa det handlar om.

Jag har länge betraktat byråkrater som en sanitär olägenhet, en svulst på samhällskroppen, ett nödvändigt ont som bara ska användas när juridiken blir för krånglig. Men byråkrater och andra tjänstemän anser sej själva vara bäste dräng och sitter nu på platser i samhället där de verkligen inte passar, som t ex Migrationsverket. Deras kallsinniga bemötande av vissa människor är närmast att jämföra med en fisk. Här passar det sannerligen att klumpa ihop en hel yrkeskår till en enda person för hittills har jag inte sett en enda byråkrat som uppfört sej som en individ. Det verkar faktiskt som om all individualitet försvinner när man börjar som byråkrat.

Det handlar inte om rasism, inte heller om främlingsfientlighet, för det innebär ju i alla fall att man bryr sej om den person man inte gillar, på ett underligt vis. Byråkrater bryr sej inte om någon. Det skulle faktiskt förvåna mej om de bryr sej om sej själva. Jo, kanske i längden, när de sitter hemma och får tänka igenom vad de har ställt till med under dagens lopp. Jag skulle i vilket fall hellre bemöta en rasist än en byråkrat för en rasist kan man åtminstone prata med.

I fallen med de som hotas av utvisning kan man även ifrågasätta huruvida de paragrafer byråkraterna använt sej av verkligen är de rätta. De tittar åt helt fel håll. Det ser nämligen inte ut som om byråkraterna har fått rätt uppdatering. Kanske dags att plugga in dom i det stora Regelverket© och göra en fullständig uppgradering? Då kanske de ser att de människor de vill utvisa har barn på eller vid armen. Fast de ser ju ändå bara siffror.



"Folk säger att jag inte bryr mig om någonting. Men det skiter jag fullkomligt i."

Det behövs mer vetenskapligt kunnande inom rättsväsendet

Finns det något som kan kallas rättssäkerhet i Sverige? Ta det här med överläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus som trakasserades av polis och åklagare för att hon var just läkare och som sådan kunde mer vilket i sej verkade vara suspekt för de som inte kunde nåt alls. Nu är detta ett extremfall men det ska inte få finnas några extremfall nånstans. Detta fall visar att juridikens korridorer inte direkt är befolkade av människor med vetenskapligt kunnande. I alla fall inte sådant som krävdes i ett sånt här fall. Det räcker inte att ta in sakkunniga, de som begär kunskapen måste kunna förstå nåt själva också. Tingsrätten förstod här och åklagaren verkar ha fått in nåt i skallen (?) men polisen måste ha nåt på fötterna för framtiden så de inte begår samma blunder än en gång. Inte undra på att de flesta komedier framställer poliser som inkompetenta och många dramer dom som elaka och ovilliga till att se åt mer än ett håll i en utredning...

"Denny Crane!"

Dags att rensa upp i upphovsträsket

Den här artikeln i DN återger en rapport om upphovsrätten kring den så populära amerikanska födelsedagsvisan "Happy birthday to you". Den är skriven för över 100 år sen och är baserad på en populär visa skriven av två systrar Hill år 1887. Att upphovsrätten för den låten borde ha gått ut för länge sen står ju helt klart för vem som helst, utom skivindustrin som vakar över den låten som hökar. Dessa träskdjur borde man göra processen kort med, med alla till buds stående medel. Nu vill alltså den amerikanske juridikprofessorn Robert Brauneis att Time/Warner, denna koloss på lerfötter, släpper låten fri.

Gör det, släpp låten fri, det är ju vår!