Fotosalongen: Blandad komplott

Det är söndag och dags för en en bildkavalkad. Sommaren är vacker!

"Pain is temporary, film is forever!"

Skogsmulle

Är det nån bland de äldre läsarna av bloggar som kommer ihåg ordet och figuren samt beteckningen skogsmulle? Skogsmulle var en figur påhittad och tecknad av Gösta Frohm med syftet att låta barn lära känna naturen. Det var främst riktat till barn som växt upp i städerna och således tappat kontakten med naturen. Tanken var, och är fortfarande, god och många barn som annars bara vuxit upp med betong och asfalt som bakgrund har fått en chans att se lite fler fåglar än helstekt kyckling, korvstjälande fiskmåsar och sparvar som matas av gamla gubbar och tanter i parken.

Att sen folk ser på naturen på samma sätt som turister gör i Afrika, dvs som om de vore på safari, är en sak. Det gör inget att man resonerar som i Povel Ramels "Hej på dej naturen!"för det innebär ju bara att man förblir en del av naturen, snarare än att avskärma sej från den. Så visst, jag instämmer i sentensen "Hurra vad det är bra med natur!". Men tyvärr har folk med tvivelaktiga ideologier slagit klorna även i den här tanken. Förmodligen var de som barn med på såna här vandringar, sen förläst sej på "Tyst vår" och liknande böcker för att i nästa steg övertolka det dom sett ute i naturen.

Det finns problem i vår natur, det ska inte sägas nåt annat, men mycket av det orsakas av vårt miljötänkande, tyvärr. Se bara på hur kalkningen av sjöarna måste fortgå för att vi ska kunna reglera sjöns surhet. Vad leder kalkningen till i längden? Vad skulle hända om vi slutade kalka sjöarna? Vi har försatt oss i en situation där det blir problem hur vi än gör.

Minns ni skogsdöden? Den skulle ta död på alla skogar i Europa och orsakades av utsläppen i Tyskland och Östeuropa. Det visade sej handla om felplanterade träd, sjukdomar som drabbade andra sorters träd och direkta kolutsläpp. Levande ting tycker nämligen inte om kol i sin renaste form. En intressant parallell till klimatfrågan liksom den om ozonhålet.

Lauterbrunnertal i Schweiz. Bild från Wikipedia.

Jag tycker vi ska gå tillbaka till Skogsmulle. Det är ett bättre projekt än att försöka rätta till problem vi inte kan rätta till. Vi kan sanera tungmetaller samt se till att dom plus kemikalier inte kommer ut i naturen. Men vi behöver inte plantera träd som inte tål klimatet eller kalka sjöar i onödan. Ta bort arseniken, kvicksilvret, kloren och alla östrogentabletter ur vår användning som riskerar att hamna i naturen. Vi behöver inte sånt, inte plantor och rävar heller. Fortsätt att gå ut och mata mullvadar, myror och älgar. Dom kan behöva all mat dom kan få tag på. Vi människor har en förmåga att som få andra djur sätta oss in i hur andra har det. Det ska vi utnyttja.





"Nationalism is an infantile disease. It is the measles of mankind."

Vad är en man?

Som varande man borde jag veta vad det innebär att vara man. Åtminstone biologiskt och socialt borde det vara klart vad jag är och vem jag är i den kontexten. Men det verkar inte så klart vad en man BORDE vara, åtminstone inte om man får tro de som kallar sej feminister idag. Vad är en karlakarl och vad ska han göra enligt "experterna"?

Som det sägs i första länken jag bidrar med så är manlighet ett svar på kvinnlighet och vice versa. Det kanske är tydliga könsroller som saknas i den här eran av likgiltighet, kollektivism och dödande av identiteten som drabbar oss alla? I följande länk får vi se exempel på äkta hygglighet som dessa män visar sin omvärld. Inlägget talar om äkta män och det är det kanske, men framför allt är det hyggliga människor som hjälper folk och fä. Kanske en riktig man är en som visar världen lite vänlighet och omtanke. Är det nåt som dagens så kallade feminister är intresserade av? Jag hoppas det. Människan som art är inte avhängig sitt kön enbart utan förmågan att samarbeta är viktigare.



"Let us read, and let us dance; these two amusements will never do any harm to the world."

Nytt kort

Bankerna inför nya kort för oss användare. Dessa nya kort ska man kunna hålla mot en mottagare/läsare av kortets egen signal och vips är det man vill ha betalt. Smart och snabbt. Det finns redan på kontinenten och verkar funka rätt bra utan större skavanker. De problem som finns är att signalen som skickas mellan kort och läsare kan folk utan skrupler koppla in sej på och använda för egna syften (de får gärna sätta in pengar till mej om de vill!). Ett annat problem, som dock är gravt överdrivet, är att pengar har råkat bli dragna från ens konto när man hållit på med andra kort i affärerna.

Jag ser personligen inte några större problem med såna här kort. Det är såna jag velat se hela tiden ända sen jag första gången såg ett kontokort. Aftonbladet ska förstås blåsa upp riskerna med dessa nya kort, som allt annat ju dras med barnsjukdomar eftersom det är en ny teknik som bara precis håller på att etableras på marknaden. När väl tekniken är inarbetad tror jag inte det blir några större problem med dessa kort.

Det stora problemet i samhället är som alltid bankdirektörerna och deras underhuggare som, till skillnad mot vad Tomas Ledin sjunger, mycket väl vet vad dom gör. Det dom inte vet är vilka skador deras små aktioner gör på oss, bankkunderna. Eller så struntar de i dessa skador. Det goda med banker borde inte få innehålla det onda också. Så fort nåt elakt dyker upp borde dom som ligger bakom detta elaka få sparken, inte belönas. Fast vem avgör vad som är elakt?



"Who is rich? He that is content. Who is that? Nobody."

Fotohörnan: Vad är en bra bild?

Ja, vad är en bra bild? Är det en superskarp sådan med motivet helt i fokus? Är det en bra komponerad bild där uppmärksamheten direkt dras till motivet? Är det en bild där man ser varenda por i ansiktet på den person man porträtterar? Är det kameran eller fotografen som ska styra vad som är en bra bild?  Jag anser att det är helt upp till en själv vad som är viktigast. Är det en fluga som pollinerar en maskros är skärpan på detta viktig, mycket viktig. Är det ett karnevalståg som drar fram är det inte så viktigt att man har skärpa, inte mer än nödvändigt så att man ser vad det handlar om.

Svaret på frågan är att det är väldigt subjektivt. En bra bild är olika för olika personer. Vi har helt olika smak men oftast sammanfaller den i några enstaka bilder. Månen gillar alla, liksom bilder på människor som ler.

När jag läser på fotografforum som Fotosidan får jag intrycket att det finns dom som hellre satsar på bra objektiv än en innehållande bild. Tekniken blir viktigare än motivet. Många gånger sammanfaller dessa två saker hos proffsfotografer, förstås, men påfallande ofta är det en känsla jag får att vissa hellre offrar innehållet för skärpan och lystern i objektivet. Jag har ingen hejdundrande bra kamera, ej heller några fantastiska objektiv. Jag håller på att lära mej hur man komponerar en bild, vilket jag försökt lära mej i ca 30 år, och jag tror jag vet hur man ska ta ett bra porträttfoto och få till en någorlunda bra ögonblicksbild av nåt som bara susar förbi.

Ändå anser jag mej vara en ganska bra fotograf. De bilder jag tagit gillas av de allra flesta. De med konstnärliga anspråk på foton gillar väl inte alltid mina bilder, inte heller de som vill se hyperskarpa bilder hela tiden. De som förespråkar det konstnärliga i ett foto är fler än de som förespråkar skarpa foton framför innehållet och även där kan man fråga sej vad som är en bra bild. Än så länge har jag inte stött på så många som öppet visat förakt för den typen av foton jag gillar att ta, vardagsfoton. Det är en typ av foton som brukar kallas gatufotografering när det sker utomhus och jag har behandlat den typen i ett inlägg för en tid sen.

Ovan syns ett antal exempel på mitt fotande, vad jag gillar att plåta. Det är inte absolut perfekt hela vägen. Jag väljer ut i mitt huvud vissa osynliga linjer i det motiv jag har framför mej och som jag följer och sen hoppas jag att bilden blir som tänkt mej. De är inte hyperskarpa, inte heller konstnärligt utformade utan de följer mitt sätt att resonera. Jag vill inte ha motivet i bildens centrum utan en bit åt höger eller vänster om centrum. Jag föredrar också vardagen framför studion. Dels för att jag varken har en studio eller ens har tillgång till en men också för att studior ofta ger en konstlad bild av ett motiv. Men detta sista beror nog mest på att jag inte har så stor erfarenhet av studiofoto.

Nu har jag som vanligt svävat ut i en massa extrapladder när jag har ett ämne framför mej. Jag hoppas ändå att någon gillar det jag har haft att komma med, inklusive bilderna.



"I should say: the house shelters day-dreaming, the house protects the dreamer, the house allows one to dream in peace."

Eva Franchell. Aftonbladet. Klimatdravlet. Behöver man skriva mer?

Eva Franchell på Aftonbladet är i farten igen och med det menas förstås att hon spyr ur sej orimliga påståenden om vår natur och klimatet. Det hade kunnat räcka med dessa rader men på nåt vis känns det fel att bara skriva kort om hennes påhitt. Det måste till nåt längre för okunskapen (ignorans med ett finare ord) i det slabbiga och slemmiga hon vågar kalla krönika är så stor att det är förvånande att så många håller med.

För det första, vad som händer med vår miljö har inget med den förda politiken att göra. Hade hon varit lika fördomsfull om det varit en socialdemokratisk regering vid makten nu? För det andra, det är överfiskning och övergödning som är orsaken till att algblomningen är så stark. Östersjön är ett starkt begränsat hav till såväl ytan som volymen. Inte bara så att bottnarna nära kusten håller på att stryka med på grund av att fisken försvinner och övergödningen, utan det har redan från början funnits stora döda områden i Östersjön pga detta innanhav inte får så mycket syre som andra innanhav. Det är endast genom regnen, floderna men framför allt bälten mellan Jylland och Skåne som syret tillförs och det är inte alltid tillräckligt.

För det tredje har detta absolut inget med klimatet att göra. Algerna blommade på 1800-talet också när det var kallare än nu. Det blommade för 80 år sen också när det var varmare än nu. Problemet är som redan beskrivits, övergödning och överfiskning. Kommer de att trivas i ett varmare klimat? Det vet vi faktiskt inte. De kan komma att konkurreras ut av andra som gillar varmare väder mer. Det kallas anpassning. Att anpassa sej eller dö ut är en av grundpelarna i Darwins version av evolutionen.

Faktum är att skulle isen i Arktis smälta i sån mängd som alarmisterna tror skulle det vara bra för Östersjön men mindre bra för algerna eftersom syre tillförs i större mängd, på sikt.

Kanske hör Eva Franchell till de gröna rötterna som beskrivs i den här artikeln? Det verkar onekligen så. Man får en uppfattning att det egentligen inte är en kamp om och för planeten som sådan utan en kamp för herraväldet på den. Det är viktigare med makt och att få in så billiga och skadliga poäng på de politiska motståndarna som möjligt. Gärna med associationer av det slag Franchell kommer med här, att antyda att det är den moderatstyrda politiken som ligger bakom algblomningen. Snacka om dösnack, Franchell!

Jag avslutar med ett antal väl valda ord av George Carlin. Han hade en hel del kloka ord att säga om både det ena och det andra.



"Oh Beautiful for smoggy skies, insecticided grain,
For strip-mined mountain's majesty above the asphalt plain. 
America, America, man sheds his waste on thee,
And hides the pines with billboard signs, from sea to oily sea."

Inga fler katter för Apple.

Här sitter man (hemma i alla fall) med ett lejon i burken samtidigt som Apple har lanserat ett nytt projekt för sitt operativsystem. Man kallar det Mavericks vilket syftar på omärkt boskap som gick sin egen väg därför att ägaren ville ha det så. Maverick hette han och det kom att ge upphov till en benämning på människor som vågar göra saker på egen hand, vågar göra det lite annorlunda, mot strömmen. Och strömmar är orsaken till namnet Mavericks för det är en surfarplats i Californien som heter så. Så det blir inga nya katter. Åtminstone inte på ett tag.

Det hade varit kul med servaler, genetter, fiskarkatter, lodjur och karakal.

Mac OS X Genett?

Mac OS X Karakal?

Istället möts vi nu av vatten på Apples hemsida:

Skärmdump av Apples startsida om det kommande operativsystemet.

Jag tror det här blir nåt riktigt bra. Nu är Apple på gång med nåt helt nytt. Detta gillar jag skarpt. Jag ser fram emot att få följa med på resan. Tills dess får jag skaffa bergslejonet först så jag får en inblick i steget fram emot detta vattensystem.




"The sea has never been friendly to man. At most it has been the accomplice of human restlessness"

Klimatfrågan självdog - fast ändå inte

Klimatfrågan är död, länge leve klimatfrågan!

Det är en fråga som vägrar lämna förståsigpåares och viktigpettrars sinne. Den vägrar dö för dessa människor. Men i svensk media har den dött sotdöden sen de stora drakarna lagt den åt sidan och endast refererar till den i förbigående, mest för att politiker tar tag i den då och då för att blidka just förståsigpåare och viktigpettrar. Vanligt folks åsikter är inte intressant, vare sej för media eller politiker.

Vilken roll har då media spelat i den här fråga? Talar vi om de stora tidningarna har frågan hanterats av folk med en tydlig miljönisseagenda med anor från 1970-talets början, då miljöflummet satte igång på allvar. Ni vet när miljöarbetet började sabbas av folk med tydliga politiska ambitioner och de viktiga frågorna inom miljöarbetet så småningom "glömdes" bort till förmån för sånt som man kunde påverka samhällets konstruktion med. Med denna agenda i bakhuvudet har klimatfrågan misskötts i mina och många andras ögon och den verkliga vetenskapen, forskningen har kommit i skymundan till förmån för sensationer av samma typ som befolkar de stora tidningarna i övrigt.

Såna människor verkar inte vara intresserade av opposition och kritik. Kritik gillar väl egentligen ingen att få men man ska kunna ta den utan att gå på kritikern med glåpord eller hitta på saker. Man har bundit ris åt egen rygg genom att misstänkliggöra sina meningsmotståndare. När sen skandalen bakom Climategate dök upp var måttet rågat (eller råget måttat som vissa skämtare säger). Vanligt folk litar nog ändå inte fullt ut på att medierna levererar sanningen om en händelse så med Climategate dog väl det förtroendet. Så nog har media skuld i att klimatfrågan är död alltid. De har ju själva dödat sin medverkan genom att så entusiastiskt tagit ställning i frågan.

Men samtidigt som de stora tidningarna tagit sin hand från frågan har de ändå inte velat släppa in oppositionen i sina nummer. Det vore att ge upp för mycket mark. Nej, man upplåter plats åt tyckare med samma åsikter man själv har och låter kritiker och skeptiker vara med i kommentarsfälten - närmast på nåder. Inte alltid heller längre låter man artiklarna och partsinlagorna länkas till bloggar för det kan ju hända att kritikerna kommer in den vägen.

Ytterligare en spik i mediernas kista där. Men även politiker och myndigheter har satsat på detta med samma resultat som för medierna, eftersom det ofta sitter samma sorts människor på dessa poster. Samtidigt har den verkliga vetenskapen struntat i att göra karriär. De verkliga forskarna sitter inte och gör narr av meningsmotståndare eller anklagar dom för att gå i storföretagens ledband. De verkliga forskarna håvar heller inte in pengar från folk som Al Gore eller Bill Gates i syfte att bevisa en tes, även om det innebär att saker som motbevisar ens tes förkastas. Här kan vi snacka om att sälja sin själ!

Brittiska MET Office har verkligen satsat hela sin själ på klimatfrågan och fått lida för det, år efter år efter år...

De som satsat sin själ på den här frågan har gjort det genom att komma med påståenden som snabbt svalts av tidningarnas representanter utan att någon form av ifrågasättande har förekommit. Men, som det har sagts, extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis. Det är dags att presentera dessa bevis nu. De finns inte i det väder vi observerat hittills, endast i de datamodeller man anser vara mer sanning än att titta ut genom fönstret.

Därmed rör vi oss inte längre på vetenskapens område utan populismens. Där passar klimatfrågans nuvarande inriktning in perfekt. Den är inte vetenskaplig längre. Den upphörde vara det när Michael Mann och hans mannar gjorde sin hockeyklubba på ett ganska så ohederligt sätt. Just det, i dessa tider när herr Mann från USA stämmer alla som han anser gör narr av honom drar jag mej inte för att verkligen säga att han är ohederlig. Hans sätt att försvara sin skapelse, hockeyklubban, påminner mer om en tjurig unge som till varje pris ska ha rätt än en ordentlig man som kan acceptera att det finns fel i slutresultatet.

Inte undra på att man blir orolig för dagens unga när dagens medelålder uppför sej så här...

Självklart är det ju så här Mad Men ser ut:

Bild av Josh.

"Weather forecast for tonight: dark"

Väder är väder...

Det regnar, åskar och dånar i Sverige idag, på kontinenten svämmar floderna över. Det är den sortens oväder som drar fram över Europa precis som det gjort de senaste årmiljonerna. Det lär inte ändras i första taget. Det ser floderna, Alperna och andra bergskedjor till. Så varför ses då detta som ett tecken på det vi människor ska ha ändrat på? Därför att det hänger ihop med att journalister liksom många andra utbildade inom olika värv inte längre bryr sej om att forska i historien. Men det är inget vi behöver bry oss om heller eftersom ingen längre är intresserad av vad gårdagen har att komma med. Vi blir alltmer ohistoriska. Synd...

"Give them pleasure. The same pleasure they have when they wake up from a nightmare."

Fotohörnan: Gatufotografering

Mitt eget försök till gatufotografering.

Kan folk och saker på gatan bli konst? Definitivt. Det finns till och med hela organisationer och en husgud, Henri Cartier-Bresson, för dessa fotografer. Det är en av fördelarna med att leva i en demokrati, att fotografering på offentlig plats är tillåtet utan större begränsningar. Gatufotografering handlar inte om att smyga sej på folk och sätta gluggen rätt i trynet på dom. Det handlar om att på ett lugnt och fridfullt vis dokumentera folks vardag utan att vara vare sej påträngande eller smygande.

Så när EU-tanken och USA förstörs av politiker med ambitioner som får Hitler och Stalin att verka amatörer i jämförelse får vi andra glädjas åt att än så länge får vi leva någorlunda fritt.


"Hellre rik och bortglömd
än fattig och utdömd"

Övervakningen på nya höjder(?)

EU vill kunna registrera vårt resande. Vad som ska göras med denna data efteråt är lite luddigt men uppenbarligen är det som vanligt rädslan för terrorister och knarklangare som spökar. Här kan du få information om hur du protesterar mot detta förslag, som kallas EU-PNR (retention of passenger data). Som det står i den närmaste länken finns det inga bevis för att listor över terrorister och andra elaka människor har haft någon effekt när det gäller att stoppa deras verksamhet.

Men krav på bevis betyder ingenting i den världen. Man vränger bara ut och in på verkligheten så har man "bevis". Ungefär som när USA under först Bush, sen Obama, hittade på krigen i Afghanistan och Irak för att kunna behålla ansiktet. Får man månne "bevis" genom övervakning av den här typen? Själv tror jag inte på konspirationer av typen spana på medborgarna för att de styrande är paranoida, utan man har värre motiv än så. Man vill helt enkelt kunna hålla dom i schack genom att låta folk veta att man håller koll på dom, samtidigt som man i maskopi med stora företag ser till att sälja produkter till dom. Jag är tämligen säker på att de stora företagen i slutändan kommer att få ta del av den information man samlat in. Det är ju dom som äger allt, t o m politikerna.

Bild från Enhetsblogg.

Det är inte paranoia som är ledstjärnan utan falsk kapitalism, dvs en rövarekonomi av den typ påvarna använde sej av i Rom under vissa delar av medeltiden för att hålla befolkningen i schack. Man skrämmer eller lurar folk att spendera mer pengar vilket lämnar tydliga spår efter sej som man kan utnyttja. För det är alltså pengar det handlar om, inget annat.



"Honesty is the best policy - when there is money in it."

Ledig!

Idag torsdag är det stora ledighetsdagen. Bara att sitta hemma och ta det lugnt, grilla katter i trädgården, spränga grannens uthus i luften, mata dinosaurierna i parken, hoppa baklänges på motorvägen, gå på okokta ägg som du lagt ut på fina mattan, dricka te ur din kompis kopp, läsa en bok upp och ner, se en sorgsen film och skratta hejdlöst, ta fram dina gamla skolkataloger och rita skägg på alla dina klasskompisar, läsa hela romanserien om Elric av Melniboné och hans elaka svärd Stormbringer på en eftermiddag, måla fan på väggen, ignorera allt du hör och ser oavsett vilken betydelse det har för dej och ditt fortsatta liv, äta allt experterna säger är farliga för dej. Kort sagt, det är en perfekt dag för att vara ledig.

"Goodnight Irene"

Även en blind höna...

Nu har två politiker skrivit en debattartikel om miljön igen. De båda som skriver hör till Alliansen och heter Désirée Pethrus (KD) och Anita Brodén (FP). De skriver om Arktis och Arktiska rådet som det kallas, det råd som har till uppgift att hålla efter de nationer som direkt eller indirekt har med det Norra ishavet och dess natur att göra. Man vill ju inte överexploatera marken där uppe. Men att det finns enorma mängder olja där uppe oroar och det med rätta. En oljekatastrof i Arktis är definitivt inte vad vi vill ha. Alaska får räcka, liksom utvinningen ur sanden i Canada, den senare står redan under konkurrens från skifferoljan som både är mer miljövänlig ur utvinningssynpunkt och är bättre ekonomiskt sett.

Raffinaderi för oljesand i Canada. Bild från dn.no

Klimatdravlet måste förstås förekomma i deras artikel för det är ju numera ett mantra värdigt Goebbels att ta upp det. Men i övrigt är det inget större problem med deras artikel, bortsett från en sak. De skriver i inledningen av femte stycket att Arktis är omringat av Norra Ishavet. Det ska ju förstås vara tvärtom. Geografi är visserligen ett svårt ämne men jag förstår om de kastade om Arktis och Norra Ishavet. Det är ett ett område folk sällan ser, ens på TV. Ordet Arktis betyder förresten björnmarkerna. Ordet är nämligen bildat av det grekiska ordet för björn, arktos.

Oljan i Arktis bör få ligga kvar där den ligger. Vi har så det räcker och blir över på andra platser i världen. Det är inte ekonomiskt försvarbart att i längden utvinna den i Arktis. Jag undrar förresten hur man från ryskt håll har tänkt sej att nå den olja som finns nära ett vulkaniskt aktivt område på havsbottnen nära Nordpolen. Det är nämligen flera tusen meter vatten mellan dom och oljan, sen följer ytterligare någon kilometer eller så av berg och sediment. I nuläget är det inget alternativ till den olja vi redan har tillgång till.

När ska den första artikeln på många decennier skrivas om miljön utan att klimatet kommer med? Det är ju två helt skilda saker. De har inte ens med varandra att göra. Miljön är det område där vi bor som vi har hand om. Klimatet är den återkommande vädercykel vi har skapat för att vår hjärna behöver ett mönster att följa. Det är dags att skilja på miljö och klimat. Men som de blinda hönor våra politiker oftast är har dessa två nu hittat ett korn av rim och reson, nämligen att oljeutvinningen i Arktis inte är bra.



"The poetry of the earth is never dead"

De verkliga immigranterna

Titta på den här bilden ovan en stund och fundera över dess budskap. Tänk sen på hur fördomsfulla många av oss är och hur gärna vi vill dra alla över en kam. Det är dags att vi integrerar de människor som kommer hit i, in i samhället och den vägen skapar ett multikulturellt samhälle för som det är uppbyggt nu är det en perfekt grogrund för extremism och utanförskap lite varstans. Det så kallade multikulturella samhället som får tillåtas existera nu är inte bra för någon. Det leder enbart till undergång för många som drabbas av det. Varje samhälle har mått bra av att assimilera utifrån kommande kulturers olika särdrag. Det är vad som byggde de stora imperierna och som gör Sverige så bra idag. Men istället för att hylla detta sliter vi länderna i stycken över några få inkommande människor.

Det är klart att det finns rötägg överallt men ska vi verkligen låta rötäggen få representera alla som kommer? Nej, vi ska separera rötäggen från de vanliga, normala människorna och se till att behålla de senare. Vi gör som när vi silar bär för att göra saft. Vi tar det bästa och slänger bort det sämsta. Ingen mer byråkrati om att det första land i EU man kommer till också är det land man ska utgå ifrån. Ingen mer byråkrati över huvud taget. Vi tar istället in människor på provbasis och efter ett tag ser vi vilka rötäggen är.

Jag oroar mej inte speciellt mycket för de främlingsfientliga krafterna, Muslimska brödraskapet eller någon övrig politisk åsikt gällande immigrationen och integrationen alls. Det är den opolitiska extremismen, den som handlar om hur folk verkligen har det, som jag är orolig för. Främlingsfientlighet och rasism, två rätt olika saker faktiskt, är bara nåt som finns på ytan till det som skrämmer mej. Det verkliga hotet är den känsla av att inte få vara med som många känner av idag. Det som skulle kunna ske är att de politiska krafterna försöker påverka de opolitiska. Vilket också sker här och var. Så fort kravallerna i Husby satte igång gick också politikerna igång, som vanligt enligt Groucho Marx maxim: "Politik är konsten att leta efter problem, finna det överallt, feldiagnosticera det och applicera fel botemedel".

Om all utbildning gick till så här skulle nog samhället falla samman ännu snabbare. Bild från Uninet.se

Utbildning är en väg ur utanförskapet men alla passar inte för utbildning. Skolan är en bra samlingspunkt för unga men om den inte funkar för alla blir den en symbol för allt man hatar med samhället. Man borde fråga de som känner sej utanför vad de gillar och skulle vilja bli. Det borde finnas utbildningar anpassade för dom som inte vill ha en traditionell utbildning. All utbildning ska vara individuell. Precis som med mitt förslag ovan gällande immigration bör en prövotid finnas i lågstadiet så man ser vad eleverna går för och sen försöker man anpassa utbildningen av dom efter varje individ. Det där med demokrati kommer förhoppningsvis av sej själv  allteftersom.

Jag kan till sist säga att jag lyfte bilden från den brittiska glamourmodellen Fiona Sicilianos twitterkonto. Hon är produkten av ett möte mellan en brasilianare och en engelska i England. Så det så.



"The whole aim of practical politics is to keep the populace alarmed (and hence clamorous to be led to safety) by menacing it with an endless series of hobgoblins, all of them imaginary."

Journalist och fotograf samtidigt = stressfaktor?

En efter en verkar de gamla tidningarna slänga ut sina fotografer till förmån för journalister med en mobiltelefon med kamerafunktion eller kompaktkameror. Nu senast Chicago Sun-Times. Själva kvaliteten på bilderna är ingen hejdundrande stor fråga, tidningarnas foton har sällan samma fina kvalitet som en proffsfotografs bilder och det är inte meningen heller att de ska hålla jättehög kvalitet. Endast så bra att man ser vad det är i bilden. Men nog tycker jag att foton tagna med en riktig kamera är att föredra framför gryniga och lite "fransiga" kanter i bilderna som det gärna blir i bilder tagna med en mobiltelefon.

Men om man ser till arbetsbördan blir det stressigare för journalisterna som ska skriva OCH plåta samtidigt. Visserligen är många journalister vana att jobba under såväl tidspress som att behöva göra flera sysslor samtidigt men det ska ju leda till bra arbete också. Stress är motsatsen till bra arbete, i det långa loppet åtminstone. Då talar vi om dålig stress, den sortens stress som gör att kroppen ständigt är på högvarv. Sån här stress leder till dåliga matvanor, dålig sömn, övervikt, hjärtsjukdomar och liknande saker som kan leda till en för tidig död. Vilket ju redan drabbar journalister. Men vad bryr sej räknenissarna som tagit över redaktionerna om det?

En av kommentatorerna till en av artiklarna jag länkar till ovan tar slutligen upp en sak jag bara funderat på i förbigående, nämligen att en mobiltelefons kamera oftast har ett fast objektiv, ett litet motsvarande 24 mm på en fullformatskamera. Det innebär att motivet blir väldigt litet eller så får man gå väldigt nära, vilket kan innebära problem om man vill ha bra bilder av en händelse som är innanför avspärrat område. Som kommentatorn uttryckte det i en analogi om att plåta lejon, antingen blir de små eller väldigt irriterade.

Nej, det är kanske ekonomiskt riktigt att slå ihop fotografjobbet med skribentjobbet men från stressynpunkt och ren kvalitetssynpunkt är det en katastrof som bara väntar på att ske, för vissa journalister.



"Money may not buy happiness, but I'd rather cry in a Jaguar than on a bus."