Dagens foto

Välkommen till det gröna helvetet! Det är inte bara bland klimatalarmister det förekommer utan även bland träden.

Träd i närbild = grönt helvete

"Det bästa sättet att hitta en hjälpande hand är i slutet av din arm."

EU-tanken - älskad och bortglömd

Först av allt vill jag säga detta så det är klargjort: Jag älskar EU-tanken därför att den ger alla människor en chans att komma från idiotin med nationalstater. Tanken på en union mellan länder, territorier och autonoma områden är väldigt bra, den borde kunna fungera, om det inte hade varit för den byråkrati som vuxit fram inom den organisation vi nu har. Som det är nu är EU en stat för sej, med president, parlament och diverse råd som gör som de själva vill utan någon som helst hänsyn för de enskilda invånarna eller ens dess egna anställda. EU har blivit en bluff trots att det borde verka för att stoppa bluffar.

EU-tanken står för fred mellan länder, för ordentliga handelsavtal och gemensamma regler för hur varor och tjänster kan och får hanteras. EU-tanken står också för en ekonomi som inte planeras av länderna utan sköter sej själv. Den perfekta nattväktaren? Ländernas politiker borde inte få styra EU, lika lite som EU borde få styra de enskilda länderna. De borde vara separata entiteter som engagerar varandra och interagerar med alla som ingår i EU. Som det är nu är EU en överstatlig entitet med makt över vissa aspekter som definitivt inte borde ha med EU-tanken att göra, t ex byråkratin kring jordbruket. Låt detta skötas av folk som kan sin sak, dvs bönderna själva.

Det vissa politiker vill ha är en union byggd på samma tanke som USA, enskilda delstater som bildar en union. Det passar inte för Europa därför att vi är för många olika folkslag som inte kan tolerera varandra mer än nödvändigt, vi har alldeles för många krig bakom oss för att vi helt ska kunna lita på varandra för att en sån union ska bli en realitet.

EUs nuvarande tillstånd och påföljande svaghet visas med alltför lysande klarhet under den rådande ekonomiska krisen i vissa av medlemsländerna. Den visar också att politiker genom åren gett sej själva alltför stor makt och insyn i alla aspekter av den moderna samhällskroppen. De har inget förtroende för att vanligt folk och affärsfolk kan klara av samhällets olika funktioner själva. Det är just därför att politikerna hela tiden lägger sina näsor i blöt där de inte hör hemma som vi har dessa återkommande ekonomiska problem. Man provar konstant ut sina ekonomiska och ideologiska teorier på verkligheten utan att egentligen förstå att de gör mer skada än nytta.

Så nog är EU-tanken bortglömd i dessa tidevarv då den ekonomiska realiteten biter politikerna och de övriga tyckarna i baken. Nån måtte älska att bli piskad bland alla dessa förståsigpåare för nog är det som att se på nåt S/M-skådespel av den mest löjeväckande sorten. Men det är vi som blir piskade i slutändan. Vi vanliga människor som lurats in i den här karusellen. Man klagar på enskilda ekonomiska brottslingar medan de stora kriminella aktionerna äger rum mitt framför oss och de görs lagliga därför att det är politiker som utför dom!




"En ekonom är en expert, som i morgon vet, varför det han förutsade i går, inte skedde idag."

Kamerahörnan: Mobilkameror är en styggelse

Så här en månad in i ägandet av den enklaste systemkamera man kan tänka sej har jag fått lite perspektiv på hur bra ett foto ska se ut. Jag har det enklaste objektivet men ändå faller kompaktkamerors och, framför allt, mobilkamerors sensorer platt i jämförelse. Det kvittar hur många megapixlar man klämmer in i dessa senare apparater för så länge sensorn inte är tillräckligt stor kommer bilden att få problem vid visning i full storlek. Det kan väl förstås åtgärdas av en skicklig bildkonstnär inom photoshopvärlden men jag är inte så säker på att jag gillar alla dessa "mobilfoton" för det. De ser platta ut och har ofta fel färgåtergivning.

En del mobilkameror tar nästan riktigt bra foton (nästan är det viktiga ordet här). Inte så bra som en ordentlig kamera men bra för att ha en sån begränsad sensor. Det går inte att ha en större i ett sånt begränsat utrymme som en mobil ju är. Som den reaktionäre semipedanten jag är vill jag ha foton som ser bra ut även när man zoomar in i dom. Därför blir jag aldrig nöjd med foton tagna med en mobiltelefon. De ser bra ut på avstånd men granskar man dom närmare ser man det gryniga och de störningar som finns på kanterna i diverse objekt i varje bild.

Men ha era undermåliga fototagare om ni vill. Vi som vill ha bra foton genomgående väljer riktiga kameror. I alla fall inbillar jag mej det.

Nu till något trevligare, dagens foto:

Sankt Olof i Malung

"En del kommer hem - andra återvänder till sina bostäder."

Dagens foto

Dags igen för ett foto!

Syrenerna är på väg att blomma ut.

"En flicka som inte kan dansa säger att bandet inte kan spela."

I Ancel Keys fotspår

Man fortsätter sitt specifika hat gentemot vissa typer av mat från vissa forskares håll (håll utkik efter andra forskares rön som visar på motsatsen!) och tidningarna leker som alltid papegojor utan att egentligen visa någon som helst vilja att undersöka saken närmare. DN t ex intervjuar någon som inte ätit kött sen 1994. SVD återger bara det som står i studien.

Vad handlar då studien om? Jo, den berör knappt 44,000 kvinnor åren 1991-92 (16 år enligt SVD) som följdes då de åt olika saker. Man säger sej enligt studien kunna påvisa att mer kött orsakar en ökning av hjärtsjukdomar och slaganfall. Det finns många skäl till att hjärtproblemen ökade. Man ska inte satsa allt på en häst, ser ni.

Ett av skälen är att det kan vara en ren slump att de fick hjärtproblem, ett annat är övergången från en diet till en annan vilket kan innebära viss stress för kroppen som vant sej vid ett sätt att äta och nu måste anpassa sej. Ett tredje skäl är genetisk benägenhet för att få hjärtproblem vilket innebär att de skulle få en hjärtattack oavsett om de åt mer kött eller ej. 

Saken är den att det egentligen kvittar vad vi äter, vi äter alldeles för mycket och för sällan. Vad vi än äter så bör vi äta oftare (var tredje timme) och mindre varje gång. Vi bör även äta varierat, lite av varje alltså, och aldrig mellan måltiderna. Sen är vi ju alla individer och det som passar en person är inte säkert att det passar en annan, inte ens inom samma släkt.

Så var försiktiga med vad, hur och vilken mängd ni äter. Det är viktigare än att följa forskare och självutnämnda guruer. Pröva er fram var och en av er till det som passar bäst. Låt inte förståsigpåare styra. Det ni tycker ser genuint gott ut i era ögon är förmodligen gott och nyttigt också. Ser det äckligt ut, vad det än är, ät det inte.

För övrigt är ordet diet ett grekiskt ord, diaita, där man bor, levnadssätt.

"Andra lever för att äta, jag äter för att leva.

Det finns bara ett sätt att banta: Att äta så mycket man vill av allt man inte tycker om.

Maten är ett viktigt element i en balanserad diet."

Dagens foto

Ännu ett foto från min kamera...

Vacker färg...

"Motoriseringens sista steg är nått när parkeringen kostar mer än att köra bilen."

När ska de ge upp?

Jag ska fatta mej så kort jag bara kan för att inte bli alltför tjatig på kort tid. Men detta tänker jag ändå säga: När ska AGW-maffian ge upp? När ska de inse att vad som än händer med vårt väder och vädermönstret i stort inte har med våra utsläpp av koldioxid eller andra gaser att göra?

Igår skrev jag om vädret som varit minst sagt kallt den senaste perioden trots spådomarna att det skulle bli varmt och torrt här. Idag återkommer jag (och tidningarna) till detta ämne för idag konstaterar bl a DN att vädret i Stockholm inte varit så blött och kallt sen 1920-talet. Jag gillar det som står i ett av styckena i artikeln: "Det finns inget som tyder på några omslag den närmaste veckan. Ingen av våra datamodellkörningar har visat sådana tendenser, säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI." 


Det är min fetning av texten för att poängtera vilka ord som är viktiga. De har alltså kört egna modeller på sina datorer och kommit fram till nåt helt annat än det verkligheten visar. Så vilket är det som gäller, datorerna eller det som händer där ute?










"Alla människor är färgade. Annars skulle man inte se dem."

Väder, väder, väder

Som synes lyser det varma och torra vädret som "experterna" förutspådde i april med sin frånvaro och ingen ände synes på regnet och rusket. Vi älskar att tala och prata om väder i tid och otid. Rusk och regn dominerar denna del av samtalet och inte sällan kommer man in på diskussioner om hur hemskt vädret har blivit. Detta helt utan att vi för en sekund tänker på att vädret är så omväxlande att vi glömmer bort hur det har varit från år till år.

Vi älskar att prata om vädret som sagt och i och med klimatdravlet har detta blivit ännu mer populärt. Vi formligen kastar oss över historier om oväder. Regn, hagel, översvämningar och annat som hör vädrets mer blöta sida till får ordentligt med plats när vi letar efter tecken på att den globala uppvärmningen orsakad av oss människor existerar. När några såna bevis inte hittas tar vi till spekulationer och rena överdrifter. Eller så tar vi fram fakta och visar att de allra värsta ovädren ägde rum före den varmare tiden vi upplever nu.

Väder är alltså nåt alldeles extraordinärt att ha å göra med. För egen del finns det två vädertyper jag älskar mer än några andra. Varmt och torrt samt störtregn med inslag av åska. Det är nåt som är vanligare de decennier det är kallare i genomsnitt. Hur det nu kan komma sej...


Så var det då dags för Dagens foto:

Måsar som kalasar på tappad mat. Närmare än så här kom jag inte för de flyger så fort det osar katt.

"Aldrig ljugs det så mycket som före ett parti whist, under ett krig och efter en jakt."

Bildsöndag

Dagens foto tillsammans med lite andra foton från mina gömmor.

Dagens foto: kontoret som det en gång såg ut.

"En dåre och hans pengar är snart åtskilda"

Dagens foto

Dagens foto är från i morse, en soluppgång.

"It is far better to grasp the Universe as it really is than to persist in delusion, however satisfying and reassuring."

Dokument utifrån

Den som händelsevis trodde att klimat- och miljömötet i Rio skulle leda nånvart och fortfarande förutsättningslöst tror på det här med klimatdravlet har säkert blivit ordentligt besviken i och med det slutdokument som presenterades idag. Klart är att vad man än anser om klimatfrågan så är detta ett steg ingen kan vara nöjd med, utom oss realister som kan känna skadeglädje över att denna politiska fråga än en gång sakta runnit ut i sanden för att knappt lämna några konkreta spår efter sej.

Kanske vi äntligen kan skönja ett slut på klimatfrågans betydelse för politiker och förståsigpåare. Låt oss hoppas det.




"En del människor tror att fotboll är en lek på liv och död. Jag kan försäkra dig, det är mycket mer allvarligt än så."

Dagens foto

Dags för Dagens foto.

Solen och avgaserna från ett flygplan.

Hoppas någon gillar mitt verk.




"Why did the mushroom go to the party?
Because he was a fungi"

Dagens foto

Ny serie på min blogg. Jag tar ett foto som jag lägger ut här eller länkar hit från mitt Photobucketkonto. Fotot beskriver vad som helst och är dagsfärskt. Med tiden återkommer några av fotona i min andra fotoserie, Bildsöndag. Så här ser dagens foto för torsdagen den 21 juni 2012 ut:

Röjningsarbete

Vill du ha det här fotot eller nåt annat foto i originalstorlek är det bara att begära det i kommentarsfältet nedan så skickar jag ett foto till den epostadress du uppger där.






"Fotografiet kan endast representera nuet. Väl fotograferat blir objektet en del av det förflutna."

När ska science fiction sluta bli tråkigt i längden?

Science fiction är en genre som är mycket rolig att uppleva, såväl på TV som i bokform. Det är en lisa för själen att få flyta bort för en stund i en tänkt framtid där människan har helt andra saker att kämpa emot för att överleva än vi har. Isaac Asimov, Ray Bradbury och Phillip K. Dick har skrivit några av de bästa och mest tänkvärda böckerna i genren. Ofta har filmatiseringarna av dessa böcker och noveller lämnat mycket övrigt att önska men de är åtminstone någorlunda sevärda i en del fall. Dock är de begränsade versioner av verken för de är manusförfattarnas och regissörernas syn på böckerna.

Termen är väl lite felaktigt använd och har väl misshandlats lite väl mycket av tidningsmedia som har (som vanligt) missuppfattat hela genren som varande en homogen grupp av verk, vilket det absolut inte är. Science fiction betyder kort och gott vetenskap i fiktiv form och mycket mer än så behöver man väl inte säga om genrens betydelse rent språkligt sett. Det finns subgenrer men gemensamt för dom alla är tanken på det fiktiva i kombination med en betoning på det vetenskapliga inslagen i historien man vill berätta. Men jag tänker inte ge mej in på den diskussionen här och nu, den får andra ta. Jag vill veta varför science fiction i serieform alltid tenderar att bli tråkig i längden. Det enkla svaret är tvådelat, 1) ju mer man skriver om samma sak desto mindre har man att komma med och 2) blandar man in fler författare i t ex en TV-serie blir det olika en massa olika åsikter som drar serien i olika riktningar.

Det svårare svaret är att man visst kan skriva engagerande hur många delar i en serie man än redan har skrivit. Se bara på just Asimov vars serie om Stiftelserna eller de om robotarna beskrivs i många böcker och noveller. Inte heller Douglas Adams böcker, som rör sej i gränslandet mellan ren fantasi, satir och science fiction, blir tråkiga trots att de spänner över många ämnen och går in i varandra. Men till slut finns det även en gräns för hur mycket man kan skriva och beskriva. Adams drog gränsen vid fem böcker i sin "trilogi".

Jag skapade det här inlägget främst med tanke på TV-serier som Star Trek och Stargate. Den senare har fått två avläggare och har svällt ut till nåt som jag inte tror att ursprungsfilmens skapare hade tänkt sej. Det kom nämligen en film med titeln Stargate 1994. Det är en mycket bra film som inte bygger på någon bok eller ens har något gemensamt med tidigare scifiproduktioner att göra. Hela konceptet bakom Stargate bygger på en i sej helfläng teori att utomjordingar i någon form ska ha kommit och byggt pyramiderna som landningsplatser för sina skepp. I fantasins värld fungerar detta dock och så länge man gör det någorlunda bra och håller sej till den världen går det bra.

Men Stargate i serieform har utvecklats till ett monster i sej där man kommit lite väl långt ifrån ursprunget. Det handlar numera lite väl mycket om krig och klassisk rymd-scifi. Från början tror jag det var tänkt som en sorts realistisk form av science fantasy, av samma typ som Stjärnornas krig eller Förbjuden värld.

Star Trek är mer av en västern i rymden med klara drag av den österländska filosofi Gene Roddenberry följde privat. Det är en utopisk framtid med harmoni och framåtanda. Originalserien från 1960-talet och filmerna från 1970-talet och fram till ca 1990 följer originalformatet rätt bra men från och med 1990-talet har även detta format tummats på till förmån för en mer actionbetonad stil där filosofi och tanken på en bättre värld tonats ner.

Precis som med många andra av mina inlägg finns det inget svar på VAD som kan göras för att åtgärda en situation, snarare ett konstaterande att en situation råder. Ett möjligt svar torde dock vara att så fort man som manusförfattare märker att det börjar gå på tomgång ska man inte fortsätta mjölka kon utan hoppa på nåt annat projekt. Här var Babylon 5 unik såvida att man höll sej till samma format hela tiden och bara lät serien utvecklas under fem säsonger vilket var grundtanken. Försök att återuppliva den i andra former har gjorts men man har egentligen inte kommit nånvart.

Science fiction är inte ensamt om att ha detta problem men det märks extra mycket här eftersom det är så utsatt för sina begränsningar för även om universum är stort så är utvecklingsmöjligheterna inom området inte så stora som skulle kunna tro. Det är av samma typ som många actionserier lider av. Hur många gånger kan man variera besöken till en annan planet? Hur många intergalaktiska händelser kan tas upp utan att det blir tjatigt?

Som sagt...




"Live long and prosper!"

Rio betyder fotbolls-VM, inget annat

Bild "stulen" helt utan skam i kroppen från Leenas blogg.

Politiker, viktigpettrar och förståsigpåare har flockats till Rio de Janeiro för att diskutera miljön, befolkningsproblemen - och alla makthungrigas favoritobjekt, klimatet. De har valt platsen för att fira minnet av 1992 års möte som ägde rum i just Rio.

Följande punkter anser man vara springande:

•Vi är sju miljarder människor i världen, 2050 är vi nio miljarder.

•1,4 miljarder människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen.

•1,5 miljarder människor har inte tillgång till elektricitet.

•2,5 miljarder människor har ingen toalett.

•Mer än halva mänskligheten bor i städer, och över 800 miljoner i slumområden.

•Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka.

•Mer än en tredjedel av alla kända arter riskerar att dö ut.

•Nära en miljard människor går hungriga.

•En tredjedel av världens befolkning kommer att påverkas av vattenbrist 2025.

•40 procent av världens hav är starkt påverkade av mänsklig aktivitet i form av överfiske och utsläpp.

•Över 100 miljoner människor drabbas varje år av översvämningar, orkaner och jordskred.

Av dessa är det bara några få jag anser vara problematiska och jag tänker försöka visa varför jag tycker som jag gör. Den första punkten är inget problem, snarare ett konstaterande. Vi kan troligen bli uppemot 12-15 miljarder utan problem för naturen. Däremot blir vi ett problem för oss själva eftersom vi alla tenderar att tränga ihop oss på de områden som redan är bebyggda. Vi flyttar ju inte direkt till Sibiriens tundra eller Sahara om vi inte vill.

Den andra punkten är ett problem, om man anser att tillgången på pengar är ett mått på hur bra man mår, eller borde må. Det finns många människor fortfarande som lever i stort sett utan tillgång till pengar och ändå klarar sej tillräckligt bra för att överleva. Tredje punkten är ett problem för de som lever i eller nära områden med tillgång till elektricitet. De som saknar el kokar eller steker sin mat på öppen eld som ger sot som förstör människornas lungor, förstör luften generellt i de närliggande trakter där sotpartiklarna sakta sprids med vindarna.

Fjärde punkten är ett stort problem eftersom sjukdomar sprids lättare med "de öppna viddernas badrum". Femte punkten är också ett stort problem eftersom trångboddheten leder till ökade risker för sjukdomar och till ökade problem när folk tvingas trängas hela tiden. Lite svängrum vill varje individ faktiskt ha. Sjätte punkten är inget problem eftersom växthusgaser inte har någon egentlig effekt på vare sej det omedelbara vädret eller det långtgående vädermönstret.

Sjunde punkten har vi ingen insyn i egentligen. Det är rena spekulationerna utan bevis. Åttonde punkten är ett problem för vi har mat så att den kan mätta alla i hela världen, året runt. Om det är prestige eller girighet som hindrar, eller båda två i en ohelig kombination, återstår att se. Nionde punkten är också spekulationer men kan komma att bli ett problem om vi inte distribuerar vattnet bättre. Vi använder så väldigt lite av allt drickbart vatten varje år så det borde inte vara ett problem, egentligen.

Tionde punkten är ett stort problem som vi borde ha löst för länge sen. Det borde vara den viktigaste punkten att ta upp vid mötet men då får alla viktigpettrar hålla tyst för detta är en vetenskaplig fråga, inte en religiös eller politiskt motiverad (á la Potholer54) sådan. Elfte punkten är en följd av att så många människor väljer att bosätta sej i områden som ofta drabbas av översvämningar, orkaner och jordskred.

Om vi människor skulle titta noga på oss själva skulle vi se att vi dels inte skiljer oss nämnvärt från de andra djuren, dels borde vara smarta nog att fatta att vi inte rår på allt i världen samt dels kunde vara lite mer ödmjuka inför världen. Fattigdomen, utsläppen av kemikalier och läkemedel, städerna som bara växer samt de krig som då riskerar att följa på allt detta är de stora problemen för oss människor. Inga större problem för planeten i stort men det kan bli. Fattigdomen är i nuläget på väg att minska vad än olyckskorparna säger men de andra problemen verkar man inte göra nåt åt, vad jag vet. Man diskuterar bara låtsasproblem på politisk nivå.

För övrigt, är det nåt med Rio man ska se fram emot så är det 2014 års VM i fotboll. Kan Brasilien vinna på hemmaplan? Vilket europeiskt lag har de flesta filmarna? Eller tar Sydamerika hem den titeln också? Kommer Afrika att få ett lag i semifinal för första gången?



"Bär aldrig mer än ett slags bekymmer i taget! Somliga människor bär tre - bekymmer som de haft, alla som de nu har, och alla som de väntar sig att få."