Den lila grå musen

Det finns en form av främlingsfientlighet som aldrig tas upp. Den får inga rubriker fastän den egentligen borde få all tid i världen. Den är så hemsk faktiskt att det är beklämmande att ingen uppmärksammar den. Det handlar om vår misstänksamhet gentemot varandra. Vi hälsar sällan eller aldrig på folk vi möter ute, ibland inte ens människor vi känner. Vi ler aldrig mot varandra och gör man det får man underliga blickar tillbaka.

Beröring är uteslutet, då får man antingen en reaktion liknande den vid åsynen av en mus eller en insekt eller blir anklagad för antastande. Det gäller ofta även bland folk som känner varandra professionellt. Skulle vi råka knuffa till varandra är det förstås många som ber om ursäkt, även om det inte var deras fel, men många bara går vidare utan att ens ändra minspel. De är så inneslutna i sej själva.

Vi har blivit en värld av rädda små grå möss vars tillvaro består av att i görligaste mån hålla oss borta från varandra till varje pris. Det börjar även bli en realitet i småorterna. Inte undra på att vi ser främlingar, internationella såväl som nationella, som ett hot. Ett odefinierbart hot visserligen, inte desto mindre blir vi mer rädda för varann. Eller har jag fel i att vi är rädda? Det kan ju också vara så att vi är så inneslutna i varandra för vi är så trångbodda numera.

Vi ser varandra som odefinierbara hot för att vi är så upptagna av oss själva. Kan det vara riktigt? Vi är egocentriska varelser som ser andra som ett hot mot vår egen integritet, vårt eget psykologiska välbefinnande. Alla andra vi inte känner, eller känner till, är ett hot mot oss själva. Vi och dom, kanske ska det vara vi mot dom.

Hur får vi den lilla grå musen att sluta vara en grå liten mus?



"Festina lente (σπεῦδε βραδέως)"

Den globala uppvärmningen har nått Syrien och Israel

Snöstorm på högplatån där Jerusalem ligger, snö och minusgrader på låglandet i Syrien. Folk hjälper varandra i kylan som tagit folk på sängen. Den globala "uppvärmningen" har nått Mellanöstern och nu lider flyktingarna i kylan.

Var är Mr. Freeze nu när kylan nått Mellanöstern? Han torde vara nånstans i närheten, eller hur?



"Krio kreos ja dio"

Den utopi som kallas skolan

I politikers värld (och många andras likaså) verkar skolan fungera bra endast om de får bestämma. Alla har en åsikt om skolan. I det avseendet får väl jag också anses vara en tyckare eftersom jag presenterat min syn på hur den perfekta skolan kan se ut. Ingen av oss har väl helt rätt, samtidigt som ingen har helt fel. Det som är det stora felet med skolan är inte att vi har åsikter om den och vill förändra den utan det är att vi hela tiden är där och petar på skolan samtidigt som den är igång.

Nya betygssystem, nya böcker, nya sätt att lära ut, nya indelningar av eleverna. Det ger nog inte alla elever den trygghet de behöver, speciellt inte de som behöver kontinuitet, de som ogillar snabba förändringar. Vi inte bara vill förändra skolan, vi redigerar den medan den är igång som en gigantisk hemsida ute i den verkliga världen bortom tangentbordet.

Är det vår egen skolgång som spökar när vi säger att vi vill göra om skolan? Är det minnena av en bra/dålig skola som väcker jämförelser med den vi ser idag genom barnen?

För egen del var väl inte skolan perfekt men den funkade på det hela taget utan större problem. Jag lärde mej en del av skolan. Att jag inte lärde mej speciellt mycket I skolan är en annan femma. Jag lärde mej istället att en del människor var inte att lita på, att det fanns andra man kunde lita på. Jag lärde mej att stress är en dålig sak som dock verkade gillas av de som planerade alla dessa scheman för oss alla. Men framför allt lärde jag mej att vuxna inte alltid tålde att eleverna kunde mer än dom själva.

Skolan är och förblir en lekstuga för politiker och professionella tyckare. Det är kanske bra att så många tycker och tänker till om denna plats för det blir kanske som i talesättet; även en blind höna kan hitta ett korn. Dessutom visar det ju att vi faktiskt bryr oss om våra barn, de som en gång ska ersätta oss på arbetsplatserna, på gator och torg samt på ålderdomshemmen...

Om vi kunde stoppa de värsta klåfingriga politikerna (Björklund för att ta ett exempel) från att mixtra för mycket med skolans verksamhet kanske den kan få fungera lite självständigt nån gång. Det där flummiga om att tänka kritiskt och att lärarna ska vara mer som en vuxen kompis kan de dock lägga ner så fort som möjligt. Inte alla är kapabla till kritiskt tänkande i så unga år (jag var det inte) och tanken på en lärare som extraknäcker som ens kompis funkar inte. En lärare ska lära ut förmågan att lära sej saker som man sen har nytta av i livet, vad ens liv än kommer att bestå av.

Så ta till er författaren Anatole France´ ord här nedan innan ni svarar på mitt inlägg. Det gällde för honom och det gäller för mej.




"Jag började inte lära mig något förrän jag var färdig med mina studier."

Dagens foto

Vägen mellan Borlänge och Sälen, numera ingående i E16. Det är kul att leka med kamerans slutare.




"En vän är en gåva som du ger dej själv"

Ingen uppvärmning, inget fel på vår planet

Romarna hade augurer, kelterna hade druider. Andra folk hade liknande figurer i sin religion som kollade naturen efter tecken som kunde tyda på att världen skulle vara som den alltid varit eller gå under. Idag har vi modeller i en dator. Det gemensamma dessa många gånger av makten utnämnda teckentydare har är att de utgår från en förutbestämd åsikt det är nåt fel på jorden.

Men det är naturligt att tro att det är fel på vår planet eftersom vi i grunden fortfarande är det där skrämda djuret på savannen som ser faror överallt. Trots att vi numera är det dominerande djuret på jorden så uppför vi oss som vi gjorde för 3 miljoner år sen. Den delen av våra gener förnekar sej aldrig.

En gång för alla, det är inget fel på vår planet. Det som sker är fullständigt naturligt och det vi människor gör genom våra utsläpp av gaser är inget som jorden ogillar. Tvärtom verkar planeten älska dom. Klimatfrågan är i allt väsentligt ett i-landsproblem. Det är de rika överallt som har råd att ha ett samvete för sånt här, ett falskt samvete som det verkar vara. För fattiga i Asien och Afrika som kämpar för att slippa detta stigma är detta att behöva anpassa sej till en politisk fråga en sak som i deras ögon mest bekymrar just politiker och folk med ett behov av att få bestämma över andra.

Människor med behov av att synas och påverka andra till varje pris och som har en övertygelse bortom allt sunt förnuft dyker ständigt upp på olika möten där klimatet diskuteras och de tycker och tycker utan att egentligen ha nåt för det.

Det som i slutändan dominerar vårt klimat, rymden, verkar ignoreras på samma sätt som många i den trakt jag bebor ignorerar världshändelserna i stort och endast bryr sej om vad som händer lokalt.

Det som skadar vår värld är det skräp vi slänger omkring oss, de kemikalier vi släpper ut, de dumheter vi gör i miljöns namn då vi hittar på allt detta med ekologiska produkter. Jag är nämligen inte nöjd med hur dessa kommer till alla gånger. På vilket sätt skulle tomater som odlats på så kallat ekologiskt vis skulle vara mer miljövänliga än konventionellt odlade? Visst, det gagnar inte tomaterna att bli uppskrämda i växthusanläggningar av samma storlek som en fotbollsstadion så såna försöker jag undvika, men normalt konventionella tomater är godare än så kallade ekologiska tomater i mitt tycke.

Det får räcka för idag.



"Det finns fyra sorters mord; brottsliga, ursäktliga, rättvisa och berömvärda. Denna klassificering tjänar juristerna. För de mördade är den likgiltig."

Rymden: Möjliga planeter funna av Kepler

Kanske det ser ut så här kring nån annan planet där ute i rymden. Bilden helt utan skam tagen från bloggen Spaceports.

461 tänkbara planeter har hittats av rymdteleskopet Kepler den senaste tiden. Totalt har närmare 3000 tänkbara planeter hittats av Kepler den starten 2009. NASA har dom på en lista som de ska beta av. Vem vet, kanske vi hittar en planet en vacker dag där liv finns? Vi hoppas och fortsätter leta. Tills dess hittar vi väldigt intressanta världar som är värda att studera just därför att de finns så nära eller så långt bort från sina stjärnor.

När ska vi hitta månar kring exoplaneter?




"Vi måste respektera en annan mans religion men bara i sån mån att vi respekterar hans teori att hans fru är vacker och hans barn är smarta"

En liten anekdot (repris)

Den 31 januari 2008 skrev jag detta på denna blogg:

"Nån gång i början av 80-talet, när jag bodde i Göteborg, var jag och min mamma en dag på Frölunda Torg för att handla. Där satt Ulf Lundell vid ett litet bord mitt ute på köpcentrets golv och sålde sin då nya bok. Vi gick fram för att se vad boken handlade om. Vad boken hette kommer jag inte ihåg nu men hjärta kan ha ingått i titeln. Min mamma tyckte sej inte ha råd varvid Lundell sa på sin karaktäristiska stockholmska: Scheel en, vet ja!

Hur det nu var köpte vi ingen bok, vad jag vet."

På ett annat ställe har jag skrivit detta:

"1981 bodde jag fortfarande i Göteborg och följde med morsan, storebror och mormor på hockey (Frölunda-Skellefteå). Jag var bara 7 år och när folk reste sej upp såg jag knappt nånting. Frölunda var totalt överlägset och gjorde mål på mål. Det kunde jag i alla fall trösta mej med. Efteråt frågade mormor oss, hon hade gravt nedsatt hörsel, varför folk hela tiden ropade efter "Arne Qvist". Hon undrade så varför de skanderade hans namn dessutom. Efter ett tag kom vi på att det var ordet "tvåsiffrigt" hon hade tolkat som ett namn.

En annan gång ville min bror ha en skiva i present med Magnus Uggla. Mormor gick ut och köpte en skiva med Paul Anka. När min bror frågade om varför hon köpte den skivan sa hon: "Men du ville ha en skiva med en fågel!"

Vad gäller ordet anekdot berättade jag en sådan på en kurs jag gick i Sälen 1998 och några dagar senare kom en tjej från den kursen fram till mej och frågade om jag kunde berätta fler ankedotter. Sen dess kallar jag dom för just det, ankedotter.



"Dagen har ögon, natten har öron"

Fördelen med att ha en blogg "ingen" läser

Katarina Mazetti har skrivit för ICA-kuriren om sanningen bakom våra traditioner och trögtänkta knasbollar har då hotat henne till livet för detta. Det har jag skrivit om hela tiden här på min blogg och ingen har skrivit nåt om det. Antingen är det ingen som läser min blogg eller så är det ingen som bryr sej när jag skriver. Jag lutar åt det senare antagandet.



"Alla generaliseringar är farliga, inklusive den här"

Språkhörnan: Anastrof

Sten Kaijser på TCS har just lärt mej ett nytt ord, anastrof. Det är enligt honom och Forskning & Framsteg den raka motsatsen till katastrof och innebär att det som ser ut som om nåt är dåligt egentligen visar sej vara bra. Det som kan se ut som en katastrof för en person är alltså en anastrof för en annan. Det är det som engelsmännen kallar "a blessing in disguise" (en förklädd välsignelse). För Kaijser innebär det förstås att klimatdebatten kommer upp på bordet. Kanske man skulle se det från en annan vinkel samtidigt för egen del.

Tänk på detta: En man förlorar sitt hus med stora delar av husgerådet i en brand men familjen i övrigt överlever och det visar sej att ett arv väntar runt hörnet med ett fint hus och bättre möbler. Det är en anastrof snarare än en katastrof, i alla fall ur vardagligt perspektiv.

Anastrof är annars grammatisk akrobatik. Man kastar om ordföljden så att ordet som bär på en viss mening i en sentens hamnar före det ord man från början velat ha först. T ex före näsan istället för näsan före. Båda termerna är giltiga men får helt olika meningar beroende på hur adverbet före hamnar i meningen. I vissa språk har detta ingen betydelse för hur meningen ska tolkas, t ex engelskan, men i de många andra språk kan det bli "katastrof" att missa anastrofer. I engelskan blir det poetiskt när man vänder på orden så här. Ett exempel på en som använder anastrofer ofta är den fiktiva figuren Yoda i Stjärnornas krig-filmerna.

Svindlande höjder till sist.




"Jag önskar att de som har problem att kommunicera bara håller käften"

Bildsöndag

Dagens bildsöndag handlar inte om mina egna bilder utan om bilder på platser jag skulle vilja besöka. Därför kan jag av naturliga skäl inte ha några egna foton från dessa platser.

Först ut är Schweiz. Detta är ett land jag lyckats missa under alla åren. Jag har varit i grannländerna Italien, Tyskland och Österrike så det är dags att åka till Schweiz så fort pengarna är dom rätta.

Bilden visar Zermatt vid foten av Matterhorn. Detta är i södra Schweiz alldeles invid gränsen till Italien. Detta är en perfekt plats för alla som ogillar bilträngsel. Hela staden är nämligen en bilförbjuden zon. Man får parkera långt utanför och åka tåg eller gå in. Det finns vissa fordon som får köras här men de är undantagen.

Nästa är Skottland. Ett land som (än så länge) ingår i Storbritannien och som ser ut som om det skulle behöva ett besök av mej.

Ett land av myter och legender, sanningar och inte så mycket sanningar. Ett land att besöka kort och gott.

Tredje landet är Indien, närmare bestämt staden Simla (Shimla) och dess höjder.

Indiens del av Himalaya och bergen söder därom ser så inviterande ut på bild att jag verkligen skulle vilja se platsen åtminstone en gång i mitt land. Att det är ett lärocentrum gör inte saken sämre. Då kanske man kan träffa lite bildat folk. Indien är ett land på väg ur fattigdomens käftar och kan de bara göra sej fria från kastsystemets käftar också blir man nog en supermakt så småningom.

Det är dessa tre platser jag allra helst vill se på riktigt. Det finns andra platser också men de får sin presentation en annan gång. Jag presenterar bilder från de platser jag besökt vid ytterligare ett annat tillfälle.



"Turister är gräshoppor på hjul"

Fem fantastiska fakta

Idag ska jag inte vara elak, arrogant eller ens komma med en åsikt. Det är rena fakta som gäller idag. Det är på gränsen till onödigt vetande. Det är lite överlägsenhet i det hela förstås men jag tänker inte rida in på någon käpphäst idag. Allt jag presenterar här kan kollas var som helst på internet eller i böcker. Inte allt är av typen "Huvudstaden i bla bla bla är bla bla bla" utan det kan vara rena konstateranden.

Ok, dags att presentera vetandet:

1. Jordens atmosfär består till ca 1 % av argon, vilket är en ädelgas och som bildas genom radioaktivt sönderfall av metallen kalium i form av isotopen kalium-40.

2. 1971 utkom en biografi om Benito Mussolini, hans uppgång och fall som ledare för fascisterna i Italien. Bokens titel var "Duce!" och den utkom på svenska 1972. Författare var Richard Collier.

3. Snöflingor kan se ut i stort sett vad som helst från en nål till den klassiska blomliknande kristallen. En typisk form är en kvadrat, en annan är en rektangel. Det beror helt på hur förhållandena är uppe i luften när snön bildas. Är det extra fuktigt, är det lite torrare, finns det varmare luft i närheten osv.

4. Europas högsta berg är en vulkan, Elbrus. Det når 5642 meter över havet och ingår i bergskedjan Kaukasus. Det ligger i Ryssland och hela bergskedjan delas mellan Ryssland, Azerbajdzjan och Georgien.

5. Väldigt onödigt vetande: Det sitter ett kort inkilat mellan sidorna till en gammal Gula sidorna i en av mina bokhyllor. Det är ett klöver dam-kort och på dess andra sida syns en björn. Katalogen är från 2010 och borde ha slängts för länge sen. Varför kortet har hamnat där vet jag inte men det är kul att komma med en form av vetande som inte direkt har betydelse för världen alls.



"En bokälskare går aldrig till sängs ensam."

Dagens foto

Har ingen inspiration att skriva nåt långt idag. Det är alldeles för mycket dumheter på löpsedlarna idag. Eller som Stellan Sundahl en gång sa: Många klagar på att det är för mycket sex på tidningarnas framsidor idag, men det beror på att en del är rädda om fina mattan.

Här kommer en bild istället, för alla oss som inte är dumma:

Detta är en damm mitt inne i skogarna söder om Malung, invid gränsen till Värmland.

Nej, förresten, här är en nyhet som inte förekommer på tidningarnas hemsidor så ofta, nämligen att snötäcket på det norra halvklotet är större än nånsin den här vintern. Det ska sägas att man bara mätt i några decennier så det säger inte mycket. Alla äldre har väl nån gång kommit med en fiskehistoria om hur mycket snö de behövde pulsa genom på väg till plugget när de var små, även sommartid.



"Propaganda är konsten att trampa andra på tårna och själv skrika "Aj!"

Dumheter världen över

Vem som än sa att den mänskliga dumheten inte visste några gränser har verkligen rätt, så rätt. Efter varje idiot som skjuter folk i USA beväpnar alla andra idioter i det landet sej ännu mer och alla blir lika förvånade varje gång nästa skjutdåd äger rum. På tal om idioter med vapen så sker det även här i Europa, i Schweiz den här gången. Det skjuts även hej vilt i Sverige. I mina gamla hemtrakter, Tynnered söder om Göteborg, sköts en ung kille natten som gick. Vapen i sej är inget farligt. Det är när idioter, fyllon och mindre nogräknade personer får tag i dom som det blir farligt.

Rädsla för med sej en speciellt sorts dumhet. Man ser faror och skräckscenarier överallt därför att man bara ser till sej själv och ens egna perspektiv. Att det går bättre successivt för oss allihop ser man inte. Man ser bara farhågorna och de mörka molnen. För visst finns de där, de där tråkmånsarna som är ännu mer egocentriska och räddhågsna än de vanliga pessimisterna, de som hela tiden vill göra invandringen eller klimatdravlet eller globaliseringen till en stor valfråga när ingen av dessa frågor egentligen är nåt annat än bagateller, på sin höjd nåt som likt en fluga irriterar en när man vill sova. Alla dessa grupperingar, och många därtill, ser inte helheten. De ser inte hur bra det kan bli om vi bara tänker positivt.

Nu kommer nog proponenter för endera frågan att bluddra nåt om att jag själv inte ser helheten eller bara kommer med dumheter. Jag tänker låta dom hållas för jag brukar sällan få konstruktiv kritik när jag skriver här från meningsmotståndare. Så elak är jag att jag säger detta om mina meningsmotståndare. Få är de gånger som jag verkligen fått kritik som betytt något och som jag kunnat ta till mej. Det finns inga sanningar inom de områden jag valt att göra narr av i stycket före, bara åsikter.

Jag trodde inte jag skulle behöva göra två "Dumheter världen över" på raken men jag kände att jag behövde skriva av mej efter att ha sett morgonens rubriker.




"Suicide fucking bombing, there's a bright idea. Every time there's a bang, the world's a wanker short."

Dumheter världen över

"Med vilken rätt tvingar man sin religion på andra?"

Det är en fråga jag nyss hört i TV-serien "Labyrinten" och det är en synnerligen giltig fråga som borde ha ställts många gånger under det år som precis passerat. En vidareutveckling av frågan är: Vilken rätt har religiösa att bestämma över andra människor? Religion är bara i vägen för ett modernt samhälle. Organiserad religion åtminstone. Den personliga, den inåtvända, den som inte tränger sej på eller irriterar andra, den stör inte. I alla fall inte än så länge.

"Politik är det omöjligas konst."

Det är en parafras på ett citat av den alltför tidigt bortgångne politikern och poeten Vaclav Havel. Det han sa var egentligen "Politik är inte bara det möjligas konst. Det måste också vara det omöjligas konst." Men det är just det omöjliga som är intressant i sammanhanget för när politiker sätts att tänka över sin och landets situation verkar de bli överens, oavsett politisk ideologi. Vi kanske skulle ha såna här regler i Sverige också. Regler som tvingar politikerna att bli överens, annars faller landet in i en mer eller mindre påtvingad ekonomisk ravin.

"Det svåraste att förstå här i världen är inkomstskatten."

Citatet tillskrivs Albert Einstein men jag undrar om inte trängselskatten är svårare att förstå sej på. I Göteborg har man nu infört trängselskatt. Principen är väl bra men motivet är bara larvigt och saknar stöd i verkligheten. Det handlar förstås om miljötänkandet. Man vill minska miljöpåverkandet inne i centrum men det enda man vinner på det hela från stadens sida är det ekonomiska. Man får in lite stålar på det hela. Miljön förblir som förut.




"Politik är konsten att skaffa pengar från de rika och röster från de fattiga under förevändning att man skyddar båda parter från varandra."

Dagens foto: Bilder från nyårsaftonsfirandet

Några försök att fånga fyrverkerier i aktion under nyårsfirande. Man ställer in kameran på f/11, ISO 100, sätter objektivet så vitt som möjligt så allt kommer med och ställer sen in den på BULB så att man själv får bestämma hur lång tid slutaren ska vara sluten. Så, nu får det räcka med nördandet.




"Jippi!"