Stympad Kalle

Ta en noga titt på bilden ovan. Disney plockar nämligen bort denna docka plus en äldre man som dansar kosackdans. Man vill inte stå för stereotypbilder av svarta och ryska judar. Varför inte plocka bort kineserna som dansar in i säcken också? Varför inte ta bort Lady och Lufsen på samma gång eftersom det kan ge en konstig bild av italienare.

Denna våg av felaktig politisk korrekthet (det finns en bra sida av denna sortens korrekthet också!) tycks aldrig ta slut. Man riktar helt enkelt in sej på fel saker, gör fel åtgärder och när man får mothugg har man ofta ett igelkottsförsvar därför att prestigen är större än förmågan att erkänna att man kanske begått ett misstag.

Problemet är inte gamla tiders syn på andra folk och kulturer, problemet är vår tids egen trångsynthet där vi anser oss veta bättre än man gjorde förr när vi egentligen går i samma fälla som man gjorde då, fast från ett annat håll. Vi antar att det finns folk som kan bli förolämpade, och det finns nog, men varför inte fråga samtliga människor som skulle kunna bli förolämpade innan man vidtar mått och steg som bara känns förhastade.

Ska vi kanske ta bort schackbrädet också eftersom det kan vara förolämpande gentemot kemister som inte kunnat ta fram en färgblandning som gör att man kan måla på det vis som förekommer i Kalle Ankas julafton? Lika bra att ta bort hela Kalle Ankas julafton. Det passar väl inte med en kolerisk anka som skriker och skränar när han inte får som han vill?

"Say Mama!"

Dagens foto

En gul husvagn mitt under dansbandsveckan. Kul grej mitt i all musikalisk jämmerdal.




"Are those standard issue?"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tretton - De keltiska språken

Säg ordet kelter och de flesta med någorlunda kunskap om Europas historia får Asterix för ögonen eller en vision av långväxta krigare med argsinta anleten, stora sköldar och flätor i håret. Säg ordet kelter för en historiker och denne får ett något irriterat ansiktsuttryck. Ordet kelt är ett ord man inte gärna vill ta i mun som historiker. De är väl influerade av arkeologerna som vid sina utgrävningar mer har hittat bevis för ett samhälle som lät sej starkt influeras av omgivningen och att skrivna texter inte direkt var nåt man höll sej med. Ett sådant samhälle vill historikerna snarare kalla europeiskt än keltiskt.

Då missar både historikerna och arkeologerna den poängen att omgivningen kallade dom för nåt som liknade ordet kelter av den enkla anledningen att ordet kelt kom att associeras med dom själva ju längre tiden gick. Alla de olika stammar och riken som tillsammans kallades av grekerna för keltoi och av romarna för celtae var vad de själva kallade galli.

Lite lättare är det för en lingvist. För denne handlar det om ca 8-10 språk, varav 6 talas regelbundet, runtom i västra Europa, av ca 2 miljoner människor vars utseenden varierar från mörkhåriga med blå ögon till rödblonda med likaledes blå ögon. Språkgruppens förhållande till andra indoeuropeiska grupper är det att de keltiska språken tycks vara nära besläktade med de italiska (som vi ska tala om nästa gång) och de germanska, med en betydande samling ord som likaväl hade kunnat ha varit latin eller oskiska, så lika är de.

Sinnesbilden av en kelt, med sköld och spjut. Dock är den här synen något förlegad.

Samtidigt var, och är, de keltiska språken relativt unika bland de indoeuropeiska språken i det att ordföljden är lite annorlunda. De flesta språkgrupperna har ordföljden subjekt-verb-objekt eller subjekt-objekt-verb men de keltiska språken har ordföljen verb-subjekt-objekt.

DNA-mässigt hör de som talar keltiska språk till samma grupper som än gång tog jordbruket till västra och centrala Europa samt till de som bodde i Spanien vid den tid då jordbruket introducerades. Av för oss okänd anledning valde stora delar av den befolkning som bodde i Spanien för ca 6000 år sen att förena sej med sina fränder på de brittiska öarna och sen dess har kontakterna mellan Iberiska halvön och brittiska öarna fortsatt ända in i vår tid. Man kan tänka sej att det vid en av dessa kontakter hade smugit sej in en variant av det tidigaste keltiska urspråket som sen spred sej över öarna, framför allt Irland. Det är nog därför de keltiska språken är uppdelade i två delar, P och Q. P står för uttalet P i vissa ord där andra indoeuropeiska språk har ett K-ljud och Q står för uttalet K i samma ord. T ex siffran fyra (de germanska språken har ett f-ljud på samma ställe) blir i iriskan ceathair (jmfr latinets quattuor) men i bretonska blir det pevar.

Keltiska språk generellt har dessutom en egenhet att de saknar ofta P som uttal i vissa ord där P annars ska uttalas. Fader i de germanska språken blir athair i iriska. I bretonska blir det tad men det är från början en smeknamnsform av samma slag som vårt pappa. I de gamla keltiska språken blev det ater för fader. Att jämföra med hindi pita (traditionellt ord, annars säger de papa som alla andra). Man kan alltså säga att uttalet av P försvinner framför hård vokal i de keltiska språken. K-ljudet blir på samma vis P i vissa keltiska språk framför mjuk vokal.

Ett litet ord om bilden jag har satt in ovan. Den visar en keltisk krigare i full färd med att anfalla motståndare. Det är inte en helt sann bild. Det är sant att många keltiska arméer hade såna här krigare som med berått mod kastade sej rätt in bland fienden men de var få och stod alltid längst fram, redo att offra sej för sin gud. Såna människor har alltid funnits och utnyttjats av ledarna för att skrämma motståndarna. Resten av arméerna förde sej som alla andra arméer vid den här tiden, med raka strikta led som taktfast tågade mot fienden.

Nästa gång handlar det om de italiska språken.



"Every election is a sort of advance auction sale of stolen goods."

12 12 12

Talmystiken tätnar, eller hur? Alla dessa siffror som enligt numerologer betyder någonting. Det har varit likadant alla de åren som varit ända sen 2001. Man skulle gifta sej 01-01-01, 02-02-02 osv för att få tur i kärleken, och annat sånt larv. I år tar det slut för vi har bara tolv månader på ett år, nästa år är det 2013 och till och med en av sjukvårdsmyndigheterna påhittad figur blir avlivad idag. Bra för Skatteverket ifall nån med personnumret 121212-1212 skulle ha blitt till idag.

Det är så tröttsamt med alla som läser in nåt speciellt i ett tal. Det är ju bara en siffra på ett papper, en skärm eller vad som helst. Siffrorna i sej betyder inget alls. Jag menar nu inte att jag vill förbjuda någon att hålla på med siffermagi, men jag säger min mening och den står jag för. Det är bara larv om man tror på talmystik, stjärnornas position och liknande. Det är endast vår hjärnas behov av symmetri som spökar här. Kanske inte så konstigt att alla dessa undergångsfantaster har valt ett relativt osymmetriskt tal för jordens påstådda undergång. Vi får väl se nästnästa fredag. Då har jag i alla fall planerat in en egen liten fotosession med snön som modell. Jag har inte tid med jordens undergång eller nåt annat.

För övrigt tycker jag att datumet och klockslaget 20:12, 20/12 2012 är bättre.



"Att läsa citatböcker är en bra sysselsättning för en obildad människa."

Dumheter världen över

Killen ovan heter Johan Huibers och är från Nederländerna. I en dröm för många år sen fick han en vision om ett Nederländerna som sjönk i havets vågor. Det fick honom att påbörja bygget av vad som idag är en båt i trä, 130 meter lång och som ska efterlikna den beskrivning som ges i bibeln. Efter att ha tittat en stund på båtkonstruktionen är jag mer än nånsin övertygad om att detta INTE är en båt för havsfärder. Den skulle gå under bara en storm tittade åt den.

Johans ark är definitivt en flodbåt, möjligtvis för sjöar och vikar, men ute på öppna havet passar den inte. Så mycket kan lilla jag säga som inte är konstruktör av båtar. Dessutom skulle jag vilja säga att den här typen av båt inte fanns under den tid som antas ha varit grunden för historien om översvämningen. Siusudra (Ziusudra)/Utnapishtim/Atrahasis/Manu/Deukalion använde sej av öppna båtar med nåt sorts kapell över det inre av sina respektive båtar. Som båtar såg ut på bronsåldern. Båtar av typen på bilden ovan ser mer ut att höra hemma i järnåldern.

Kanske nån båtbyggare bland de som läser artiklarna och mitt inlägg kan vederlägga eller bekräfta mitt påstående att detta är en flodbåt och inte nåt som passar för en kataklysm? Jag väntar andäktigt.



"Seven days and nights I sat beside the body,
weeping for Enkidu beside the body,
and then I saw a worm fall out of his nose.
Must I die too? Must Gilgamesh be like that?"

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del tolv - Språkens framtid

Hur ser framtiden ut för de indoeuropeiska språken? Kommer alla att överleva? Vilka kommer att dominera på samma sätt som engelskan och franskan har gjort? Vi ser hur språken har utvecklats bara under 1900-talet trots standardisering av skriftspråken och talspråken. Vi har exempel på det i hur ord har använts olika. Grym är ett sånt ord. Ordet betyder egentligen våldsam och elak. I sitt ursprung bär det med sej betydelsen dundrande och verkar vara ett ord som bäst beskriver ett åskväder som under sin färd för en massa oväsen.

Att det kommit att bli ett förstärkningsord (exempel: en grym spelning) är för en såpass ung människa som jag är lite dumt eftersom ordet ju bär med sej en sån betydelse av våld och förstörelse. En grym spelning betyder att bandet förstörde alla instrument och slog sönder scenen, inte spelade jättebra. De som använder grym som förstärkning vet inte vad ordet betyder, delvis för att skolan inte lär ut nåt viktigt längre och delvis att skolan inte lär eleverna att tänka kritiskt och att lära sej titta efter alternativa lösningar på ett problem.

Det är förmodligen gott om felaktiga utvecklingar av ords betydelser genom åren. Det är därför vi kan se ett sånt ord som tjusa, som från början betydde välja, välja ut eller förtrolla, nu enbart betyder att glädja, betvinga, förtrolla. Frågan är dock om det rör sej om felaktig användning som gjort att tjusa ändrat betydelse. Det får vi kanske aldrig veta för det är så länge sen förändringen av ordet påbörjades.

Men låt oss bortse från felaktiga utvecklingar av språken och se till hur språken utvecklas fram och tillbaka. Det är andra utvecklingar som sker inom språken, t ex hur genus och kasus utvecklas såsom jag redan berättat hur grekiskan blivit av med många av sina kasus, från sju kasus för ca 3500 år sen till dagens fyra. Utvecklingen går mot en förenkling av språken, på gott och ont. Jag har inget emot det, bara inte orden genomgår en sån radikal förändring så att ingen vet vad ordet egentligen betyder, som grym ovan. Grym är ett adjektiv som syftar på nåt våldsamt, nåt elakt eller ödesmättat. Den användning vissa utsätter ordet för idag är inte utveckling, det är inveckling. Sånt försvårar ordens evolution.

Jag skulle i övrigt säga att språken inte riktigt dör ut, de utvecklas till nåt nytt. Deras grund finns kvar i det språk som ersatte dom. Vad som än talades i Norden före svenskan, norskan, danskan osv så lever det, eller dom, kvar i de moderna språken i form av ord, ordspråk, olika sätt att resonera samt i våra traditioner. Så även om vissa möjligen ser ett hot mot våra språk finns de säkert kvar ändå långt efter att vi är borta. Sen att de stora dragen är borta är en helt annan sak. Spåren finns kvar, det är det viktigaste.

Nästa gång handlar det om de keltiska språken.



"Det är skrattet som får jorden att snurra så bered dej på en lång natt"

Bildsöndag

Vilken härlig dag! Solen går ner över nejden, tidigt som brukligt är i december. Kallt också, under -10.

"Att hoppas är detsamma som att förlora framtiden"

Dumheter världen över

I Brasilien försökte ett antal fångar fly men det hela föll på en person som var för tjock för hålet de hade gjort. Hole in one?

Mer kärnkraft för folket! Bra idé, med tanke på hur dåligt de alternativa energikällorna funkar.

Att köra runt med sin mördade son i bilen, dåligt drag. De döda dömer ingen, men de levande gör.

Italiens största tönt, Silvio Berlusconi, vill ställa upp i val igen. Hoppas han inte blir vald för under hans tid vid makten gick Italien nästan under. Å andra sidan är Italien på väg att gå under i alla fall. Som många andra länder är detta ett konstgjort land med olika kulturer och ett språk som egentligen är flera språk. De får gärna dela upp sej i flera länder som det en gång var.

Det finns alltså gott om dumheter fortfarande i världen.



"Voff!"

Ett antal ord om snökaoset

Stockholm drabbades för en tid sen av en snöstorm och allt stod stilla. Bilder av närmast apatiska människor som inte kunde ta sej fram genom ett av snön och blåsten lamslaget Stockholm har kablats ut. När det var som värsta varnades folk för att ge sej ut i ovädret för det kunde vara farligt att vistas ute då. När stormen drog vidare efterlämnade den ett kaos som fortsatte ett bra tag efteråt och som fortfarande debatteras i diverse medier.

Ironin flödar på internet alltmedan snön faller lite varstans i ett Sverige som enligt klimatmodellerna borde ha fått mildare vintrar vid det här laget. Politikerna tror i alla fall att de kan styra klimatet med sina avtal. Vilket dock inte är möjligt.

Men i verkligheten är det ändå vädret här och nu som påverkar oss. Min avsikt med detta inlägg är inte att diskutera ovädret och frånvaron av global uppvärmning utan det faktum att folk av idag är lata. Antingen åker man till jobbet; i bil, spårvagn, buss, lokaltåg eller tunnelbana - eller inte alls. Att gå är för vanligt folk lika främmande som att laga sin egen mat där hemma. Modernt folk har blivit för bekväma. Snö, hur mycket eller lite det än är, ska inte få hindra en från att ta sej till arbetet.

Det är förstås en omöjlighet att ta sej till centrum från flera mils avstånd men för de som bor inom en mils avstånd från sitt jobb är det inte omöjligt för en frisk och stark kvinna eller man. Det tar förstås längre tid än vanligt men så viktigt är det väl inte att hålla tiden till varje pris? Klockan styr inte våra liv, vi styr klockan. Eller? Vi har ben för att gå med och vi är faktiskt det mest uthålliga av alla däggdjur, om inte alla djur. Våra förfäder gick hit till Norden. Några X50:or fanns inte tillhands då utan man gick fram och tillbaka.

Kanske skulle de ta snöskoter till jobbet?




"Tro bara hälften av det du ser och ingenting av det du hör."

Dagens foto

En julgran på torget i Malung. Bokhandeln precis bakom trädet och apoteket till höger. Precis ur bild, till vänster, finns Nordea och ett kafé. Så här ser det ut just nu i en av småbyarna i Sverige.




"Allt sker till det bästa i den sämsta av världar"

Sveriges historia sedd ur en annan synvinkel: Del fyra - Romersk järnålder

Här är fortsättningen på min egen version av det som en gång skulle bli Sverige. Detta avsnitt ska mestadels handla om ett kultförbund, dvs en sammanslutning av olika folk vars gemensamma nämnare var kulturen och religionen, och så småningom även språket. En nation per definition, som ordet nation egentligen betyder. Det där med nationalstat kom senare och är ett modernt påhitt kopplat till patriotism. De som utgjorde detta kultförbund kom att smälta samman till ett folk genom seklerna tillsammans. Jag talar alltså om goterna. Ska man tala om goterna ska man också tala om Oden och romarna.

En hel del tyder nämligen på att Asareligionen till stora delar har sitt ursprung i Romarriket. Den kopplingen har jag gjort tidigare i mina inlägg om historia, religionshistoria och arkeologi. Det handlar förstås om Mithrasreligionen, den största religionen i Rom bland soldater och viktiga personer ända fram tills kristendomen fick överhanden på 400-talet. I vilken utsträckning denna religion fick fäste bland de germanska legosoldater som var i romersk tjänst är omöjligt att säga eftersom den liksom den tidiga kristendomen var en mysteriereligion. Man höll sina gudstjänster hemliga och det talades inte öppet om vad det handlade och betydde med folk som inte var invigda.

Mithras dödar tjuren. Från Universal Heretic.

Men man kan tänka sej att uppe i det karga och kalla Norden kunde man åtminstone tala om en del för andra. På så vis smälte denna soldatreligion samman med den ursprungliga till en helt ny, Asareligionen. Myten om asarna var född. Berättelserna är en blandning av gamla myter från Norden, allmänt mytmaterial från det gemensamma indoeuropeiska förflutna samt de historier som berättades om Mithras. Märk väl, Mithras är inte samma sak som Mithra, en persisk gud. Mithras är en tjurdödare och hela Mithrasreligionen är, som det verkar, en beskrivning av himlavalvet och dess tolv zodiakfigurer, som jag beskrev för en tid sen.

Mithra (ett persiskt ord som betyder ungefär kontrakt) är en personifiering av solen så på sätt och vis är Mithra och Mithras samma sak. Om man kunde få reda på vad som menas med att Mithras dödade tjuren så skulle vi kanske veta om det finns nån koppling till övriga religioner vid samma tid. Det verkar åtminstone som om Mithrasreligionen och kristendomen har samma ursprung, en personifiering av solen och en myt om det kommande paradiset. Samma element som dyrkades av egyptier, perser, babylonier, hettiter osv.

Vad har då allt detta med det som skulle komma att bli Sverige? Det vet vi inte, för det finns inga skrivna källor härifrån vid denna tid och det som finns skrivet nämner inget om att de germanska legosoldater som kämpade för Rom skulle ha tagit till sej Mithraismen. De nämner dock knappt denna religion alls. Det finns helt enkelt inga såna kopplingar mellan Mithras och de germanska folken. Däremot har vi många bevis på att kontakterna mellan Germanien och Rom var livliga, inte bara genom legosoldater och stridigheter, utan även handel och fredlig bosättning. Germanerna lärde sej dricka vin och använda mynt och romarna fick fina pälsar och fick svärd av bästa kvalitet.

Vi har en fin glasservis, järnämnen och fina små brakteater från den här tiden som bevis för handeln med Rom här i Norden, och många av svärden funna på gammalt romerskt område har befunnits vara gjorda av metall utvunnen här i Norden, antingen i Norge eller Sverige.

Det är under den här tiden som de tidigaste legenderna om kungar i Norden finns belagda. Även om några årtal inte finns med i de avskrifter som finns har man på grundval av det man vet om människors livslängd för ca 1500 år sen, det man vet om händelser som något så när kan beläggas utanför dessa legender kunnat komma fram till att de bör ha levt nån gång under 200-talet och framåt, om de nu har existerat vill säga. Jag talar förstås om Ynglingaätten. Den bifogade länken berättar likt mina inlägg här en alternativ och mer passande historieskrivning av det som en gång skulle komma att bli Sverige. Klicka på ordet "Regentlängder" längst till höger på sidan så kommer ni till en sida med legendariska kungar över Sverige, Norge och Danmark.

Vissa saker talar för att dessa figurer kan ha existerat men att de inte var kungar i dagens betydelse av ordet. De var snarare överstepräster och galjonsfigurer i småriken. Deras funktion var mer av det ceremoniella slaget. I vissa fall är de tidigaste kungarna inte alls några riktiga människor utan gudar som anges som den kungliga ättens grundare. Det ser man bland annat på Ynglingaättens grundare, Yngve-Frej. Båda namnen betyder den främste, den förste och är namnet på den gudom som många i Norden ansåg vara den högste guden, den viktigaste. Befruktningens, jordbrukets och folkets gud.

Vem eller vilka av dessa som än har existerat eller ej har egentligen inte större betydelse. Det viktiga är att de nämns vilket ger oss en liten inblick i hur man tänkte och resonerade vid den här tiden. Det ger en extra dimension åt det arkeologiska material vi får fram. Arkeologin talar nämligen om ett kosmopolitiskt samhälle med mycket bönder, handelsresande, småbruk och väldigt få samhällen med fler än 1000 individer. Det var stora gårdar med mindre gårdar i anslutning till de större som dominerade bilden.

Livet var som tidigare dominerat av jordbruket med lite jakt vid sidan av. De nyheter som kommit in sen jordbruket infördes i Norden så många tusen år tidigare bestod i modernare möjligheter att plöja jorden. Tidigare hade en enklare årder använts, nu hade plogen införts och med den bättre förmåga att vända jorden och på så sätt kunna nå den mer näringsrika jorden en bit ner i marken, vilket gav bättre och stabilare skördar.

Gundestrupkitteln.

Piratverksamhet verkar också ha vuxit fram bland folken vid kusterna, inte bara på haven utan även inåt landet på kontinenten. Vilka det var som överrumplade romarna ca 100 före vår tideräkning (f v t) och som gick under namnet cimbrer är nog svårt att att få grepp om. Dagens Jylland låter som en bra beskrivning av deras ursprung men det fanns säkert folk från andra områden i Norden med i detta tåg. Dock verkar det som om folket i det område som aktuellt, Himmerland, har mer gemensamt DNA med kelter i Gallien och Storbritannien än germaner i Norden. Vilket också Gundestrupkitteln funnen i trakten bevisar. Den tycks vara från keltiskt område, tillverkad av traker och förd till Jylland nån gång under den här tiden.

Nu börjar vi närma oss den tid som går in under historieskrivningen men än så länge har vi lite mer förhistoria att ta oss igenom. Vi har Folkvandringstiden och det som felaktigt kallas Vikingatiden kvar. De hänger ihop och är en del av slutet på antikens dagar och början på Medeltiden. Väl mött då.




"Is fearr Gaeilge briste, ná Béarla clíste."

Språkhörnan: De indoeuropeiska språken del elva - Mykene och den tidiga grekiskan

Längst söderut på Balkan finns den grekiska sfären och med den det grekiska språken. Jag säger språken eftersom det är svårt att tala om detta som ett enda språk. Historiskt sett har det också varit en enda röra av språk liksom i resten av Balkanområdet. Av de få lingvistiska spår som finns från tiden före antikens dagar att döma verkar grekiskan vara sprungen ur en någorlunda gemensam språklig föregångare som de illyriska språken och makedoniskan. Möjligen kan också vissa språk i vad som idag är Italien räknas hit, såsom de messapiska språken, vars ursprung och katalogisering inom den indoeuropeiska språksfären är svårtydd.

Grekiskan och makedoniskan tycks vara en egen gren på det indoeuropeiska språkträdet med liknande ord och grammatik. De har också likheter med illyriskan i alla dess former och även om de tycktes ha olika kulturer och sätt att se på omgivningen så verkar de i grunden ha språk som liknar varandra mer än de är olika, åtminstone när de förekommer i skrift första gången. Om det beror på inbördes påverkan eller är ett resultat av ett gemensamt förflutet är svårt att säga. Därmed går vi in på Mykene och den tidigaste accepterat grekiska kulturen vi känner till.

Lejonporten i det forna Mykene. Bild från Wikipedia.

Mykene var en gång den största och starkaste staden i hela det hellenska området. Deras rike växte fram på norra Peloponnesos för ca 3700 år sen och ganska snart hade de tagit till sej skriften och med denna kunskap skapade de världens tristaste skriftverk, inventarielistor och statistik över allt som var lagrat i förråd och lagerlokaler. Deras influenser sträckte sej ända till Kreta där den Minoiska kulturen fanns vid denna tid. Det var under deras tid som grekernas största folk som kriget med Troja utkämpades, ca 1200 före vår tideräknings början (f v t).

Kort efter detta krig mot Troja gick även Mykene under, tillsammans med många andra stater vid samma tid. Nästan hela Medelhavet föll samman vid den här tiden. En del av detta kan skyllas på de så kallade Sjöfolken, som jag har skrivit om tidigare. Denna samling av folkslag som tycks ha farit omkring och orsakat elände och undergång lite varstans är fortfarande till stora delar oidentifierad. Det saknas förstås inte teorier kring vilka de kan ha varit.

Skriftspråket man använde sej av var influerat av det Minoiska skriftspråket på Kreta och man började skriva med deras tecken på allvar nån gång ca 1500 f v t. Det språk man talade i Mykene kallas mykensk grekiska och var, förstås, ganska lik den klassiska grekiskan men hade kvar fler drag av de ursprungliga ljuden från det gemensamma ursprunget för alla indoeuropeiska språk, vilket också var väntat. Den mykenska grekiskan hade sju kasus, vilket skiljer den från sin sentida avläggare, den klassiska grekiskan som hade fem. Dagens grekiska har fyra. Det sammanfaller med att svenskans kasus har minskat till i stort sett inga alls idag från att ha haft fyra för ca 1000 år sen. De ursprungliga åtta i det ursprungliga indoeuropeiska samspråket; nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, lokativ, ablativ, instrumentalis samt vokativ, har smält samman till dagens mer effektiva språkbruk och det är bland annat denna utveckling som gör att vi kan rekonstruera det gemensamma urindoeuropeiska språket. Det och att ljuden, fonemen, som bygger upp våra ord har utvecklats genom seklerna och millennierna, genom såväl påverkan från andra språk som utveckling rent fysiskt i våra munnar och struphuvuden.

Efter att Mykene och andra stater föll på 1100-talet f v t finns få skriftliga belägg i denna del av världen och det är inte förrän på 800-talet f v t som man tar upp skrivandet på allvar igen, då med influenser från feniciskt skriftspråk. Det moderna grekiska språket uppstod under medeltiden och renässansen när landet först var ockuperat av korstågsfarare, sen av turkar.

Till sist vill jag ta upp orden grek och hellen. Det första ordet är vad vi kallar grekerna, efter en stam bosatt i södra Italien som talade grekiska. Detta ord tycks vara svårtytt emedan ordet förekommer hos Aristoteles på 300-talet f v t som beteckningen på alla greker men flera sekler före honom användes ordet endast om folk från staden Graia (vilket kan betyda den grå staden) i landskapet Beotien, en bit från Aten. Ordet hellen var från början beteckningen för folk från landskapet Tessalien (även Thessalien). Båda dessa beteckningar kom under romartiden att beteckna det vi idag kallar greker så det är inte mer rätt eller fel att använda endera beteckningen. Säg Grekland eller Hellas om du vill.

Nästa del handlar om språkens framtid.



"Vi har vår i luften. Var har ni er?"

Lite ironi i SVD

Detta är en skärmdump av Svenska Dagbladets förstasida för en knapp timme sen vid skrivandet av detta blogginlägg. Titta först på den artikel SVD då valde att köra med överst till vänster, den om klimatmötet i Doha. Titta sen till höger, artikeln om kylan. Jag tycker åtminstone att det är ironiskt att man kör med klimatdravlet samtidigt som man pratar om snö och kyla. Global uppvärmning och kyla? Ok, t o m Al Gore har mumlat nåt om att det kan bli kallare i vissa områden medan resten blir varmare. Ändå går det inte att komma ifrån att vädret inte uppför sej som modellerna vill få oss att tro.



----------------------------------
William Trevor, född 1928, är en irländsk romanförfattare som levt i England större delen av sitt liv. Han har under hela sitt verksamma liv beskrivit Irland utifrån sin egen uppväxt i ett protestantiskt hem. Mest känd är han för Ödets narrar, om två kusiners uppväxt i skuggan av inbördeskriget som formade det tidiga Irland efter Första världskrigets slut.

Den gudomliga kraften

Torium är på tapeten igen. En väldigt kort artikel i SVD målar upp det i smygande ordalag som ett "gudomligt ämne" som kan ersätta uran i våra atomkraftverk. Det låter som om artikelförfattaren är lite rädd för att stöta sej med de starka krafterna i vårt samhälle, t ex vindkraftskramarna och andra som förespråkar förment miljövänliga energikällor. Då är den här artikeln från 2011 betydligt längre och mer informativ.

Självklart ska vi undersöka alla alternativ för få bra och billig energi. Uran som vi bearbetar det i dagsläget är ganska ineffektivt, åtminstone med den nuvarande generationen kraftverk vi envisas med att underhålla i Sverige. Men till skillnad från vindkraft, som är en gammal teknik i ny stass och som egentligen aldrig varit speciellt lyckad som energikälla, och solkraft, som egentligen bara duger till att rikta en specifik energistråle, är kärnkraft en energikälla som verkligen har framtiden för sej. Sen får de värsta miljönissarna säga vad de vill.

Torium är verkligen nåt att satsa på, även för oss här i Sverige. Vetenskap är till för att främja oss och allt annat levande, det är till för att hjälpa. Det är bevisat att vindkraft inte funkar för nationella behov medan atomkraft och vattenkraft gör det. Satsa på den utvecklingen istället. Men det är typiskt för Sverige efter 1970 att satsa på förlorare, som det verkar. Men jag vill verkligen inte vara med och betala för det "kalaset".

----------------------------------------------------------------
De långsammaste djuren i världen är så långsamma att det bokstavligen växer mossa på dom. Den tretåiga sengångaren är ett sånt djur. 0,25 km/h (250 meter per timme) mäktar den med. Försök gå så långsamt om du kan. Ditt bristande tålamod kommer att tvinga dej att öka farten efter bara några minuter.

Bildsöndag

Så här såg det stora fågelhuset i Slottsskogen ut i början av 1980-talet. Skulle vara kul att få se hur det ser ut idag. Jag får väl ta tag i det och åka hem igen nån gång.

Skurup i slutet av 1980-talet. Solnedgång över området Munkaholm. Skurup är en härlig by att bo i, men det är väl dyrt att bo där.

Lisebergsloopen, en klassisk attraktion som inte längre finns. Jag var för ung när den först kom, vågade inte sen när jag hade åldern inne och när jag väl vågade var den borta.

Södra Skurup, strax söder om kyrkan. Vägen leder bort åt väster, mot Saritslöv, ett av bostadsområdena i Skurup. 

Fyra kort med fyra olika berättelser. Nån som finner dom intressanta och vill läsa mer?



---------------------------------------------------
Sveriges näst högsta punkt är Kebnekaises nordtopp, vilken når 2097 meter över havet. Det näst högsta berget i Sverige är Sarek, vars högsta topp når 2090 meter över havet.