Den politiska korrektheten är vår!

De värsta fördomarna yttras inte av människor som är omedvetna om att de är fördömande och främlingsfientliga. Nej, de värsta fördomarna yttras av folk som anser sej vara så fördomsfria att alla ska dela deras syn på världen. Vi har alla olika syn på hur världen ser, och ska se, ut. De som är medvetna om sin "fördomsfrihet" är oftast de som vill förändra världen så att inga fördomar finns kvar. Tanken är god, men för att fördomarna ska försvinna krävs det ju att man vet vilka dom är, eller hur?

Då kan man inte skyla över dom eller redigera bort dom. Censur är nämligen första steget på väg mot diktatur. Att ta bort referenser till ordet neger (ett latinskt ord för svart som vi borde ta tillbaka från de "fördomsfria" och fördomsfulla) är verkligen att tulla på yttrandefriheten. Ska vi ta bort alla slanguttryck också? Nej, ska vi verkligen få ett fördomsfritt samhälle där vi lär oss av varandra att tolerera och acceptera olikheter så måste vi också acceptera ett språk som vi kanske inte använder oss av till vardags, men som finns där i bakgrunden. Fula gubbar är inte bara såna som jagar småflickor. Det är vanligare att de jagar små ord och vill att vi ska anpassa oss till ett torftigt och trist samhälle utan glädje och sorg.

Ord är visserligen skarpa som svärdseggar men bara för dom som använder orden för att skada, och framför allt är de skarpa för de lättstötta. För det är det allt egentligen handlar om, de politiskt korrekta människorna vill inte stöta sej med såna som är lättstötta. Huvaligen, vad hemskt det skulle vara om människor med ett stängt sinne får höra ett hemskt ord. Politisk korrekthet, fördomsfullhet och censur går hand i hand, för de lättstöttas bästa.

Tar man åt sej för ord som kanske yttras av en tanklös människa har man allvarliga problem som man bör se över. Den tanklöse är nog ingen rasist egentligen utan bara oinformerad och/eller främlingsmisstänksam. Får man bara lära känna en annan person blir det nog folk av dom också. Men de lättstötta bör man vara försiktig med. Kanske de kantstötta med.

Alexander Bard hade rätt i att de värsta rasisterna inte är de som röstar på SD, utan de som röstar på FP. De förra är bara tanklösa, de senare vill inte tänka. Bättre då att låta orden vara. Man vet ändå vilka dom är, och vad dom står för. Hade det inte varit bättre att ha ett litet diskussionsprogram med barnen i TV där man förklarar vad orden betyder och i vilka sammanhang de passar in i? Att välja censuren ökar bara barnens nyfikenhet då orden blir förbjudet land.

Utdrag ur inlägg på bloggen Anthropocene, skrivet av professor Lennart Bengtsson:
När man är i färd med att skriva om den svenska litteraturen så finns det en myckenhet av hemskheter för de politiskt korrekta att skriva om. Jag talar inte här om de talrika mord- och våldsscener i dagens så populära deckare utan snarare om vår klassiska litteratur. Jag kan inte föreställa mig att Strindberg får godkänt betyg av våra så politiskt korrekta kvinnor. Skämtteckningar av Albert Engström och Oskar Andersson (OA) måste också nästan totalt ritas om och flera av Evert Taubes visor kommer att drabbas av den moderna bannbullan. När man är i farten kan man ju förbjuda alla vetenskapliga uppsatser som inte helhjärtat förespråkar en nära förestående klimatkatastrof för att inte tala om artiklar som ställer sig positiva till fossil energi och kärnkraft. Andra oanständigheter är kokböcker som frossar i allehanda upphetsande kötträtter och annat klimatfarligt.

Mer att läsa finns på den här länken.




"Alla föraktar vi fördomar, men alla bär vi på dem."

Vår värld är full av kategoriseringar

Jag fortsätter klaga på utslaget av helgens val, nu med utgångspunkt ifrån det faktum att det var ett antal väldigt kategoriserande ideologier som ansågs vara de vinnande. Dessa ideologier är fördömande gentemot de som inte håller med dom. De anses vara politiskt korrekta eller inte, beroende på vem som säger det, men i mina ögon är allt som ses som populärt nog att vara i allmänhetens gemensamma sinne samtidigt politiskt korrekt, och då anser jag att det är dags att bryta det mönstret.

Att vara kritisk mot invandring och invandrare är i mina ögon politiskt korrekt eftersom det är en allmän åsikt som ses som sund. Likadant anser jag att vara kritisk mot ovanstående åsikt också vara politiskt korrekt. Medelvägen verkar inte lika poppis. Extremer, ytterligheter för er som inte kan svåra ord, blir alltmer populära. Dag och natt, svart och vitt, är politiskt korrekta sidor. Den gyllene medelvägen, att tänka kritiskt, se världen för vad den är istället för att tvinga på världen sin syn, är inte nåt att älska precis för dessa människor.

Jag märker nu att jag själv kategoriserar. Jag sätter dessutom invandrarfientliga och invändrarvänliga i samma grupp, vilket faktiskt verkar rätt och riktigt på nåt vis. De utgår från samma grupp människor men egentligen vill de inte ha immigranter nånstans nån av dom. Åtminstone om man får tro fördomarna om vanligt folk. Inte ens de som vill ha invandringen intakt verkar tycka om utlänningar alla gånger. Man utgår från att alla andra områden ska ta hand om immigranterna, bara man själv får slippa göra det. Not in my back yard eller nimby, som det heter på engelska.

Detta är helt naturligt att känna så inför det okända. Men är man normal försvinner denna olustkänsla när man träffar och lär känna andra människor. Därför är det konstigt att det finns så många som fortsätter vara fientliga eller misstänksamma mot vissa immigrantgrupper. För det är vissa grupper man ogillar, och i vissa fall är det befogat att vara misstänksam. Folk med religiösa förtecken är inte populära här i det på pappret sekulära Sverige. Framför allt är det islam som får en del människor att sparka bakut.

Islam är ganska annorlunda och kulturen de som är muslimer har med sej är fundamentalt annorlunda mot vår här i Norden. Detta är verkligen det okända och därför har många all anledning att vara osäkra och misstänksamma. Men att sprida förutfattade åsikter hjälper inte. Inte alls. Det spär bara på oviljan att lära sej om andra människor, vilket ju är vad många ideologer vill.

Men den värsta formen av förutfattade meningar är dock inte rädslan för det okända utan rädslan för mänskligheten och utvecklingen mot ett modernare samhälle. Detta kallas neomalthusianism och yttrar sej i att mänskligheten förökar sej för mycket och tär på planetens resurser. Därför är det önskvärt att så få människor bebor planeten som möjligt. Nu har vi alltså gått från misstänksamhet till uttalad fascism där vissa människor anses vara i vägen för "de utvalda". Helt utan att kunna bevisa dessa teser, som faktiskt har alla möjligheter i världen att bli värre än nånsin nazisternas illdåd, gör bland annat Romklubben stor affär av detta att mänskligheten är ett hot mot planeten vad vi än gör.

Vi är på god väg att skapa ett samhälle världen över där vi och dom verkligen är det gällande. Eller snarare vi MOT dom. "Dom" är folk som inte har så mycket att röra sej med, inte heller har de så mycket att säga till om. Fascism, i detta fallet smygfascism, tycks vara framtidens melodi. Låt oss bara hoppas att Thomas Malthus idéer aldrig blir verklighet. Då blir det värre än nånsin de främlingsfientligas, nationalisternas och isolationisternas idéer.



"Amandla!"

Att ha fördomar är inte att vara rasist

Det låter som om jag just har kommit på nåt självklart men så är inte fallet. Det är nödvändigt att skriva detta eftersom jag nyss läst en krönika i Corren om invandrare och jobben i vårt land. Likt krönikören har undertecknad vuxit upp med den mörkare hudfärgen som nåt exotiskt. Ordet neger var inget skällsord hos oss, enbart en beskrivning från förr på svarta i Afrika och Nordamerika. Vi hade förstås som alla före oss fördomar om mörkhyade, men dessa fördomar gick på 70- och 80-talet inte ut på att de skulle ha varit sämre än oss eller att de skulle ta våra jobb, snarare att de skulle vara elakare och mer benägna att ta till våld. Förmodligen byggde dessa fördomar på de karaktärer vi såg i TV-serier och i nyheterna där krig i Afrika var vanligt under denna tidsperiod.

Att hysa fördomar mot andra människor på grundval av dålig kunskap gör en inte till rasist eller främlingsfientlig. Tvärtom, som jag skrivit tidigare, kan fördomar vara en fördel på nåt vis då man kommer insläntrande i en situation där man inte kan så mycket men lär sej desto mer därför att man blir nyfiken. Normala människor blir nyfikna. Det är en del av alla djurs natur, att undersöka sin omgivning. Den som inte är nyfiken rensas obönhörligen ut i naturen. Därför är fördomar en bra väg att ta. Det är inte bra dock att odla sina fördomar. Då finns risken för främlingsfientlighet. Däremot är steget till rasism väldigt långt. Rasism har jag inte sett många tecken på nånstans på sistone. Många använder ordet rasism fel.

Vi ser ofta främlingsfientlighet och fördomar som dyker upp, men rasism? Nej, inte så mycket. Vi ser inte många som ser sej som viktigare än andra på grundval av deras utseende och bakgrund i vårt samhälle. Det finns såna, förstås, men de märks inte i bruset av främlingsfientlighet. Det är därför viktigt att skilja på rasism och främlingsfientlighet. Båda sakerna är lika dåliga förstås. Hur får vi bukt med dessa hemska företeelser? Utbildning är en viktig punkt på denna agenda. Så låt oss se tiden an. Det bör inte vara så svårt att utbilda folk, eller hur?



"Fantastiskt!"

Censur och dårskap går hand i hand

Hur kan fördomsfulla människor få bestämma agendan hela tiden? En libanesisk atlet av det kvinnliga tillståndet, Jackie Chamoun, ställde upp på nakenbilder för några år sen och dom bilderna har nu läckt ut på nätet, till alla fördomsfulla nuckors stora fasa, och nu ska hennes "tilltag" diskuteras på högsta nivå i Libanon. Det har fått folk i Libanon att protestera på ett mycket finurligt vis, de strippar på samma vis som Chamoun gjorde. Det är uppenbart att vanligt folk, även i Mellanöstern, ogillar censur och dårskap lika mycket som alla andra gör, speciellt när det gäller enskilda personers rätt att göra som man själv vill. Censur och dårskap får inte stå i vägen för den rätten, över huvud taget andra rätter också.

I våra dagar tycker man att även i Libanon borde sunt förnuft och fördomsfrihet råda, men genom detta ser man att konservativa åsikter om människans kropp fortfarande dikterar mycket av agendan. Hyckleri är det ju också när man försöker göra nakenbilder till nåt farligare än krig, Boobs instead of bombs, som det kallas i Libanon. På Twitter har det redan spridit sej som en löpeld och den några år gamla kampanjen "I am not naked" har kommit igång igen, nu med uppdateringen/uppmaningen: #strip for jackie. Detta kallar jag solidaritet! Hoppas fler kampanjer i andra, liknande, fall kommer igång. Låt inte okunnighetens och fördomsfullhetens lampor lysa för mycket. Det blir för mycket hyckleri då.



"Find a way out!"

Stympad Kalle

Ta en noga titt på bilden ovan. Disney plockar nämligen bort denna docka plus en äldre man som dansar kosackdans. Man vill inte stå för stereotypbilder av svarta och ryska judar. Varför inte plocka bort kineserna som dansar in i säcken också? Varför inte ta bort Lady och Lufsen på samma gång eftersom det kan ge en konstig bild av italienare.

Denna våg av felaktig politisk korrekthet (det finns en bra sida av denna sortens korrekthet också!) tycks aldrig ta slut. Man riktar helt enkelt in sej på fel saker, gör fel åtgärder och när man får mothugg har man ofta ett igelkottsförsvar därför att prestigen är större än förmågan att erkänna att man kanske begått ett misstag.

Problemet är inte gamla tiders syn på andra folk och kulturer, problemet är vår tids egen trångsynthet där vi anser oss veta bättre än man gjorde förr när vi egentligen går i samma fälla som man gjorde då, fast från ett annat håll. Vi antar att det finns folk som kan bli förolämpade, och det finns nog, men varför inte fråga samtliga människor som skulle kunna bli förolämpade innan man vidtar mått och steg som bara känns förhastade.

Ska vi kanske ta bort schackbrädet också eftersom det kan vara förolämpande gentemot kemister som inte kunnat ta fram en färgblandning som gör att man kan måla på det vis som förekommer i Kalle Ankas julafton? Lika bra att ta bort hela Kalle Ankas julafton. Det passar väl inte med en kolerisk anka som skriker och skränar när han inte får som han vill?

"Say Mama!"

Helighet är inget att sträva efter

Så här dumt kan det se ut när det "heliga" får ta över. Förresten verkar den juicehatande killen ha fyra armar...

Nej, Muhammed är inte heligare än Jesus. Helighet är nåt påhittat som bara lättpåverkade sinnen tror på. Men samtidigt är heliga dagar, påhittade av samma skrockfulla människor som en gång skapade religioner för att förklara det som händer omkring oss, bra för oss latmaskar. Bara att hålla med, ta lite ledigt och skratta åt allt religiöst nonsens, fastän med en hård blick fäst på allt elakt och hemskt som samtidigt sker i religionernas namn.

Ordet helig är ett gammalt ord som betyder hel, komplett. Det är alltså släkt med hel. Det är ett germanskt ord som betyder oskadad, frisk, komplett. Men de som vill ha helighet inom religionen är komplett galna, om ni frågar mej. Samtidigt som jag kan acceptera religion kan jag inte acceptera alla religiösa yttringar. Böneutrop och klockringningar går an (de är trots allt båda pittoreska inslag från forna tider), det är saker som ger tröst åt de troende, men all skrock, alla fördomar som förekommer kring båda dessa yttringar går jag inte med på. Varför vi ska acceptera det religiösa över allt annat förstår inte jag.

Som lagstiftningen är numera har religion en särställning, det är heligt så att säga. Att kritisera religiösa yttringar är att balansera på en lina som när som helst kan ge vika. Nedanför väntar lejonen i form av de religiösa, de politiskt korrekta, de politiskt konservativa, de med synen att nationen och religionen hör ihop osv. Vi som vill kritisera religion och religiösa ting har nog egentligen "bara" humorn att ta till. Vill vi på fullt allvar kritisera religion och det religiösa blir vi marginaliserade eller anklagade för både det ena och det andra. Se på hur man behandlar Richard Dawkins och andra ateister. De blir närmast som huvudnumren i ett nöjesprogram (läs: löjesprogram). Vi ska föreställa sekulära men så fort nån kritiserar religionen fullt ut i media blir det ett jäkla oväsen från många religiösa, många politiskt korrekta osv.

Det blir bara problem så fort det heliga kommer på tal. Byggnader, utrop och liknande får gärna existera för mej, men de kan lika gärna försvinna. Deras påstådda helighet betyder inget för mej. Som traditioner och en påminnelse om hur det var förr när det var obligatoriskt att lyda de religiösas minsta vink är de bra att ha. Alla kyrkor, moskéer och andra religiösa tempel kan göras till museer som berättar historien om religionen, när vi väl kastat av oss det religiösa oket. Fast orden ok och religion får man väl inte använda i samma mening, eller?

Är det något som är heligt är det väl universum? Det ordet betyder ju allt samlat i ett. Det är alltså komplett...

"Den kosmiska religiösa erfarenheten är den starkaste och ädlaste drivkraften bakom naturvetenskaplig forskning."

Har inte mänskligheten kommit längre?

Ett par delegater vid det republikanska konventet i Tampa, Florida i USA slängde nötter på en fotograf vars hudfärg var en helt annan än den beiga i stort sett melaninsaknande majoriteten och sa: "så här matar vi djuren". En annan delegat hånades av stora delar av publiken när hennes engelska inte levde upp till förväntningarna. I Sverige förföljs vissa delar av den somaliska population av dårar som helt klart också tillhör begåvningsreserven.

De kriminella får sina fiskar varma i "Efterlyst" men det verkar inte ha nån betydelse för de verkligt förhärdade skurkarna. Våldet är snart på samma nivåer som på 1500- och 1600-talen och lika rått. Åtminstone får jag den upplevelsen att så är på väg att hända. Naturligtvis kommer vissa att göra förhastade konklusioner och skylla allt på immigrationen och släpphäntheten hos våra politiker som låter de kriminella elementen springa fritt. Men vi kommer inte åt de kriminella genom att jaga efter vissa etniska grupper. Det som binder samman dagens kriminella och de för 400 år sen är känslan av att inte känna sej hemma i det samhälle de bebor, känslan av att inte få vara med. Då tvingar man sej på andra med våld om så krävs. Tyvärr kommer det alltid att finnas förlorare och de som själva är förlorare, fast utan att erkänna det, ser sina olycksbröder (och systrar) som snyltare och parasiter på den samhällskropp de själva snyltar lika mycket på.

Det är en kall tid som vi lever i, sjöng Kim Larsen 1975 och jag är säker på att även om vissa människor gärna vill blanda bort korten med larvet om multikultur och mångfald (enfald?) så ställer sej de flesta bakom kravet på medmänsklighet. Faktum är att hur vi än ser på multikultur så är den redan ett faktum. Den har varit det ända sen människan blev människa som enskild art. Vi har alltid blandats och skapat många olika kulturer. Det finns dock ingen nationell kultur. Det är en myt skapad av 1800-talets förvirrade och förvillade romantiker som spann vidare på 1700-talets upplysningsfilosofer som i sin tur hade fel i hur människan fungerar.

Nationalismen och dess heltokiga ideologiska broder patriotismen är båda barn av 1800-talets försök, experiment, att skapa enhetliga länder, nationer, av de kungadömen som då fanns. Att då tala om en nationell kultur är ett fortsatt hån mot alla riktiga kulturer där ute. Har vi verkligen inte kommit längre som människor? Nu är det viktigt att skilja på nationalism och rasism, även om de båda förekommer samtidigt i en del fall. Det är vanligare med nationalism och att känna sej stolt över sitt land än rasism och främlingsfientlighet som bara är negativa känslor inför det främmande, det som man upplever som mindre värda människor. När man hyllar ett landslag i någon sport eller någon som gör nåt för samhället är det bra med en form av nationell känsla, en förlängning av provinsialismen. Men inte längre än så i mitt tycke. 

Det är när nationalismen övergår i patriotism, ohämmat hyllande av det egna fäderneslandet på bekostnad av andra länder, som det blir äckligt fult. Man sprider myter om sitt eget land och lögner om andra folk, trots att det i många fall är samma människor som bor i andra länder. Den här sortens nationskänsla är lika farlig som den religiösa känslan för den får fula tankar att frodas i många människor.

Jag återkommer nu till ordet multikultur. Det är en term skapad av folk som inte vet vad det innebär att ha mångfald. För motsatsen till mångfald är inte enfald, såvida inte de som skapade ordet multikultur står för den. För som jag redan sagt är multikultur ett begrepp som alltid funnits och så länge det finns människor med förmåga till kulturellt tänkande kommer att existera. Varje gång en by eller stad uppstår skapas också multikultur. Skilj på detta och det ni kritiserar hos de som kommer hit från andra länder. Det handlar i ert fall om en osäkerhet inför det främmande. Det är naturligt att hysa osäkerhet men normalt är att man accepterar det efter ett tag.

Här ska inflikas att de som kommer hit för att leka skurkar eller på annat vis utnyttja staten har inte här att göra. Det är realism, inget annat. Att bli jagad på riktigt och komma hit för att få skydd har dock all rätt att få vistas här så länge det krävs. Att ge dom husrum är inte för mycket begärt. Vi har gott om utrymme i landet, ett område erkänt sen 1815 och 1905 (det sista årtalet gäller sen vi slapp norrmännen!) och den som tycker annorlunda borde ta sej en ordentlig titt på Sveriges geografi.

Vi borde ha kommit längre i vår utveckling bort från fördomsfullheten och dumheterna med rasism. Än en gång, det finns inga raser inom den mänskliga arten. Bara anpassningar i tid och rum till rådande klimat och mat. Vi är lika mycket värda allihop även om en del ser sej som förmer än andra. Låt dom hållas, de är bara roliga att se på.

Sen får vi förstås inte glömma bort historien och sanningen bakom kulturerna. För sanningen är ju att det inte ens är samma kultur inom ett visst landskap! Det så kallade Sverige är ett konglomerat av många olika folk med otroligt många genetiska och historiska ursprung. De flesta kvinnor i östra Sverige har ett genetiskt ursprung som går tillbaka till Baltikum och södra Östersjöns områden och många män kan spåra sina ursprung till Balkan och Turkiet. Den kulturkrocken var och är inte att leka med. Sug på den!




"Om allt annat slår fel, så lägg skulden på honom som inte talar engelska."

De mest fördomsfulla människorna

De mest fördomsfulla människorna är inte några specifika människor eller ens grupper av människor. Det är du och jag som är de fördomsfulla. Vi har fördomar om allt och alla. De bottnar i rädsla för det okända eller beror på felaktiga uppfattningar om vissa saker. Jag har tidigare sagt att på ett sätt är det bra att ha fördomar för då har man större möjligheter att lära sej något om det man har fördomar för, förutsatt att man är villig att öppna sitt sinne för att ta emot det okända.

Att öppna sej för det okända är som att uppleva en uppenbarelse. Det är nästan religiöst. Ju fler som gör detta desto bättre. Det är en underbar känsla att konfrontera sina rädslor och "vinna". De som inte vill konfrontera det okända kan man ju undra vad det är för fel på dom. Det i sej låter kanske fördomsfullt, att fördomsfulla inte har förmågan att öppna sej, men allt i samhället är fyllt av dolda fördomar. Vi kanske t o m kan ha fördomar mot fördomar?

Men det går inte att komma ifrån, vi är allihop de mest fördomsfulla, du och jag.



"Alla generaliseringar är farliga, även denna"

Religionsfrihet eller religionstvång, vad väljer du?

Med anledning av den här artikeln på Newsmill slänger jag mej återigen in i debatten kring religion, omskärelse och andra traditioner som inte har något stöd nån annanstans än i just traditionerna.

Än en gång visar det sej att så fort någon dristar sej att kritisera en religiös aspekt, i det här fallet omskärelse, dyker det upp såna som till varje pris ska försvara sin religion och anklagar kritikerna för att vara rasister, fördomsfulla eller bara religionshatare. Religionsvurmare världen över klagar på oss kritiker på ett sätt som får dom själva att framstå som martyrer i kampen mot en övermäktig fiende medan det i realiteten är precis tvärtom. De är fulla av fördomar och far i stort sett alltid ut i våldsamma litanior så fort vi vågar öppna våra munnar. De vill tysta oss med samma taktik som man använt ända sen det blev förbjudet att döda oliktänkande, man tar till fula trick som just att anklaga oss för att vara fördomsfulla, rasistiska etc. Hur var det nu med uttryck som "spegeln vanärar sin upphovsman" eller "den som sa't han var't"?

Som jag och många med mej tidigare påpekat är omskärelse ett skönhetsingrepp som på sin höjd har en kosmetisk funktion. Men genom att koppla den till religion får det genast en "högre" betydelse. I artikeln ovan anser författaren att omskärelse är en del av den judiska identiteten, den viktigaste delen t o m. Om detta är den viktigaste delen, varför står det då så lite om omskärelse i bibeln? Jag som trodde att avtalet mellan den brinnande busken och folket var det viktigaste i den religionen.

Förutom detta med omskärelse har en debatt blossat upp kring en dikt skriven av Günter Grass i vilken han anklagar Israel för att vara ett hot mot omgivningen. Han har, i vanlig ordning när det gäller martyrstaten Israel, blivit anklagad för att sprida hat mot judar. I så fall kan även jag bli det för jag menar även att samtliga länder i Mellanöstern är ett hot, inte bara mot omgivningen utan även mot respektive länders befolkning.

Eftersom det inte finns några som helst bevis för att Israels martyrskap har något som helst stöd i historien och arkeologin är det svårt för mej att förstå något av anklagelserna om rasism, fördomsfullhet eller religionshat. Det kan faktiskt ifrågasättas om judar har nåt alls med det forna Israel att göra. Men mer om det en annan gång.



"Det är sådant man med vördnad böjer sin hatt för"

Lördagstankar

Den här omgångens lördagstankar handlar om människors syn på andra människor. Det är ett ämne som tål att diskuteras hur många gånger som helst. Själva den fördomsfulla syn som kommer fram hos de som ogillar, är rädda för eller oresonligt hatar immigranter visar ju bara hur osäkra, okunniga och framför allt hur hopplöst förlorade vissa människor är. Det finns en desperation bland enskilda människor i ett samhälle som upplevs som hotat av utomstående faktorer. Att skylla på utomstående, de som sticker ut, de som ser annorlunda ut är helt naturligt eftersom det ingår i vår genetiska "programmering" att vara på vår vakt mot allt okänt.

Därmed inte sagt att man ska låta denna medfödda ovilja diktera allt man tänker, säger och gör. Det viktiga när man talar om problemen med immigration är som överallt annars att man skiljer på fakta och påståenden. De verkliga problemen med immigration är inte att det kommer folk från andra länder eller att de kommer med andra traditioner och kulturer. Det verkliga problemet är att man klumpar ihop dom allihop utan att se individen i grupperna. Det gör alla. Det krävs verkligen stor integritet och empatisk förmåga att se individen bland dom alla. Alla gör det och vad jag förstått klumpar immigranterna ihop oss också därför att de inte ser individen bland massan.

Vad har dom här att göra? Varför kan de inte ha ordning i sina hemländer? Varför måste de tära på vår ekonomi och ta våra jobb?

Dessa frågor och många fler av den typen är vanliga bland de som ogillar inflyttningen från andra länder (läs: utanför det acceptabla delarna av världen) men om man granskar dom som ställer frågorna så är det ofta människor som är sökare, de som själva vill ha någon form av uppmärksamhet inför sin situation vad den är och består i. Granskar man vad de säger inser man ju snabbt att de gått på myterna om främlingars farlighet, ungefär som varghatet som är av samma typ av oresonlig rädsla. Självklart tär de inflyttade inte på vår ekonomi, tvärtom innebär detta en ökning av den samlade inkomstresursen, dvs skattebasen.

Men påpekar man fördelarna med att ha fler människor i landet får man argumentet om tjuvaktiga och allmänt kriminella grupperingar slängt i ansiktet. Som om detta skulle vara ett giltigt argument? Pyttsan! Visst finns det kriminella element bland immigranter och de är kriminella av ett antal skäl. Det viktigaste är förstås att det samhälle de vuxit upp i sett dom som paria, orena från början. De har således svarat med att leva upp till folks förväntningar att de skulle bli skurkar. Ett annat skäl är ju att Sverige av tradition har varit ett bra land för skurkar, främst då inhemska sådana. Nu är det lite andra tider och skurkarnas barn och barnbarn har blivit etablerade direktörer och annat inom etablissemanget. Nåja, den kängan var kanske väl elak men faktum är att skillnaden mellan en bankrånare och en bankdirektör är sättet de tar ut pengar på. Moralen och etiken har de båda slängt bort för länge sen. Sen om det är en "inhemsk" svensk eller inflyttad sådan hör inte hit. En skurk är en skurk. Det intressanta är att många av de som häver ur sej fördomsfulla och främlingsfientliga ord själva har ett ursprung utanför Norden, främst då bland tyska folk. Detta sagt som en passning till våra kära "renrasiga" svenskar.

Inget jag skriver här innehåller någon lösning på problemet med nysvenskar eller flyktingar och de som ogillar tillskottet till "köttmassan". Det är enbart lite tankar som är ämnade att få folk som läser här att tänka lite extra också. Ta varje individ som den han/hon är och döm henne/honom inte på grundval av hans/hennes utseende eller beteende utan på vad han/hon gör för eller mot dej.

Som avslutning vill jag plantera en extra liten tanke i er alla som läser här. Det tar jorden ca 24 timmar att cirkla runt sin egen axel. Jordens omkrets är 40000 km. Det motsvarar en hastighet på ca 1600 km/h. Har ni då tänkt på hur stark jordens gravitation måste vara för att vi ska stanna kvar här på jorden?


"En främling är en vän du inte lärt känna än"

Striptease i dalaskogarna

Långt upp i nordvästra Dalarna, i Särna för att vara exakt, ska det från och med idag kunna gå att se striptease. En klubb där sådan dans erbjuds öppnar nu och genast har moralpaniken spridits i både bygden och genom antydda ord i medierna. SVT Dalarna rapporterar om det liksom Dalarnas Tidningar och de negativa åsikterna uttrycks klarare i tidningen än på SVTs hemsida. Jag såg inslaget i TV och slogs av att de nog får svårt att få lokalen helt färdig idag till invigningen. Folk som är emot striptease vet nog inte vad det egentligen är. Man kopplar samman det med prostitution och annat, vilket är vad vissa fördomsfulla moralgubbar och dito tanter lyckats få det att verka som.

Jag tror dock inte klubben kommer att existera så speciellt länge. Särna ligger lite avsides jämfört med andra byar i Dalarna. Det är 20 mil ner till Mora och ännu längre till Malung, för att nämna två större orter i någorlunda närhet.

Fullständigt subjektivt och fördomsfullt inlägg

Nu ska här skrivas så elakt och politiskt inkorrekt som jag bara kan skriva. Därmed inte sagt att jag ska hoppa på någon enskild person eller folkgrupp. Det är grupperingar och diverse yrken jag vill åt. När jag talar om grupperingar är det framför allt de som styr i Nordkorea jag tänker på. Egentligen inte bara dom utan de flesta andra jävlar som sitter och tycker att de är nåt bara för att de är politiker. De med Kim Jong-Il i spetsen som sitter på makten i Nordkorea, tror de verkligen innerst inne på det de säger utåt att de jobbar för? Tror de verkligen att deras sätt att styra är bra för hela Nordkorea? Om de gör det är det sannerligen frågan om en verklighetsförnekelse utan dess like, kejsaren är inte bara naken, han är skinnflådd också. Landet är både en konfuciansk teokrati och en nekrokrati där Kim Il-Sung, som dog 1994, fortfarande är landets store ledare. Apoteos, någon?

Inte för att Sydkorea är så mycket bättre. I många år var det landet en militärdiktatur som på många vis var värre än grannen i norr. Den diktaturen avvecklades så för några decennier sen och landet blev en "demokrati". Mutor, övergrepp och annat präglar dock fortfarande sydkoreansk politik. Men det är ett friare land än Nordkorea, det går inte att komma ifrån.

Frågan är om det egentligen finns någon demokrati värd namnet nånstans i världen alls. Visst, det är fint att man får yttra sej i form av val och att ingen kommer och tar en för att man uttrycker sitt tvivel på rådande politik. Men det är ändå ett visst mått av icke-demokrati när man klagar på vissa aspekter av förd politik och får höra från berörda politiker att "vi är förtroendevalda av folket och då får ni acceptera detta". Detta är det största problemet med majoritetsdemokrati. Vissa saker kanske inte ska behandlas av en majoritet utan att man bör söka en så bred överenskommelse som möjligt. Då kanske fler alternativ kan beslutas om samtidigt. Nåväl, det där är ingen hjärtefråga för mej inom de demokratiska frågorna. Det viktiga för mej är att varje människa, varje individ, ska ha rätten att göra sin röst hörd på den politiska arenan utan att politikerna säger som de gör att man bör låta dom göra sitt jobb. De jobbar ju faktiskt på vårt uppdrag.

Den som läser mina inlägg här har kanske förstått att jag inte är nån större beundrare av storpolitik och de stora ideologierna. Allt som förstör för den enskilda individen och sätter käppar i hjulen för allas välfärd och vällevnad hatar jag. Jag sticker inte under stol med att jag gärna ser sånt försvinna på ett för älskare av storvulna ideologier våldsamt vis. Socialism, konservatism och liknande kollektivistiska idéer är gamla mossiga idéer som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Framtiden tillhör de som kan bejaka individuell frihet parad med kooperation. Det hoppas jag åtminstone är fallet. Sen om verkligheten blir så är en annan femma.

Så där värst fördomsfull verkar jag inte ha varit, subjektiv kanske men ingen är objektiv, det bara verkar så.