Kamerahörnan: Kortkriget

Knappt har man kommit in i systemkamerornas värld förrän man blir varse ett krig. Samma sorts krig som rasade på 1990-talet mellan Mac- och windowsanhängare och av liknande typ som på 1950-talet mellan Tommy Steele och Elvis Presley. Systemkameramarknaden är liten men de som tävlar på dess arena är väldigt aggressiva, deras respektive tillskyndare än mer aggressiva och ju djupare man tränger in i konflikten desto konstigare blir det.

I hjärtat av konflikten står marknadens två giganter, Canon och Nikon. De är båda rätt gamla japanska företag med ett långt kunnande inom elektronik. De har kommit att bli det man tänker på när man talar om systemkameror. Det fanns förr även Minolta och liknande märken men när alla gick över till digitalt hängde  inte alla riktigt med utan Minolta gav upp och lierade sej med Sony som sen dess har strävat efter att klå de båda stora.

Vilken av Canon och Nikon som är störst vet jag inte. Canon håller på med så mycket annat också förutom kameror vilket inte Nikon gör. Sony är väl största företaget av alla men de gör ju så mycket mer saker än de andra.

Nu har kriget mellan de olika tillverkarna av kameror tagit ett steg längre. Minneskorten som man lagrar fotona på finns i olika format och det har aldrig lett till nån form av överenskommelse mellan tillverkarna av dessa kort, förmodligen till viss del pga kameratillverkarnas "bråk" sinsemellan. De nya korten på marknaden bara bekräftar detta kalla krig inom kameravärlden. Visst, det är löjligt att man utkämpar ett sånt här krig men det främjar faktiskt teknikforskningen och nya lösningar kommer utan tvivel att se dagens ljus som en följd av detta.

Jag använder en Canon, pga det låga priset kameran hade när jag kom för att köpa en systemkamera. Det hade lika gärna kunnat vara en Nikon eller nåt annat märke. Så petnoga är inte jag när det gäller kameror. Jag har dock förstått att  vad man än väljer för märke så ska det vara en systemkamera. Man har roligare i längden med en sådan jämfört med de trista kompaktkamerorna.




_________________________________________
"There is no conflict!"

Sandlådekriget i Stilla havet

De sprutar vatten på varandra mitt ute på sjön. Det är ett antal småöar som ingen bor på de slåss om. Allt för att man "tror" det finns olja i marken under öarna. Kina, Japan och nu Taiwan leker sandlåda på de stora haven. Kina har en extra stor hink med sej nu medan Japan har ett köpebrev för öarna. De sprutar då vatten på varandra. När ska de eskalera till annat än diväteoxid?

Utöver detta till sjöss leker de sandlåda på land också. De gör sej bara löjliga med sitt fjanteri. Låt öarna vara i fred istället. De klarar sej bra utan att en massa prestigefyllda och stridslystna tuppar visar upp sina nationalistiska kammar för varandra om dom.



"Alla rapporter är inlämnade, livet är nu dokumenterat orättvist."

Tintin och rasismen

Den som anklagar Tintin för rasism är med stor sannolikhet själv fördomsfull, åtminstone kulturfientlig. Med detta påstående menar jag att det är lätt för oss idag och göra oss lustiga, alternativt ondgöra oss, över det som skrevs för 70 år sen eller mer. Med vilken rätt sätter vi oss till doms över något våra far- och morföräldrar hittade på när vi en dag säkerligen kommer att få samma behandling av våra barn och barnbarn? Tintins skapare, Georges Remi (signaturen Hergé), var ingen rasist, långt mindre var han främlingsfientlig. Måhända var han fördomsfull vilket vi alla är och han var definitivt färgad av sin samtid men att kalla "Tintin i Kongo" för rasism är att gå för långt i sin egen fördomsfullhet och okunskap.

Hergé var precis som alla andra författare en samhällsskildrare och betraktare. Det han såg beskrev han i detalj. Många av hans assistenter kom att fortsätta i samma stil. Ska vi kalla Roger Leloup, en av Hergés främsta assistenter, för rasist också för att han skapade en tecknad serie med en japanska i huvudrollen?

Tur att nån tar sitt förnuft till fånga och låter böckerna vara kvar. Kulturen blir ingen kul tur, ej heller kult, med censurivrare överallt.

Dagens foto

Ett foto...

"Mjau!"

Vad är religiösa fundamentalister rädda för?

En tokig man som ska föreställa minister i den pakistanska regeringen utlyser en belöning för den som mördar en filmskapare, galningar världen över som protesterar, plundrar, lynchar och mördar sej fram genom städer och byar av det enda skälet att de ogillar en film. Att de ger sej på varandra när de hatar nåt de aldrig sett är verkligen ett dumhetens tecken. Straff för hädelse utmäts också i dessa länder, som vill kalla sej demokratiska. Saker vi förknippar med fundamentalister i den muslimska världen idag men samma typ av tokerier förekom i västvärlden ända fram till början av 1900-talet. Dumheterna bara flyttar på sej från kontinent till kontinent, som en sorts idiotins stafett.

Oavsett om det rör sej om en djupt troende muslim, kristen eller annan religiös person är det alltid fara å färde när denne öppnar munnen och låter sina religiöst färgade politiska åsikter komma fram. För de åsikter som kommer från religiösa människors sida är oundvikligt färgade av synen på en gudom som styrandes världen och allt som sker där och allt han/hon ser framför sej blir också färgat av religionens heltäckande giftiga färg. Lite mindre om det kommer från en sekulärt troende men ändock finns det där i bakgrunden.

En fundamentalist är en som grundar sina åsikter på just grunden, det ursprungliga och ser det som det allra bästa oavsett vad som händer. Eller rättare sagt, det som de tror är grunden. För i religioner är det sällan som grunden är det som fundamentalister utgår ifrån. Det är väl knappt någon som vet vad grunden i en religion är, annat än att den skapats av en person eller en grupp som velat ändra på nåt.

Förresten, vet ni vad som skiljer en fundamentalist från en som är verkligt opartisk och sensibel? Fundamentalisten vägrar vika en tum från den åsikt han/hon har, även när det bevisats att han/hon har helt fel?

Så vad är då dessa religiösa fundamentalister rädda för egentligen? En enda liten film, en avhoppare från "den rätta tron", äktenskap över gränserna borde inte vara tillräckligt för att reta upp folk på det viset. Det måste vara nåt annat som lurar i bakgrunden. Är de rädda för att det de tror på inte stämmer? Är de rädda för att tappa anseende, makt och influenser i världen? Är de rädda för sitt eget tvivel som gnager inombords i många av dom? Ett tvivel på att religionerna verkligen står för sanningen? Men vad vet jag, arma ateist?





"Our Sofa Seats the Whole Mob and It’s 100% Italian Leather Too!"

Bildsöndag

"/JORDEN är 98% full, skall jag tömma papperskorgen?"

Vad har hänt i den stora stygga världen?

Återigen har migrationsmyndigheterna dabbat sej och visar tydligt hur kallsinniga byråkrater är vilket i sin tur visar hur misslyckad hela den politiken egentligen är när man vill utvisa ett litet barn till "hemlandet" Frankrike av den enkla anledningen att det är där mamman har sitt medborgarskap. Detta trots att flickan är född här och inte känner till något annat än Sverige. Myndigheternas robotar till tjänstemän tycker tydligen ett barnhem i Frankrike är bättre än en familj i Sverige. Så fungerar den kalla, psykopatiska myndighetsvärlden, gott folk. Vi borde ha som i Storbritannien, föds man i Sverige borde man också automatiskt få medborgarskap här.

Ryssarna vet inte vad klockan är efter 28 oktober, eller? I Ryssland kör man rattfulla som överallt annars. Sju personer har fått plikta med sina liv för just ett sånt misslyckat exemplar av den mänskliga arten.

Det finns kanske hopp för folk och fä i Mellanöstern och Nordafrika. Islamisterna kördes igår och idag bort från Libyens näst största stad Benghazi av folket där, trötta som de är på milisgängen som bara tar upp plats i tillvaron under skenet att de skyddar befolkningen. Tänk om de kunde göra så över hela den muslimska världen och införa sekularism på allvar. Religionerna frodas bättre under den sekulära fanan.


Spindlar vill tydligen ha pengar dom med.

Kopia på artikeln ifall DN eller TT upptäcker syftningsfelet i sista meningen.

Men varför man anmäler dom till Arbetsmiljöverket vet jag inte.

Idag är det höstdagjämningen, bara tre månader tills det blir ljusare igen. Kul.

Till sist måste jag bara få visa den här kartan som visar hur pesten drog fram över Europa på 1340-talet och fram mot år 1350. Tryck på pilarna för att se hur sjukdomen spred sej.




"Den medicinska forskningen har gjort så enorma framsteg, att det praktiskt taget inte finns någon frisk människa längre."

Dagens foto

Det regnar ute så jag tänkte ta ett soligt foto som tröst:

"Miljöaktivisten är inte den som säger att floden är smutsig. Aktivisten är den som gör rent i floden."

Vetenskapshörnan: Södra Afrika är vårt urhem

Bushmännen, eller Sanfolket om man så vill, och Khoifolket är två folkslag i södra Afrika som enligt DNA-studier är direkta ättlingar till de folkslag varifrån ALLA människor i hela världen en gång utgick ifrån. Så som dessa ser ut idag såg kanske alla våra förfäder ut en gång för 100,000 år sen. Det verkar som om Khoi och San lämnade de folk som är ursprunget till våra föregångare för just 100,000 år sen och att en vandring norrut påbörjades. Vi kan bara spekulera i vad som orsakade splittringen. Flera kriser på en gång kanske. Matbrist, nåt rituellt som gick fel och några fick skulden, stora stormar som skilde populationer åt. Sen spred sej folken ut över världen och kropparna anpassade sej efter de förhållanden som rådde och fortfarande råder.

Det är här vi kan tala om hudfärgsanpassningar snarare än raser. Hade det rört sej om raser hade vi sett ännu större skillnader mellan kroppsformer och utseenden. Raser är första steget mot en ny art och beror på att individerna inom en art kommit från varandra och börjat utveckla ett flertal anpassningar som leder bort från det gemensamma ursprunget. Hos människan är hudfärgen den enda faktorn och det räcker inte för att vi ska tala om raser. Längdskillnader finns över hela jorden och beror inte på skillnader mellan ursprunget i Afrika och andra platser utan enbart på en anpassning till just den lokalen man bebor.

Dessutom finns det riktigt mörka människor i Australien, södra Indien, Nya Guinea och på Malackahalvön, varav många är mycket mörkare än de flesta i Afrika. Detta är inte resultatet av raser, utan enbart en anpassning som inte lett till nåt sådant. Därmed inte sagt att det kan utvecklas till olika raser. Det får framtiden utvisa. Däremot är vi Homo Sapiens, Homo Neanderthalensis och Denisovanerna mer av raser i förhållande till varandra och vårt gemensamma ursprung. Ras är för övrigt ett ord som från början betyder folkslag och syftar på att man skiljer på folk och folk utan att egentligen tänka på hur de är formade. Man bara ser på andra och säger att de ser annorlunda ut. Det där att man skiljer folk åt för att man tycker sej vara förmer än andra är en sak som växte fram under 1800-talet med först den framväxande vetenskapsdisciplinen biologi i kombination med nationalismen och patriotismen.

Det är alltså anpassningar det handlar om i människans fall, mutationer för att använda ett vetenskapligt ord. Vi är mutanter allihop och ju längre bort från södra Afrika vi kommer desto fler blir mutationerna. Flest är de i Europa och västra Asien där folk tycks ha blandats hej vilt i tiotusentals år. Inom DNA-forskningen talar man om haplogrupper. Det innebär i enklaste ordalag att en grupp människor delar samma mutation som möjliggjort en anpassning till nåt i naturen omkring en, vilket är en haplotyp, och om fler av dessa typer delar samma eller liknande mutationer kallas det för haplogrupp. Man kan följa dessa mutationer bakåt i tiden och se när den eller de uppstod första gången.

Man kan många gånger även se på ett ungefär var mutationen uppstod eftersom mutationerna ofta är kopplade till en viss diet. Det är t ex ca 15,000 år sen vi började äta spannmålsprodukter och då vi vet att vete kommer från den norra delen av Mellanöstern, gränsen mellan Turkiet och Irak, är det lätt att räkna ut att muteringarna som gett oss möjligheten att lättare spjälka vete har uppstått här först. Därifrån kommer då de folkgrupper som först började använda vete och har sen spritt sej över andra områden, förmodligen med kunskapen om vetet, till andra folk som de följaktligen blandats med. De som åt annat förde sina kunskaper vidare och så vidare, och så vidare...

Kontentan är alltså att vi har ett ursprung i Afrika som vi borde vara stolta över. Det är vi sju miljarder ättlingar som överlevde och idag samsas med flera andra djurarter på jorden. Hur länge till vi finns här vet ingen men förmodligen flera tusen år till. Kan vi bara få ner fattigdomen så minskar också populationen världen över. Förhoppningsvis minskar samtidigt fördomarna och de religiösa motsättningarna samtidigt. Jag tror inte sånt var vad de första upptäckarna för 100,000 år sen hade i åtanke när de gav sej ut på sin vandring som skulle ta dom världen över.



"Demokrati innebär att någon i slutändan sitter med Svarte Petter"

Vetenskapshörnan: Svarta fjädrar för våra förfäder

Neandertalarna var uppenbarligen lika fåfänga som vi är idag. De tycks ha prytt sej med fjädrar, svarta fjädrar från kråkor och korpar. En fjäder i hatten, eller i ett pannband. Kanske de hade dom kring midjan under riter som skulle främja jaktlyckan. Kanske fjädrarna symboliserade status inom stammen? Homo Sapiens verkar ha gillat röda nyanser medan Homo Neanderthalensis gillade glänsande svart. Är det därför jag gillar mörkblått då?




"Det ska lille faciet göra"

Religiös särställning är ett hån mot religioner - och mot världen

Mer religion idag. Nu handlar det om den franska tidningen Charlie Hebdo (som i skrivande stund är svår att nå) som i en karikatyr visar att man inte bara gör narr av muslimer utan även judar och därmed visar att ingen står ovanför kritik och löje, inte ens religiösa personer. Naturligtvis blir folk oroliga och det höjs röster för att tysta satiren. Andra ser inte nyttan i att fortsätta göra sej lustig över religiösa personer när det enda som blir resultatet är mer våld.

Bilden ifråga, en gammal muslim i rullstol som skjuts på av en lika gammal jude, är harmlös för vilken sansad människa som helst och har en bifogad pratbubbla i vilken det står i ungefärlig svensk översättning "Skoja inte med oss", vilket alltså syftar på att judar och muslimer mer eller mindre har haft en särställning i västvärlden vad gäller karikatyrer. Man har tvingats gå på tå för att inte förarga dessa religiösa grupper. Trampa inte på minoriteterna, är devisen och religiösa minoriteter är speciellt undantagna från någon form av löje. Vilket bara spär på problemen eftersom det ofta är via humor man lär känna andra grupperingar i samhället.

För mej är alla religiösa grupper som uttrycker hat, hot eller hyser nedsättande åsikter om de som tänker annorlunda än de själva ett hån mot allt som kan kallas religion. De ställer andra religiösa grupper och människor i dålig dager samt utgör ett hot mot alla sansade människor världen över. Detta gäller inte bara kristna, judiska, muslimska grupper utan också hinduiska (där det finns några av de mest fanatiska och inskränkta grupperingar världen skådat) m fl, dvs ALLA grupper som vill bestämma agendan.

Varför har dessa grupper ingen humor? Varför kan de inte acceptera att folk inte tycker som de gör? Varför känner de sej förolämpade för ingenting? Vi bor här i Europa och gör vad vi vill, i enlighet våra länders lagar som tillåter oss att inom rimligheternas gränser yttra oss som vi vill, så då ska inte folk utanför detta politiska område tycka åt oss. Vi ska inte böja oss för er lika lite som ni ska böja er för oss!




"Alla tänker på att förändra världen, men ingen tänker på att ändra sig själv."

Jesus, se nu vad du har gjort!

Jesus var gift, påstår ett papyrusfragment från 300-talet. Som om detta var skvaller av senaste snitt kastar sej tidningarna över historien. Kommer även Vatikanen att göra det?

Jag förstår inte synen på Jesus bland vissa kristna. Är det verkligen så illa att han skulle ha varit gift? Är det tankena att han var "gift" med alla kristna som har rått hela tiden? Det finns inga bevis åt endera hållet, några direkta bevis för nåt som har med Jesus finns egentligen inte alls. Bara att någon predikade för snart 2000 år sen och därigenom fick igång vad som först var en judisk sekt och sen växte till en egen religion.

Var Jesus gift? Ska man tro Google, där orden Jesus married ger 315 miljoner träffar, så kan det vara så. Det står ju egentligen inte mycket originellt i de texter som blev godkända att ingå i NT (nya testamentet). Av  ca 30 texter godkändes 4 som parades ihop med två om Paulus liv, ni vet han som startade kristendomen, och Johannes uppenbarelser, något av det flummigaste som nånsin skrivits i religiös väg. De som inte godkändes förstördes eller gömdes för att sen mer eller mindre glömmas bort. Det bara viskades om dom i många sekler efteråt.

Nog var han väl gängad med någon. Det var alla på den tiden. Den som inte var det var eremit eller tokig. Sån var den gängse traditionen.



"Jag struntar fullkomligen i vem du är. Du ger fasen i att gå omkring här på vattnet när jag fiskar!"

Kamerahörnan: Är fotografi en könsbunden syssla?

Hur är det med den saken? Är det fler av ett visst kön som tar upp en kamera och fotograferar ett motiv. De flesta som delar med sej av tips på Youtube är män men väldigt många är ändå kvinnor så någon större majoritet är det inte. Jag har haft nytta av alla tipsen, oavsett vem det är som stått för dom. Jag skulle dock tro att om genusianerna fick tag på detta ämne skulle man säkert hävda att det är en mansdominerad bransch och tillika hobby. Det är det kanske men det beror nog mer på att kvinnor i gemen inte upptäckt tjusningen med att ta riktiga foton än. Att ta bilder med mobilen är inte att fotografera. Det är ett hån mot allt vad fotografi står för.

En sak är väldigt intressant. Skriver man in sökorden "kvinna som tar ett foto" respektive "man som tar ett foto" i Googles bildsök får man upp bl a bilden jag har överst här idag men det är svårare att få en man i samma situation på bild. Varför då? Är det beroende på att fler män är bakom kameran än framför den? Varför är då de flesta linslusar världen över män och pojkar?

Bilden nedan fick jag när jag skrev in orden "man fotograf" i samma bildsök:

Skriver jag in "kvinna fotograf" får jag fler bilder som visar hur just kvinnor tar foton än när jag skriver in "man fotograf" och får upp män som tar foton. Kör Google med könsdiskriminering? Nu kommer säkert nån att klaga på mitt val av bilder men slå upp Googles bildsök på just de fraser jag har valt och hitta liknande bilder själva.

Nej, jag tror inte fotografering är nåt som speciellt könsbundet. Det är bundet till en viss TYP av människor som är kreativa, nyfikna på världen och vill skildra den på ett sätt som man själv känner sej säker på att bemästra. Att vara fotograf till yrket är krävande för såväl fysiken som psyket. Det kräver en viss typ av människa, oavsett om det är en kvinna eller en man. Att ha det som hobby är också krävande och inte heller där är det könsbundet. Jag säger bara: kvinnor, ut och köp er en riktig kamera! Samma sak gäller för alla män. Glöm bort mobilerna. De är till för att ringa med!



"Yttrandefrihet är en rätt att skriva och tala, inte en plikt."

Lite videor med Status Quo

Jag kommer inte på nåt att skriva om idag så jag länkar till ett antal låtar med Status Quo istället. Först ut Rockin' All Over The World, John Fogertys klassiska rocklåt.

Sen Down Down:

Whatever You Want:

Till sist Caroline, från en spelning i Madrid 1975. Dåligt ljud men energin går det inte att ta miste på:

"Riding on a long blue paper plane..."

Bildsöndag

Lite bilder från mitt valv:

De första tre bilderna är foton jag visat här tidigare. De är skivomslag jag gillar väldigt mycket för att de är så tokroliga. Det översta är verkligen ett praktexemplar. En kille som sitter i ett fält i en blå korgstol och ler lite tvunget mot kameran. Det andra är ett av de löjligaste jag sett; sju personer på en inklippt flotte med en papegoja och fjantiga havsvågor. Det tredje är nästan osmaklig. En jättestor konjakskupa invid en ännu större hög med korv där sås av olika slag har lagts på skivorna.

Det fjärde fotot har jag tagit av en dal i Österrike nära byn Hopfgarten. Året var 1990.




"As I was going to St Ives

I met a man with seven wives

Every wife had seven sacks

Every sack had seven cats

Every cat had seven kits

Kits, cats, sacks, wives.

How many were going to St Ives?"