Bildsöndag

"/JORDEN är 98% full, skall jag tömma papperskorgen?"

Vad har hänt i den stora stygga världen?

Återigen har migrationsmyndigheterna dabbat sej och visar tydligt hur kallsinniga byråkrater är vilket i sin tur visar hur misslyckad hela den politiken egentligen är när man vill utvisa ett litet barn till "hemlandet" Frankrike av den enkla anledningen att det är där mamman har sitt medborgarskap. Detta trots att flickan är född här och inte känner till något annat än Sverige. Myndigheternas robotar till tjänstemän tycker tydligen ett barnhem i Frankrike är bättre än en familj i Sverige. Så fungerar den kalla, psykopatiska myndighetsvärlden, gott folk. Vi borde ha som i Storbritannien, föds man i Sverige borde man också automatiskt få medborgarskap här.

Ryssarna vet inte vad klockan är efter 28 oktober, eller? I Ryssland kör man rattfulla som överallt annars. Sju personer har fått plikta med sina liv för just ett sånt misslyckat exemplar av den mänskliga arten.

Det finns kanske hopp för folk och fä i Mellanöstern och Nordafrika. Islamisterna kördes igår och idag bort från Libyens näst största stad Benghazi av folket där, trötta som de är på milisgängen som bara tar upp plats i tillvaron under skenet att de skyddar befolkningen. Tänk om de kunde göra så över hela den muslimska världen och införa sekularism på allvar. Religionerna frodas bättre under den sekulära fanan.


Spindlar vill tydligen ha pengar dom med.

Kopia på artikeln ifall DN eller TT upptäcker syftningsfelet i sista meningen.

Men varför man anmäler dom till Arbetsmiljöverket vet jag inte.

Idag är det höstdagjämningen, bara tre månader tills det blir ljusare igen. Kul.

Till sist måste jag bara få visa den här kartan som visar hur pesten drog fram över Europa på 1340-talet och fram mot år 1350. Tryck på pilarna för att se hur sjukdomen spred sej.




"Den medicinska forskningen har gjort så enorma framsteg, att det praktiskt taget inte finns någon frisk människa längre."

Dagens foto

Det regnar ute så jag tänkte ta ett soligt foto som tröst:

"Miljöaktivisten är inte den som säger att floden är smutsig. Aktivisten är den som gör rent i floden."

Vetenskapshörnan: Södra Afrika är vårt urhem

Bushmännen, eller Sanfolket om man så vill, och Khoifolket är två folkslag i södra Afrika som enligt DNA-studier är direkta ättlingar till de folkslag varifrån ALLA människor i hela världen en gång utgick ifrån. Så som dessa ser ut idag såg kanske alla våra förfäder ut en gång för 100,000 år sen. Det verkar som om Khoi och San lämnade de folk som är ursprunget till våra föregångare för just 100,000 år sen och att en vandring norrut påbörjades. Vi kan bara spekulera i vad som orsakade splittringen. Flera kriser på en gång kanske. Matbrist, nåt rituellt som gick fel och några fick skulden, stora stormar som skilde populationer åt. Sen spred sej folken ut över världen och kropparna anpassade sej efter de förhållanden som rådde och fortfarande råder.

Det är här vi kan tala om hudfärgsanpassningar snarare än raser. Hade det rört sej om raser hade vi sett ännu större skillnader mellan kroppsformer och utseenden. Raser är första steget mot en ny art och beror på att individerna inom en art kommit från varandra och börjat utveckla ett flertal anpassningar som leder bort från det gemensamma ursprunget. Hos människan är hudfärgen den enda faktorn och det räcker inte för att vi ska tala om raser. Längdskillnader finns över hela jorden och beror inte på skillnader mellan ursprunget i Afrika och andra platser utan enbart på en anpassning till just den lokalen man bebor.

Dessutom finns det riktigt mörka människor i Australien, södra Indien, Nya Guinea och på Malackahalvön, varav många är mycket mörkare än de flesta i Afrika. Detta är inte resultatet av raser, utan enbart en anpassning som inte lett till nåt sådant. Därmed inte sagt att det kan utvecklas till olika raser. Det får framtiden utvisa. Däremot är vi Homo Sapiens, Homo Neanderthalensis och Denisovanerna mer av raser i förhållande till varandra och vårt gemensamma ursprung. Ras är för övrigt ett ord som från början betyder folkslag och syftar på att man skiljer på folk och folk utan att egentligen tänka på hur de är formade. Man bara ser på andra och säger att de ser annorlunda ut. Det där att man skiljer folk åt för att man tycker sej vara förmer än andra är en sak som växte fram under 1800-talet med först den framväxande vetenskapsdisciplinen biologi i kombination med nationalismen och patriotismen.

Det är alltså anpassningar det handlar om i människans fall, mutationer för att använda ett vetenskapligt ord. Vi är mutanter allihop och ju längre bort från södra Afrika vi kommer desto fler blir mutationerna. Flest är de i Europa och västra Asien där folk tycks ha blandats hej vilt i tiotusentals år. Inom DNA-forskningen talar man om haplogrupper. Det innebär i enklaste ordalag att en grupp människor delar samma mutation som möjliggjort en anpassning till nåt i naturen omkring en, vilket är en haplotyp, och om fler av dessa typer delar samma eller liknande mutationer kallas det för haplogrupp. Man kan följa dessa mutationer bakåt i tiden och se när den eller de uppstod första gången.

Man kan många gånger även se på ett ungefär var mutationen uppstod eftersom mutationerna ofta är kopplade till en viss diet. Det är t ex ca 15,000 år sen vi började äta spannmålsprodukter och då vi vet att vete kommer från den norra delen av Mellanöstern, gränsen mellan Turkiet och Irak, är det lätt att räkna ut att muteringarna som gett oss möjligheten att lättare spjälka vete har uppstått här först. Därifrån kommer då de folkgrupper som först började använda vete och har sen spritt sej över andra områden, förmodligen med kunskapen om vetet, till andra folk som de följaktligen blandats med. De som åt annat förde sina kunskaper vidare och så vidare, och så vidare...

Kontentan är alltså att vi har ett ursprung i Afrika som vi borde vara stolta över. Det är vi sju miljarder ättlingar som överlevde och idag samsas med flera andra djurarter på jorden. Hur länge till vi finns här vet ingen men förmodligen flera tusen år till. Kan vi bara få ner fattigdomen så minskar också populationen världen över. Förhoppningsvis minskar samtidigt fördomarna och de religiösa motsättningarna samtidigt. Jag tror inte sånt var vad de första upptäckarna för 100,000 år sen hade i åtanke när de gav sej ut på sin vandring som skulle ta dom världen över.



"Demokrati innebär att någon i slutändan sitter med Svarte Petter"

Vetenskapshörnan: Svarta fjädrar för våra förfäder

Neandertalarna var uppenbarligen lika fåfänga som vi är idag. De tycks ha prytt sej med fjädrar, svarta fjädrar från kråkor och korpar. En fjäder i hatten, eller i ett pannband. Kanske de hade dom kring midjan under riter som skulle främja jaktlyckan. Kanske fjädrarna symboliserade status inom stammen? Homo Sapiens verkar ha gillat röda nyanser medan Homo Neanderthalensis gillade glänsande svart. Är det därför jag gillar mörkblått då?




"Det ska lille faciet göra"

Religiös särställning är ett hån mot religioner - och mot världen

Mer religion idag. Nu handlar det om den franska tidningen Charlie Hebdo (som i skrivande stund är svår att nå) som i en karikatyr visar att man inte bara gör narr av muslimer utan även judar och därmed visar att ingen står ovanför kritik och löje, inte ens religiösa personer. Naturligtvis blir folk oroliga och det höjs röster för att tysta satiren. Andra ser inte nyttan i att fortsätta göra sej lustig över religiösa personer när det enda som blir resultatet är mer våld.

Bilden ifråga, en gammal muslim i rullstol som skjuts på av en lika gammal jude, är harmlös för vilken sansad människa som helst och har en bifogad pratbubbla i vilken det står i ungefärlig svensk översättning "Skoja inte med oss", vilket alltså syftar på att judar och muslimer mer eller mindre har haft en särställning i västvärlden vad gäller karikatyrer. Man har tvingats gå på tå för att inte förarga dessa religiösa grupper. Trampa inte på minoriteterna, är devisen och religiösa minoriteter är speciellt undantagna från någon form av löje. Vilket bara spär på problemen eftersom det ofta är via humor man lär känna andra grupperingar i samhället.

För mej är alla religiösa grupper som uttrycker hat, hot eller hyser nedsättande åsikter om de som tänker annorlunda än de själva ett hån mot allt som kan kallas religion. De ställer andra religiösa grupper och människor i dålig dager samt utgör ett hot mot alla sansade människor världen över. Detta gäller inte bara kristna, judiska, muslimska grupper utan också hinduiska (där det finns några av de mest fanatiska och inskränkta grupperingar världen skådat) m fl, dvs ALLA grupper som vill bestämma agendan.

Varför har dessa grupper ingen humor? Varför kan de inte acceptera att folk inte tycker som de gör? Varför känner de sej förolämpade för ingenting? Vi bor här i Europa och gör vad vi vill, i enlighet våra länders lagar som tillåter oss att inom rimligheternas gränser yttra oss som vi vill, så då ska inte folk utanför detta politiska område tycka åt oss. Vi ska inte böja oss för er lika lite som ni ska böja er för oss!




"Alla tänker på att förändra världen, men ingen tänker på att ändra sig själv."

Jesus, se nu vad du har gjort!

Jesus var gift, påstår ett papyrusfragment från 300-talet. Som om detta var skvaller av senaste snitt kastar sej tidningarna över historien. Kommer även Vatikanen att göra det?

Jag förstår inte synen på Jesus bland vissa kristna. Är det verkligen så illa att han skulle ha varit gift? Är det tankena att han var "gift" med alla kristna som har rått hela tiden? Det finns inga bevis åt endera hållet, några direkta bevis för nåt som har med Jesus finns egentligen inte alls. Bara att någon predikade för snart 2000 år sen och därigenom fick igång vad som först var en judisk sekt och sen växte till en egen religion.

Var Jesus gift? Ska man tro Google, där orden Jesus married ger 315 miljoner träffar, så kan det vara så. Det står ju egentligen inte mycket originellt i de texter som blev godkända att ingå i NT (nya testamentet). Av  ca 30 texter godkändes 4 som parades ihop med två om Paulus liv, ni vet han som startade kristendomen, och Johannes uppenbarelser, något av det flummigaste som nånsin skrivits i religiös väg. De som inte godkändes förstördes eller gömdes för att sen mer eller mindre glömmas bort. Det bara viskades om dom i många sekler efteråt.

Nog var han väl gängad med någon. Det var alla på den tiden. Den som inte var det var eremit eller tokig. Sån var den gängse traditionen.



"Jag struntar fullkomligen i vem du är. Du ger fasen i att gå omkring här på vattnet när jag fiskar!"

Kamerahörnan: Är fotografi en könsbunden syssla?

Hur är det med den saken? Är det fler av ett visst kön som tar upp en kamera och fotograferar ett motiv. De flesta som delar med sej av tips på Youtube är män men väldigt många är ändå kvinnor så någon större majoritet är det inte. Jag har haft nytta av alla tipsen, oavsett vem det är som stått för dom. Jag skulle dock tro att om genusianerna fick tag på detta ämne skulle man säkert hävda att det är en mansdominerad bransch och tillika hobby. Det är det kanske men det beror nog mer på att kvinnor i gemen inte upptäckt tjusningen med att ta riktiga foton än. Att ta bilder med mobilen är inte att fotografera. Det är ett hån mot allt vad fotografi står för.

En sak är väldigt intressant. Skriver man in sökorden "kvinna som tar ett foto" respektive "man som tar ett foto" i Googles bildsök får man upp bl a bilden jag har överst här idag men det är svårare att få en man i samma situation på bild. Varför då? Är det beroende på att fler män är bakom kameran än framför den? Varför är då de flesta linslusar världen över män och pojkar?

Bilden nedan fick jag när jag skrev in orden "man fotograf" i samma bildsök:

Skriver jag in "kvinna fotograf" får jag fler bilder som visar hur just kvinnor tar foton än när jag skriver in "man fotograf" och får upp män som tar foton. Kör Google med könsdiskriminering? Nu kommer säkert nån att klaga på mitt val av bilder men slå upp Googles bildsök på just de fraser jag har valt och hitta liknande bilder själva.

Nej, jag tror inte fotografering är nåt som speciellt könsbundet. Det är bundet till en viss TYP av människor som är kreativa, nyfikna på världen och vill skildra den på ett sätt som man själv känner sej säker på att bemästra. Att vara fotograf till yrket är krävande för såväl fysiken som psyket. Det kräver en viss typ av människa, oavsett om det är en kvinna eller en man. Att ha det som hobby är också krävande och inte heller där är det könsbundet. Jag säger bara: kvinnor, ut och köp er en riktig kamera! Samma sak gäller för alla män. Glöm bort mobilerna. De är till för att ringa med!



"Yttrandefrihet är en rätt att skriva och tala, inte en plikt."

Lite videor med Status Quo

Jag kommer inte på nåt att skriva om idag så jag länkar till ett antal låtar med Status Quo istället. Först ut Rockin' All Over The World, John Fogertys klassiska rocklåt.

Sen Down Down:

Whatever You Want:

Till sist Caroline, från en spelning i Madrid 1975. Dåligt ljud men energin går det inte att ta miste på:

"Riding on a long blue paper plane..."

Bildsöndag

Lite bilder från mitt valv:

De första tre bilderna är foton jag visat här tidigare. De är skivomslag jag gillar väldigt mycket för att de är så tokroliga. Det översta är verkligen ett praktexemplar. En kille som sitter i ett fält i en blå korgstol och ler lite tvunget mot kameran. Det andra är ett av de löjligaste jag sett; sju personer på en inklippt flotte med en papegoja och fjantiga havsvågor. Det tredje är nästan osmaklig. En jättestor konjakskupa invid en ännu större hög med korv där sås av olika slag har lagts på skivorna.

Det fjärde fotot har jag tagit av en dal i Österrike nära byn Hopfgarten. Året var 1990.




"As I was going to St Ives

I met a man with seven wives

Every wife had seven sacks

Every sack had seven cats

Every cat had seven kits

Kits, cats, sacks, wives.

How many were going to St Ives?"

Den gömda och glömda sjukdomen ibland oss

Den största händelsen de senaste dagarna i Sverige har förstås varit händelsen vid Sandsborgs tunnelbanestation där en full man föll ner på spåren, slog sej medvetslös och blev rånad av en annan man som sen helt kallt gick därifrån utan att tala om för vakten att det låg någon på spåren. Denne känslokalle man har nu gripits.

Jag har sett på diverse forum hur man på grund av mannens utseende har farit ut mot folk av ickesvenskt ursprung. Man har som vanligt generaliserat, dragit alla över en kam. Dessa, liksom tidningarna, verkar således ha missat VAD mannen är, nämligen en individ som har ett allvarligt problem med sin personlighet. Det handlar inte om hans etnicitet eller ens var han bor, till viss del handlar det om hur han vuxit upp men det behöver inte alltid ha spelat en roll för det han verkar "lida" av har mer med genetik eller nåt som uppstått under tiden hans mor var gravid med honom att göra. Sen har hans uppväxt haft en del med hans sätt att vara. Har han vuxit upp i fel samhälle, fel familj har denna åkomma förvärrats.

Det handlar om ett problem som de senaste femtio åren burit namnet psykopati. Det har dock aldrig accepterats av psykologer och psykiatriker för det följer inte den mall man satt upp för att lättare känna igen de sjukdomar som orsakats mentalt. Det har således undvikits av ovan nämnda professioner. Samhället i stort har också glömt - och gömt - problemet. Men det går ju inte sin väg. Att vara i stort sett känslokall med megalomani och egocentricitet som enda reella känsloyttringar är de typiska dragen hos personer som har denna åkomma. De manipulerar sin omgivning och struntar totalt i vad andra gör och tycker, såvida dessa inte gör något som stör deras egna planer.

Det finns förstås gradskillnader i helvetet, som man säger. Men det där att psykopater skulle sakna ett samvete är fel. De har ett men det är helt inriktat på att skydda den egna individen, inget annat. Det är därför han flydde scenen så fort han var klar. Han visste mycket väl att han gjort något fel men om han bara kom undan skulle allt ordna sej och han skulle kunna hitta på en förklaring till det som hänt. Förmodligen kommer han att säga att han inte visste varför han hoppade ner och rånade den andre mannen. Men filmen visar klart och tydligt hur han trakasserar den fulle mannen så nog visste han vad han gjorde.

Tur i oturen att det inte var ADHD eller ADD som vår antihjälte hade för då hade det kanske gått riktigt illa. De flesta psykopater är fegisar som inte vågar göra mycket våldsamt själva. De förlitar sej oftast på att andra gör det åt dom. Jag generaliserar förstås men försöker balansera mellan just att dra alla med problem över en kam och det att varje individ är väldigt olik den andra. Det är individen som avgör hur sjukdomen eller åkomman manifesterar sej. Det är därför detta inte är en fråga om etnicitet eller religion, utan en genetisk och social fråga. Det är vårt samhälle som förvärrat hans störning, även om han borde ha förstått själv att hejda sej. Alla individer har ett ansvar för sin egen hjärna och kropp. De som inte tar detta ansvar kan omöjligt sägas vara normala, åkomma eller ej.

Till slut; psykopati är en felaktig term för denna åkomma. Narcissistisk beteendestörning är det ord som använts om fjanten/terroristen i Norge och det betyder ungefär att man bara bryr sej om sej själv. Det skulle passa ganska bra som beteckning på vår spårrånare. Det här i Stockholm och det på Utøya utfördes av liknande personligheter, med den skillnaden att i Norge tog galningen till våld. Det är när psykopater tar till våld som alla andra våldsverkare bleknar i jämförelse. Som tur är sker detta sällan...




"Barn lär sig våld i hemmet."

Kamerahörnan: Varför ska det vara molnigt (nästan) hela tiden?

Jag står i begrepp att köpa en fjärrutlösare för min kamera då jag vill pröva nattfotografering av himlen. Månen har jag klarat av och det är jag ganska nöjd med. Nästa mål är Andromedagalaxen och diverse konstellationer som Orion och Karlavagnen. Men då ska det vara molnfritt. Den här helgen kvittar det om det regnar eller ej eftersom jag inte får fjärrutlösaren förrän vecka 39 men då vill jag ha klar himmel med fina stjärnstråk och det typiska bandet i skyn vi kallar Vintergatan.

Låt oss hoppas på stjärnklara skyar under vecka 39.




"Call me Ishmael"

Innan Sverige blev Sverige: När och var skapades Sverige?

Det är ett inlägg om historia och när Sverige blev Sverige. Det handlar definitivt inte om vad som gör Sverige till Sverige utan när Sverige blev Sverige. Det handlar väldigt mycket om sagor och legender, dvs sådant som en gång hänt men som blivit förändrade av generationers berättande och återberättande. De som idag har tillgång till berättelserna kan inte veta vad eller hur mycket av det är sant. Jag, och en del med mej, anser att det finns en kärna av sanning i det som berättas även om det är svårt att luska ut vad som är sant och vad som lagts till för att göra berättelsen mer spännande.

En episod i allt detta som troligen är sann är den om slaget på Vänerns is mellan två fraktioner där de två ledarna möttes i en för tiden typisk duell. Den nämns i två olika versioner i tre sagor, Beowulf, Ynglingatal och Snorres Ynglingasaga. Det som skiljer dessa berättelser åt är varifrån vissa av personerna kommer. Det som är gemensamt är slaget på isen och att de som vann red hem till Uppsala för att fira segern.

Detta ovan är bara en del av allt det som beskrivs i forna historier som beskriver ett Sverige innan det blev Sverige, det som i Beowulf motsvaras av Sweo rice, Svea rike. För saken är den att det som kallades Svea rike då kan inte ha varit mer än några hundra kvadratkilometer stort, möjligen ett par tusen mot mitten av 500-talet. Resten av den idag svenska delen av den skandinaviska halvön tillhörde andra riken. Dessa riken har på ett eller annat vis gått under och inlemmats i Svea rike, på gott och ont.

Mellan detta femhundratalsrike och nedtecknandet av dess historia i de tre sagorna jag nämnt ovan, plus en hel del andra därtill, är det 700 år som gått och under den perioden har religioner ändrats, kulturella skiftningar ägt rum och allehanda övriga influenser utifrån gjort att livet för folket i Norden ändrats för alltid. För den som följt debatten kring Svearikets vagga från 1980-talet och framåt är det ganska klart att det är är svårt att direkt säga VAR Sveariket först uppkom. Man kan göra det lätt för sej och följa Uppsalaskolans direktiv eller så gör man det lika enkelt för sej på annat håll, ser på den ekonomiska kartan och upptäcker namnet Gamla riket uppe på Kinnekulles sluttningar. Det är lika dumt det som att tro att Sverige uppstod i Uppland.

Sanningen är den att Sverige är en relativt modern skapelse. Dess slutgiltiga form som stat kom först med uppkomsten av Kalmarunionen på 1300-talet, ironiskt nog. Innan denna union, vars syfte var att hindra Hansan från att få totalt herravälde över Östersjöns städer och hamnar, kom till fanns det ett Svea rike men det var en löslig union i sej mellan olika småriken som inte direkt var glada över att det fanns en storkung bland dom som for runt och bestämde över deras, som de såg det, inre angelägenheter. En storkung som dessutom satt på Visingsö i Vättern och höll hov som den värsta frankerkonung, trots att den svenske kungens maktsfär endast sträckte sej från den skånska gränsen i söder till Hälsingland och Ångermanland i norr. Så hade kungarna gjort sen 1000-talet och först med Birger Jarls söner ändrades detta något. Kungamakten blev mer ambulerande än tidigare och alla fick smaka på den regala piskan och moroten.

Det var under 1400-talet, med tyska furstar som Hans (som blev dansk, norsk och svensk unionskung) och riksföreståndare som Engelbrekt som Stockholm kom att bli rikets huvudstad, landets första riktiga fasta säte för makten. Hit kom också parlamentet, Riksdagen, vid samma tid, efter att först ha fört en lika ambulerande tillvaro i Arboga (där allt börjande), Söderköping och Örebro.

Motståndet mot Kalmarunionen var störst bland adeln och borgarna som såg hur all makt och handel koncentrerades till danska områden. Vanligt folk, bänder och bergmän etc. hade egentligen åsikt eftersom de handlade med vem som helst inom unionen. Här föddes alltså en tidig form av nationalism bland adel och borgare gentemot det danska. Att vara svensk på den här tiden var att bevara makten och handeln innanför den svenska gränsen, inget annat. På samma vis blev bönderna i Danmark sura för att svenska varor översköljde den danska marknaden och en tidig nationalism växte fram där med, av motsvarande skäl.

Med folk som Karl Knutsson (Bonde) Sten Sture d ä, Svante Nilsson (Sture) och Sten Sture d y hårdnade motståndet mot unionen under åren 1450-1520. Märk väl att det var riktat mot danska intressen, inte mot danskar eller Danmark i sej. Unionen föll så samman med Gustav Eriksson, han vi idag kallar Vasa. Men det är en annan historia. Jag gav mej ut på den här utvikningen för att visa på hur ungt Sverige är som nation. Som rike är det en annan femma. En helt annan historia.

Vi vet inte hur gammal termen Svea är och vad den kommer ifrån. Svedjebruk och soldyrkan är de vanligaste teorierna och båda äger giltighet eftersom de antyder att riket ifråga har ett mycket gammalt ursprung. En sorts kulttradition grundad i tidig jordbrukarkultur från och med neolitikum (bondestenålder). Former som svi, sve, svo, svia, svio, sui och schwe är vanliga i texter från det att Tacitus i Rom för ca 2000 år sen började skriva om folken norr om Romarriket. Frågan är om vi verkligen har med ett enda rike att göra för vid den här tiden hade hövdingarna och kungarna inte förmågan att hålla så stora riken. Det krävdes stora arméer och väldigt karismatiska ledare uppbackade av ett råd som såg till att hålla såväl arméerna som folket i schack för att vidmakthålla ett stort rike, som t ex Romarriket.

På sin höjd styrde dessa reiks, som de då kallades (inte kungar för det är en sentida term!), över småriken av ungefär samma storlek som dagens kommuner, landskap eller län. Jag vill höja ett allvarets finger gentemot att här tolka in sagornas kungar i dessa småriken, även om det mycket väl kan vara så att kungarna Ane, Aun, Ale och allt vad de hette kan ha existerat och just i något av alla dessa riken. Det som gör det vanskligt att försöka passa in sagornas kungar i det arkeologiska sammanhanget man just nu håller på att gräva fram är månghövdat:

1) Det är så lång tid mellan det att händelserna ska ha ägt rum och då de faktiskt skrevs ner så det har med stor sannolikhet förvanskats så mycket att man inte längre vet vad som är faktiska händelser och överdrifter. Man bevarade minnet av de gamla kungarna genom diverse minnestekniker och det öppnar för att rim i dessa dikter kan ha förvanskat det ytterligare.

2) Som jag tidigare nämnt var ordet man använde för ledaren inte kung. En kung i forngermansk kultur var en kultledare, en som ledde de religiösa sederna. Han satt på livstid men hade ingen reell makt. Ordet kung betyder förresten klanledare eller släktöverhuvud. Reiks och drott var orden för den ledare som hade den riktiga makten och han satt som ordförande vid tinget, det råd som höll i tolkandet av de urgamla lagarna. Det är med stor sannolikhet den religiösa ledaren som nämns i sagorna för i såväl Ynglingasagan som Ynglingatal börjar ätteberättelserna med guden Frej, eller Yngve-Frej som det står. Båda namnen betyder den förste, den främste. Eftersom religionen var viktigare förr än idag, det var religionen som höll samhällena samman, är det kanske inte så konstigt att man kommit ihåg den religiösa ledaren mer än den världsliga. Samtidigt verkar dessa religiösa män varit lika depraverade som vilken medeltida påve som helst. En blev hängd i ett träd när han blev lurad av folk från finnernas land (inte dagens Finland om nån nu trodde det utan förmodligen Värmland eller Dalsland), en annan dödades av en galt, en tredje blev bergtagen av Oden själv och den mest kände av dom, Ingjald illråde, tog livet av sej när han ställdes inför rätta för att ha bränt en massa andra kungar inne vid ett stormöte. Allt detta andas syndafall på något vis, som om kungarna på sätt och vis offrades för att samhället skulle fortsätta leva i välstånd en tid till. Men detta förtigs nästan helt i de nedskrivna texterna. Förklaringen är enkel; det var kristna skribenter och de ville inte att den gamla tron skulle lysa igenom alldeles för mycket för då skulle den läsande publiken sakna den äldre religionen och gå tillbaka till den.

3) Vi ska inte utgå ifrån att det som står skrivet verkligen hände så här. Som jag sa i punkt ett bygger historierna på minnestekniker som går ut på att göra det lättare att komma ihåg händelser och personer. Det gör att man kan tumma på sanningen i många fall vilket i sin tur kan leda lyssnaren på fel spår. Ibland kan det vara rena rama fabrikationerna för att göra händelsen eller personen viktigare och mer dramatisk. Man la väl, precis som idag, in en lite moralisk dimension i berättelsen, nånting om att det gick som det gick för att man inte följde de religiösa reglerna. Då tummar man lite på sanningen för att få in denna moraliska bit. Som Mark Twain sa: Låt inte sanningen komma i vägen för en bra story.

4) Man hade ett mer släktbetonat liv förr av samma typ som förhärskade i vissa delar av Sicilien för ca 100 år sen vilket gjorde att en oförrätt måste hämnas. Därför står det också om alla dessa krig hit och dit. Det var kungens, den religiösa ledaren, uppgift att samla allt folk för att gå i strid, ofta för att hämnas. Det är ett samhälle vi har svårt att förstå vilket också gör det ännu mer svårt att acceptera som varande verkliga händelser.

Som synes är det inte lätt att hitta nån specifik plats där Sverige en gång bildades som rike. Sagorna säger bara på ett ungefär att Västergötland är platsen men exakt var i landskapet är omöjligt att säga nu. Det spelar för övrigt inte så stor roll eftersom det skulle dröja till 1500-talet innan staten Sverige kom till.

Putäll på er, grefvar och baroner!

Varför just DU borde bli politiker (eller varför jag inte kommer att rösta mer)

Bild från Tecknar-Olles hemsida.

Varför klagar vi på våra politiker? Varför gör de inget för just oss?

Två frågor som är giltiga och vars svar inte är så lätta att få fram. Saken är den att vi i alla tider har förknippat politik med maktutövande, inskränkthet och hejdlös byråkrati. Den första aspekten, makt, kommer av det faktum att man som politiker får ta del av Makten och känner då inte längre samma press att följa sina ideal. Den andra beror på tillgången på makt och oförmågan hos de med makt att ta till sej kunskap som går emot makten ideal. Den sistnämnda är resultatet av mötet med just byråkrater och tjänstemän.

Jag kan ta ett exempel på ett beslut som tagits som en följd av alla tre ovan nämnda aspekter; sammanslagningen av landskommunerna till kommuner 1970-71. Det är samtidigt ett exempel på ett beslut som verkligen inte varit lyckat. Det togs för att underlätta ekonomin i småbyarna och ge vissa samhällen en chans att överleva. Men vad det i stället förde med sej var kaos i ekonomin och en känsla av att småbyarna utanför centralorten inte betydde något när ekonomiska beslut skulle tas. "Lösningen" i vissa kommuner var att indela kommunens areal i kommundelsnämnder som svarade inför fullmäktige. Men det ger ändå inte makten tillbaka till småbyarna.

Andra exempel behöver jag inte gå in på så noga, det räcker med att jag nämner dom: Robin Hood-skatten, JAS, försäljning av vapen till Oman som sen fördes vidare till stridande länder. Listan kan göras ännu längre och även om JAS är ett kompetent flygplan visar affärerna kring det inte alls några tecken på kompetens.

Vad gör vi då åt detta? Jo, vi borde satsa själva för att bli politiker, med alla dess förmåner och risker. Det är ju inget yrke så man behöver inte stoltsera med det i sin jobbresumé. Bara att tuta å köra!

Nej, skämt åsido, politik är ett uppdrag för de hågade och ju fler med så bred kunskap om allt i samhället desto bättre. Men det får vara slut på broilertaktiken. Mona Sahlin m fl har lagt beslag på politiken länge nog. Därtill får det vara slut på alla lättledda politiker, de som låter sej styras av lobbyister och företag, dvs speciella frågor som undergräver demokratin och folkets rätt att tillsammans påverka samhällets uppbyggnad.

Det sägs ofta, ibland spydigt, att man får de politiker man förtjänar. Men jag vägrar erkänna att vårt samhälle är så självupptaget, maktfullkomligt, inskränkt och framför allt så oemottagligt för fakta som våra politiker, framför allt på kommunal nivå, är många gånger. Jag vill hellre se de som är politiker som en förlängning av oss själva, en utsträckt arm in i det allra värsta ormboet. Jag hör till dom som aldrig skulle kunna tänka sej att bli politiker. Ändå diskuterar jag det gärna. Jag vill hellre debattera än delta i politiken eftersom jag är övertygad om att politik inte hör ihop med demokrati. Demokrati är folkets röst, politik är maktens röst. Vi väljer politiker, inte för att de ska styra över oss utan för att de ska föra vår talan inför Makten. Makten som i detta fallet är densamma som den samlade kraften hos företag, enskilda personer med ledarförmåga, personer med mycket pengar samt de som av naturen dras till de ovanstående.

I det läget är klantiga och/eller okunniga politiker det värsta vi kan ha. Makten kan vara global, nationell eller lokal. Den är likadan överallt och sitter man på många stolar samtidigt försäkrar man sej om att få som man vill. Man rekryterar ur de egna leden och framställer dom i ett sånt ljus att alla väljare får sina huvuden förvridna. Det är inte demokrati. Det är oligarki i kombination med nepotism. Slå upp orden om ni är osäkra. Vad gäller slå upp har jag från och med nu slagit upp förlovningen med valen i Sverige. Det kommer efter flera års besvikelser över den politiska situationen i landet. Man får hela tiden hör att ens röst gör skillnad men jag upplever det mest som, "tack för din röst, lille vän, nu fortsätter vi i samma stil. Utvecklingen får vänta. Nu ska här regeras!"

För min del resonerar jag ungefär som George Carlin: Jag kan inte klandras eftersom jag inte valt sida i politiken. Jag gör min röst hörd på den arena som passar mej bäst; internet. I ett parlament skulle jag tystas ner, inom kommunfullmäktige skulle jag frysas ut, på gator och torg är det ingen som lyssnar vare sej på mej eller någon annan. Återstår då bara internet där jag skriva vad jag vill utan att någon bryr sej. Men någon lyssnar, det vet jag, för en del av mina inlägg kommenteras.

Vare sej man håller med mej eller inte så gör andra sina röster hörda på samma sätt som jag gör. Det är äkta demokrati. Val är spel för gallerierna. Den riktiga demokratin sker genom dialog mellan olika parter. Man behöver inte komma fram till nån gemensam ståndpunkt, man kan lämna diskussionen lika långt från varandra som man äntrade den, men det viktiga är att man har fått tala med och till varandra. Alla obekväma åsikter ska få komma till tals. Tankeförbud och politisk korrekthet är termer vi borde slå ur hågen.

Rätten att yttra sej om allt och alla är viktigare än något annat som anses vara mänskligt. Den är för mänskliga lagar vad överlevnad och fortplantning är för naturlagarna. Att välja någon till ett politiskt ämbete finner jag mot bakgrund av det jag just sagt riktigt motbjudande då vi väljer representanter som i teorin (endast i teorin, flickor och pojkar!) ska vara ett axplock ur alla samhällsled. Varför sitter det då så många adelspersoner i Riksdagen?



"Folkets välfärd är den yttersta lagen."

Dagens foto

Så här såg det ut från min horisont idag.

"En stad är en stor by där människorna är ensamma tillsammans."