Människan är en djurart bland alla andra och som sådan fantastisk

Lars Bern, för många mest känd som mångårig utvecklare vid Volvo och som vetenskapligt lagd företagare ö h t, har skrivit ett tänkvärt inlägg om oss människor på Newsmill. Framför allt går han till storms mot det som upplevs som människohat från trädkramarnas och miljöfjantarnas sida. Många av de mest insnöade av dessa ser jorden, Tellus, som en levande varelse och oss människor som en infektion. Jag som trodde att religioner var på utdöende i vårt tidevarv.

I hans och Maggies bok "Chill-out" talas det ofta om eco-imperialism, dvs de rika länderna hindrar fattiga länder från att bli rikare genom att förhindra dom från att utvecklas med förevändningen att de inte bör kunna nå samma utvecklingsnivå som vi för då kommer vår planet att gå under. Det verkar vara ett synnerligen cyniskt sätt att se på saker och ting. Bern vill ha bort fattigdomen för det är en del av oss människor att i sämre tider föröka oss för att försäkra sej om framtiden och i fattigare områden sker detta bortom all kontroll. Tar man bort fattigdomen i dessa områden blir det till slut färre födslar och i slutändan blir det en mer normal nivå på antalet människor. Ingen fascism utan ren och skär logik.

Nu är det inte så att jag förordar att vi ska skövla hej vilt med naturens resurser, det är det ingen som vill. Men faktum är att större delen av jordens landyta är fortfarande outnyttjad och den mark som är utnyttjad lider faktiskt inte, åtminstone inte på lång sikt. Den blir urlakad om det är odlingsmark men får den bara vila ett antal år, kanske upp till ett par decennier, blir den bra igen. Vi ser bara till vår egen generation eftersom vi lever såpass kort tid men ser vi tillbaka på hur världen har utvecklats ser vi att vår planet går vidare som om inget hänt trots att vi släppt ut kemikalier och metaller. De integreras på lång sikt tillbaka in i miljön. Det är de omedelbara effekterna på miljön som är farliga liksom de långsiktiga följderna av farliga ämnen som bly och kvicksilver då dessa kan påverka den genetiska utvecklingen hos en lång rad djurarter. Men även dessa effekter neutraliseras till slut eftersom evolutionen går vidare. Det kallas anpassning. Vi ser det inte nu men skulle vi kunna se in flera generationer i framtiden skulle vi se att allt vi gör nu har neutraliserats av utvecklingen. Oljan är ett hot nu men tar vi bort det värsta så kommer resten att reintegreras in i marken igen.

Men här och nu är det som bekymrar miljömupparna, liksom de politiker som köper deras argument. De utgår från att det som sker nu också utan undantag kommer att ske i framtiden, som om evolutionen satts ur spel av vårt moderna samhälle. Men den som vet det minsta om biologi vet att utvecklingen fortsätter vad som än händer. Vi är en del av den och vår evolution driver oss mot allt bättre tänkande och mer avancerad teknik. Vi är en djurart bland alla andra och som sådan fantastisk. Låt oss fortsätta vara det, tillsammans med allt annat på vår jord.

Uppdatering:
Ingemar Nordin har skrivit ett inlägg som berör det jag skrivit ovan.

Tidningarnas alltför ensidiga engagemang i klimatpolitiken

Ska man satsa på en häst eller alla i ett lopp? Har man bara pengar nog ska man förstås satsa på alla hästarna för att på så sätt få in en garanterad vinnare. Så gör inte Svenska Dagbladet enligt Lars Bern, vars artikel på Newsmill visar på att de vetenskapsartiklar som införts i amerikanska tidningar och blivit kritiskt granskade samt godkända för publikation inte har omnämnts en enda gång i SVD eller någon annan tidning i Sverige med nationell spridning. Artiklar som däremot följer den rådande klimatpolitikens normer publiceras utan omsvep. Är det ett medvetet drag av SVD och andra tidningar att välja bort det som kritiserar den rådande klimatpolitiken? Man får i alla fall den uppfattningen av att läsa Berns artikel. Jag ser inget skäl att betvivla hans information eftersom det han skrivit tillsammans med Maggie tidigare behandlat samma dilemma. Man blir hänvisad till bloggar om man ska läsa kritik gentemot den rådande normen, inte bara inom klimathysterin. Inte undra på att Gammelmedia tar till stora släggan och försöker förlöjliga bloggvärlden.

Det har nämligen sagts från mediahåll att bloggarna inte är så stora så att de nås av kreti och pleti men det är ju ändock ett relativt nytt fenomen som växer mer och mer. Bloggar, twitter, SMS och allt vad det heter växer alltmer och information blir tillgängligt för alla och envar utan att vare sej media eller politiker längre har monopol på kunskapen. Jag börjar bli orolig, inte för demokratin för den finns inte, utan för yttrandefrihetens vara. Den kommer säkert att finnas kvar men om man blir tvingad att yttra sej på ett sätt som media vill att man ska yttra sej då är det fara å färde för på den punkten är säkerligen media värre än politikerna. De sistnämnda vill inte gärna ha demokrati men yttrandefriheten struntar de i eftersom protester är nåt man kan ignorera.

Läsvärd artikel om klimatalarmismen

Lars Bern, som jag hänvisat till tidigare då han skrev en artikel i SVD som blev väldigt uppmärksammad utom i TV där man bestämt sej för att ignorera alternativ till "hårdrocks-Per" med sin dumma kokbok ur "klimatvänlig" synvinkel, har skrivit ännu en bra artikel, denna gång publicerad på Newsmill.se. Artikeln har titeln "Hör klimatalarmismens stöveltramp". Han varnar nu för att kritiker gentemot AGW-teorin tystas eller förlöjligas. Den används också som ett medel mot folk som vill ha mer frihet från politiker och företag. Klimathysterin har blivit ett politiskt vapen som gärna används i propagandasyfte i bästa Goebbels-stil.

Detta är terrorism på en nivå som får Israel-Palestina-konflikten att blekna i jämförelse. Visserligen dör fler människor när dessa två terrorstater drabbar samman men klimatalarmismen håller på att bli en rejäl epidemi, eller kanske bättre uttryckt pandemi.

Svar på tal

Härom dagen skrev Lars Bern om sitt tvivel på att människan klarar av att påverka klimatet i den utsträckning som IPCC och bl a Al Gore anser att vi gör. Sen dess har det kommit kritik mot hans ledare. Igår söndag kom så två svar på tal. Det ena var hans egen artikel i SVD, det andra var en snöstorm vars like inte skådats på länge i Östsverige. Man kan undra vad olyckskorparna har att komma med nu när det visar sej att gångna oktober varit den kallaste på över 100 år samt att november hittills bjudit på de lägsta temperaturerna på länge. Är det normalt med snöstormar i november? Ja, det skulle jag vilja påstå. Ovanligt, men normalt.

Den här bloggen sammanfattar Berns artikel rätt bra. Bättre än vad jag själv skulle kunna skriva det.