Vad är ondska?

Maggie frågar på sin blogg: Varifrån kommer ondskan? Svaret är föga överraskande: den kommer från oss människor. Men det svaret har lite av goddag yxskaft över sej och tarvar en vidare förklaring. Ett vidare svar är att ondskan stammar från rädslan för att tappa greppet om det man själv upplever som sin verklighet och att man då i ett försök att bevara den verkligheten begår dåd som man vanligtvis inte skulle göra. Maggie nämner Stanley Milgram och andra världskriget som exempel på hur vanliga människor som helt plötsligt blir monster med oinskränkt makt över liv och död.

Men vad är då ondska? Vi tänker på ondska idag som nåt vi inte kan ta på men ändå finns där, redo att dra nytta av vissa människor. Men så kan man inte tänka eftersom ondska liksom godhet egentligen inte är nån extern intelligens utan är nåt som stammar från en eller flera människor som gör saker. Samtidigt kan man ju fråga sej om en persons ondska inte är en annan persons godhet. Jag är övertygad om att de som bestämde över fångläger i Tyskland och Sovjetunionen trodde att de gjorde mänskligheten en god gärning. Nu vet vi ju att det inte var en god gärning men här kommer en annan psykologisk aspekt in, den om suggestion. Man kan bli, eller göra det på sej själv, hjärntvättad att tro på en viss sak hur lätt som helst. Milgrams experiment tog upp grupptryck och hur lätt man hade att ge sej inför andra människors krav. Suggestion är en aspekt av detta. Se bara på hur sekter och konverteringar till andra religioner fungerar. Böckerna om islam, kristendom, Hare Krishna etc är skrivna på ett sådant sätt att man ska dras in i dom och bli ett med handlingen. Är detta då ondska?

Det beror på hur man ser det. Får inte individen utrymme i en religion är detta sannerligen ondska. Får man inte klä sej hur man vill, äta vad man vill, gå var som helst så är det kanske inte ondska men väl nåt dåligt eftersom pekpinnarna då sätter käppar i hjulen för en utveckling av både sinnet och samhället. Men är man övertygad om att man bör följa budskapet man får från en bok till punkt och pricka kanske man inte ser det som ondska eller ens en dålig handling.

Så ondska är helt och hållet beroende på ens perspektiv på saken. Är en person som dödar en massmördare ond? Är man ond om man rånar en bank eller stjäl från någon annans ficka för att få pengar till sej själv för att få mat för dagen? Är det ondska att gå i krig för att stoppa ett annat land från att förtrycka sina medborgare?

Jag är säker på att vår "vän" i Norge tror att han har gjort en god gärning och att hans lagbrott bara är ett sätt att visa på att ondskan är större än hans gärning. Lika säker är jag på att hans offer anser att han är ond. Han är varken eller. Han är bara ännu ett exempel på hur rädslan för något ogripbart övertar förnuftets roll i hjärnan och förvandlar en normalt smart människa till en paranoid varelse som reagerar på vad han anser vara ett hot med det enda sätt hans nuvarande tillstånd tillåter honom att reagera. En liten människa i en stor värld där världen består av vi och dom. I hans fall väldigt mycket dom.

Ett sant hjältedåd är ett som gör att man kan undvika blodspillan i alla lägen. Men inte ens då är man vare sej god eller ond för jag tror inte på godhet och ondska, bara att man är snäll och stygg, ofta i en och samma person. Godhet och ondska förutsätter att man tror på nåt större än en själv ifråga om intelligens. Ju mer jag ser av världen desto mer övertygad är jag om att bara det man kan se och uppleva med sina egna sinnen är en den enda sanna intelligensen. En extern intelligens, som vissa kallar för en gud, är orimlig eftersom en sådan med all säkerhet skulle ha känt sej tvingad att ingripa på endera sidan i en sån här händelse. Nåt sånt har inte skett, vare sej genom att dödandet omintetgjordes eller att samtliga dog. Allt vi har sett i världen hittills genom världshistorien har kunnat förklaras vetenskapligt på ett eller annat vis.

Dåden på Utöya och i Oslo gjordes möjliga av det faktum att den inre spärr som vanligtvis hindrar oss från att döda och skada artfränder var borta. Det enda han såg framför sej var fiender och dom måste bort till varje pris. Det är inte fråga om en hjärnskada utan helt enkelt att han hjärntvättat sej själv. Han säger själv att han inte vill ha med religioner att göra men just det här att han talar om goda och onda indikerar att han fortfarande är fast i det religiösa tänkandet.

Så, vi har fastslagit att ondska är ett i grunden religiöst begrepp framtaget för att försöka beskriva hur en människa kan begå hemskheter som strider mot hans eller hennes natur. Det handlar egentligen mer om psykologi, vilket ju många religiösa hatar eftersom det hotar deras makt över folk. Samma sak med godhet. Ingen av dessa egenskaper kan fastställas som nåt som har med en människas natur att göra utan är något man upplevs som av omgivningen.

Istället för att vara goda eller onda kan vi väl vara snälla istället. Det räcker gott.

Myten om den allt varmare planeten

Väg i Sydafrika igenkorkad av snö. Det är inte lätt att vara anhängare av AGW-tanken med såna här händelser.

Skulle inte AGW innebära att jordens medeltemperatur skulle bli varmare och att tecknen på detta skulle synas redan nu med torrare klimat lite varstans? Pyttsan!

På södra halvklotet fryser folk just nu ihjäl i en omfattning man tidigare inte sett på mycket länge. Deras vinter är den svåraste sen förra året då den vintern kom som en överraskning för alla som trodde att det skulle bli en mild vinter, pga att man trodde på datormodellerna "experterna" tagit fram. 112 personer har dött av köldrelaterade orsaker bara i Peru sen vintern slog till på allvar för några månader sen. Det är inte bara i Sydamerika detta händer. I Sydafrika har flera samhällen blivit isolerade av massiva snöstormar och vägarna är igenkorkade. Här hemma i Europa har inte heller vår sommar varit nåt att hurra speciellt mycket över. Vanligtvis brukar åtminstone några dagar kunna nå upp till 30 grader men i år har det stannat vid 26-27 grader som mest.

Det ska bli intressant att se hur nästa vinter på vårt halvklot blir. Blir den också bister och hemsk kan vi ordna begravningståg för AGW. Vem skickar blommor till Al Gore?

Myten om det moderna Sverige

Har man foten i det socialistiska tänkandet framstår Sverige genom den moderna historien som en USA-lakej. Har man foten i det borgerliga tänkandet framstår däremot Sverige som rena rama DDR. Sanningen är att Sverige genom historien mer varit i händerna på - Storbritannien. Eller åtminstone är detta en del av sanningen. Sverige har varit allierat med många länder under bordet genom seklerna. Men Storbritannien är det land som varit på tapeten mest de senaste tio decennierna, framför allt vad gäller influenser inom vardagen och kulturen. Musiken är förstås amerikansk men den kom huvudsakligen hit med sjömän från de brittiska öarna. T o m maten är i stor utsträckning engelsk!

Politiker, deras främsta ideologer och andra som styr vill gärna ta åt sej äran av att ha förändrat ett samhälle i grunden men i själva verket sker detta ändå, utan deras "hjälp". Ett samhälle förändras genom influenser, intryck, utifrån och inifrån, inte genom att någon säger att "så här ska det vara för det har jag bestämt". De gånger sånt har skett har det slutat i katastrof (Sovjetunionen, Nazityskland, Kina, Centralafrika etc). Det är acceptabelt förstås att politikerna får ta åt sej äran för de har väl ändå i vissa undantagsfall sett till att intrycken nått samhället i stort.

Det moderna Sverige har tagit intryck från många håll, skolsystemet är rätt likt det amerikanska men även det brittiska. Blandningen av statligt och privat är i mångt och mycket samma system som i Nederländerna och Storbritannien. Men det är när pekpinnarna från olika håll kommer in som det blir problem. Antingen förstatligas det alldeles för snabbt, samma visa med privatiseringen. Såna omvälvningar kan inte tvingas fram genom politiska beslut. Det måste ske gradvis och provas ut innan man gör det. Privatiseringen av Apoteket var ett bra beslut, historiskt sett har privata apotek fungerat bra vid sidan av de offentliga, men det rusades utan att man fick perspektiv på vad som skedde. Det skulle privatiseras för privatiseringens skull. Järnvägen är också ett fiasko men det har det varit ända sen förstatligandet 1938. Egentligen har väl järnvägen aldrig gått bra i vårt land någon längre tidsperiod. Ej heller flyget.

Men det värsta var avregleringen av elmarknaden. Genom det beslut som togs i mitten av 1990-talet (av socialdemokraterna!) skapades på sikt ett oligopol som bara gynnar de som är involverade i just elmarknaden. Dyra och onödiga energiproduktionssätt som t o m är farliga för miljön, trots deras påstådda miljövänlighet. Jag anser personligen att det är just detta oligopol (ja, t o m kartellbildning dristar jag mej att kalla det!) i kombination med klimat- och miljöbluffen som gjort att elmarknaden blivit så dåligt skött. Men att förstatliga allt igen går inte i detta läget. Det skulle inte heller bli bra. Hårdare regleringar är dock välkommet liksom att all onödig fullskalig elproduktion stryps, dvs vind-, bio- och solenergi.

Så går det när politiker ska lägga sej i system som fungerar bra och skyndar på en utveckling som inte behövs. Sen har de mage att skylla på varandra när saker och ting går fel. ALLA politiker bär skulden till vad som än går fel i ett samhälle. Det är vi vanliga medborgare som får lida. Med andra ord, så länge ett samhälle får sköta sej självt utan att politiker, myndigheter, företag och konglomerat, tyckare och tänkare lägger sej i fungerar det rätt bra. Förändringarna sker i lagom snabb takt utan större friktion. Vetenskapliga landvinningar görs utan att politiker och andra utnyttjar dom för propagandistiska ändamål.

Sverige är alltså ett offer för politiska ideologier, precis som många andra länder. Oavsett parti och ideologi har landet körts i botten av dessa klåpare. Ändå fungerar våra länder rätt bra och det beror på att det finns ett inneboende motstånd bland vanligt folk och fä gentemot alltför klåfingriga "experter" och deras implementeringar av ideologier som egentligen bara är utopier. Som ni märker är jag en anhängare av så lite involvering från företag och myndigheter som möjligt. Det offentliga bör i realiteten endast bry sej om att ge oss vård, relevanta lagar, service, varor och tjänster. Enskilt ägande, marker att gå på, byggande och social verksamhet passar bäst om vi får sköta det utan att myndigheter lägger sej i. Det offentligas roll i samhället är mer av en moderators, alltså att se till att det inte går överstyr. På det stora hela fungerar detta perfekt men de ska som sagt vad inte försöka fixa det som redan fungerar.

Så nästa gång någon klagar på att regeringen gjort nåt dumt, tänk då på att resten av parlamentet har del i skulden.

Ignorera förövaren - ge offren all uppmärksamhet

Med tanke på det som hände i Norge i förra veckan kan det vara på sin plats att ta upp en bra sak som Regina Lund har sagt vid ett annat tillfälle, nämligen att förövaren av ett brott helst ska ignoreras medan offret/offren ska få sin plats i solen så att dessa inte glöms bort. Det är nämligen offren som är de viktiga här. Förövaren är den man egentligen bör glömma bort.

Så vilka är då offren för denna onödiga massaker? Jo, helt vanliga människor som hade oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle. Deras politiska hemvist hade med saken att göra men det var nog egentligen inte avgörande för deras öde eftersom förövaren vid tillfället säkerligen drog alla över en kam. Ett av offren, en polis som tjänstgjorde som vakt ute vid lägret på Utöya, var styvbror till Norges kronprinsessa Mette-Marit. Han dog när han skyddade sin 10-årige son. Det kallar jag offervilja och äkta familjekärlek när en far skyddar sin avkomma. Ännu bättre hade förstås varit att vapnet klickat eller varför inte exploderat i förövarens ansikte. Då hade vi sluppit den här tragedin.

En normal människa försöker resonera med sina meningsmotståndare och går inte detta går man sin väg. Detta dåd är ett exempel på hur svaga människor försöker få sina förvrängda röster hörda. Samma sak överallt där vapen används av fega människor som inte vågar stå för det de säger. Detta är inte yttrandefrihet, detta är ett dåd utfört av en representant för en typ av människor som i grunden hatar yttrandefrihet. Offren är hjältar, förövaren är bara ännu i raden av töntar som tror att de är nåt.

Till er som ser såna här dåd som nåt bra, skulle ni gilla att få er familj söndertrasad av en galning som anser sej veta bättre?

Bildsöndag

Dags för ännu ett antal av mina egna fotografier. Håll till godo!

Plutos fjärde måne

Mitt i allt detta hemska i Norge kan det vara kul och väldigt intressant att veta att man genom Hubble har upptäckt att Pluto, vår näst största kända dvärgplanet, har en fjärde måne. Den är väldigt liten (se bilden ovan) vilket gjort att den undgått upptäckt ända fram tills nu. Tills vidare kallas den enbart för P4 (P för Pluto) men den ska ska snart få ett passande namn. Den skulle kunna kallas Hades, om inte detta redan är upptaget bland alla småplaneter och nyupptäckta månar. Jag tänker på Hades eftersom Pluto, rikedomens gud i den grekiska mytologin, hade med döden att göra liksom Karon, färjkarlen över floden Styx som leder till dödsriket där Hades styrde. Kanske Styx också skulle passa som namn på månen.

Extremismens hatiska ansikte

Norge har så drabbats av terrorismens fasor dom också. En extremist med hat i sinnet (vilken extremist har inte det?) har sett till att minst 80 människor mist livet, att tusentals andra fått sina liv förstörda samt att byggnader viktiga för Norges styre förstörts för många månader framöver. Den psykologiska barriären som nu byggts upp hos de som drabbats och som i vissa fall kanske får dom att inte vilja komma tillbaka till sina arbeten i respektive byggnad kommer att sitta i länge än.

Jag har tidigare skrivit om extremism och om hur farlig den kan vara, oavsett politisk eller annan åskådning. Nu har vi bevis för det, på ett ohyggligt sätt. Tro mej, det känns inte bra att ha rätt en sån här dag. Extrema åsikter leder aldrig till något produktivt och många gånger är det tvärtom destruktivt, som i det här fallet. Frågan är nu varför denne extremist valde att ge sej på Arbeiderpartiet som rörelse just nu så kort efter samme extremist skrivit åsikter om islam och muslimer. Var tanken kanske att skrämma Arbeiderpartiet från att fortsätta samarbetet med diverse muslimska rörelser så är den förfelad för alla normala partier har en sån agenda.

Vi får väl se vad Nordens främlingsfientliga rörelser tycker om detta hemska dåd, vars enda resultat kommer att bli att Norge förmodligen blir lika fyllt med paranoia som alla andra länder. Behöver jag nämna att den misstänkte extremisten ser sej som kristen? Jag undrar vad Jesus hade haft att säga om alla som mördar och lemlästar i hans namn. Samma sak med Muhammed och andra figurer som skapat religioner genom tiderna. Utan att dra för stora växlar och att dra alla över en kam så kan jag bara konstatera att ännu har inget bombdåd eller annat hemskt inträffat för att någon sett sej som ateist, agnostiker eller sekulär. Men till syvende och sist handlar det trots allt ändå om en störning i huvudet, en störning som behöver ett alibi. Ofta är religion och/eller politik detta alibi.

Uppdatering: En diskussion om detta hemska på humorsidan Pundit Kitchen utvecklades snabbt till en konstig diskussion om både muslimer, kvinnor som våldtar män och vice versa samt de vanliga påhoppen på varandra.

Vardagsanarkism

Som utlovat kommer här en liten beskrivning av vad jag kallar vardagsanarkism. Jag har googlat uttrycket för jag tyckte det kunde vara på sin plats att se om jag varit först med det eller ej. Det var jag inte men jag tyckte inte om många av de definitioner vissa personer hade gett ordet så jag fortsätter som jag tänkt. Den här definitionen, ej uttalad dock, stämmer dock väl överens med min tanke.

För mej är en vardagsanarkist en person som jävlas med systemet, med de oskrivna lagarna och reglerna, bara för att han/hon kan det. Alla normer och regler som upplevs som störande för en del personer ska antingen brytas mot eller tänjas. Märk väl att det inte handlar om att bryta mot några skrivna lagar och regler men väl tolka dom vidlyftigt i vissa fall. Det handlar om att följa ordet anarki i dess ursprungliga betydelse, nämligen den att det är bäst med så lite styre som möjligt. Ordet är skapat från två grekiska ord: an-, utan + archon, ledare. 

Anarki är inte ett politiskt ställningstagande per sé utan mer ett tillstånd där ett styre saknas, antingen pga krig eller problem vid valproceduren. De som kallar sej anarkister idag är definitivt inte det utan missbrukar ordet å det grövsta. Dessa galningar har lika lite gemensamt med anarki som dagens socialdemokrater har med August Palm. Under korta stunder är faktiskt anarki att föredra framför andra styressätt, framför allt diktatur eller vad jag skulle vilja kalla konsensusstyre, det som råder i många så kallade demokratier idag. Alla är "överens", såväl i vardagen som i politiken, och då måste man följa denna konsensus, vare sej det är korrekt att göra det eller ej.

En vardagsanarkist söker således en väg ut ur denna konsensus genom att lägga små krokben för systemet som byggts upp. Länken ovan är som sagt ett exempel på detta. Ett annat är mer subtilt än så men minst lika störande för systemet, att man ställer sej med ansiktet MOT andra människor i en hiss eller en kö. På nätet är jag "kärringen mot strömmen" genom att jag inte använder dessa förkortningar som internet och mobiltummandet skapat. Ej heller använder jag smileys om inte det redan finns små figurer att sätta in. Våra respektive språk behöver egentligen inte dessa figurer eftersom de redan borde vara såpass emotionellt rika på uttryck.

Vad gör du för att störa systemet?

Torsdagskväll...

Sen oktober förra året har jag skrivit minst ett inlägg varje dygn, mest för att se om det går. Nu har 21 timmar lite drygt på denna torsdag och trots alla dumheter i världen har jag inte hittat nåt värt att skriva om. En bra sak i alla fall har jag läst om. Man har tagit bort Rudolf Hess grav och ska kremera hans kvarlevor. Bra gjort så slipper vi alla gammal- och nynazister som vallfärdat till hans grav. Inte bara det att han var nazist, han var en relativt obetydlig sådan som när det osade katt försökte få britterna att sluta enskild fred så hans land skulle besparas vad som i alla fall hände. Typisk aktion för en opportunist, en feg sådan. Alla odemokratiska människor är fega opportunister förresten.

En av bloggarna som kommenterade detta med gravborttagandet var denna som dessutom påpekade att ordet arier är helt missuppfattat.

En annan händelse är den från Guatemala där ett slukhål bildats under någons säng. Det framgår av artikeln att sådana hål är vanliga i huvudstaden eftersom den är byggd på pimpsten från flera vulkanutbrott. De får verkligen skylla sej själva som bygger på lös mark.

I Stockholm byggs det för fullt och i spåren av detta drar arkeologer fram både det ena och det andra.  Fickur, paraplyer och puderdosor hör till de saker som grävts fram hittills. Man är på tre meters djupi skrivande stund. Frågan är vad man kan tänkas hitta när man kommit ännu lite längre i lagren.

Allt detta läst på en torsdagskväll...

Småpåvar

För ca två veckor sen skrev jag om Bror Duktig-syndromet. Idag vill jag utveckla detta med en släkting, småpåven. Småpåven är en typ av människa, oberoende av kön, klass eller annat, som anser sej veta bäst hur något ska göras eller hur man bäst efterlever de oskrivna lagar som finns överallt på våra arbetsplatser, i hemmet eller ute på gator och torg. En annan definition är att det är en person inom diverse beslutsfattande grenar som uppträder auktoritärt utan att egentligen ha fog för detta beteende. Det är ett beteende som kommer sej av att man antingen har en låg position inom ett företag, en myndighet eller nåt annat i samhället och då gör sej viktigare än man är genom att utnyttja de regler som finns till hands.

Småpåvar kan ofta sätta sej på tvären om man själv skulle uppleva en byråkratisk situation som hopplös och då påtalar detta för småpåven. Då vaknar "småpåveriet" inom henne/honom och en maktkamp mellan byråkrati och realitet kan börja. En variant av småpåvar härskar på kontoren inom en myndighet eller ett företag. Det är den typ som ofta har lite av Bror Duktig i sej också. Här blandas alltså regelboken med ordningsmänniskan och blir till en major med siktet inställt på allt han/hon upplever som brott mot verksamhetens oskrivna regler. Det är oftast en sån som sätter upp lappar om vad som får göras eller inte göras. Kylskåpsdörren är en självskriven plats där småpåven får utlopp för sina fascistoida tendenser. Finns det fler dörrar i pentryt eller i fikarummet så kommer detta också bli ett forum för småpåven.

Utifrån dessa kriterier skulle jag vilja ha läsarens synpunkter och historier om möten med småpåvar och Bror Duktig-personer.

Nästa gång jag skriver om såna här figurer kommer det att handla om vardagsanarkisten.

Några reflektioner över den nya nedskräpningslagen

Den trädde som bekant i kraft nu i juli och innebär dryga böter för den som ertappas med att slänga skräp på marken. Men vissa typer av skräp undantas. Vadan detta hyckleri? Men det är ändå gråzonerna som intresserar mest här. T ex: Om man ställer ifrån sej en burk eller nåt annat på marken i avsikt att plocka upp det igen men glömmer bort att man gjort det, är det då att skräpa ner? Om man tappar nåt som blåser iväg från en och ens chanser att hinna upp eller hitta detta något igen är nästintill noll, är det då att skräpa ner?

Om något ramlar ner på marken utan att någon rört vid det, är då den som stod närmast den skyldige? Hur ska detta efterlevas när farbror blå inte är i närheten, ska den skyldige hållas fast tills rätt myndighetsperson kan uppbådas och skriva ut böterna på 800 kr. Förresten, är det 800 kr per kastat skräp eller är det för alltihop om det är mycket?

Dessa politiker som ständigt kommer med sina grodor. Detta var verkligen en komisk sådan. Vad kan de tänkas hitta på härnäst?

Bildsöndag (på måndagen)

Jag glömde alldeles av bildsöndagen så det får bli en lite hoprafsad samling bilder. Det ska väl gå ändå.

Skurup i maj 1986. Varken spåret eller magasinet i bakgrunden finns kvar på stationen. Spåret är upprivet och magasinet flyttat till ett museum.

Ånglok i Malungsfors nån gång i slutet av 1990-talet. Det är rätt svårt att köra tåg dit idag eftersom spåren på vissa ställen har blivit asfalterade över.

Det molnfoto jag är mest nöjd med. Det är taget i juli 2008.

Dansbandsveckan börjar idag

Dansbandsveckan i Malung är den enda period på året som den här lilla byn långt bortom all civilisation lever upp. En vecka av musik, trängsel och evenemang. Fylla, bråk och dumheter kommer förstås att förekomma. Det är oundvikligt när ca 50 000 personer ska samsas på en liten yta. I skrivande stund är det en timme lite drygt innan festivalen sparkas igång med den årliga dansbandsgalan Guldklaven, en speciell liten festlighet där dansbandsvärldens personligheter får priser i bästa Oscarstil.

Om vi ska tala lite väder så har det inte börjat speciellt bra. Mitt på dagen var det soligt och endast några få moln syntes på himlen. Men allteftersom dagen gick har molnen hopats och för ca en timme sen började det regna. I morgon väntas rejäla mängder. Låt oss hoppas att det mesta håller sej borta från oss här folk har ju kommit från hela landet och andra länder. Fast lite regn har väl skadat någon, eller hur?

Var blev det av medelhavsklimatet?

För några år sen hörde man självsäkra uttalanden från "hårburret" Holmgren i SVT om att vi i framtiden skulle få räkna med mer medelhavsliknande klimat här i Norden med torrare och varmare somrar. Han har sen dess gått vidare från att presentera SMHIs väder i rutan och sprider nu sina irrläror på egen hand. De där varma och torra somrarna väntar vi fortfarande på. Istället regnar det titt som tätt och temperaturen förhåller sej som alla andra år. Någon ökning år för år kan jag då inte märka, ens när jag läser statistiken. Som alltid när det gäller statistik bör man ställa följande frågor: 1) var är termometrarna placerade? 2) hur länge har mätningarna hållit på? 3) hur tolkar man motstridiga uppgifter från termometrar som är placerade inte långt från varandra?

Statistik ska ALLTID tas med en rejäl näve salt. Framför allt gäller detta om siffrorna verkar tala till ens fördel. Gör dom det är det, hur konstigt det än kan låta, nåt som är fel. Kolla, kolla igen och även en gång till. Är det då som det ska kan man presentera sitt material, i sin helhet. Hockeyklubban är ett exempel på icke färdig statistik. Läs bakåt i min blogg ni som aldrig stött på hockeyklubban förut.

För övrigt är grillat godast så släpp ut koldioxiden är ni snälla. Plantorna behöver den och du behöver dina hamburgare och/eller grillade grönsaker. Något medelhavsklimat får vi inte här än på ett tag, såvida vi inte flyttar Norden till Medelhavet vilket förstås är totalt omöjligt. Men, som historien visar, folk härifrån flyttade ju söderut för att uppleva Medelhavet.

Nu kanske någon vän av ordning påpekar att övergången var ämnad för ganska lång sikt och att vi inte kunde förväntas se något förrän om 30-100 år. Mot detta kan följande saker invändas: det borde ha märkts åtminstone något varmare väder om vintrarna och lite torrare somrar. Det borde ha märkts på andra geografiska områden att genomsnittstemperaturen är på väg upp. För det är ju genomsnittet man tittar på, inte den verkliga temperaturen. För vårt klimat spelar det nog inte nån större roll hur temperaturen utvecklas, så länge det inte blir kallare. Förresten, varför är alltid alla såna här prognoser ställda för så oerhört lång tid? Ingen av oss som är vuxna idag kommer ju få uppleva om den är korrekt ställd eller ej. Hittills tyder visserligen allt på att den är fel men det är ju långt kvar. Hårburret talade om detta för snart 10 år sen så det är 20-90 år kvar. Väl mött då, de av oss som lever då. Kan denna blogg läsas då tro?

Avlyssningsskandalen sprider sej till klimatdebattens värld

Nu ni, folket vid The Climate Scam! Nu har ni nåt att bita i. Den som följt den brittiska avlyssningsskandalen där Rupert Murdochs imperium befinner sej i händelsernas centrum på sistone har kunnat följa både det ena och det andra där nu även USA tycks bli involverat. Nu växer det ut en liten gren in i klimatdebattens värld där det visar sej att avlyssning har skett av forskare som haft med climategate-skandalen att göra. Det visar sej att forskare från University of East Anglia velat slå tillbaka mot den svallvåg av kritik som kom efter att material från det universitetets klimatforskningsenhet läckts under 2009.

Det blir bara mer och mer unket inom den delen av vetenskapens värld. Hur ska svensk media tysta ner detta?