1. Forskare som säljer sej till politiker (legal prostitution)
2. För många termiter
3. Mitt favoritlag förlorar hela tiden
4. Den där tjejen jag gillar vill inte veta av mej
5. Såna här listor
6. Krig
7. Fred
8. Självutnämnda experter inom klimatforskningen (dvs alla som uttalar sej i TV, radio och tidningar)
9. För mycket/lite naket i TV
10. Valjakten
11. För många skidturister
12. Det ekologiska jordbruket går inte så bra som beräknat
13. Inte tillräckligt många som talar dialekt
14. Vargarna
15. Putin
16. Obama
17. Politik
18. Grannarna
19. Misslyckandet med kometlandaren
20. Feminism
21. Chauvinism
22. Rasism
23. Främlingsfientlighet
24. Spam
25. Flestvaningar
"Wrong does not cease to be wrong because the majority share in it."
söndag 16 november 2014
lördag 15 november 2014
Dagens bild: Två bilder av samma järnvägskurva
När bilderna är tagna kommer jag inte längre ihåg. Det var av en ren slump jag hittade dom nu när jag letade efter ett tema för Dagens bild. Dom visar i alla fall samma kurva under två olika årstider i Malung, nere vid järnvägen nära älvstranden. Följer man spåret åt det håll fotona är tagna kommer man så småningom till Borlänge, som ligger ca 15 mil bort. För de som oroar sej för så kallat spårspring kan jag lugna er, jag står på övergången till E45:an.
"Ingen är så blind som den som inte vill se"
fredag 14 november 2014
Dagens bild: en skorsten von unten
Sen i somras är denna skorsten nästan det enda som står, eftersom byggnaderna skorstenen tillhör brann ner under två kaotiska dagar i juli. Det här fotot är taget långt innan dess och har varit med på bloggen tidigare.
Jag tar härmed upp min tidigare serie kallad Dagens bild (då kallade jag den Dagens foto) och använder den i de fall jag inte kommer på nåt annat att skriva om. Bilderna kan mycket väl ge nåt ämne att skriva om. Det visar sej.
"The problem with going out drinking with people is when they expect me to talk to them."
torsdag 13 november 2014
Tema fotografering: Din kamera är en idiot
Oavsett vad du har för kamera, proffs eller nybörjare, så är din kamera enbart en själlös låda ägnad att fånga ljus och fästa detta ljus på en ljuskänslig yta. Med andra ord: din kamera är en idiot. Det är du som komponerar fotot, kameran bara hjälper dej åstadkomma bilden. Därför är det viktigt att du inte behandlar den som om den vore lösningen på alla dina problem. Kameran ska vara den apparat som möjliggör dina inre visioner om den perfekta bilden, om det så är en svamp i skogen, en fotomodell eller ett grandiost landskap.
Allt detta har jag blivit alltför medveten om sen jag skaffade min nya kamera. Den är väldigt mycket mer avancerad jämfört med min första systemkamera, och då den är mitt i Canons utbud av kameror vad gäller nivån på icke-professionella systemkameror är den tämligen kompetent och egentligen duger den gott även för professionella fotografer också. Det är väl enbart deras stolthet som förbjuder dom att använda nåt som inte är toppmodellen hos respektive tillverkare.
Nåväl, det är inte för att skoja med proffsfotografer jag skriver här, jag vill påpeka att kameror oavsett märke inte alla gånger sätter gränserna för hur bra bilder man får. Det är man själv som fotograf som gör skillnaden. Man kan sitta med världens mest avancerade kamera och ändå få bilder som får folk att vilja kräkas när de ser på dom, så dåliga är bilderna. Sen finns de såna som får fantastiska bilder med en liten fjantkamera som säljs för en spottstyver. Det är för att man behandlar kameran fel som bilderna blir dåliga.
Visst, med autoinställningen på kameran kommer man långt och man kan få riktigt bra resultat med denna inställning. De första fyrahundra eller så bilderna jag tog med min gamla kamera togs med autoinställningen och de är riktigt bra. Det finns dock tydliga begränsningar, framför allt nattbilder eller på rörliga motiv. Dessa blir sällan bra med autoinställningen. Det finns förinställningar för såna situationer, men egentligen är det bara den manuella inställningen som verkligen kan hantera såna situationer.
Det är här tänkandet hos en själv kommer in. Många kompaktkameror och mobiltelefoners kamerafunktioner gör oss till idioter eftersom de kommer med förinställningar som i verkligheten inte alls ger samma frihet som systemkamerornas manuella inställning ger. Det är dags att ta tillbaka vad kompaktkamerorna och mobiltelefonerna har tagit ifrån oss, nämligen förmågan att ta riktigt bra bilder - och att göra det med hjälp av hjärnan.
Det går till så här: Utse en plats för fotografering, titta på ljusförhållandena och hur ljuset påverkar det du vill plåta, ställ sen in kameran utifrån dessa förhållanden och ta några provbilder. Fortsätt tills du är nöjd. Använd endast förinställningarna om du har ont om tid och inte vill behöva tänka. Men vi bortser från stressen nu och tänker oss att du har all tid i världen (jag, vet James Bond säger så i slutet av en gammal film!) så du har alla möjligheter att leka runt med kameran för att få den där härliga bilden du önskar.
Jag intalar mej själv detta varje gång jag ska göra nåt för egen del, eller för någon annans skull. Jag har börjat förbereda mej på allt tänkbart, även om alla situationer inte kan förutses alla gånger, och har en massa småsaker till hands; jag har en reflektor, en ministudio bestående av fyra pappskivor för att kunna fota småsaker i bästa annonsfotostil, två strandmattor som fungerar som bakgrund för porträttfoto, tre stativ, två kameror, en fjärrutlösare, en hel del minneskort och mycket annat smått och gott. Strandmattorna ska jag på sikt byta mot en riktig bakgrund, svart eller vitt har jag inte bestämt än.
Jag är ingen idiot, men mina kameror får gärna vara det så länge jag kan använda dom för att bli riktigt smart. Någon kompaktkamera eller mobiltelefon kommer jag aldrig mer att använda för riktiga fotouppdrag. Det hoppas jag att ingen annan med självinsikt gör heller. Arrogant javisst, men framför allt pragmatisk och realistisk!
"I follow the Moskva
down to Gorky park,
listening to the wind
of change"
Allt detta har jag blivit alltför medveten om sen jag skaffade min nya kamera. Den är väldigt mycket mer avancerad jämfört med min första systemkamera, och då den är mitt i Canons utbud av kameror vad gäller nivån på icke-professionella systemkameror är den tämligen kompetent och egentligen duger den gott även för professionella fotografer också. Det är väl enbart deras stolthet som förbjuder dom att använda nåt som inte är toppmodellen hos respektive tillverkare.
Nåväl, det är inte för att skoja med proffsfotografer jag skriver här, jag vill påpeka att kameror oavsett märke inte alla gånger sätter gränserna för hur bra bilder man får. Det är man själv som fotograf som gör skillnaden. Man kan sitta med världens mest avancerade kamera och ändå få bilder som får folk att vilja kräkas när de ser på dom, så dåliga är bilderna. Sen finns de såna som får fantastiska bilder med en liten fjantkamera som säljs för en spottstyver. Det är för att man behandlar kameran fel som bilderna blir dåliga.
Visst, med autoinställningen på kameran kommer man långt och man kan få riktigt bra resultat med denna inställning. De första fyrahundra eller så bilderna jag tog med min gamla kamera togs med autoinställningen och de är riktigt bra. Det finns dock tydliga begränsningar, framför allt nattbilder eller på rörliga motiv. Dessa blir sällan bra med autoinställningen. Det finns förinställningar för såna situationer, men egentligen är det bara den manuella inställningen som verkligen kan hantera såna situationer.
Det är här tänkandet hos en själv kommer in. Många kompaktkameror och mobiltelefoners kamerafunktioner gör oss till idioter eftersom de kommer med förinställningar som i verkligheten inte alls ger samma frihet som systemkamerornas manuella inställning ger. Det är dags att ta tillbaka vad kompaktkamerorna och mobiltelefonerna har tagit ifrån oss, nämligen förmågan att ta riktigt bra bilder - och att göra det med hjälp av hjärnan.
Det går till så här: Utse en plats för fotografering, titta på ljusförhållandena och hur ljuset påverkar det du vill plåta, ställ sen in kameran utifrån dessa förhållanden och ta några provbilder. Fortsätt tills du är nöjd. Använd endast förinställningarna om du har ont om tid och inte vill behöva tänka. Men vi bortser från stressen nu och tänker oss att du har all tid i världen (jag, vet James Bond säger så i slutet av en gammal film!) så du har alla möjligheter att leka runt med kameran för att få den där härliga bilden du önskar.
Jag intalar mej själv detta varje gång jag ska göra nåt för egen del, eller för någon annans skull. Jag har börjat förbereda mej på allt tänkbart, även om alla situationer inte kan förutses alla gånger, och har en massa småsaker till hands; jag har en reflektor, en ministudio bestående av fyra pappskivor för att kunna fota småsaker i bästa annonsfotostil, två strandmattor som fungerar som bakgrund för porträttfoto, tre stativ, två kameror, en fjärrutlösare, en hel del minneskort och mycket annat smått och gott. Strandmattorna ska jag på sikt byta mot en riktig bakgrund, svart eller vitt har jag inte bestämt än.
Jag är ingen idiot, men mina kameror får gärna vara det så länge jag kan använda dom för att bli riktigt smart. Någon kompaktkamera eller mobiltelefon kommer jag aldrig mer att använda för riktiga fotouppdrag. Det hoppas jag att ingen annan med självinsikt gör heller. Arrogant javisst, men framför allt pragmatisk och realistisk!
"I follow the Moskva
down to Gorky park,
listening to the wind
of change"
onsdag 12 november 2014
Dumheter världen över
Migrationsverket gör som många andra myndigheter, använder sej av så billig arbetskraft som möjligt för att slippa göra jobbet själva. Resultatet? Total pannkaka av alltihop när folk utvisas på grund av ljugande, taffliga charlataner som jobbar för ett privat företag som borde synas ordentligt i sömmarna. Hur skulle det se ut om valda delar av polisens arbete skedde av konsulter som ljuger och klantar sej hela tiden? Vänta nu, det händer ju!
Vårdpersonal kan få slippa utföra aborter med hänvisning till samvetsfrihet. Det har landstinget i Kronoberg bestämt efter förslag från Kristdemokraterna. Det handlar alltså om vår "vän" religionen igen. Har man religiöst motiverad moral inbakad i sej ska man alltså slippa utföra aborter. Då tycker jag också man ska sluta vara vårdpersonal över huvud taget, för all sorts vård som hjälper andra människor att må bättre är att går före att välja vad som är bra för vårdgivaren.
Kina sätter upp klimatmål. Ha ha ha! Inte nog med att orden Kina och klimatmål förekommer i samma mening, vilket i sej är löjeväckande, hela tanken med klimatmål är så dålig att man bara undrar vem som vinner på detta organiserade lurendrejeri. Man blir bara trött av att läsa sånt här. Sätta ett orimligt mål för att förhindra något vi inte kan påverka, enbart för att vissa människors samveten ska stillas.
"Is fearr Gaeilge briste,
na Béarla cliste"
Vårdpersonal kan få slippa utföra aborter med hänvisning till samvetsfrihet. Det har landstinget i Kronoberg bestämt efter förslag från Kristdemokraterna. Det handlar alltså om vår "vän" religionen igen. Har man religiöst motiverad moral inbakad i sej ska man alltså slippa utföra aborter. Då tycker jag också man ska sluta vara vårdpersonal över huvud taget, för all sorts vård som hjälper andra människor att må bättre är att går före att välja vad som är bra för vårdgivaren.
Kina sätter upp klimatmål. Ha ha ha! Inte nog med att orden Kina och klimatmål förekommer i samma mening, vilket i sej är löjeväckande, hela tanken med klimatmål är så dålig att man bara undrar vem som vinner på detta organiserade lurendrejeri. Man blir bara trött av att läsa sånt här. Sätta ett orimligt mål för att förhindra något vi inte kan påverka, enbart för att vissa människors samveten ska stillas.
"Is fearr Gaeilge briste,
na Béarla cliste"
tisdag 11 november 2014
Till minne av alla som offrat sina liv
Idag är det 96 år sen vapenstillestånd utlystes i det som skulle komma att kallas Första världskriget. Det var äntligen slut på fyra års slakt och missbruk av den mänskliga arten, övergreppen på civilbefolkningen och det var definitivt slut på 1800-talets värderingar. Aldrig mer skulle krig utkämpas, sade man. Föga anade de som yttrade dessa ord att det skulle komma ett ännu värre krig.
Men idag är det den stora minnesdagen, dagen då vi minns alla de som offrade sej, och offrades, för storvulna strategers skull, såna strateger som drömde om att erövra varandras stora städer och vinna kriget till varje pris. Priset blev högt, alldeles för högt, och det är skrämmande att veta att man fortfarande har såna människor på höga poster i samhället.
Vi har arméer för att avskräcka från krig, inte för att starta dom. Man kan fråga sej förstås varför vi har arméer över huvud taget men nog måste vi kunna försvara oss organiserat på ett eller annat vis, gentemot aggressiva grupperingar av diverse slag. Men ju mindre länder vi behöver försvara desto bättre. De stora imperiernas tid måste ta slut nån gång så det vore bra om vi gick tillbaka till mindre territorier.
Krig orsakas av en kombination av frustration, missförstånd, ilska, korttänkthet och missriktad lojalitet. Som sagts länge är sanningen det första offret i ett krig. Vänskapen är det andra och humaniteten det tredje. Låt oss nu minnas de som dog på grund av dessa dumheter.
"Krig är organiserat mord och ingenting annat"
Men idag är det den stora minnesdagen, dagen då vi minns alla de som offrade sej, och offrades, för storvulna strategers skull, såna strateger som drömde om att erövra varandras stora städer och vinna kriget till varje pris. Priset blev högt, alldeles för högt, och det är skrämmande att veta att man fortfarande har såna människor på höga poster i samhället.
Vi har arméer för att avskräcka från krig, inte för att starta dom. Man kan fråga sej förstås varför vi har arméer över huvud taget men nog måste vi kunna försvara oss organiserat på ett eller annat vis, gentemot aggressiva grupperingar av diverse slag. Men ju mindre länder vi behöver försvara desto bättre. De stora imperiernas tid måste ta slut nån gång så det vore bra om vi gick tillbaka till mindre territorier.
Krig orsakas av en kombination av frustration, missförstånd, ilska, korttänkthet och missriktad lojalitet. Som sagts länge är sanningen det första offret i ett krig. Vänskapen är det andra och humaniteten det tredje. Låt oss nu minnas de som dog på grund av dessa dumheter.
"Krig är organiserat mord och ingenting annat"
måndag 10 november 2014
Lite mer om historiciteten hos Jesus och andra profeter
![]() |
| Bäddarna här får symbolisera treenigheten, det vanligaste talet i alla religioner världen över. |
Det är dock svårt att helt motbevisa texterna. Berättelserna är inte gripna ur luften någon av dom. Möjligen kan det handla om en muntlig tradition om en person som blandats ihop med en annan, och när tiden var mogen sattes berättelserna samman till en större religiös kontext som blev till nya religioner. Man ska nog ändå ta texterna med hela händer med salt. Ingen av dom är utan misstag. Grava misstag till och med.
Detta om något gäller för Moses, den man som ska ha lagt grunden för judendomen långt tillbaka i en grå forntid. Hela berättelsen om hans liv, vandringen i öknen med tusentals andra och annat intressant, är inte tillräckligt övertygande för att man ska tro på hans historicitet. Däremot kan hela berättelsen hysa en kärna av sanning, en tradition som går tillbaka på nån viss historisk händelse som sen förvanskats i legendform, som så ofta sker när händelser återges i folkmun. Vi människor gillar ju att dramatisera saker så det har säkert överdrivits både en och annan gång vid lägereldarna om vad som än skedde i Egypten.
Låt oss nu titta lite närmare på den "västerländska" profeten, Jesus. Det är inte mycket som talar för hans historicitet. Nedanstående är en repris från 1 december 2013, och den handlade då specifikt om Jesus sista dagar i livet. Jag har repriserat den tidigare men jag tycker inte att jag riktigt har fått med allt som jag tycker att jag borde fått med, så jag har nu fyllt ut den med den information jag borde skrivit dit från början. Texten är också reviderad så att den inte direkt är kopplad till julen och hans sista dagar enbart, vilket den var från början.
Frågor som bör kunna besvaras rörande Jesus historicitet
Alla som är bokstavstrogna eller inte tänker tillräckligt långt bör kunna svara på dessa frågor:1. Varför nämns ingen enskild upprorsmakare med namnet Jesus i de historiska annaler från den tiden då Pontius Pilatus var ståthållare i Jerusalem och Caesarea? Många uppror från judars och andra folks sida i trakten finns beskrivna och en del av ledarna finns nämnda, men ingen med det namnet finns med. Pontius Pilatus nämner visserligen ingen vid namn ur den folkmassa han retade upp med sina dekret och handlingar, men Jesus nämns som så stor i evangelierna att man tycker att Pilatus borde ha nämnt honom.
2. Varför dog Jesus så fort på korset? Det tog bara mellan sex och nio timmar (beroende på evangelium) för honom att dö. Det är väldigt kort tid, med tanke på att en korsfästelse var en utdragen och plågsam avrättningsmetod där många kunde hänga kvar i flera dagar, ingen kortare tid än minst ett dygn. Inget som finns skrivet om Jesus tyder på att hans allmänna hälsotillstånd skulle gjort honom svagare än någon annan som dömts till korsfästelse. Jag ställer frågan för det är suspekt att han dör så fort. Han bad om något att dricka, fick vin i en svamp som han sög från. Därefter skrek han till och var död. Antingen blev han förgiftad så han dog i förtid, eller så blev han sövd och sen bortförd i all tysthet.
3. Det lilla som finns skrivet om Pontius Pilatus verkar inte tyda på att han var en person som skulle tveka att döma någon om han misstänkte att denne kunde orsaka uppror. Det kallas kort och gott att inte lägga fingrarna mellan. Varför skulle han då drabbas av tvekan inför en enda liten bråkmakare bara för att sen döma honom till spikas upp på ett kors? Han skulle lätt ha kunnat släppa Jesus till massorna utanför sitt residens, låta dom lyncha honom och sen skingra massorna. Men eftersom någon Jesus inte nämns i samband med den verklige Pilatus är det svårt att se hur detta skulle ha kunnat ske.
4. Inte heller den verklige Kaifas (Kajafas) nämns i samband med någon med namnet Jesus. Han var överstepräst för det judiska templet i Jerusalem och beskrivs av samtiden som rättvis men girig, överlägsen men inte elak. Någon Jesus nämns inte samtidigt med honom, som sagt. Kaifas tillsattes år 18 av Valerius Gratus, som var ståthållare i Jerusalem till år 26, då han efterträddes av Pilatus. Pilatus och Kaifas avsattes båda av överståthållaren Lucius Vitellius åren 36-37 då de inte kunde hålla ordning i Jerusalem. Ingen Jesus nämns i samband med denna oordning.
5. Paulus liv är intressant i detta läge. Han kommer från ingenstans, säger sej ha förföljt kristna men blev omvänd tio år efter Jesus död strax utanför Damaskus. I övrigt säger han ingenting om Jesus liv som det presenteras i evangelierna. Det är som om han inget vet om Jesus liv. Ändå predikar han vitt och brett om honom. Om nu Paulus säger sej komma och verka i Jesu namn, varför verkar då en situation där Paulus själv är involverad i Jerusalem vara rena rama plagiatet av det som hände Jesus i Jerusalem? Nämligen att han blir förd inför ståthållaren i Caesarea, Felix Festus, och utfrågad om han är den som stör friden i Jerusalem under påsken. Han lyckas sen fly genom att övertyga ståthållaren om att han inte är denna fridstörare. Mycket av det som står där liknar det som skrivs om Jesus. Allt detta står i Apostlagärningarna. Bara att läsa.
6. Om nu Jesus ska ha verkat för ca 1980 år sen, varför finns inga bevis för en kristen kongregation förrän närmare 70 år senare, alltså för 1900 år sen? Det borde ju ha gett mer återklang i samtiden, för det var inte förrän på 100-talet som romarna fick för sej att de kristna var ett hot och förbjöd dom att verka öppet. Denna kristna församling verkar ha byggts upp av följare till Paulus, bland andra Lukas. Men Paulus historicitet verkar också vara ifrågasatt så hur ska vi tolka denna uppgift om en tidig kristen församling?
7. De allra flesta våldsamma händelser i den här trakten ägde rum före Jesu födelse samt under decennierna strax före det stora upproret mot romarna som började år 66 och sen kom att vara i fyra år innan hela staden Jerusalem brändes ner av romarna. Just perioden innan Pontius Pilatus börjar bråka är den lugnaste i trakten på länge. Alla de oroligheter som drabbar trakten och som beskrivs i de fyra evangelierna verkar hända EFTER Pontius Pilatus slutat sin period som ståthållare. Åtminstone enligt de skrivna källor som beskriver perioden och som är någorlunda samtida. Har man flyttat på händelserna i tid och varför?
8. Apollonius (även Apollonios) av Tyana, där har vi en figur vid borde titta närmare på. Han var en filosof verksam i ungefär samma område som både Paulus och Jesus och vid samma tid. Hans verksamhet liknade det båda höll på med och hans läror påminde om bådas läror. Hans historicitet är svag, men det finns någorlunda samtida omnämnanden av en kringvandrande asket som visserligen sällan eller aldrig nämndes vid namn under hans livstid, men som många anser vara Apollonius. Kolla upp honom. Det finns dom som anser att Apollonius var den verklige Jesus.
Vad tycks? Mot bakgrund av dessa åtta punkter är det svårt för mej i alla fall att se att Jesus kan ha existerat. Faktum är att jag tvivlar starkt på att någondera profeten ska ha kunnat existera. Kanske sju punkter (eller hur många det nu krävs) ska sättas upp nån gång i framtiden för respektive profet.
"Long live the king of France!"
Etiketter:
historia,
historicitet,
källkritik,
religion,
religionskritik
söndag 9 november 2014
Tema vetenskap: Nu talar Karin Bojs förnuftigt igen
Jag håller med Karin Bojs här. Det är fel att stänga inne fullt friska människor bara för att de kommer direkt från sjukdomshärjade områden. Finns det inga tecken på sjukdom ska man inte heller stänga inne dom. Ebola smittar inte så lätt som man skulle kunna tro. Det är inte som förkylningsviruset, som kan smitta från flera meters avstånd genom att följa med luftströmmarna och överleva flera minuter där. Ebola smittar genom svett, saliv och blod så man bör vara försiktig med sånt. Däremot klarar det tydligen inte luften lika bra.
Vi bör, som Bojs skriver, hylla dessa människor som gör så uppoffrande saker för andra människor, och vi bör vara på plats och behandla de sjuka, inte bara för deras skull, utan för vår egen också. Det finns en egocentrisk dimension här. Behandlar vi de sjuka i Västafrika slipper vi drabbas lika hårt här i Europa och Asien. Skicka materiel, personal och se till att utbilda folk på plats så att nästa epidemi inte blir lika fruktansvärd.
Vi behöver hjälpa andra människor enligt metoden "ge en man en fisk så har han mat för dagen, visa honom hur man fiskar så har han mat för resten av livet". Utbildning, undervisning och undanröjande av traditionalister av typen Al Shabaab och Boko Haram är de viktigaste målen för dagens Afrika. Samma sak gäller Mellanöstern.
Därför är det fel att stänga in våra hjältar när de kommer tillbaka från sitt heroiska värv. Det sänder fel sorts signaler till Tredje världen.
"Laptop - eller bärbar dator? Smartphone - eller smart mobil? Ipad - eller läsplatta?"
Vi bör, som Bojs skriver, hylla dessa människor som gör så uppoffrande saker för andra människor, och vi bör vara på plats och behandla de sjuka, inte bara för deras skull, utan för vår egen också. Det finns en egocentrisk dimension här. Behandlar vi de sjuka i Västafrika slipper vi drabbas lika hårt här i Europa och Asien. Skicka materiel, personal och se till att utbilda folk på plats så att nästa epidemi inte blir lika fruktansvärd.
Vi behöver hjälpa andra människor enligt metoden "ge en man en fisk så har han mat för dagen, visa honom hur man fiskar så har han mat för resten av livet". Utbildning, undervisning och undanröjande av traditionalister av typen Al Shabaab och Boko Haram är de viktigaste målen för dagens Afrika. Samma sak gäller Mellanöstern.
Därför är det fel att stänga in våra hjältar när de kommer tillbaka från sitt heroiska värv. Det sänder fel sorts signaler till Tredje världen.
"Laptop - eller bärbar dator? Smartphone - eller smart mobil? Ipad - eller läsplatta?"
lördag 8 november 2014
Vad är problemet med tiggeri?
Jag ser dom då och då, sittandes där i ett hörn eller längs en gata där jäktat folk rusar fram. De bara sitter där med sina burkar, mössor eller annat för att få en slant. Man skulle kunna tro att man flyttats tillbaks i tiden till 1900-talets början, men det är 2014. Första gången jag stötte på tiggare var i Lund 1995. Sen dess har de blivit vanligare i stadsbilden. Mej stör de inte, jag har till och med slutat känna medlidande eftersom det finns andra sätt att få pengar på för dessa människor. Jag talar inte om prostitution eller knarkhandel, utan om städjobb, budverksamhet och liknande arbeten. Men skulle deras ledare gå med på detta?
Jag misstänker att det moderna tiggeriet är till för att skaffa pengar till någon som styr det hela. Jag är förstås inte ensam om denna misstanke så det bästa vi kan göra är att helt enkelt ignorera dom, eller lägga gummiankor i deras burkar. Faktiskt är inte tiggarna som sådana en grupp man ska bry sej om. Bara gå rätt förbi dom, känn inget styng i hjärtat för att dom ser hemska ut, hys ingen sympati för dom, eftersom de förmodligen inte är äkta i sin situation. Se på uteliggarna. De gör inte så (i alla fall ingen jag stött på) utan de håller sej borta från såna situationer. Snarare går de till stadsmissionen eller frälsis för att få en bit mat och lite värme.
De enda människor med en mössa framför sej jag kan tänka mej ge pengar till är gatumusikanter. Det skulle de kunna göra. Ställ upp ett gäng rumäner, för att ta ett exempel på vanliga nationaliteter som tigger här i Sverige, som spelar folkmusik från deras region av Balkan så vi får höra lite dakisk* folkmusik. Det är hederligare och ger nog bättre respons. Vad tror ni andra om det?
*Dakisk syftar på dakerna, ett indoeuropeiskt folk i dagens Rumänien som talade ett språk rätt likt dagens rumänska, fast utan de romanska inslagen.
"Vad skulle hända om man anlitade två privatdetektiver att följa efter varandra?"
Jag misstänker att det moderna tiggeriet är till för att skaffa pengar till någon som styr det hela. Jag är förstås inte ensam om denna misstanke så det bästa vi kan göra är att helt enkelt ignorera dom, eller lägga gummiankor i deras burkar. Faktiskt är inte tiggarna som sådana en grupp man ska bry sej om. Bara gå rätt förbi dom, känn inget styng i hjärtat för att dom ser hemska ut, hys ingen sympati för dom, eftersom de förmodligen inte är äkta i sin situation. Se på uteliggarna. De gör inte så (i alla fall ingen jag stött på) utan de håller sej borta från såna situationer. Snarare går de till stadsmissionen eller frälsis för att få en bit mat och lite värme.
De enda människor med en mössa framför sej jag kan tänka mej ge pengar till är gatumusikanter. Det skulle de kunna göra. Ställ upp ett gäng rumäner, för att ta ett exempel på vanliga nationaliteter som tigger här i Sverige, som spelar folkmusik från deras region av Balkan så vi får höra lite dakisk* folkmusik. Det är hederligare och ger nog bättre respons. Vad tror ni andra om det?
*Dakisk syftar på dakerna, ett indoeuropeiskt folk i dagens Rumänien som talade ett språk rätt likt dagens rumänska, fast utan de romanska inslagen.
"Vad skulle hända om man anlitade två privatdetektiver att följa efter varandra?"
Etiketter:
ideologi,
nedmontering av samhället,
politik,
samhälle,
samhällskritik
fredag 7 november 2014
I backspegeln: Miljöpartiet behöver en reality check
Skrivkrampen fortsätter. Därför får det bli ett inlägg från 2012 idag med. Lika aktuellt idag som då:
"Jorden anropar Miljöpartiets medlemmar, kom ner från era fluffiga små rosa moln och se världen för vad den verkligen är."
Att ledningen inom Miljöpartiet inte vill se verkligheten kring klimatfrågan i vitögat framgår med all önskvärd tydlighet av denna debattartikel i SVD. Det är samma gamla vanliga svada om hur illa det kommer gå för världen om vi fortsätter med utsläppen av koldioxid och annat som dessa alarmister bestämt sej för är farligt och som måste bekämpas till varje pris. En sak har dock MP rätt i och det fastslås klart och tydligt på första parkett i artikeln: "Klimatfrågan är relativt enkel – det handlar om politik."
För visst handlar det om politik och inget annat. Någon vetenskap har inte berört klimatfrågan det senaste decenniet, i alla fall ingen vetenskap som har med fysik, meteorologi eller kosmologi att göra. Däremot har filosofi, politisk vetenskap och propagandakunskap kommit väl till pass. Ni vet, sånt där som sällan berör realiteterna omkring oss alla utan mer har med alarmism, skrämselhickor och makthunger att göra.
En fråga jag ställer mej hela tiden under läsandet av artikeln är denna: Vilka har utfrågats i den enkät man hänvisar till om huruvida klimatet oroar folk? De påstår att 81 % av den svenska befolkningen oroar sej över klimatet. Det finns många andra enkäter som pekar på raka motsatsen. En enkät är inte speciellt vetenskapligt underbyggd någon enda gång, hur många man än väljer för det kommer alltid att vara problem med var nånstans man ställer frågorna, vilka grupper man tar när man väl valt ett visst geografiskt område, vilka frågor man väljer att ställa och hur frågorna är vinklade. Det blir helt enkelt aldrig korrekt, hur mycket man än anstränger sej för att göra det så vetenskapligt man bara kan.
Men i slutändan är MP som alla andra politiska partier, de fiskar röster och så länge det finns människor som delar deras alarmistiska syn, så länge kommer de att fortsätta med sina villfarelser. Det gäller alla andra partier med sina respektive hjärtefrågor. Det är gemensamt för alla dessa hjärtefrågor är att de samtliga bygger på myter, lögner, halvsanningar och missuppfattningar. Kolla gärna upp "ditt" partis hjärtefråga genom SCB eller kolla med myndigheterna/vetenskapliga institutionerna så får du se att den inte stämmer överens med det rosa skimmer partiet ifråga har kastat upp kring frågan.
Väl mött i verkligheten, nån gång...
"Skylt på insidan av ytterdörren:
Utanför denna dörr ligger verkligheten. Utgång sker på egen risk."
torsdag 6 november 2014
I backspegeln: Är ordet vetenskap värt namnet numera?
För två år sen skrev jag följande inlägg, som fortfarande har sin giltighet. Jag ska tillägga att det jag skriver om är den sortens vetenskap och forskare som låter sej styras av särintressen och av politiska agendor. Vi är tyvärr alla i händerna på människor som vill styra oss bort från utveckling och från möjligheterna till ett demokratiskt och modernt samhälle. Nåväl, on with the show:
Äkta vetenskap ska vara förutsättningslös, det vill säga att den inte ska föregås av vare sej förutfattade meningar eller teorier som ska bevisas. Man ska gå in i ett ämne med inställningen att man har fel. Man ska helt enkelt tänka tvärt emot vad man själv anser. Såna är de principer Sir Karl Popper lade fram och de ska väl inte vara så svåra att följa. I övrigt kan sägas att forskning inte ska styras av vare sej rådande moden eller påtryckningar från företag och stater som kan tänkas vilja styra forskningsresultaten i en viss riktning.
Så när Vetenskapens värld säger att Mitt Romney (vars politik i alla fall inte är ett vitten värt) går emot vetenskapen blir jag mer än förtvivlad. Politiker ska man definitivt inte lyssna på när det gäller vetande, och journalister är av allt att döma inte mycket bättre. Vems vetenskap är det han går emot? Ja, det är en giltig fråga i sammanhanget. Det kan inte vara den Popper drog upp riktlinjerna till för klimatvetenskapen som den förs av dagens största profilerna är i praktiken i samma liga som new age, homeopati, organiserad religion och UFO-forskning.
Romney har säkert blivit övertalad att tala i en viss riktning och när han säger att "vi inte vet vad som orsakar klimatförändringar" har han alldeles säkert fått höra det från folk som förstått forskarna fel. Vi vet mycket väl vad som orsakar dom, men det mänskliga är försvinnande litet i jämförelse med den övriga naturen. Det framgår av båda sidors forskning, med skillnaden att de jag och andra kallar alarmister anser att det är det mänskliga tillskottet som är droppen som fått bägaren att rinna över.
Det är inte bara inom klimatvetenskapen denna ovetenskapliga hållning är i svang. Inom arkeologin och historieforskningen håller man på sina hävdvunna kunskaper och många gånger accepterar man sällan nya rön utan strid. Det är därför svensk historieskrivning stagnerat som den gjort. Sen har vi problemet med att så många forskare är styrda i sin forskning av företag och regeringar, som ställer krav på resultat i vissa riktningar.
Det kanske inte är så konstigt då att de forskare som syns och hörs mest inom klimatforskningen är de som är sponsrade av medel de får från regeringar och företags fonder/stiftelser. Vad vore t ex Johan Rockström utan de pengar han får från riksdagen och stiftelser? Han verkar strunta i att beakta Poppers tankegång, att utgå från att han har fel, för hur än vädret gestaltar sej upprepar han sitt mantra att världen är på väg att gå under för att vi släpper ut så mycket växthusgaser.
Så frågan huruvida vetenskapen som beteckning är värd namnet går att besvara med ett rungande NEJ!
"Hemligheten bakom god väntan är bra planering"
onsdag 5 november 2014
I backspegeln: Mer om religion
Jag har från och till nyhetstorka i mitt arbetsflöde så jag tar upp gamla inlägg (tänk att jag är så flitig ibland!) från mitt vid detta laget ganska stora arkiv. Som så ofta handlar det om religion, främst då religionskritik och hur tokigt det kan bli när religiösa människor tror att de kan få sin vilja igenom hela tiden. Som detta inlägg från 2012 jag skrev om helighet, något som verkligen inte är något att sträva efter:
Nej, Muhammed är inte heligare än Jesus. Helighet är nåt påhittat som bara lättpåverkade sinnen tror på. Men samtidigt är heliga dagar, påhittade av samma skrockfulla människor som en gång skapade religioner för att förklara det som händer omkring oss, bra för oss latmaskar. Bara att hålla med, ta lite ledigt och skratta åt allt religiöst nonsens, fastän med en hård blick fäst på allt elakt och hemskt som samtidigt sker i religionernas namn.
Ordet helig är ett gammalt ord som betyder hel, komplett. Det är alltså släkt med hel. Det är ett germanskt ord som betyder oskadad, frisk, komplett. Men de som vill ha helighet inom religionen är komplett galna, om ni frågar mej. Samtidigt som jag kan acceptera religion kan jag inte acceptera alla religiösa yttringar. Böneutrop och klockringningar går an (de är trots allt båda pittoreska inslag från forna tider), det är saker som ger tröst åt de troende, men all skrock, alla fördomar som förekommer kring båda dessa yttringar går jag inte med på. Varför vi ska acceptera det religiösa över allt annat förstår inte jag.
Som lagstiftningen är numera har religion en särställning, det är heligt så att säga. Att kritisera religiösa yttringar är att balansera på en lina som när som helst kan ge vika. Nedanför väntar lejonen i form av de religiösa, de politiskt korrekta, de politiskt konservativa, de med synen att nationen och religionen hör ihop osv. Vi som vill kritisera religion och religiösa ting har nog egentligen "bara" humorn att ta till. Vill vi på fullt allvar kritisera religion och det religiösa blir vi marginaliserade eller anklagade för både det ena och det andra. Se på hur man behandlar Richard Dawkins och andra ateister. De blir närmast som huvudnumren i ett nöjesprogram (läs: löjesprogram). Vi ska föreställa sekulära men så fort nån kritiserar religionen fullt ut i media blir det ett jäkla oväsen från många religiösa, många politiskt korrekta osv.
Det blir bara problem så fort det heliga kommer på tal. Byggnader, utrop och liknande får gärna existera för mej, men de kan lika gärna försvinna. Deras påstådda helighet betyder inget för mej. Som traditioner och en påminnelse om hur det var förr när det var obligatoriskt att lyda de religiösas minsta vink är de bra att ha. Alla kyrkor, moskéer och andra religiösa tempel kan göras till museer som berättar historien om religionen, när vi väl kastat av oss det religiösa oket. Fast orden ok och religion får man väl inte använda i samma mening, eller?
Är det något som är heligt är det väl universum? Det ordet betyder ju allt samlat i ett. Det är alltså komplett...
Två år tidigare skrev jag om hur mycket jag föraktar de religiösa:
Du läser rätt, jag föraktar religiösa, framför allt de som uttrycker förakt för människor som kritiserar religion. Religioner i sej är harmlösa för deras budskap handlar ju bara om att få människor att tro på fantasiskapelser. Det är utövare, framför allt då rabiata och fundamentalistiska sådana, som jag föraktar. Ta det senaste exemplet från Polen där en sångerska vid namn Dorota Rabczewska har sagt att bibeln måste vara skriven av vinpimplare och rökare av örtcigaretter. Jag hade troligen aldrig hört talas om henne om det inte hade varit för att hon nu riskerar böter eller fängelse för smädelse av troendes övertygelse, som "lagbrottet" kallas. Jag sätter ordet lagbrott inom citationstecken eftersom jag anser att en lag som syftar till att skydda troendes övertygelse, dvs sätter religiösa personers rätt att utöva sin tro före yttrandefriheten inte kan vara en lag för människor utan ett sätt att förtrycka de som tycker och tänker olika än de som tror.
Jag anser att det som kallas religionsfrihet är en rättighet som vilken annan men den är vida underställd yttrandefriheten, den viktigaste demokratiska frihet vi har. Man ska inte få gömma sej bakom religion med de åsikter man i övrigt hyser i samhället. Pastor Åke Green är ett sådant exempel. Han använde religion för att förtala homosexuella. Vad är nästa steg, förtala kvinnor i religionens namn? När jag ändå är inne på ämnet, kristna och muslimer anser båda att deras religioner är toleranta och fridfulla. Varför föraktar de då oss agnostiker och ateister? Vad är de rädda för? Att vi ska ta över världen och göra dom arbetslösa? Helst skulle jag vilja se det ske men det kommer inte att hända under min livstid, tyvärr. Vanligt folk är för upptagna med att leva sina liv och de andra är inte redo för sanningen om vår planet och universum där ute.
På tal om tolerans. Jag har varit väldigt tolerant av mej gentemot religion och religiösa hela mitt liv men jag börjar tröttna på den här katten kring het gröt-leken. Nu är det dags att religiösa får smaka på sin egen medicin. Inte så att jag utlyser 30 dagars jakt på alla som är religiösa, ni är inte värda det, men det är dags att visa förakt på samma sätt som ni religiösa visar förakt gentemot oss. Religionsfrihet innebär i mitt tycke framför allt frihet från religion. Allt som förhärligar religion ignorerar jag redan, liksom att jag jublar åt allt som ställer religiösa i dålig dager. Nu kommer jag även att se till att det som gör att religiösa har en särställning i samhället blir förlöjligat och nedtryckt i skorna.
Den som anser att jag är föraktfull gentemot religion i och med detta har fel, det är de religiösa jag är ute efter, religion bryr jag mej som sagt inte om.
Det ska tilläggas att Dorota Rabczewska klarade sej undan åtal. All heder för henne,
Jag avslutar dagens genomgång med att reprisera ett inlägg från i år:
"Dear God, hope You got the letter
And I pray You can make it better down here
I don't mean a big reduction in the price of beer
But all the people that You made in Your image
See them starving on their feet
'Cause they don't get enough to eat
From God, I can't believe in You"
Helighet är inget att sträva efter
| Så här dumt kan det se ut när det "heliga" får ta över. Förresten verkar den juicehatande killen ha fyra armar... |
Nej, Muhammed är inte heligare än Jesus. Helighet är nåt påhittat som bara lättpåverkade sinnen tror på. Men samtidigt är heliga dagar, påhittade av samma skrockfulla människor som en gång skapade religioner för att förklara det som händer omkring oss, bra för oss latmaskar. Bara att hålla med, ta lite ledigt och skratta åt allt religiöst nonsens, fastän med en hård blick fäst på allt elakt och hemskt som samtidigt sker i religionernas namn.
Ordet helig är ett gammalt ord som betyder hel, komplett. Det är alltså släkt med hel. Det är ett germanskt ord som betyder oskadad, frisk, komplett. Men de som vill ha helighet inom religionen är komplett galna, om ni frågar mej. Samtidigt som jag kan acceptera religion kan jag inte acceptera alla religiösa yttringar. Böneutrop och klockringningar går an (de är trots allt båda pittoreska inslag från forna tider), det är saker som ger tröst åt de troende, men all skrock, alla fördomar som förekommer kring båda dessa yttringar går jag inte med på. Varför vi ska acceptera det religiösa över allt annat förstår inte jag.
Som lagstiftningen är numera har religion en särställning, det är heligt så att säga. Att kritisera religiösa yttringar är att balansera på en lina som när som helst kan ge vika. Nedanför väntar lejonen i form av de religiösa, de politiskt korrekta, de politiskt konservativa, de med synen att nationen och religionen hör ihop osv. Vi som vill kritisera religion och religiösa ting har nog egentligen "bara" humorn att ta till. Vill vi på fullt allvar kritisera religion och det religiösa blir vi marginaliserade eller anklagade för både det ena och det andra. Se på hur man behandlar Richard Dawkins och andra ateister. De blir närmast som huvudnumren i ett nöjesprogram (läs: löjesprogram). Vi ska föreställa sekulära men så fort nån kritiserar religionen fullt ut i media blir det ett jäkla oväsen från många religiösa, många politiskt korrekta osv.
Det blir bara problem så fort det heliga kommer på tal. Byggnader, utrop och liknande får gärna existera för mej, men de kan lika gärna försvinna. Deras påstådda helighet betyder inget för mej. Som traditioner och en påminnelse om hur det var förr när det var obligatoriskt att lyda de religiösas minsta vink är de bra att ha. Alla kyrkor, moskéer och andra religiösa tempel kan göras till museer som berättar historien om religionen, när vi väl kastat av oss det religiösa oket. Fast orden ok och religion får man väl inte använda i samma mening, eller?
Är det något som är heligt är det väl universum? Det ordet betyder ju allt samlat i ett. Det är alltså komplett...
Två år tidigare skrev jag om hur mycket jag föraktar de religiösa:
Jag känner inget annat än förakt för religiösa
Du läser rätt, jag föraktar religiösa, framför allt de som uttrycker förakt för människor som kritiserar religion. Religioner i sej är harmlösa för deras budskap handlar ju bara om att få människor att tro på fantasiskapelser. Det är utövare, framför allt då rabiata och fundamentalistiska sådana, som jag föraktar. Ta det senaste exemplet från Polen där en sångerska vid namn Dorota Rabczewska har sagt att bibeln måste vara skriven av vinpimplare och rökare av örtcigaretter. Jag hade troligen aldrig hört talas om henne om det inte hade varit för att hon nu riskerar böter eller fängelse för smädelse av troendes övertygelse, som "lagbrottet" kallas. Jag sätter ordet lagbrott inom citationstecken eftersom jag anser att en lag som syftar till att skydda troendes övertygelse, dvs sätter religiösa personers rätt att utöva sin tro före yttrandefriheten inte kan vara en lag för människor utan ett sätt att förtrycka de som tycker och tänker olika än de som tror.
Jag anser att det som kallas religionsfrihet är en rättighet som vilken annan men den är vida underställd yttrandefriheten, den viktigaste demokratiska frihet vi har. Man ska inte få gömma sej bakom religion med de åsikter man i övrigt hyser i samhället. Pastor Åke Green är ett sådant exempel. Han använde religion för att förtala homosexuella. Vad är nästa steg, förtala kvinnor i religionens namn? När jag ändå är inne på ämnet, kristna och muslimer anser båda att deras religioner är toleranta och fridfulla. Varför föraktar de då oss agnostiker och ateister? Vad är de rädda för? Att vi ska ta över världen och göra dom arbetslösa? Helst skulle jag vilja se det ske men det kommer inte att hända under min livstid, tyvärr. Vanligt folk är för upptagna med att leva sina liv och de andra är inte redo för sanningen om vår planet och universum där ute.
På tal om tolerans. Jag har varit väldigt tolerant av mej gentemot religion och religiösa hela mitt liv men jag börjar tröttna på den här katten kring het gröt-leken. Nu är det dags att religiösa får smaka på sin egen medicin. Inte så att jag utlyser 30 dagars jakt på alla som är religiösa, ni är inte värda det, men det är dags att visa förakt på samma sätt som ni religiösa visar förakt gentemot oss. Religionsfrihet innebär i mitt tycke framför allt frihet från religion. Allt som förhärligar religion ignorerar jag redan, liksom att jag jublar åt allt som ställer religiösa i dålig dager. Nu kommer jag även att se till att det som gör att religiösa har en särställning i samhället blir förlöjligat och nedtryckt i skorna.
Den som anser att jag är föraktfull gentemot religion i och med detta har fel, det är de religiösa jag är ute efter, religion bryr jag mej som sagt inte om.
Det ska tilläggas att Dorota Rabczewska klarade sej undan åtal. All heder för henne,
Jag avslutar dagens genomgång med att reprisera ett inlägg från i år:
Religionsfrihet är inte detsamma som yttrandefrihet
Den rubriken tål att upprepas. Religionsfrihet är inte detsamma som yttrandefrihet. Flera gånger tidigare har jag berört detta ämne, flera andra har gjort det också, men nu har det definitiva inlägget/artikeln skrivits om just detta ämne. Rick Falkvinge, grundare av Piratpartiet och dess förste partiledare, har skrivit att religionsfriheten som laggaranti bör avskaffas eftersom den missbrukas. Den skadar mer än den hjälper.
Han använder bland annat exemplet från USA där en arbetsgivare vägrar ge sina kvinnliga anställda hälsovård med hänvisning till det religiösa. Från Sverige pekar han på en sjuksköterska som vägrade utföra aborter därför att det stred mot hennes religiösa åsikter. Man utnyttjar religionsfriheten till att skaffa sej undantag från lagar och förordningar, så att det passar en själv.
Falkvinge påpekar mycket riktigt att rätten till religiösa åsikter och utövande av religion redan täcks av såväl yttrandefriheten och åsiktsfriheten. Vi behöver inte religionsfriheten då den i praktiken blir en legal tautologi. Den blir också ett instrument som man använder för att lura det juridiska systemet med. Religionsfriheten blir ett vapen mot oliktänkande, i synnerhet mot människor man anser stå i vägen för en själv och ens ambitioner.
I de länder där vare sej yttrande- eller åsiktsfrihet existerar finns samtidigt ett oerhört religiöst förtryck. Det argumenteras då för att religionsfrihet skulle garantera alla dessa människor rätten att fritt utöva sin religion, utan involvering från stat eller religiösa institutioner. Men problemet är inte staterna eller de religiösa samfunden, utan de organisationer eller grupper som står vid sidan om staterna och utövar hårt tryck på befolkningen, t ex i Nigeria där fjantarna i Boko Haram leker egen stat, mestadels på grund av att centralmakten i Abuja inte har tillräckligt stor kontroll över hela landet, som till ytan är dubbelt så stort som Sverige med ca 100 miljoner invånare.
Religionsfriheten kan väldigt lätt bakas in i både yttrande- och åsiktsfriheten och göras till en juridisk del av dom båda, utan att folks rätt att utöva sin respektive religion blir naggad i kanten. Jag ser religionsfriheten som ett sätt att tysta kritiker på, dvs det är en exkluderande rätt. Man ger sej själva rätten att bestämma vad som är rätt och riktigt oavsett vilka lagar som gäller på området, damn the torpedoes som amerikanerna säger.
Personligen anser jag att den bästa friheten vi kan få rörande religion är friheten från religion, eftersom jag inte behöver den.
Han använder bland annat exemplet från USA där en arbetsgivare vägrar ge sina kvinnliga anställda hälsovård med hänvisning till det religiösa. Från Sverige pekar han på en sjuksköterska som vägrade utföra aborter därför att det stred mot hennes religiösa åsikter. Man utnyttjar religionsfriheten till att skaffa sej undantag från lagar och förordningar, så att det passar en själv.
Falkvinge påpekar mycket riktigt att rätten till religiösa åsikter och utövande av religion redan täcks av såväl yttrandefriheten och åsiktsfriheten. Vi behöver inte religionsfriheten då den i praktiken blir en legal tautologi. Den blir också ett instrument som man använder för att lura det juridiska systemet med. Religionsfriheten blir ett vapen mot oliktänkande, i synnerhet mot människor man anser stå i vägen för en själv och ens ambitioner.
I de länder där vare sej yttrande- eller åsiktsfrihet existerar finns samtidigt ett oerhört religiöst förtryck. Det argumenteras då för att religionsfrihet skulle garantera alla dessa människor rätten att fritt utöva sin religion, utan involvering från stat eller religiösa institutioner. Men problemet är inte staterna eller de religiösa samfunden, utan de organisationer eller grupper som står vid sidan om staterna och utövar hårt tryck på befolkningen, t ex i Nigeria där fjantarna i Boko Haram leker egen stat, mestadels på grund av att centralmakten i Abuja inte har tillräckligt stor kontroll över hela landet, som till ytan är dubbelt så stort som Sverige med ca 100 miljoner invånare.
Religionsfriheten kan väldigt lätt bakas in i både yttrande- och åsiktsfriheten och göras till en juridisk del av dom båda, utan att folks rätt att utöva sin respektive religion blir naggad i kanten. Jag ser religionsfriheten som ett sätt att tysta kritiker på, dvs det är en exkluderande rätt. Man ger sej själva rätten att bestämma vad som är rätt och riktigt oavsett vilka lagar som gäller på området, damn the torpedoes som amerikanerna säger.
Personligen anser jag att den bästa friheten vi kan få rörande religion är friheten från religion, eftersom jag inte behöver den.
![]() |
| Nöt med kokosnötter som försökte hitta det försvunna planet i Malaysia. Endast inom religionen kan såna dumheter förekomma. |
"Dear God, hope You got the letter
And I pray You can make it better down here
I don't mean a big reduction in the price of beer
But all the people that You made in Your image
See them starving on their feet
'Cause they don't get enough to eat
From God, I can't believe in You"
tisdag 4 november 2014
Dumheter världen över
En av de viktigare personerna inom The Pirate Bay-rörelsen, Fredrik Neij, har gripits på gränsen mellan Laos och Thailand. Scientologstyrda grupperingar i samhället (läs: de stora företagen inom media) jublar förstås nu, eftersom det innebär att man vunnit en propagandaseger. Själv är jag hundraprocentigt säker på att det blir en pyrrhusseger. Sånt här kommer alltid tillbaka för att bita en i arslet. Rätten till ett fritt internet är så mycket mer än att bara ladda hem lite filmer eller en skiva. Det handlar framför allt om rätten att slippa bli övervakad av främst de stora konglomeraten och illasinnade tjänstemän inom de olika staterna.
Den ekonomiska tillväxten är dålig, anser både EU-kommissionen och den svenska regeringen. Jag kan nästintill inget om ekonomi, men så mycket förstår jag att ekonomi som styrs av staten inte funkar i längden. Det är därför dagens regering, och den förra med, inte har nåt större förtroende i mina ögon. De ser alldeles för mycket med statliga ögon. Socialdemokratin har slagit klorna i samtliga riksdagspartier. Tyvärr...
En vägg rasade ner idag på ett bygge. Beklagligt och tydligen förutsägbart enligt en artikel i Aftonbladet. Det är självklart att det är förutsägbart. Hur många entreprenörer som helst, och som jobbar mer eller mindre simultant kan omöjligt förbli en bra soppa. Snarare skulle jag tro att de omedvetet motarbetar varandra.
En opinionsartikel i SVD av Patrik Lindenfors anser att de religiösa texterna i den kristna bibeln och islams koran är orsaken till de problem vi har idag. Klart som korvspad att de är problemens ursprung. Så länge de texterna anses vara viktiga för alla, oavsett kön, utseende, härkomst och hjärnkapacitet, att läsa kommer det finnas dom som tolkar det som står i alla religiösa texter bokstavligt - och många avseenden som lagar. Om vi förpassar dom till fiktionens värld och ser texterna som sådana också kommer det religiösa våldet att avklinga.
"Religion är samhällets mest accepterade mentala sjukdom"
Den ekonomiska tillväxten är dålig, anser både EU-kommissionen och den svenska regeringen. Jag kan nästintill inget om ekonomi, men så mycket förstår jag att ekonomi som styrs av staten inte funkar i längden. Det är därför dagens regering, och den förra med, inte har nåt större förtroende i mina ögon. De ser alldeles för mycket med statliga ögon. Socialdemokratin har slagit klorna i samtliga riksdagspartier. Tyvärr...
En vägg rasade ner idag på ett bygge. Beklagligt och tydligen förutsägbart enligt en artikel i Aftonbladet. Det är självklart att det är förutsägbart. Hur många entreprenörer som helst, och som jobbar mer eller mindre simultant kan omöjligt förbli en bra soppa. Snarare skulle jag tro att de omedvetet motarbetar varandra.
En opinionsartikel i SVD av Patrik Lindenfors anser att de religiösa texterna i den kristna bibeln och islams koran är orsaken till de problem vi har idag. Klart som korvspad att de är problemens ursprung. Så länge de texterna anses vara viktiga för alla, oavsett kön, utseende, härkomst och hjärnkapacitet, att läsa kommer det finnas dom som tolkar det som står i alla religiösa texter bokstavligt - och många avseenden som lagar. Om vi förpassar dom till fiktionens värld och ser texterna som sådana också kommer det religiösa våldet att avklinga.
"Religion är samhällets mest accepterade mentala sjukdom"
måndag 3 november 2014
Tema fotografering: Matporr
Det är på modet nu att fota sin mat, så varför inte hoppa på åtminstone det tåget? Matporr är den inofficiella och något oortodoxa beteckningen för fotografering av maträtter, i syfte att få det att vattnas i munnen på den som tittar på bilden. Ungefär som bilder på nakna människor syftar till att väcka ett begär i den som tittar på just den typen av bilder. Vem blir läskad av dessa bilder?
"All you need is love. But a little chocolate now and then doesn't hurt."
"All you need is love. But a little chocolate now and then doesn't hurt."
Etiketter:
god mat,
porträtt,
studiofotografering,
tema fotografering
söndag 2 november 2014
Finns det några normala människor?
Frågan i rubriken är ärligt och allvarligt menad. Det som står där ska tolkas precis som det är skrivet, finns det några normala människor? Men jag tänker ge er en lite snävare tankegång att leka med, nämligen att med normala människor menar jag såna som inte har några som helst skavanker, vare sej i psykisk, social eller fysisk form. För man läser ju nästan dagligen om psykisk ohälsa (upplever den också omkring sej) som stigmatiserar människor. Det ska den offentliga sektorn råda bot på, anser vissa. Men tänk om inte heller den klarar av det? Det verkar ju som om den offentliga sektorn inte alls funkar, vad det än är.
Vi människor startar säkert allihop våra liv som relativt normala, med olika småsaker som skiljer oss åt utan att detta är ett större problem. Problemen skapas när man upptäcker att skillnaderna är såpass stora mellan en större grupp och en individ vars beteende, utseende, eller dylikt, skiljer sej från gruppen. Då träder en inbyggd mekanism, den finns hos många flockdjur, in som många kallar mobbning (vilket egentligen är fel benämning då en mobb är en oregerlig massa med människor förstör saker eller ger sej på människor utan urskillning), andra kallar trakasserier. Det är en försvarsmekanism som sitter kvar i oss människor från den tiden då vi var mer sårbara som art och då såg det som sticker ut som ett hot mot artens överlevnad.
Men den försvarsmekanismen, som går ut på att stöta bort de individer som kan tänkas vara till men för artens fortlevnad, behövs inte längre i det samhälle vi har byggt upp. Vi kan ta hand om alla sorters människor och vi har många exempel genom historien på människor som inte kallades normala av sin samtid men som ändå skapade storslagen konst eller ledde arméer i krig, helt stick i stäv med den inbyggda mekanismen. Men vad är då normalt?
Normalt är allt som som inte sticker ut nämnvärt mot vardagslivet på ett sätt som väcker uppmärksamhet nån längre tid. Normalt är allt som gör att vi inte äcklas eller skräms av något som vi inte är vana vid. Normalt är allt vi gillar instinktivt och kan relatera till.
Normalt är också att sticka ut från mängden genom att vara en individ, en egen människa som förstår att försvinna in i mängden vid behov och att stå ut från mängden vid andra behov. En överlevare, en konstnär, en normal människa. Normalt är att kunna få folk att skratta och själv skratta med, normalt är att kunna få folk att känna över huvud taget, att reagera både emotionellt och logiskt, ibland på samma gång. Allt som får samhället, hur det än ser ut, att fungera är normalt.
Kort sagt, normalt är allt som hör till vardagen. Men med detta i åtanke, varför anses då så många inte vara normala? För psykiska sjukdomar, fysiska åkommor är väl inte normalt hos oss? Nej, men så länge detta problem inte inverkar menligt på oss som grupp, eller ens på den människa som har problemet ifråga, så innebär inte heller detta något problem för samhället i stort. Inte heller innebär det något problem för den drabbade.
En psykisk åkomma borde inte vara ett hinder. Snarare kan man göra det till något samhället behöver. Vi behöver snabbräknare, målare som kan få fram de mest underbara ting på papper eller väggar, musiker som kan göra den mest underbara musik, petnoga pedanter som ser till att allt är på rätt plats.
Vi behöver inte längre mobbmentaliteten eller trakasserier gentemot svaga individer inom flocken eftersom flocken vet hur man tar hand om svaga och/eller sjuka. Vi behöver ett samhälle som fungerar ungefär som så, att vi tar hand om varandra och utvecklar oss som art inom den grupp vi kallar by, stad, stadsdel, förort, vad det än är. Alla är vi lika och på samma gång olika. Det viktiga är att varje individ som tillför något till samhället, på vilket sätt det än är, är normal. Den synen är normal och utvecklingen ska därför få fortgå.
Vilket dock motverkas av det faktum att vi har en offentlig sektor, som i grunden motverkar all utveckling av samhället. Den bästa sortens offentliga sektor jag kan tänka mej är den som fungerar som en garant för vidare utveckling. Den ska inte vara så stor som den är idag, med så många verksamheter under sina vingar. De ska bara kunna gripa in när de behövs ekonomiskt eller för att återställa ordningen. Mer än så behövs inte vad gäller den offentliga sektorn.
Varför har vi fel sorts offentlig sektor? Var kommer det ifrån? Det får bli en framtida diskussionsfråga, vad är offentlig sektor och var kommer den ifrån? För den kan omöjligt ta hand om de som verkligen sticker ut från normen. Det bevisades ju genom den så kallade sjukvårdsreformen från 1990-talet då alla praktiskt taget släpptes ut från mentalvården. De som släppte ut sjuka individer borde ha suttit där tillsammans med de mentalsjuka. För det är inte normalt...
"Tell her to make me a cambric shirt:
Parsley, sage, rosemary and thyme;
Without no seams nor needle work,
Then she'll be a true love of mine."
Vi människor startar säkert allihop våra liv som relativt normala, med olika småsaker som skiljer oss åt utan att detta är ett större problem. Problemen skapas när man upptäcker att skillnaderna är såpass stora mellan en större grupp och en individ vars beteende, utseende, eller dylikt, skiljer sej från gruppen. Då träder en inbyggd mekanism, den finns hos många flockdjur, in som många kallar mobbning (vilket egentligen är fel benämning då en mobb är en oregerlig massa med människor förstör saker eller ger sej på människor utan urskillning), andra kallar trakasserier. Det är en försvarsmekanism som sitter kvar i oss människor från den tiden då vi var mer sårbara som art och då såg det som sticker ut som ett hot mot artens överlevnad.
Men den försvarsmekanismen, som går ut på att stöta bort de individer som kan tänkas vara till men för artens fortlevnad, behövs inte längre i det samhälle vi har byggt upp. Vi kan ta hand om alla sorters människor och vi har många exempel genom historien på människor som inte kallades normala av sin samtid men som ändå skapade storslagen konst eller ledde arméer i krig, helt stick i stäv med den inbyggda mekanismen. Men vad är då normalt?
Normalt är allt som som inte sticker ut nämnvärt mot vardagslivet på ett sätt som väcker uppmärksamhet nån längre tid. Normalt är allt som gör att vi inte äcklas eller skräms av något som vi inte är vana vid. Normalt är allt vi gillar instinktivt och kan relatera till.
Normalt är också att sticka ut från mängden genom att vara en individ, en egen människa som förstår att försvinna in i mängden vid behov och att stå ut från mängden vid andra behov. En överlevare, en konstnär, en normal människa. Normalt är att kunna få folk att skratta och själv skratta med, normalt är att kunna få folk att känna över huvud taget, att reagera både emotionellt och logiskt, ibland på samma gång. Allt som får samhället, hur det än ser ut, att fungera är normalt.
Kort sagt, normalt är allt som hör till vardagen. Men med detta i åtanke, varför anses då så många inte vara normala? För psykiska sjukdomar, fysiska åkommor är väl inte normalt hos oss? Nej, men så länge detta problem inte inverkar menligt på oss som grupp, eller ens på den människa som har problemet ifråga, så innebär inte heller detta något problem för samhället i stort. Inte heller innebär det något problem för den drabbade.
En psykisk åkomma borde inte vara ett hinder. Snarare kan man göra det till något samhället behöver. Vi behöver snabbräknare, målare som kan få fram de mest underbara ting på papper eller väggar, musiker som kan göra den mest underbara musik, petnoga pedanter som ser till att allt är på rätt plats.
Vi behöver inte längre mobbmentaliteten eller trakasserier gentemot svaga individer inom flocken eftersom flocken vet hur man tar hand om svaga och/eller sjuka. Vi behöver ett samhälle som fungerar ungefär som så, att vi tar hand om varandra och utvecklar oss som art inom den grupp vi kallar by, stad, stadsdel, förort, vad det än är. Alla är vi lika och på samma gång olika. Det viktiga är att varje individ som tillför något till samhället, på vilket sätt det än är, är normal. Den synen är normal och utvecklingen ska därför få fortgå.
Vilket dock motverkas av det faktum att vi har en offentlig sektor, som i grunden motverkar all utveckling av samhället. Den bästa sortens offentliga sektor jag kan tänka mej är den som fungerar som en garant för vidare utveckling. Den ska inte vara så stor som den är idag, med så många verksamheter under sina vingar. De ska bara kunna gripa in när de behövs ekonomiskt eller för att återställa ordningen. Mer än så behövs inte vad gäller den offentliga sektorn.
Varför har vi fel sorts offentlig sektor? Var kommer det ifrån? Det får bli en framtida diskussionsfråga, vad är offentlig sektor och var kommer den ifrån? För den kan omöjligt ta hand om de som verkligen sticker ut från normen. Det bevisades ju genom den så kallade sjukvårdsreformen från 1990-talet då alla praktiskt taget släpptes ut från mentalvården. De som släppte ut sjuka individer borde ha suttit där tillsammans med de mentalsjuka. För det är inte normalt...
"Tell her to make me a cambric shirt:
Parsley, sage, rosemary and thyme;
Without no seams nor needle work,
Then she'll be a true love of mine."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...



















