Tema fotografering: Din kamera är en idiot

Oavsett vad du har för kamera, proffs eller nybörjare, så är din kamera enbart en själlös låda ägnad att fånga ljus och fästa detta ljus på en ljuskänslig yta. Med andra ord: din kamera är en idiot. Det är du som komponerar fotot, kameran bara hjälper dej åstadkomma bilden. Därför är det viktigt att du inte behandlar den som om den vore lösningen på alla dina problem. Kameran ska vara den apparat som möjliggör dina inre visioner om den perfekta bilden, om det så är en svamp i skogen, en fotomodell eller ett grandiost landskap.

Allt detta har jag blivit alltför medveten om sen jag skaffade min nya kamera. Den är väldigt mycket mer avancerad jämfört med min första systemkamera, och då den är mitt i Canons utbud av kameror vad gäller nivån på icke-professionella systemkameror är den tämligen kompetent och egentligen duger den gott även för professionella fotografer också. Det är väl enbart deras stolthet som förbjuder dom att använda nåt som inte är toppmodellen hos respektive tillverkare.

Nåväl, det är inte för att skoja med proffsfotografer jag skriver här, jag vill påpeka att kameror oavsett märke inte alla gånger sätter gränserna för hur bra bilder man får. Det är man själv som fotograf som gör skillnaden. Man kan sitta med världens mest avancerade kamera och ändå få bilder som får folk att vilja kräkas när de ser på dom, så dåliga är bilderna. Sen finns de såna som får fantastiska bilder med en liten fjantkamera som säljs för en spottstyver. Det är för att man behandlar kameran fel som bilderna blir dåliga.

Visst, med autoinställningen på kameran kommer man långt och man kan få riktigt bra resultat med denna inställning. De första fyrahundra eller så bilderna jag tog med min gamla kamera togs med autoinställningen och de är riktigt bra. Det finns dock tydliga begränsningar, framför allt nattbilder eller på rörliga motiv. Dessa blir sällan bra med autoinställningen. Det finns förinställningar för såna situationer, men egentligen är det bara den manuella inställningen som verkligen kan hantera såna situationer.

Det är här tänkandet hos en själv kommer in. Många kompaktkameror och mobiltelefoners kamerafunktioner gör oss till idioter eftersom de kommer med förinställningar som i verkligheten inte alls ger samma frihet som systemkamerornas manuella inställning ger. Det är dags att ta tillbaka vad kompaktkamerorna och mobiltelefonerna har tagit ifrån oss, nämligen förmågan att ta riktigt bra bilder - och att göra det med hjälp av hjärnan.

Det går till så här: Utse en plats för fotografering, titta på ljusförhållandena och hur ljuset påverkar det du vill plåta, ställ sen in kameran utifrån dessa förhållanden och ta några provbilder. Fortsätt tills du är nöjd. Använd endast förinställningarna om du har ont om tid och inte vill behöva tänka. Men vi bortser från stressen nu och tänker oss att du har all tid i världen (jag, vet James Bond säger så i slutet av en gammal film!) så du har alla möjligheter att leka runt med kameran för att få den där härliga bilden du önskar.

Jag intalar mej själv detta varje gång jag ska göra nåt för egen del, eller för någon annans skull. Jag har börjat förbereda mej på allt tänkbart, även om alla situationer inte kan förutses alla gånger, och har en massa småsaker till hands; jag har en reflektor, en ministudio bestående av fyra pappskivor för att kunna fota småsaker i bästa annonsfotostil, två strandmattor som fungerar som bakgrund för porträttfoto, tre stativ, två kameror, en fjärrutlösare, en hel del minneskort och mycket annat smått och gott. Strandmattorna ska jag på sikt byta mot en riktig bakgrund, svart eller vitt har jag inte bestämt än.

Jag är ingen idiot, men mina kameror får gärna vara det så länge jag kan använda dom för att bli riktigt smart. Någon kompaktkamera eller mobiltelefon kommer jag aldrig mer att använda för riktiga fotouppdrag. Det hoppas jag att ingen annan med självinsikt gör heller. Arrogant javisst, men framför allt pragmatisk och realistisk!



"I follow the Moskva
down to Gorky park,
listening to the wind
of change"

Tema fotografering: Första fotot från min nya kamera

Jag har nu haft kameran i en veckas tid (sen i måndags om man ska vara noga!) och hittills har den överträffat mina förväntningar. Jag ser fram emot att använda den i mitt jobb, och på fritiden. Här är det första användbara fotot jag tog med kameran:

"Sporter bygger inte upp någons karaktär,
de avslöjar den"

Kamerahörnan: Att resa med kameran

Det här blir lika mycket en utsträckt hand till alla som har erfarenhet av att resa med kameran till olika platser runtom i världen tillsammans med en massa annan packning som det är en skildring av min egen erfarenhet av resor. De gånger jag har haft kameran med på resor har det varit med målsättningen att få med så mycket natur och kultur som möjligt. Människor är en kul bonus, men inte ett måste. De visar att det åtminstone finns liv där jag är. Annars är det de storslagna scenerierna som är intressantast.

Nu har jag inte gjort några semesterresor på sistone men det jag kommer ihåg av de resor jag varit med om är från tiden då jag endast hade tillgång till en simpel "turistkamera" vilken inte gav så bra bilder som en proffskamera. Vi talar nu om 1980-talet och framåt. Den var av typen sikta och tryck av. Ungefär som dagens mobiltelefoner eller de flesta kompaktkameror, med den skillnaden att denna kamera gav bättre kvalitet på bilderna än dagens mobilkameror. Inte så bra kvalitet som i den systemkamera jag har nu men betydligt bättre än mobiltelefonernas kameror av idag.

Att resa med kameran är som jag minns det en kul grej. Den blir som ett extra öga som ser sånt man kanske inte ser direkt. Man tar hem bilderna, ögnar igenom dom och finner kanske att man fått med nåt kul i bakgrunden som man inte såg då man tog fotona. Såna upplevelser får man inte av ett porträttfoto där bakgrunden oftast är enfärgad och enformig.

Så, hur är det för er "läsare"? Vad har ni för erfarenheter av att ha kameran med er på resor?



 "Allting är ointressant på sitt sätt"

Kamerahörnan: Dags att se sej om efter nästa kamera?

Min nuvarande kamera, fotad av min förra kamera.

Jag har nu haft min kamera, Canon EOS 1100D, sen 25 maj förra året och redan har jag börjat snegla uppåt i näringskedjan. Det är inte så att jag har tröttnat på kameran, tvärtom är den så bra att jag häpnar inför den varje gång jag använder den, trots att den ju "bara" är en ingångsmodell för nybörjare och lättare entusiaster. Det är inte heller så att jag har skadat den.

Det känns nu att jag har lärt mej tillräckligt mycket om kameror att jag känner mej mogen att skaffa en mer avancerad kamera. Frågan är bara vilken modell jag ska skaffa. Eftersom jag skaffat objektiv som är gängade för Canon får jag väl stanna i den fållan, såvida jag inte säljer allt. Jag är inte så beroende av vilket märke det är på kameran, bara den passar mina behov och fingrar.

Vad passar mej och mina behov bäst? Jag fotar diverse objekt för jobbets skull och privat är det stjärnhimlen, bilar och landskap som gäller. Nån enstaka människa då och då slinker med. Det klarar min nuvarande kamera rätt bra men det finns ju funktioner och bildkvaliteter hos de kameror som finns högre upp på skalan som gör att jag tittar på dom lite extra. Detta eftersom jag vill ha så bra kvalitet så möjligt. Jag vill kunna ta foton som håller för en närmare granskning, rent skärpemässigt. Det är väl pedanten i mej som talar, men så är det.
 
Just nu tittar jag på en EOS 650D och den är mer än lovande i mina ögon. Priset är inte så tokigt heller. Det ska bli intressant att se om jag kan få loss tillräckligt medel att köpa en i sommar. Jag ser fram emot tanken faktiskt...



"Kreativitet är att få göra misstag. Konst är att veta vilka av dem som skall sparas."

Kamerahörnan: Min nya kamera

Nu har jag köpt en systemkamera. Det blev en Canon EOS 1100D. Jag hade siktet högre men ekonomin sade stopp och när Expert hade en kampanj på denna kamera slog jag till. Det får bli en mer avancerad kamera senare. Samma sak med större objektiv. Ett sånt köper jag i juni eller juli. OK, till bilderna. Egentligen ska väl bilderna visas i Bildsöndag men det finns bilder så det räcker och blir över.

Det är en rätt påfrestande kamera eftersom den saknar bildstabilisering i objektivet som följde med och då blir bilderna ibland rätt suddiga. Men jag håller på att lära mej den. Snart nog blir det bättre, ska ni se.



"Den enda skillnaden mellan mej och en galning är att jag inte är galen"

Mobiltillverkarna luras med megapixlar

Rubriken är ett påstående jag har fått från folk som kan det där med bildkvalitet och även genom personlig erfarenhet. Men det är inte bara tillverkare av mobiltelefoner som luras. Kameratillverkare gör det också, framför allt när det gäller kompaktkameror. Det som betyder nåt är sensorn som tar emot ljuset. Precis som i ett teleskop eller en analog kamera är det viktigt att denna sensor är så stor som möjligt.

Det är därför jag är ute efter en systemkamera, vilken som helst. En sådan, t o m den billigaste och/eller förment sämsta kameran, är bättre än vilken inbyggd kamera i en mobil som helst. Visst, man kan få ordinära bilder med ganska bra bildkvalitet i en modern mobil eller kompaktkamera, men vill man ha riktigt bra kvalitet vid sämre ljus eller om motivet rör på sej extra mycket måste man välja en systemkamera. Det finns inte utrymme för kompromisser.

Mer än en gång har jag blivit besviken på bilder jag själv tagit och som sett normala ut på håll men som vid närmare inspektion varit oskarpa och med fokus på allt istället för enbart motivet. De bilder jag lägger ut varje söndag är tagna med kompaktkameror och långzoomare. Bilderna ser bra ut på håll men vid en närmare titt ser man bristerna i kamerorna. En mobils inbyggda kamera är ännu sämre..Bilderna ser bra ut på visst avstånd men på nära håll ser man alla kompromisser som gjorts för att få det att se bra ut. Framför allt hur komprimerat allt är och färgåtergivningen är ofta rena skämtet.

Så gör dej en tjänst, gör som jag tänker göra, och köp en systemkamera om du vill ha bra bilder för utskrift.




"Den som gifter sej med konsten får kritikerna till svärmor"

En recension av en intressant kamera

Jag har fått möjligheten att ha hand om en nyinköpt kamera. Det är en Casio Exilim Z2300 i guldfärg. Den köptes för den förening jag jobbar på och hittills är den mitt ansvar. Vi är alla nöjda med den, jag mer än någon annan. Bilderna är väldigt skarpa och bättre än så här blir det inte för den här storleken. Jag är ingen expert på systemkameror men det jag hittills sett av denna långzoomare är minst lika bra som det jag sett från systemarna, åtminstone de som anses vara lite "sämre". Det är kameran på bilden, tagen med min egen kamera.

Lite information om kameran kan vara på sin plats: 14,1 megapixlar, 10 X optisk zoom och 4 X digital zoom. Om någon vill veta mer information om själva kameran är det bara att fråga. Det sitter ett 4 gigabyte stort minneskort i kameran och den har möjlighet att skapa rörlig film (förstås!). Kort sagt, jag är nöjd. Jag rekommenderar den för alla som är på jakt efter en relativt bra kamera för en relativt billig penning. Den kostar 2000 kr förresten. Ut och köp en kamera nu för våren är här!