Våra rättigheter (uppdaterade)

Jag läser Henrik Alexanderssons blogg regelbundet och hans senaste inlägg fick mej att börja fundera kring våra rättigheter, som i mångt och mycket överväger våra skyldigheter i samhället. Samtidigt är samhällets krav på oss en del av våra rättigheter, rättigheter som har urholkats av de senaste tusen årens krav på att alla människor ska ha samma rättigheter, det vill säga väldigt få om man är ofrälse.

Hax trycker väldigt mycket på rätten att få bo var man vill och ställer det emot rätten att slippa bli utnyttjad, leva på andras bekostnad, som han uttrycker det. Det han skriver om Sverigedemokraterna och deras politik, som Hax mycket riktigt påpekar är alltför lik de övriga riksdagspartiernas respektive politik, har ingen betydelse för mitt inlägg. Hans omnämnande av rättigheten att bo var man vill är nog för att jag skulle börja fundera på det inlägg jag nu skriver.

Rätten att bo var man vill och hur man vill har jag märkligt nog glömt bort när jag tidigare gått genom våra viktigaste rättigheter. Det har helt försvunnit ur mitt sinne, det liksom friheten att röra sej hur man vill, inom rimligheternas gränser förstås. Saken är förstås den att rätten att röra sej som man vill och bo var man vill är viktiga, fundamentala rättigheter som inte borde ruckas på hur som helst, speciellt inte av nationalistiska skäl där gränserna ska stängas bara för att man är rädd för att nationen "skadas" av att andra människor får komma in och absolut INTE för att stänga folk inne.

Rätten att röra sej hur och var man vill inkluderar även rätten att inte bli hindrad från att röra sej i skog och mark. Äganderätten anser jag inte inkluderar andra levande ting som träd och gräs. Att man kan ha rätten att ta hand om marken man bebor är en sak, det är inte ägande utan handhavande. I ett riktigt samhälle borde vi inte ha gränser som hindrar varor, människor och tjänster i rörelse. Smugglingen får vi ändå inte stopp på vid gränserna, det är oftast en bit in i ett land som de flesta lyckade tillslagen görs. Åtminstone får jag den uppfattningen när jag läser om såna tillslag.

Tullen gör förstås stor affär av sina tillslag men de måste väl ha nån form av rättfärdigande i vårt moderna samhälle? Men i ett perfekt samhälle skulle de inte behövas eftersom de öppna gränserna omintetgör behovet av smuggling. Låt allt flöda fritt så tröttnar nog droglangarna och deras bossar på sitt onda värv. Ett intressant faktum är att när alla droger var tillåtna för ca 100 år sen var andelen av befolkningen som var hjälplöst beroende runt 1 procent, vilket faktiskt är samma procentsats nu för tiden när de allra flesta droger är förbjudna.

Denna siffra är förstås hämtad från USA och räknar inte med de som bara använder droger till och från, inte heller tar den med vilka droger som används vanligast. Den siffran såg jag för en tid sen i samband med att jag läste om användandet av droger genom historien. Personligen är jag emot allt användande av droger men vill inte hindra någon från att använda dom, under förutsättningen att det sker på ställen där överdrivet användande inte stör vanligt folk.

Vill folk förstöra sina liv, utan att förstöra andras på köpet, så anser jag att de får göra det. Det är deras rättighet. Det ger förstås dom inte rätten att förstöra för andra. Därmed är vi tillbaka där jag började detta inlägget. Rätten att slippa bli utnyttjad är en stor rättighet och bör inte ruckas på. Den kan också kallas rätten att få vara sin egen. Ingen tränger sej på och gör en till en "god medborgare".  Övervakningen är således ingen bra idé. Låt oss vara i fred! Är det för mycket begärt, alla ni representanter för regeringar och politiska partier?



"Disco music, that's a social disease"

Religiös fanatism av idag

I Mellanöstern håller ISIS, denna hemska och bakåtsträvande terroristorganisation utan något annat än våld och hot på agendan, på med sina terrormetoder för att skapa en stat åt sej självt. Tyvärr verkar det som om såna här tankar är på frammarsch i hela Mellanöstern. Hamas och många av de som styr i Israel hyser samma sorts tankar, med fascistiska undertoner. Skräck och fruktan gör att de kan skrämma stora arméer på flykt.

Nu har USA satt hårt mot hårt och anfaller många av deras fästen. Folk i det som en gång var Irak ställer också upp mot ISIS. ISIS som organisation kan säkert besegras men idén de planterat är nog svårare att döda. Deras tanke går ut på att skapa en islamisk stat i de områden där islam en gång var den allenarådande religionen, alltså de kalifat som fanns från Nordafrika i väster till Persien i öster. Den tanken faller på sin egen orimlighet och på det faktum att islam INTE var den allenarådande religionen under 900-talets kalifat.

De som skapade kalifaten för 1000 år sen var vidsynta och förstod att elitens religion inte alltid accepterades av befolkningen. Därför införde de religionsfrihet med islam som officiell ledare. Senare tiders självutnämnda uttolkare av historien har förstås ändrat på detta till deras egen fördel. ISIS, som vill kalla sej IS (Islamiska Staten), har för deras del inget land, ännu mindre ett kalifat. Därför fortsätter jag kalla dom ISIS.

Religiös fanatism av den här typen, där skräck får råda för att några få ska kunna bestämma allt i religionens namn, är i stort sett alltid av ondo och har ingen positiv effekt på ett samhälle. Det upphör aldrig att förvåna mej hur såna här bakåtsträvare, med sin bronsåldersmässiga syn på hur ett samhälle ska se ut, är så villiga att använda moderna vapen. Vapnen hör alltså inte till deras gammalmodiga syn. Hyckleri, ditt namn är religion!

"There is a fine line between liturgy and Liberace"

Min favoritmusik: Stand Back

April Wine är ett av Canadas bästa rockband, och de har hållit på i 45 år med sångaren och gitarristen Myles Goodwyn som enda konstanta medlem. När Stand Back spelades in och gavs ut 1975 hade bandet redan etablerat sej i Canada som ett av de mer rockigare banden, med drag av landsmännen Bachman-Turner Overdrive fast med mer melodiös rock och gladare låtar. Ändå är detta album, såsom omslaget antyder, en riktig kanonplatta. Oowatanite, som inleder plattan, sätter tonen direkt. Det är en högerkrok rätt i solar plexus där den nu tyvärr bortgångne basisten Jim Clench sjunger en sång om vilken härlig natt det var.

Sen varvas rocklåtar med lite lugnare låtar, med lite vit soulmusik i form av den funkiga Baby Done Got Some Soul som härligt avbräck. Som alltid med April Wine finns det plats för lite lugna kärleksballader, vilket inte direkt tilltalar mej men till viss del funkar dom här som rogivare mellan de ösigare låtarna. Musikaliskt låter April Wine rätt nära Status Quo, Nazareth och Styx, och i likhet med dessa band har April Wine haft vissa problem med att nå andra sidan av Atlanten från sitt eget land sett. I hemlandet Canada är de dock hur stora som helst och spelar fortfarande på arenor och festivaler runtom i landet.

I mitt tycke är första låten, som jag redan nämnt ovan, samt Don't Push Me Around de bästa, men det finns pärlor även längre fram, till exempel den rockiga avslutningen med det långa och lite fjantiga namnet Tonight Is A Wonderful Time To Fall In Love. Kolla gärna också den sexuellt laddade Slow Poke, sjungen med extremt djup röst i en sorts parodi på Barry White.

Jag kan rekommendera vilken som helst av April Wines plattor, utom det allra första som kom 1971 och är ganska osammanhängande, samt Walking Through Fire från 1986, vilket är ett riktigt uselt album fyllt med synttrummor och dålig AOR-musik av det sämre slaget. Stand Back är dock bland deras allra bästa och det går hem nästan överallt där 70-talsrock spelas.


"I'd like to see you with the lights turned down
And I'd like to see you when you go down
I'm gonna be there, right by your side
I'm just gonna hang on, and let you take me for a ride"

Historiehörnan: Göbekli Tepes främste utgrävare död i hjärtattck

Klaus Schmidt, som grävde ut Göbekli Tepe i sydöstra Turkiet från 1996, har tyvärr dött i en hjärtattack. Han dog den 20 juli år men det är först nu det har kommit till min kännedom. Sorgligt, han var en väldigt kunnig man som ökade vår kunskap om övergången mellan jägarkulturerna och den kommande jordbrukarkulturen för 12,000 år sen.

Här är han i ett tal han höll den 15 juni på Smithsonian Institute i Washington DC, USA, i år:

Schmidt kommer att saknas stort, men arbetet kommer att fortsättas som han säkert hade velat.


"If you don't know history, then you don't know anything. You are a leaf that doesn't know it is part of a tree."

Politikerna och sanningen om storbranden

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson kör det typiska opportunistiska tåget rätt in bland lågorna i storbranden i Västmanland och menar i förbigående att branden är ett utslag av de mänskligt inducerade klimatförändringar Romson och hennes följare lever så högt på. Att branden startades av rent slarv vid skogsavverkning och blev så stor på grund av området är torrt i enlighet med det rådande klimatet i området på sommaren bryr sej såna som Romson inte om. Det viktiga är ju att koppla denna händelse till klimatet.

Politiker gör allt för att vinna politiska poäng på en stor och katastrofal händelse, i stort sett allt verkar det som. Medan politiker gör allt för vinna sina poäng på motståndarsidan avslöjas det att ingen av dom egentligen vill ta itu med det överhängande problemet på allvar, nämligen att det saknas beredskap för såna här bränder sen politikerna sagt nej till införskaffande av materiel som behövs för att bekämpa såna här bränder. Problemet ligger i att alltför mycket lagts på lokala myndigheter och politiker, istället för att vanligt folk fått chansen att gå samman och skapa ett brandförsvar värt namnet.

Problemet är just det att vi har för stor tilltro till den offentliga sektorn, framför allt på lokal nivå. Att skylla på klimatförändringar är att göra det alltför lätt för sej. Strutsar gömmer inte huvudet i sanden för att de är rädda, de lyssnar efter insekter och andra smådjur de kan fånga. Men politiker med en kollektivistisk inställning och med klimatet som ledstjärna gömmer nog mer än gärna huvudet i sanden när de får svar på tal. Men de kommer inte att få svar på tal från våra etablerade medierepresentanter.

Romson började med associationen till klimatet. Undras vilka politiker som följer henne i spåren. Vissa politiska kommentatorer har redan höjt sina röster i frågan, och det är definitivt inte kul läsning. Ingen bra läsning heller.



"A book, too, can be a star, a living fire to lighten the darkness, leading out into the expanding universe"

Norrlandsriket - vad var det för något?

Jag har berört termen Norrlandsriket tidigare, men bara i förbigående. Nu känner jag att det är dags att fördjupa mej i ämnet och samtidigt lära mej själv lite mer om detta rike, som endast är belagt på arkeologisk grund. Det är bland annat Evert Baudou som vi ska tacka för att vi alls ägnar perioden runt vår tideräknings början och fram till ca 1000-talet i Norrland någon uppmärksamhet alls. Det är bra att denna del av Norden uppmärksammas för det är ett fascinerande arbetsområde.

Karta över de områden i Norden före år 1000 där enskilda riken uppstod tidigt. Norrlandsriket är det område som ser ut som en konstig klubba.

Termen Norrlandsriket är kanske fel idag för den beskriver ett rike i egentliga Norrland som belagts arkeologiskt och som stiger in i historiens ljus först när området kommit att delas upp mellan Sveariket och Norge. Norrland idag är allt från Gästrikland upp till Treriksröset men på 900-talet var det benämningen på ett geografiskt sett betydligt mer begränsat område, enbart upp till södra Ångermanland. Det är detta område som har kallats Storhälsingland. Möjligen hette riket också Hälsingland.

Detta område gick över till kristendomen ganska sent, vilket har räddat många legender kvar. Det var inte förrän på 1300-talet som man helt och hållet blev en del av Sverige. Tyvärr har området blivit styvmoderligt behandlat av forskarna, som nästan bara grävt i och kring Mälaren, med vissa utvikningar till övriga Sydsverige.

Om vi får tro Saxo Grammaticus (dansk lärd skrivare på 1100-talet) hade Hälsingland kung som titel på sina ledare, precis som längre söderut. Men Saxo var propagandaskrivare och var ute efter att förhöja sitt eget lands status. Att då nämna andra riken i förbifarten är ett plus för honom. Men det finns gårdar i såväl Hälsingland, Jämtland, Medelpad som Ångermanland som kallas kungsgårdar och som är från tiden före år 1000. Förmodligen ville de hävda sej gentemot andra områden och visa att de minsann var ett eget rike som stod emot omkringliggande riken.

Hälsingland hade också adel, varav Bureätten är den mest kända med anor möjligen tillbaka till 1200-talet, och känd minst sen 1500-talet. Jag skriver 1200-talet eftersom DNA-undersökningar pekar på ett gemensamt ursprung i Hälsingland under denna period.

Ett tecken på att man har haft något att försvara är förekomsten av fornborgar, och likt fornborgarna längre söderut är de i Hälsingland placerade på en höjd med utsikt över en floddal eller vid havet. Men de är färre än längre söderut, vilket antingen betyder att de var bättre på att försvara sej eller att de hade andra sätt att försvara sej på, kanske som folket längs Kalmarsund eller i Bohuslän där man hade timmerstockar nedstuckna i bottnen vid strategiskt viktiga farleder.

Det stora problemet är att vi bara har fragmentariska bilder av det som en gång var ett rike som var rikt genom handel och som bestod ända fram till början av medeltiden, alltså ca år 1000. De stora och rikt utrustade gravhögarna vittnar inte minst om detta. En plats i Hälsingland har till och sitt namn efter en av dessa högar. Här framställdes järn ur myrarna och jorden redan för 2000 år sen.

Så, vad var då Norrlandsriket för något? Jo, en tidig version av Hälsingland med omnejd. De landskap som idag heter Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbottens kustland samt Gästrikland var antingen allierade eller lydriken, om de inte grundades av folk från Hälsingland, eller vice versa. Det finns fortfarande mycket kvar att lära om detta rike, om det nu var ett rike enligt de parametrar vi lägger in i ordet rike. Det behöver inte ha varit ett sammanhållet rike med en enda kung eller annan ledare.

Jag skulle vilja se att modern radarteknik används i görligaste mån kring gravhögarna och andra gamla platser så att vi får se hur det kan ha sett ut i detta område en gång i tiden. Det har gjorts i Österrike, liksom i Italien på platsen för en forntida romersk stad, så varför inte uppe i Hälsingland?



"We can't faith our way out"

Kanske vi kan få bukt med Ebola?

Ebolaviruset är på frammarsch som aldrig förr, med nästan 900 människor döda sen utbrottet började för några månader sen. Många länder är oroliga nu för att sjukdomen ska sprida sej eftersom panik har brutit ut lite varstans i de västafrikanska länderna. Men nu verkar det i det första steget av en behandling som om de svarar positivt på den. Låt oss hoppas att så verkligen är fallet och att det inte hinner sprida sej till andra delar av Afrika - och som en konsekvens av det, resten av världen.



"Thou shalt keep thy religion to thyself"

Ordet kultur är inte längre vad det har varit

Jag har i min sidomarginal ett koppel länkar till bloggar som jag anser vara intressanta, inte så att jag alltid håller med i det som skrivs där, men jag finner deras åsikter så intressanta att jag gärna läser dom. Om inte annat för att de skriver bra, som t ex Peter Harold. De är en del av kulturen, alltså det vi odlar i tanken, på pränt eller som konst. Ordet kultur är för övrigt latin (cultura) och syftar egentligen mer på jordbruk men har kommit att användas på det vis jag nyss nämnt.

Kultur är alltså det vi odlar för att berika oss själva och visa hur samtiden ser ut i olika former. Men vad ska man kalla sånt som inte berikar samhället utan snarare kränker hela befolkningsgrupper i sin jakt på uppmärksamhet? Jag menar, det kan väl inte vara kultur om man bara går in för att kritisera andra och sen använder vissa böcker som alibi? Aase Berg blir med rätta tillrättavisad för sina åsikter, som helt klart är felaktiga. Jag tänker inte gå in på vad hon gör fel här, länken jag bifogar uttrycker samma åsikter jag har, jag ifrågasätter snarare huruvida det är kultur att skriva som hon gör.

Jag skummar igenom Aftonbladets kultursida och finner att den domineras av politiska åsikter. Politik kan bli kultur, förstås, och en kulturarbetare kan och får uttrycka sej politiskt, men det finns annat än bara politiskt färgad kultur. Därför är det skönt att läsa denna bokrecension om en bok av författaren Michael Connelly, även om det märks att recensenten hyser fördomar om vad han kallar deckarförfattare.

Expressens kultursida är inte bättre. Politiken finns här också, och det verkar alltmer som om politiken kryper in i nästan allt som kallas kultur i Sverige av idag. En kulturarbetare är inte "riktig" om han/hon inte uttrycker nån form av politisk åsikt, helst då en som berör vissa kulturarbetares hjärtefrågor, de som kommer från 1970-talets socialistiska rörelser, eller genusfrågor. Vad nu genusproblematiken har med kultur att göra.

DN slår på sätt och vis ihop nöje och kultur till en sida. De visar då att det som kallas nöje också är kultur. Allt är inte överhetens eller etablissemangets kelgris. Det visar den här artikeln som talar om att det finns vuxna som står på barnens och ungdomarnas sida ifråga om internet.

Nej, kultur är inte bara politik och framför allt är det en angelägenhet för oss alla. Den som målar vackert med sprayburkar på en cementvägg är lika mycket en kulturarbetare som en författare som skriver tre rader per dikt i en samling som knappt läses av recensenter ens en gång. Miley Cyrus är lika god kulturarbetare som Aase Berg, och Cyrus berör fler människor än Berg.




"Det kom en krypande..."

Astronomihörnan: Revolutionerande sätt att färdas i rymden på gång

NASA har i det tysta godkänt forskning kring ett nytt sätt att färdas på, helt utan bränsle som vi känner det. Tekniken man tänker forska på ska använda mikrovågor. Här är artikeln med det revolutionerande färdmedlet. En motor genererar mikrovågor och den motorn kallar man Cannae Drive. Tanken går till Star Trek eftersom beskrivningen av tekniken är lik den impulsmotor man använder i den serien. Det verkar som om man tagit fasta på den seriens påståenden att man inte kan bryta mot de fysiska lagarna, därav namnet Cannae Drive på motorn.

All information kommer att vara tillgänglig på projektets hemsida, som dock ligger nere just nu. Vi får väl se hur projektet utvecklar sej. Kommer man att lyckas? Twittersidan är här.



"Even when it goes against your own interests?"

Människor jag stör mej alldeles extra på

Det finns en typ av människor jag stör mej på alldeles speciellt mycket i vårt samhälle. De bara kommer från alla håll och tränger sej på. De luktar konstigt ibland, ser konstiga ut och uppför sej konstigt. De pratar konstigt och uttrycker sej fel. Alla dessa människor blir irriterande för mej när jag minst av allt vill ha dom i min närhet. Jag talar förstås om - alla andra.

Det är bara jag som är normal.

Det är bara jag som uppför mej som folk.

Det är bara jag som kan uttrycka mej som vanligt folk.

Men varför klaga, ingen förstår mej ju.

Men som sagt, det är bara jag som är normal.
Så normal man kan vara med alla andra omkring sej.



"Late last night, I went for a walk,
Down by the river near my home.
Couldn't believe, with my own eyes,
And I swear I'll never leave my home again."

Aga - verkningslöst och onödigt

Jag hör på radion att barnaga är på tapeten igen. En undersökning i EU visar att många vuxna anser att aga fungerar och borde införas igen i de länder där det nu är förbjudet. Man menar att barnen får göra som de vill alldeles för mycket. Problemet på den punkten är att man inte har några avgränsningar för vad aga är. Att ta tag i ett barn och ge dom ett ryck eller två är inte aga. Inte heller att hålla fast barnet.

Att slå dom upprepade gånger för att visa dom sin auktoritet är däremot aga. En örfil är förnedrande och ger aldrig önskad effekt om nu målet var att bestraffa barnet. Bestraffningen ska inte vara för bestraffningens skull utan för att visa att man inte får göra vad det nu är man har gjort.

De som förespråkar barnaga menar att samhället har blivit för slappt när man förbjudit aga, men hittills har de inte fakta på sin sida. Det är i de länder där agan varit tillåten som slappheten verkar ha börjat och sen spritts runtom i världen. Det är förstås inte en fråga om orsak och verkan, det finns sällan orsak och verkan i verkligheten, utan beror på andra faktorer. Den främsta orsaken till att vi upplever ungdomar som slappa och mer respektlösa är förstås att vi ger dom mer utrymme. Barn får inte mer utrymme, det är ungdomar som tar plats i enlighet med den ungdomskultur som stadigt vuxit sej starkare ända sen 1920-talet.

Eftersom ungdomar i gemen är stora och starka nog att slå tillbaka är det inte lönt att tala om aga i deras fall. Men småbarn har inte mycket att sätta emot och slag, hugg och sparkar är inte bestraffning i deras ögon, det är övergrepp och misshandel. Att inte få gå ut med kompisarna eller ha dom över är bestraffning.

För övrigt är hugg, slag och sparkar att betrakta som terrorism, då terrorism definieras som aktivitet som går ut på att skrämma sin omgivning. Man skrämmer ju sina barn genom att slå dom. Men straffar dom, det gör man inte. Vad sägs om denna visdom?



"Du får göra vad du vill med mej i kväll"

Ragnarök - en närmare beskrivning

Jag märkte vid en genomgång av det jag skrivit om Ragnarök att dels har jag inte gått igenom vad Ragnarök egentligen är som det beskrivs i Den prosaiska eddan, dels har jag inte beskrivit vad allt är som nämns i de gamla fornnordiska myterna. Det är ett problem jag har, att jag tror att alla känner till de saker jag vet och jag samtidigt tror att om folk inte känner till dessa saker kommer att kolla upp det på internet. Så här kommer ett inlägg fullt med namn på figurer, händelser, länder och en massa annat som förekommer i de fornnordiska myterna.

För att förstå vad Ragnarök representerar måste man förstå vad allt är. Varje deltagares roll i Ragnarök bestäms nämligen av vad för roll de normalt har. Först ut har vi gudarna, de som tar hand om allt och alla, skapar och förändrar, bringar ordning och reda till hela världen. Deras motståndare är jättarna, de som står för kaos och oreda, de som vill förstöra och göra allt till det sämre. Den fornnordiska religionen är alltså en dualistisk religion med en renodlad syn på bra och dåligt. Jag säger inte god och ond, för det konceptet var våra förfäder främmande.

Gudarna var inte utan fel och brister, och jättarnas ränker ledde ofta till bra saker också. De höll varann i en sorts terrorbalans, med Loke som den som bringar allt i balans. Det är Loke som spelar ut gudar och jättar mot varandra och ser till att de inte blir för mäktiga. Ingendera parten är odödlig, men de kan få oändligt liv genom livgivande äpplen. Det är gudarna som har monopol på den varan. I en myt försöker en jätte, Tjatse, få tag på dessa äpplen genom att röva bort Idun, hon som har hand om dessa äpplen. Men Tjatse bringar då oordning och måste stoppas. Hans dotter Skade kräver bot och vinner då havsguden Njord som make i en tävling där hon ska avgöra vem som har de vackraste benen.

Skade är skiddrottningen och bergens beskyddare, medan Njord sköter om havet, vilket är en omskrivning för skillnaderna mellan havs- och bergsfolk. De är ändå likadana innerst inne.

Jag finner vid min genomgång här att jag nog har haft väldigt fel i min tolkning av vad myternas händelser har för grund. Jag har hittills utgått från tanken att jättarna representerar ursprungsbefolkningens tro och seder, ni vet de som kallas jägare och samlare och som bebodde Norden före jordbrukets intåg för ca 6000 år sen. Gudarna, såväl vaner som asar, representerade de folk som i tur och ordning kom in med jordbruket.

Jag inser nu att det inte är så enkelt. Tor som gud har dyrkats i hela Norden ganska länge och han är egentligen bara en variant av den åskgud som finns över hela Europa och de områden i Asien där liknande kulturer har funnits i många tusen år. Han personifierar åskan och det dåliga tålamodet. Han är snar till utbrott och kan retas upp ganska lätt. Han är också väldigt stark och slåss med allt och alla, bara han får chansen. Han har sin hammare, Mjölner, och sitt midjebälte till hjälp när han far ut för att jaga troll i skogen och bergen. Han färdas i en vagn dragen av köttätande bockar. Inget för vegetarianer precis.

Tordönet, åskan, blir till när han svingar Mjölner. Mjölner missar aldrig sitt mål och återvänder alltid till Tors hand när han kastar den. Mjölner betyder krossaren och ordet är släkt med mala.

Han verkar finnas avbildad på hällristningar från bronsåldern och mycket av det som berättas om honom verkar ha hög ålder. Det som finns avbildat på hällristningarna är dock svårtolkat och även om de attribut som senare kännetecknar såna som Tor, Tyr, Oden och Loke finns på hällristningarna finns det utrymme för andra tolkningar också. Odens häst Sleipner med sina åtta ben är en beskrivning av hur Oden i egenskap av dödsgud kunde röra sej obehindrat mellan de levandes och de dödas domäner.

Sleipner är en variant på den häst som omtalas lite varstans i europeiska myter. Pegasus är bara en av dessa hästar. En häst som far fram över markerna som om den kan flyga blir i myterna och legenderna till att den just kan flyga.

Att jättarna har hästar och sköter djur stör min "ordning" jag talat om ovan med jättarna som ursprungsbefolkningen i Norden, men allt detta stämmer faktiskt ganska väl överens med det jag kommit fram till, nämligen att jättarna visserligen har sitt ursprung i de första människor som hit till Norden men att de ganska snabbt anpassade sej till det nya sättet att leva. Trollen och andra jättar som bara nämns i förbigående representerar då de som inte anpassade sej utan föredrog att leva det nomadiska liv deras förfäder hade gjort ända sen tiden i Afrika.

Det ska påpekas att ordet jätte inte syftar på någon speciellt storvuxen person utan betyder den som äter mycket. Andra ord som beskriver dessa personer är tursar och resar. En kvinnlig jätte kallas gyger. Istursar och eldtursar är de som kommer att betyda väldigt mycket vid Ragnarök.

Ragnarök betyder gudarnas gärning och är ett svar på det som hänt när Fimbulvintern drabbat världen tre år i rad. Solen och månen har svalts av vargar som sen lyser av det dom svalt. Gudarna agerar därefter. Alla dessa möts i ett gigantiskt slag där Tor slåss mot Midgårdsormen och båda dör Tor efter att ha förgiftats av ormens etter. Midgårdsormen är som namnet antyder själva jordens rand, horisonten om man så vill. Oden far rätt in i Fenrisulvens gap och sen rivs ulven i stycken av Vidar, hämndens gud. Sen avslutas slaget med att eldjätten Surt sätter allt i brand innan enorma mängder vatten från Fimbulvinterns isar släcker eldarna och världen föds på nytt.

En konstnärs tolkning av Ragnarök.

Ragnarök är i stora drag en allegori över årets gång där slutstriden helt enkelt är den tid på året då vintern övergår i vår och allt återföds. Men det är också en ganska precis berättelse som förmodligen har sitt ursprung i en specifik händelse en gång i forntiden som inträffade nån gång under vårvintern och som sågs som ett tecken från gudarna att det nog hade varit svåra tider men nu var allt över och paradiset väntade för alla i världen.

Så samtidigt som det är en varning för något som kan/kommer att hända och en beskrivning av årets växlingar så är Ragnarök en beskrivning av något som hänt en gång i tiden.

Men, och detta är ett stort men, Eddan i båda sina former skrevs ner av kristna skribenter som inte hade berättelsernas kärna riktigt klara för sej. De hade glömt sitt fornnordiska ursprung, denna blandning av folk som bott här sen istidens slut och de som kom med jordbruket för ca 6000 år sen. Vi får följaktligen ta en del av det som står i Eddan med en nypa salt. Det stämmer nämligen inte alltid överens med det som sägs i andra myter om samma händelse.

Det intressanta är att Snorre Sturlason, han som skrivit en version av Eddan som inte alltid stämmer överens med Den prosaiska eddan, verkar ha beskrivit samma berättelse om årets växlingar på ett annat ställe. Det är nämligen Snorre som nämner att den blinde Höder dödar Balder med en pil av mistel. Balder skickas som enda gud till dödsriket där Hel styr. De blir ett par och världen börjar grönska igen. Även detta är en allegori för årets växlingar där Höder (hösten) dödar Balder (sommaren), möter där Hel (vintern) och deras möte ger upphov till återfödelsen (våren).

Jag hoppas att jag klargjort en del av de fornnordiska myterna för den intresserade. Frågor?



"Well, bugger me with a fish fork!"

Milöpartiet vill mana fram Ragnarök i Östersjön

Jag skrev för en tid sen om Ragnarök och vad det kan tänkas ha varit (eller kommer att bli som dikten säger), nämligen en kombination av det döende året under vintern och alltings återfödande på våren, och en specifik händelse i forntiden framkallad av en serie händelser som ledde folk att tro världen gick under men pånyttföddes. Jag märker nu att jag får anledning att återkomma i ämnet för att försöka beskriva och tolka Ragnarök specifikt.

Ragnarök är således både en spådom och en varning. Likväl vill Miljöpartiet framkalla ett sorts Ragnarök i Östersjön genom att ge mer pengar till kustnära lantbruk för att gå över till ekologiskt jordbruk och därigenom släppa ut mer av de ämnen som gynnar de alger som blommar över varje år. Land har ett ledarinlägg om det och i Expressen finns ett debattinlägg om samma sak, och de är båda väldigt kritiska till MPs förslag. Vi är fler som faktiskt är ytterst kritiska till MPs existens över huvud taget.

Vill vi göra nåt för miljön bör vi sluta följa Miljöpartiet så blint som vi gjort hittills. Östersjön har bottendöd främst för att det är så dålig syretillförsel från floderna och Nordsjön. Vi har förstås inte gjort saken bättre genom tillförsel av kväve och andra dumheter, men det har faktiskt minskat de senaste åren sen man börjat ta miljöproblemen på allvar. Därför ska vi inte förstöra detta genom att återgå till gamla synder.



"Man ska låta vilda djur vara vilda"

Vi vet ju vilka terroristerna är, inte sant?

Vår "kära" regering och riksdag vill absolut inte ha någon diskussion om övervakningen och det faktum att en sökning på orden "övervakning" och "FRA" på Google endast ger länkar till nyheter om detta från i fjol tyder på att tidningarna fått signaler från politikerna att detta inte är något att bry sej om. Endast några få artiklar i svenska tidningar, mestadels skrivna av forskare och krönikörer som ogillar att man använder spioneri över internet där det går igenom vanligt folks e-post och chatmeddelanden som om dessa vore terrorister, allt enligt det datalagringssystem man försökte göra lag av här i Sverige, och vars beslut i EU-domstolen man vägrar acceptera från politiskt håll. Det är såååå viktigt att alla myndigheter med ansvar för att upprätthålla lag och ordning här får veta vilket recept på hallongrottor Emma Larsson skickade till sin kompis Annica Lundberg i förra månaden. För vi vet ju egentligen vilka terroristerna är, inte sant?

Man går alltså igenom hela internet för att hitta små tecken på att terrorister agerar där. Det liknar den där skämtteckningen där alla tittar ut i rymden efter tecken på att utomjordingar är fienden, medan kackerlackorna samtidigt planerar att ta över jorden. Personligen tror jag inte terrorister är så naiva att de använder internet för att planera sina dåd, än mindre ringa till varandra för att tala om att nu är det dags. Nej, jag tror de är smartare än så. Dessutom är åsikter om att någon borde dö eller kokas i olja skyddade av yttrandefriheten. Att direkt hota någon till livet är väl inte speciellt smart men jag anser att man ändå bör få säga hårda ord utan att någon myndighet tycker att man är en skurk. Skurk är man väl först när man verkligen planerar att döda någon. Ett dödshot är inget bevis på planering av mord, snarare att det inte står riktigt till i nervbanorna i huvudet på den som uttalar ett dödshot.

Visst, de kanske använder internet för att ta reda på saker, men skicka meddelanden om var de är vore att tigga om att åka fast innan de ens har hunnit säga flasklock.

Ironin är stark här, eller hur?

De som tjänar på att datalagringsdirektivet fortsätter vara lag här i Sverige och att NSA spionerar på allt och alla runtom i världen är förstås politiker, tjänstemän och terrorister. För det visar sej att i det flesta fall är de samma sak. Spionageskandalen som ingen verkar vara intresserad av från politiskt håll där UDs datorer hade spionprogram är ett bevis på att terrorister finns i politikernas och deras tjänstemäns egna led.

Per definition är en terrorist en som skrämmer sin omgivning med metoder som inte direkt är normala. Eftersom man UD nu är rejält uppskrämda är de som placerade spionprogrammen enligt denna definition terrorister. Återigen, enligt samma definition är våra svenska myndigheter och politiker också terrorister eftersom de skrämmer delar av befolkningen med metoder som inte är normala. Men vem ställer politiker och myndigheter till svars för att de skrämmer vanligt folk? För vi vet ju vilka de riktiga terroristerna är, inte sant?

"There are two kinds of people in this world : those who believe there are two kinds of people in this world and those who are smart enough to know better."

Irak i minne 1932-2014

Det är helt utan sorg i hjärtat jag måste meddela att staten Irak har avlidit efter en lång tids svår sjukdom. Det föddes i början av 1930-talet då det, precis som nu, var vanligt att sätta vissa "viktigare" personer som ledare i konstgjorda länder. Det var inte önskat av någon men med tiden växte ändå en viss acceptans fram. Faisal I blev satt att leka kung över det brittiska protektoratet Irak 1921 och när britternas "kontrakt" gick ut i oktober 1932 såg Faisal sin chans att göra landet självständigt.

Alla som kom att bo i Irak blev sen vittnen till flera blodiga maktövertaganden, och med början den 14 juli 1958 då kung Faisal II mördades, övertogs makten av militären som gjorde Irak till en republik. Sen följde ett antal sådana maktskiften, ända till Saddam Hussein grep makten 1979. Han hade varit med redan 1958, som ung adjutant när hans läromästare Adb al-Karim Qasim grep makten från kungafamiljen. Qasim blev sen själv mördad fem år senare.

Hela tiden märktes det ju hur illa konstruerat landet faktiskt var. Det var revolter nästan hela tiden ända tills Saddam Hussein lyckades kollra bort alla i landet genom att starta ett krig mot Iran. Sen han blev detroniserad har dock Pandoras ask öppnats igen. Nu sitter de vid bankettbordet och väntar på att få stycka upp den stora kakan.

Det är dock med sorg jag ser att det som kommer istället är bland annat en grupp militanta bakåtsträvare med religionen som ledstjärna, och som samtidigt håller på att hjälpa till med att döda en annan konstgjord nation, Syrien. Att en nation går under gör inte mej nåt, speciellt inte som Irak var en konstgjord sådan med så många folkslag som inte höll jämnt, men det ska inte ske på bekostnad av vanligt folks väl och ve. Tyvärr är det vad som sker just nu i hela Mellanöstern.

Revolutioner sker aldrig från folket. Det är sällan som folket reser sej framgångsrikt mot härskarna. Det är alltid en klick som får folk med vapen med sej i en revolution. Inte sällan är de ur samma grupp som härskarna och deras motiv är påfallande ofta att de vill ha makten själva. Därför ser jag inte det som händer i Syrien och Irak som något bra.

Irak är dött, det vi ser nu är dödsryckningarna. Vad som kommer härnäst kanske kan kallas Irak igen, men det kommer inte att vara samma sak som innan. Bra är det kanske att det blir mindre och mer slimmade länder, men inte lika bra att man låter religionen styra agendan. Vi får se hur det går. Säkert är att Irak som vi lärt känna det de senaste 80 åren är borta...



"I like work: it fascinates me. I can sit and look at it for hours."