Tema språk: Dialekter del två

För snart ett år sen startade jag en serie om dialekter. Jag upptäckte då att jag egentligen inte kan nåt om dialekter, bara att jag förstår de flesta dialekter direkt när jag hör dom talas. Jag kan förstås rekommendera Fredrik Lindströms dialektserie som sändes i TV under två säsonger för några år sen för den som vill ha grunden i några av dialekterna som talas i Sverige. Här är ett av avsnitten:

Jag känner att jag behöver lära mej mer om dialekter innan jag säger mer. Därför låter jag programmet ovan tala medan undertecknad lyssnar.




"Nån gång kanske man åkte till någon marknad"

Spökvatten, mitt nya favoritord

Språkrådets sammanfattning av språkåret 2011 visar på en lång rad intressanta ord. Men de koncentrerar sej på fel ord. Spökvatten borde de ta med, dvs ett glas vari man häller vatten där det precis innan funnits mjölk eller att man häller några droppar mjölk i vattnet. Proteinerna i mjölken ger då vattnet en grumlig textur.

Ett annat bra ord är terja. Om nu någon glömt det så handlar det om naturfotografen Terje Hellesø som manipulerade sina egna bilder på ett sånt sätt att det blev ett nytt begrepp. Hans verk lär inte glömmas i första taget.

Men som sagt, spökvatten gillar jag starkt. Hur jag kunnat missa det är dåligt av mej men så är jag inte förälder och jag har förstått att det är bland småbarn ordet uppkommit, av länkarna på Google att döma.



"MIF = Milk in first!"

Lite förbryllande språkhistoria

Adverbet eaþe (uttalas ungefär äthe) och adjektivet ieþe (uttalas ungefär ithe) var fornengelskans ord för enkel, simpel, lätt. Det fanns i fornfranskan, äldre holländska och äldre tyska men var ordet kommer ifrån vet ingen. När normanderna tog över i England ändrades orden och uttalet till s genom fornfranskans försorg. Ease och easy blev dagens engelska ord för samma sak. Idag är det i stort sett bara engelskan som använder dessa ord och det som är förbryllande är alltså varifrån ordet kommer. I fornnordiskan ska ett liknande ord ha funnits men i skrivande stund är jag osäker på vilket det är.

För att vara ett ord som betyder lätt är det då rakt inte det.

"Words don't come easy..."

Varför säga 2011 när man kan säga 2011?

Hur säger du 2011? Säger du två tusen elva eller tjugohundra elva? Om du säger det förra har du verkligen snärjt in dej i en onödig härva av dåligt språkbruk. För inte sa du väl ett tusen niohundra fyrtiofem om 1945? Inkonsekvent är du i så fall för om du sa nittonhundra fyrtiofem (eller förtifem som uttalet är) så borde det bli tjugohundra elva. Man kan förstås säga tjugo elva liksom nitton fyrtiofem. Det är ändå mer riktigt än att dra på tusental när man säger årtalen.

Såna här petitesser retar jag mej på dagligen. Det kommer att dyka upp fler här. Var så säker.

(Inlägget korrigerat efter påpekande om sifferfel)

"This is SPARTA!!!"