Tema rymden: Jordliknande planeter kring andra stjärnor

Alltfler stjärnor som liknar vår sol hittas och kring dom hittas planeter. Nu senast har en riktigt gammal stjärna med över 11 miljarder år på nacken befunnits ha planeter som liknar vår planet. Solsystemet ifråga cirklar runt Kepler 444. Det är en nyupptäckt stjärna från vårt perspektiv så det blir intressant att se hur det utvecklas.

Här är en länk till originalartikeln i ämnet. Det är för övrigt rymdteleskopet Kepler som upptäckt stjärnan komplett med planeterna, därav benämningen på stjärnan.

Här är nåt kul att göra, Super Planet Crash, vilket är ett spel där man skapar ett solsystem med ett avstånd på max dubbla jordens avstånd från solen. Man får mer poäng ju fler planeter av olika storlek man lägger till, men det blir bättre. Det handlar om att få en av planeterna att "slå i väggen", det vill säga få den att kastas ut ur systemet och därmed gå längre ut än den yttre ring som finns i spelets utkant.



"The best things in life are crazy"

Lite nyheter från rymdens domäner

Kan gammastrålning ha träffat jorden med en direktträff för drygt 1200 år sen? Vissa forskare leker med den tanken. Man har hittat spår av en ökning av strålning med högt gammainnehåll i jordlagren och i trädringar från denna tid, som i Europa kallas tidig medeltid.

Vad sägs om denna härliga bild av Betelgeuse nedan?

Det är Herschelteleskopet som tagit denna bild på det material jättestjärnan slänger ur sej och sen möter en formidabel vägg av rymddamm, en chockvåg från andra stjärnor. Betelgeuse förväntas bli en supernova när som helst och många bara väntar på den dagen det händer. Då kan vi ha en andra sol på himlen under några veckor. Synd ifall den skulle explodera mitt på dagen för då skulle vi inte se så mycket av det förrän till kvällen.

Till sist, visste ni att norsk brunost brinner väldigt bra? Det har inget med rymden att göra, tyckte bara det var kul att skriva om.


"If at first you don’t succeed, you must be doing something wrong."

Föräldralös planet på luffen i Vintergatan

Den blå pricken mitt i bilden är den nyupptäckta planeten/bruna dvärgen. Bild från ESO/Wikipedia.

En exoplanet har upptäckts och den är hittills unik i sitt slag. Den cirklar nämligen inte runt någon stjärna utan svävar mer eller mindre fritt i vår galax. Den befinner sej ca 100 ljusår bort och har upptäckts medelst infraröd monterad på teleskop. Den har fått det upphetsande namnet CFBDSIR2149. De som upptäckt den håller förstås dörren öppen för möjligheten att det rör sej om en brun dvärg eftersom dess yttemperatur uppgår till ca 400 grader. I vilket fall är dess massa endast 4-7 gånger större än Jupiters vilket gör den till väldigt liten i jämförelse med de ordinära bruna dvärgarna.




"Universum är som ett kassaskåp med kodlås, men koden är inlåst i kassaskåpet."

En av solens dubbelgångare upptäckt

Det närmaste vi kan tänkas oss i stjärnväg ifråga om storlek, massa och innehåll har hittats, ca 217 ljusår bort. Stjärnan kallas HIP 56948 och syns på himlen i konstellationen Draken, mitt emellan Polstjärnan och Dubhe (Alfa Ursae Majoris). Gå från Karlavagnens spann om vintern eller hösten mot Polstjärnan så finns HIP 56948 ungefär i mitten mellan dessa.

Här är en video om upptäckten. Tony Darnell berättar också om upptäckten av en mördare, ett svart hål som slukar en stjärna.



"- Vet ni vad man kallar den sortens djur som varken
flyr från eller slåss med fienden?
- Lunch."

Tre små planeter i skyn

Så här tänker sej forskarna att det ser ut vid den yttersta av de tre planeterna kring KOI-961. Bild från: NASA/JPL-Caltech.

Kepler, vårt teleskopöga i rymden, har blivit bättre på att hitta småplaneter bland de som kretsar kring andra solar, så kallade exoplaneter. Nu har Kepler hittat tre såna cirklande runt en stjärna kallad KOI-961. Denna stjärna, som finns 130 ljusår från oss, är så liten till storleken att den är mindre än dubbelt så stor som Jupiter i diameter. Dess planeter är 0,78, 0,73 respektive 0,57 av jordens diameter (jorden = 1,00) i storlek. De cirklar väldigt nära sin stjärna, som alltså är en röd dvärg. Röda dvärgar är den vanligaste typen av stjärnor i rymden och upptäckten att en av dom har planeter gör jakten på planeter kring andra stjärnor än mer spännande för det innebär att vi kanske har miljarder planeter kring oss. Vilken av dom har liv?




"Beviset för att intelligent liv finns i rymden
är att de inte kontaktat oss"

Gammabubblor i rymden

Så här ser Vintergatan ut från Canadas horisont.

NASA presenterar idag att de med hjälp av Fermi, ett radioteleskop riktat mot Vintergatans centrum, har upptäckt vad de bäst kan beskriva som bubblor av gammastrålning som skjuts ut från dessa källor som vanligen skapar gammablixtar. En konferens om detta ska hållas 9 november. Nu är detta inget nytt, gammastrålningsbubblor är kända sen några år tillbaka men nu har de tydligen hittat en stor rackare i vår egen galax som skjuts ut från det supermassiva svarta hål som bildar vårt centrum. Jag kommer att hålla er underrättade om konferensens innehåll.

Diskussioner kring solsystemet - Del två: Våra närmaste grannar utanför solsystemet

Säg hej till våra närmaste grannar utanför solsystemet. Alfa Centauri kallas dessa dubbelstjärnor som syns i konstellationen Kentauren. Den nordligaste delen av denna konstellation (vardagligt tal stjärnbild) kan ses från svensk horisont och då kan man se detta binära system med Alfa Centauri A och B (sen bilden ovan). Det rör sej alltså om två normalstora stjärnor, den ena (A) något större än vår sol, den andra (B) något mindre. Här finns också en tredje mycket mindre stjärna (Proxima Centauri) som bara är dubbelt så stor som Jupiter. Det tar ljuset från dessa stjärnor 4,37 ljusår att nå oss. Att vi inte kan se om det finns några planeter trots det i astronomiska sammanhanget blygsamma avståndet beror på att de två stora stjärnorna ligger såpass nära varandra att ljuset från dränker allt annat.

Det skulle vara intressant att få veta huruvida det finns planeter som cirklar runt dessa stjärnor men den kunskapen kommer väl inte att nås under vår livstid. Det hindrar inte författare och filmskapare från att fantisera kring systemet. Fast vem vet, vi kanske hittar nåt i alla fall för teleskopen blir allt bättre och sonderna blir snabbare. Låt oss hoppas på att vi trots allt snart får mer kunskap om Alfa Centauri.