Vad borde vara barnförbjudet?

Är en bild av en naken människa nåt man borde förbjuda barn att se? Är en våldsam film nåt att förbjuda barn att se? Jag blir alltmer fundersam rörande detta med förbud ju mer jag ser vad som finns där ute. Det står helt klart att förbud av detta slag mer handlar om vad man TROR att barnen skulle ta illa vid sej av och vad man själv som vuxen VET att man tar illa vid sej av. Det är alltså en moralisk fråga och moral i kombination med förbud slutar sällan bra. Framför allt när det gäller vad vi anser att barnen mår bäst av.

Har vi någon gång frågat barnen vad de tycker om si och så? Har vi analyserat det i så fall på rätt sätt - utan att en massa perverterade terapeuter utan formell utbildning höjer sina stämmor och gör narr av psykologin som ämne genom att lägga in en massa retarderade tolkningar. Vet vi således egentligen om barn tycker nåt speciellt gällande nakenhet, våld och fula ord? Vet vi vad som är deras egna åsikter och vilka som är inympade på dom av deras föräldrar eller andra vuxna i deras närhet?

Hela detta med termen vuxenmaterial formligen stinker av den där fula perverterade moralpaniken som omger hela frågan kring nakenhet. Termen antyder att det finns saker som bara vuxna får titta på och uppleva. Vad är då barnmaterial? Man har t ex dragit in nakenfotografering och erotik i begreppet pornografi och därmed fått det hela till att vara något skamligt och fult att titta på den nakna kroppen, något bara vuxna håller på med enligt denna fördomsfulla syn på saken. Man får det till att den mänskliga kroppen är nåt fult att visa upp, precis i linje med dessa fördomsfulla åsikter med religiösa under- och övertoner. Vi har kläder på oss för att skydda oss mot kyla, vind eller för stark sol. Att det ligger en moralisk dimension i det hela beror på att religionen slagit i oss alla det var för att gudarna inte ville att vi skulle gå nakna.

Sen att ren pornografi med sexuella akter och annat inte är nåt för de allra minsta håller jag absolut med om men inte från moralisk synvinkel utan en rent praktisk sådan, små barn förstår inte vad sex går ut på och det bör man vänta med tills barnen är i tonåren innan man på ett pedagogiskt vis talar om vad det innebär med sex. Ingen film i världen kan jämföra sej med verkligheten. Men tonåringarna får minsann hålla på med varandra, vi vuxna har vårt eget liv, eller hur?

Likadant är det med våldsamma filmer. Där kan jag visserligen till viss del förstå problematiken eftersom barn, liksom vuxna, ogillar kaos vilket ju våld leder till. Men jag är övertygad om att även en sjuåring kan skilja på det våld som förekommer i en TV-serie eller en film och det som skildras i nyheterna. Det är när propaganda kommer in i bilden som det kan bli svårt för dom att skilja fakta från fiktion. Här talar jag förstås om det hejdlösa glorifierandet av våld som förespråkas på vissa håll (ingen nämnd ingen glömd).

Jag tror inte det bästa är att "skydda" våra barn från nakenhet, våld och annat som "anses" vara farligt för dom. Det bästa är att låta dom fråga sej fram och som vuxen ska man svara så ärligt som möjligt. Att linda in det eller säga att sånt får man inte titta på eller säga kommer bara att så tvivel hos barnet och stärka nyfikenheten. Bättre då att ignorera det eller "portionera" ut kunskapen, om man har någon, inom ämnet.

Någon som har nåt bra tips för hur man får barnen att inte drabbas av moralpanik?

Detta inlägg inspirerades av läsningen av detta inlägg.




"Trygga räkan"