Visar inlägg med etikett girighet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett girighet. Visa alla inlägg

söndag 29 juni 2014

Vad startar ett krig?

I år är det 100 år sen Första världskriget började. Den tändande gnistan var attentatet i Sarajevo där Österrikes kronpris Franz Ferdinand och hans fru Sophie brutalt sköts ihjäl av en tok vid namn Gavrilo Princip den 28 juni. Egentligen var detta bara ett svepskäl. Bara året innan, 1913, hade ett storkrig på Balkan avslutats, ett krig som i två omgångar rasat genom stora delar av regionen utan någon reell vinnare, vilket lämnat många öppna sår och revanschlusta bland alla involverade, som kände att de kunde ha uträttat så mycket mer.

Krig orsakas av en mängd faktorer, girighet, hämnd, förmätenhet och ibland rena rama dumheterna. Så även denna gång. I och med att Balkankriget, trots två omgångar som snabbt slutade i framtvingade vapenstillestånd och låtsad fred, inte ledde fram till det slut Serbien ville ha, nämligen alla slaviska folk på Balkan samlade under en och samma ledare, med dom själva som ledande folk, så började en gruppering inom det serbiska samhället smida planer för att få stormakten i området, Österrike-Ungern, att nappa på kroken.

Om man verkligen ville ha ett storkrig till stånd är oklart, men klart är att man ville sända ett meddelande till Wien att man inte var att leka med. Oavsett vilka motiv man sen hade för att kriga verkar det som om att kriget mot Serbien från Österrike-Ungerns sida kunde, och borde, ha stoppats efter några veckor. Lite vapenskrammel kunde ha räckt. Den riktiga tändande gnistan verkar ha varit alla dessa allianser de stora länderna ingått åren före. Dessa allianser skapades med ekonomiska och styrkemässiga motiv och var lika mycket till för att avskräcka som för att verkligen kriga mot varandra.

Mot bakgrund av det vi nu vet, att Europa var en fredligare plats och att fredsrörelserna vunnit mark inom politiken, är det konstigt att kriget alls startade och att det sen blev så våldsamt blodigt. Allianserna borde ha varit nog för att stoppa kriget mellan Österrike-Ungern och Serbien på ett tidigt stadium. Men sanningen är att vissa element inom de olika samhällena ville ha krig, dock att ingen kunde förutse att 50 års utveckling av vapnen under relativa fredliga tider hade lett till att soldaterna gick ut i strid med moderna vapen och 1850 års inställning till stridande. Resultatet blev att miljoner människor slaktades och hela städer jämnades med marken på ett sätt som aldrig förr.

I detta storkrigs fall kan man också säga att det var dessa allianser som var den största, och värsta, orsaken till att en medelstor konflikt, som borde ha dött ut på några veckor, blev så enorm. Som det är idag lider vi fortfarande av dess efterdyningar. Alla dessa drömmar om nationalism, ära och segrar som man matade de unga med via propaganda om hur hemsk den andra sidan var har fått återverkningar ända in i vår tid. Det märks inte minst på Andra världskriget, som startades för att en enda man, Adolf Hitler, ansåg att Tyskland fått bära hundhuvudet efter Första världskrigets slut.

Hitler hade också en dröm om ett Stortyskland. Om den drömmen var han inte ensam om att hysa. Många hade dessa drömmar, men väldigt få ville väl egentligen att tyskarna skulle försöka erövra hela Europa. Krig leder bara till sorg, förstörelse och revanschlusta. Speciellt om de förs med avsikten att erövra och hålla mark man inte tidigare hållit. Ett krig har inga vinnare, bara segrare på pappret. I verkligheten finns det bara förlorare och dåliga förlorare. Parader och fredstraktat är bara tomma aktioner som är till för att lugna befolkningen i länder som fått sina liv förstörda av krigshetsare och andra galningar.

När får vi se de första krigen utan fysiska offer? När får vi se krig som utkämpas enbart av krigshetsare mot krigshetsare, utan att alla andra människor kommer till skada?



"The worst thing about religion was religious people."

torsdag 24 maj 2012

Tokerierna vet inga gränser


Stämma en nedladdningstjänst på mer pengar än det finns pengar i hela världen? Javisst.
Får skivbolagen stora delar av världens befolkning emot sej? Troligtvis.
Bryr de sej ens om att de inte direkt är populära bland vanligt folk för detta tilltag? Skulle inte tro det.
Kommer detta ha någon effekt på fildelningen? Inte alls!




"Civilisation: det största "syntax error" någonsin i historien."

måndag 31 oktober 2011

Myndigheterna är alltid steget efter

Litet kort vill jag bara säga att hur mycket våra myndigheter än anstränger sej för att mjölka oss på pengar och information kommer vi vanliga dödliga, oskyldiga såväl som skurkar, att vara steget före vad gäller sätt att antingen komma undan eller tolka reglerna till våran fördel. Vad gäller fusket på restauranger och andra institutioner är det förkastligt å det grövsta och bör stoppas i görligaste mån men som jag redan sagt går det inte att stoppa eftersom finurligheten hos de giriga som bara tänker på sej själva (krögarna) alltid vinner över finurligheten hos de andra giriga som tänker på oss alla, på ett eller annat vis (staten).

Att fuska med kvitton är att sätta konkurrensen ur spel och är egentligen mer ohederligt mot de andra restaurangägarna än mot staten som helhet. Så sätt åt dom bara. Hade de tolkat skattereglerna istället för att bryta mot dom hade det varit en helt annan sak. Nu får de skylla sej själva.

Myndigheterna kommer som sagt var alltid att tvingas se fuskarna springa iväg i solnedgången vad gäller påhittighet och det är alltid de oförsiktiga som åker dit. De smarta kommer alltid undan, tyvärr. Hur det är med skatteverkets egen moral och etik vad gäller pengar vill jag låta vara osagt...

"If you try to sit
i'll tax your seat"

tisdag 9 augusti 2011

Okunskap och ignorans

Två ord som är två sidor av samma mynt. Båda betyder att man inte har vetande om något. Ett svenskt och ett utländskt ord. Jag skulle vilja lägga in en lite annorlunda betydelse i ordet ignorans, om jag får. Nämligen ovilja att lära sej annat än det som man själv anser vara nödvändigt att veta. En farlig inställning eftersom man då bara får tillgång till en sida av saken. Att vara enkelspårig är inte nödvändigtvis samma sak, framför allt inte om man vill lära sej nåt annat än det man redan vet men inte fått tillgång till mer än en sida.

Det här inlägget är inspirerat av läsningen av två andra inlägg, ett om upploppen i Storbritannien och ett om hur vi människor sätter världshändelserna åt sidan och klagar på småsaker i vardagen istället. I båda fallen skyller jag på okunskap och ignorans. Många människor är "små", dvs de bryr sej bara om det som händer mitt ibland dom. Andra människor ser bara det som sker ute i stora världen. Sen finns det såna som rör sej mitt emellan dessa världar. Mellan alla dessa grupper verkar det ofta finnas vattentäta skott. De verkar inte ens känna varandra många gånger trots att de kan ha gemensamma nämnare i form av människor de möter varje dag. Jag försöker vara en som går mellan olika grupper men jag upptäcker allt som oftast att jag inte är intresserad av skvaller från bygden. Framför allt som jag inte är från Malung utan kommer utifrån. Det som händer här är bara kul att höra ibland.

Precis som Labbibia skriver som kommentar till Maggies inlägg handlar det nog om mental status för dagen. Mår man bra inombords är man mer tolerant och mindre benägen till aggressivt handlande och tyckande. Det där med toleransen är också nåt som hör till mitt diskussionsämne för dagen. De som skövlar, slåss och har sej i London är "små" människor som bara väntar på ett sånt här att hända. Det är samma typer av människor som hetsar upp andra vid fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Det är samma typer som står med halsdukar och annat för ansiktena vid demonstrationer och tillsammans med sina motparter bland polisen får dessa att urarta. Det är samma sorts människor som sitter på nätet och spyr ut sitt hat, inte för att det är emot nån typ av människor eller politiskt system, utan för att de är EMOT. De lever ut sitt hat för att de dels är i mental obalans, dels är lärda att bara se en sida av saken. De som lever i vardagen är förstås inte såna men de är likväl obenägna att lära sej om omvärlden liksom de med huvudet ständigt riktat mot just omvärlden. Vi är väl alla lite enkelspåriga till mans och kvinns.

Det sägs att kunskap är makt men om det är kunskap baserad på felaktiga premisser är det makt som kan vara direkt skadlig för oss alla. Så är det ofta när politiker är i farten men även bland vanligt folk är detta vanligt. Framför allt på internet besannas tesen om lögner som repeteras tillräckligt många gånger varje dag. Det väcker frågan inom mej huruvida alla är gjorda för all sorts kunskap. Kanske kunskap inte är det viktigaste här utan en viss sorts kunskap, den om tolerans. Man behöver inte gilla allt och alla, men toleransen bör få finnas där. Man kan lära sej acceptera andra människors later och beteenden.  I stort sett sker detta dagligen, ett hårt ord här och där är tillåtet så länge det är ämnat som en tillrättavisning av en individ.

Problemet är med dessa som inte vill lära sej, de små (ignoranta människor alltså), de som vill fortsätta med intoleransen för det ger dom en mening, ett mål, ett eller flera offer. De som antingen är i mental obalans eller känner sej underlägsna på nåt vis, de som lider av att se andra få framgång, de vars avundsjuka får dom att begå hemska dåd världen över.

Hur får man dom att se på världen såsom 99,999999999 % av mänskligheten gör?

Populära inlägg