När man trodde att de allra värsta klimatdumheterna var borta så dyker de upp, lagom till 70-årsminnet av diverse händelser från Andra världskriget. Nu i form av klimatförändringar som hotar massgravar. Det är de styrande i den polynesiska staten Marshallöarna som har gått på myten om den globala uppvärmningen skapad av vår verksamhet och nu menar de att tidvattenströmmar ska ha orsakats av dessa klimatförändringar. Hallå, har ni inte hört talas om erosion?
Marshallöarna är atoller, rester av vulkanöar kring vilka koraller byggt upp stora rev. När sen vulkanerna har sjunkit ner av sin egen tyngd samt eroderats ner av vind och vatten har korallreven blivit kvar. De flyter på havet till viss del, men stora delar är ju förankrade i resterna av vulkanen undertill så det blir oundvikligen att vattnet tär på korallrevet, så kallad erosion. Sånt är inte kopplat till någon form av klimatförändring, mänskligt skapad eller på annat vis. Det bara händer för att tidvatten eroderar mer.
Det har skrivits så mycket dravel om klimatförändringar de senaste åren att jag börjar undra om inte vissa journalister och politiker driver med oss. De har fattat att pengar finns att tjäna, makt finns att inhösta, samt prestige, på denna hysteri och spelar med, enbart för att få tillgång till nåt eller flera av dessa saker. Nåt riktigt engagemang finns förstås inte, bara att spela med. Vi som vågar säga emot, det är vi som blir förlöjligade eller åsidosatta. Men jag tror inte klimathysterin håller i sej så länge till.
Den har redan blivit ifrågasatt bland många politiker. En hel del journalister skriver kritiskt om klimatet nu också. Kanske även proffstyckarna byter sida om tillräckligt många av dom som går i deras ledband gör det. Vi får helt enkelt se framtiden an. Men när detta sker vet ingen. Andra "stora" frågor har sopats under mattan i all tysthet. Ingen kommer att vilja erkänna öppet att han/hon har haft fel...
"This garden universe vibrates complete.
Some we get a sound so sweet.
Vibrations reach on up to become light,
And then thru gamma, out of sight.
Between the eyes and ears there lay,
The sounds of colour and the light of a sigh.
And to hear the sun, what a thing to believe.
But it's all around if we could but perceive.
To know ultra-violet, infra-red and X-rays,
Beauty to find in so many ways.
Two notes of the chord, that's our fluoroscope.
But to reach the chord is our lifes hope.
And to name the chord is important to some.
So they give a word, and the word is OM.
"
Populära inlägg
-
Rennäringen blir lidande av vindkraftsparker , resonerar Östra Kikkesjaures sameby i Piteåområdet och tackar nej till de 5,5 miljoner kr som...
-
Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen...
-
Godis är gott, sägs det. Det beror på vad man menar med godis. Sånt där gjort på köttrester och diverse tillsatser som inte alltid är nor...
-
Det var en ovanligt vacker fullmåne natten mellan 28 och 29 augusti i år. Det ska bli en ännu vackrare fullmåne i slutet av nästa månad. D...
-
Jag har varit väldigt dålig på att upprätthålla denna blogg de senare åren, och det kommer nog att fortsätta. Orsakerna är många, och väldi...
-
Jag har inte skrivit här på bloggen på en hel månad, men det beror på att jag har kraftsamlat inför denna dag, den dagen då rymdsonden New H...
-
Den på kometen 67P strandsatta sonden Philae har vaknat när nu kometen närmar sej solen. Det är tillräckligt för att kunna ladda batteriern...
-
När vi diskuterar demokrati och diktatur är det ofta i motsatsförhållande till det senare, man menar att de är varandras motpoler. Men är de...