Den stora faran del två

Vulkaner. Enbart ordet vulkan injagar skräck hos många som har erfarenhet av detta. En vulkan har förmågan att antingen skrämma bort folk från en ö genom att systematiskt förstöra den under många års tid, släppa ut tonvis med lava under flera års tid eller totalt förstöra sej själv och ta tusentals liv samtidigt. Men en vulkan kan också vara ganska passiv, bara släppa ut gaser från det inre. Dessa gaser är många gånger väldigt nödvändiga för livet på jorden, för många levande varelser behöver t ex kväve, svavel och koldioxid för att må bra.

För oss i Norden är ett vulkanutbrott (eruption på forskarspråk) inget att oroa sej över, normalt, men 2010 inträffade ett utbrott som fick många att tänka om. En vulkan på Island fick för sej att ha ett stort askdominerat utbrott och vindarna förde med sej askan till resten av Europa, med följden att flyg ställdes in över stora delar av Europa under flera veckor. Askan har i många jetmotorer visat sej kunna få dom att stanna när de små partiklarna sugs in. Men när inget hände med de plan som ändå flög förbi askmolnet återupptogs flygtrafiken igen.

Det kan också inträffa utbrott som är så stora att inte ens vi här uppe i norr kommer undan. 1783-84 hade en stor vulkanspricka på Island nära berget Laki ett enormt utbrott under vilket stora mängder lava, aska och gaser släpptes ut. Initialt drabbades islänningarna värst när skördarna slog fel, boskapen dog av gaserna och till slut människorna själva. Men gaserna och askan fördes ut över Europa av de vindar som går från den nordamerikanska kontinenten till den europeiska, och väl i Europa blandades gaserna, främst svaveldioxid, fluor och koldioxid, med vatten och bildade svavelsyra och svavelväte, samt fluorväte. Solen färgades röd när svavlet i det moln Laki släppte ut spred sej i atmosfären.

Som en följd av utbrotten vid Laki dog kanske sex miljoner människor världen över då gaserna orsakade andningsproblem, dåliga skördar och till sist temperaturfall i stora delar av världen, vilket ledde till ännu sämre skördar. Det har spekulerats i att dessa problem ledde till den franska revolutionen sex år senare. Svaveldiset orsakade stora problem i Europa och hade till och med effekt på Afrika och västra Asien, men också Nordamerika drabbades hårt av bistra och kalla vintrar med extra mycket snö, en konsekvens av svavlets möte med vattenånga. Det förvärrades av att grannvulkanen Grimsvötn hade ett stort utbrott ungefär samtidigt.

Så nog kan även vi, som inte har några aktiva vulkaner längre, drabbas av utbrott långt borta. T o m Pinatubo som ligger i Filippinerna hade effekt på oss här i Norden. Dess stora utbrott 1991 orsakade en varm och torr sommar 1992 men ovanligt kalla höstar och vårar plus en långvarig vinter 1991-92. Vi ska inte räkna bort deras effekt på vädret och klimatet heller. De släpper ständigt ut miljontals ton gaser av olika slag vilka blandas i atmosfären och bidrar till dess förnyelse. På kort sikt är vulkaner en stor fara för oss, men i det långa loppet är de vår allierade. Allt levande tjänar på deras aktivitet.



"If knowing stuff is wrong, I don’t wanna be right"