fredag 4 november 2011

Varför tror jag inte på AGW?

För några dagar sen skrev jag om det som Lena Krantz skrev om igår. Vi är tydligen kättare vi som vågar uttala oss kritiskt om människans roll här på jorden visavi atmosfären och dess vidare öden. Kättare, det framkallar bilder av oliktänkande som med våld fördrivs från sina hem och bränns på bål för att de vågar tro på ett annat vis än det Makten vill att man ska tro. Så var det i Europa och Asien under medeltiden och många länder praktiserar detta än idag. Tydligen vill politiker att vi alla ska tro på AGW, vare sej vi vill eller inte. Det går ton i ton med det som sakta byggts upp av politiker med miljön som sköld och forskare med politiska ambitioner, även de med miljön som sköld.

Människan påverkar sin miljö, det är ofrånkomligt. Alla levande varelser påverkar sin omgivning på ett eller annat vis. Vilken varelse som påverkar vår hela planet mest vet jag inte. Alger ligger nog bra till på den punkten liksom diverse plantor. Vi människor är nog den enskilda landlevande arten som påverkar mest eftersom vi, som enligt beräkningar (märk väl: beräkningar, någon ordentlig räkning av alla verkar inte vara möjlig i nuläget) är så många, behöver resurser och landområden för att klara oss. Andra djur och plantor utnyttjar sen i sin tur det vi gör för sin egen komfort.

Att vi förstör delar av vår omgivning, det vi med ett franskt ord också kallar miljön, är också ofrånkomligt. Att invänta att naturen gör det vi gör ogjort kan vi dock inte göra eftersom vi har sånt dåligt tålamod. Det som är skadat måste göras nu. I många fall är det bra att vi reparerar skadorna vi orsakat, t ex att vi låter falkar få vara i fred i områden där de behöver sina träd för att sitta på nära sina bon eller att vi sanerar de miljögifter vi släpper ut.

I andra fall behöver vi inte reparera något eftersom naturen själv är en stor reparatör. Städer och enskilda gårdar som övergivits tas över väldigt snabbt av naturen och inom några sekler krävs det arkeologer för att hitta spåren av mänsklig verksamhet. 1900-talets verksamhet är inget undantag. Redan nu (år 2011) är det svårt att se med blotta ögat vad som hände under Första världskriget (1914-18) eftersom det suddats ut av naturen.

Våra utsläpp av tungmetaller, läkemedel och andra ämnen som inte förekommer naturligt i vår omgivning bör antingen sluta eller saneras ordentligt. Detta talas det dock inte så mycket om nu för tiden därför att det alltså är på modet att prata om ett annat utsläpp, det om koldioxid. Jag vet inte hur många gånger jag har påtalat mitt tvivel och min skepsis inför denna tankegång, att koldioxiden vi släpper ut skulle påverka temperaturen i atmosfären. Så mycket har jag förstått att koldioxid inte direkt höjer temperaturen utan snarare fungerar som så att temperaturen inte sjunker när denna gas finns i atmosfären. En termostat om man så vill. Kanske vi borde prata om termostateffekten snarare än växthuseffekten. Den förra termen används om långvarigt väder som ger låga nederbördsmängder.

Men riktigt så fungerar väl inte en termostat. Den växlar ju temperatur beroende på yttre och inre förhållanden såsom påverkan från luften och fasta föremåls egen temperatur. Som ju atmosfären tycks göra. Där har vi jorden i sej, allt levande på den, rymden utanför och solen som påverkar atmosfären som regleras upp när det vill gå ner samt ner när det vill gå upp. En termostat således. Ett växthus handlar ju snarare om att hålla en jämn temperatur i ett slutet utrymme oberoende av vad som sker utanför.

Vädret har alltid fluktuerat. Det senaste lilla bråket med nåt som kallas BEST, som jag inte satt mej in i riktigt ännu, verkar mest handla om perioden 1900 fram till nu. Det är en alldeles för kort tidsperiod för att man ska kunna säga nåt om vad som fått temperaturen att stiga. Troligtvis ingår det i de naturliga fluktuationerna samtidigt som våra väderstationer är felplacerade. De sitter påfallande ofta där asfalt, stora byggnader, utsläpp av varmluft och dylikt direkt kan påverka dom.

Problemet med vår avancerade hjärna är att vi så gärna vill se orsak och verkan i allt som sker. Därför ser vi förhöjda medeltemperaturer som något orsakat av vår verksamhet med utsläpp av koldioxid och metan. Det är just denna falska korrelation jag hela tiden vänder mej emot. Jag har nämligen själv sett för mycket orsak och verkan när jag som ung historiker hade förläst mej på det där med curry-linjer och liknande, en sak jag senare förstod bara var nys eftersom det mest handlar om magnetfält i jorden som bara kan mätas med modern apparatur. De som säger sej känna av dessa magnetfält har kanske inte fel i detta men slagrutor och liknande är totalt verkningslösa. Känner man av magnetiska fält är det i ens egen kropp (närmare bestämt hjärnan som tycks vara väldigt känslig för vissa frekvenser) man gör det, inte genom pinnar eller annat. Att använda förmågan att känna av magnetfält går inte heller. Det bara påverkar kroppen och vi kan bara anpassa oss efter detta eller ta bort det som påverkar.

Som sagt, falsk korrelation vänder jag mej emot. Det som ser ut att stämma behöver inte göra det. Allt är inte guld som glimmar, för att använda en klyscha i ordspråksform. Den främsta invändningen jag har mot att vi människor skulle påverka vädret globalt sett över tid (det så kallade klimatet) är att vi inte tycks påverka annat på jorden mer än lokalt. Däremot ser vi ju hur temperaturerna stiger i de områden vi bebor, det som kallas Urban Heat Island. Den korrelationen verkar stämma, till skillnad från den klimathotarna vill se mellan koldioxiden och temperaturen globalt sett.

Jag stolpar nu upp mina invändningar gentemot AGW här och nu så alla får se vad jag går för:
  • Falsk korrelation, koldioxidhalten ökar efter att temperaturen stiger, koldioxiden är dessutom en av alla gaser ser dessutom till att temperaturen inte sjunker.Att den skulle få atmosfärens temperatur att stiga okontrollerbart återstår att bevisa. Jag väntar.
  • Temperaturen har alltid gått upp och ner. Det är det som kallas klimatförändringar. Det lilla vi har hunnit med under vår existens är inte tillräckligt för att man med orsak och verkan ska kunna påvisa nåt. Kom igen om 1 000 000 år så får vi se om det stämmer med människans påverkan.
  • Urban värmeöeffekt (urban heat island effect på engelska) påverkar temperaturerna mer än några utsläpp vi klarar av.
Tack för er uppmärksamhet.

"Först så går det ner, så går det upp, så går det ner, så går det upp..."

Populära inlägg