Gore-effekten i farten igen

Al Gore-effekten gör verkligen skäl för sitt namn. Han var ju på en mycket snabb blixtvisit i Danmarks huvudstad. Efter sitt besök i Köpenhamn (där en snöstorm följde på hans visit) åkte Mr. Freeze således hem och nu drabbas nordöstra USA av en snöstorm. Hans chef, president Obama, höll på att inte hinna före stormen.

I övrigt kan avslöjas att Wikipedia har använts som ett propagandaverktyg av AGW-anhängarna. Mer att läsa, som alltid, hos Anthony Watts. Nu antar jag att Kättaren och Maggie tar upp detta så jag inväntar deras analyser innan jag skriver nåt mer.

Äntligen kan vi återgå till det normala

Det slutade som jag hoppades i Köpenhamn. Om nu bara de värsta alarmisterna kunde lägga ner sitt CO2-snack skulle vi kunna koncentrera oss på de utsläpp som verkligen behöver begränsas, nämligen klor, bly, kvicksilver, svavel, sot, kväve, diverse läkemedelsingredienser och annat dumt som vi slänger bort.

Bra skriver av Jonny Fagerström.

För mycket tyckande och för lite vetande i klimatfrågan

Jag börjar tröttna på klimatfrågans polarisering i höger och vänster. Det föder en massa tyckande och ideologiskt tänkande. Så fungerar dock inte vetenskapen. Vetenskapen bryr sej egentligen inte om ideologier och en massa tyckande från höger och vänster. Problemet för vetenskapsmän och -kvinnor är dock att man blir beroende av dessa politiker och deras lobbygrupper som trycker på och vill ha kunskap som passar dom. Resultatet blir att vetenskapen blir lidande och så kallad peer review blir inte stort bättre än en skoluppsats som blir godkänd bara för att den är välskriven och ser bra ut för ögat. Äkta peer review ska helst genomföras på ett sätt så att vare sej vänner eller fiender kan påverka verkets chanser att godkännas eller ej. Helst borde verken inte föras in i vetenskapliga tidningar förrän man är absolut säker på att alla hinder är undanröjda i ens teorier.

En teori eller hypotes bör testas enligt frågan: Finns det något som talar emot min tankegång? Om ja, gör om och om tills alla problem är undanröjda. Om nej kör på bara. Problemet med hypotesen om att människan skulle påverka klimatet inte är bevisad så man har kört på som om man svarat nej, trots att det finns en massa saker som talar emot denna tankegång. Man har utgått ifrån att teorin stämmer utan att ha fast förankring i såväl tester och realiteten. Man har så att säja gjort tvärtom, nästan som kreationister gör för att motverka evolutionsteorin, som ju är bevisad bortom allt tvivel. Man har satt upp klimatmodeller i kraftfulla datorer, matat dessa modeller med data från diverse hörn av världen och där data saknats har man tänkt sej dessa. För att sen kunna få fram det önskade resultatet, nämligen en ökning av jordens medeltemperatur, har man matat modellerna med algoritmer som helt och hållet bygger på ett antagande. Inte ens matematiker och statistiker resonerar så. Den numera världskände matematikern från Canada, Steve McIntyre, har slaktat dessa modeller flera gånger.

Som jag ser det gör AGW-förespråkare sej skyldiga till det mesta tyckandet, framför allt de som har en tydlig politisk agenda, men på vår sida om skranket gör sej många realister och skeptiker skyldiga till samma sak. Jag tänker inte nämna några namn på endera sidan för det vore alltför uppenbart. Ni får väl klaga till mej om ni känner er påhoppade. En del AGW-proponenter maskerar sitt tyckande bakom vetenskapliga termer och just dessa datormodeller, något som rimligtvis inte borde gå längre med tanke på ClimateGate. En del AGW-skeptiska maskerar sitt tyckande bakom åsikter som egentligen är skrivna av någon annan. Jag gör det konsekvent eftersom jag inte har nån förankring i fysikvetenskapen. Jag har kunskaper inom såväl fysik som kemi men de är begränsade och jag kan långt ifrån alla termer.

Att jag ändå yttrar mej i klimatfrågan beror på att det jag lärt mej inom dessa ämnen säjer mej att hela AGW-hypotesen är väldigt svagt underbyggd. Dessutom har jag drillats i källkritik, i dess högsäte den historiska institutionen vid universitetet i Lund. Jag gör mej förstås skyldig till misstag då jag tar en källa alltför mycket för vad den är och tror ibland blint på dess budskap. Det gör vi alla vilket dock inte är nån ursäkt utan ett konstaterande av faktum. Journalister av idag gör det konstant. De är ute efter att sälja sin tidning och är egentligen inte intresserade av sanningen bakom den information de återger. Vetenskapsjournalister är på den punkten värst, de samlar fakta om naturvetenskap men tänker inte längre än de fakta de har framför sej. Skulle det finnas fakta som talar emot en viss teori tar de sällan reda på dessa eftersom det då skulle ta för lång tid och de forskare de har kontakt med tänker inte delge journalisterna dessa motstridiga fakta.

Så, det var lite tyckande OM klimatfrågedebatten. Det kommer mera, som Arne Hegerfors och Björn Skifs sa.

"%&%#&#€$@£@ Al Gore!

Nu kommer vargavintern på allvar, tre veckor för tidigt! Kunde inte den ha väntat till januari som den brukar? Hela Europa är på väg att drabbas. Nu får verkligen Al Gore åka hem igen.

Uppdatering:

Den här skärmdumpen från SVDs sida är verkligen ett utslag av hur ironi fungerar. Överst, braskande nyheter från propagan...förlåt, klimatmötet i Köpenhamn, nedan om snökaos. Hur ska dom ha det egentligen? Samtidigt som världens vegetationsareal växer som en följd av ökade mängder koldioxid i atmosfären, då främst från haven...

Al Gore-effekten har satt in i Köpenhamn

Al Gore-effekten är en delvis skämtsam term för att vädret på det ställe Al Gore anländer till blir märkbart sämre. Jag har skrivit om det tidigare (bara att leta i mitt arkiv, boys and girls!) när herrn i fråga anlände till Melbourne. Nu har den effekten drabbat nyhetsbyrån APs utsände Seth Borenstein som fick stå 7 timmar i kö med många andra i väntan på att få komma in för att övervaka FNs klimatmöte. Där stod de i kylan och blåsten. Sen började det snöa också, något som inte är speciellt vanligt i Köpenhamn före jul (kolla statistiken om ni inte tror mej). Till slut stängde FNs representanter dörrarna och bad folk gå hem. Då började folk bua och en hel del hårda ord om FN som organisation fälldes, enligt min mening med all rätt. Jag kan tänka mej att folket som ska bevaka toppmötet inte är så glada på FN just nu. Att Al Gore bestämde sej för att komma i alla fall ser jag som ett desperat drag från hans sida. Han är något av en exhibitionist och han tål inte att andra tar rampljuset från honom.

Inne på själva mötet, där det är varmt och skönt och högdjuren slipper kalla vindar och snö, skriker just dessa högdjur halsarna av sej. Värst skriker Storbritanniens premiärminister som ylar om att ett misslyckande i förhandlingarna kan leda till ekonomisk katastrof. Fel, min käre Gordon Brown, det är vad ett LYCKAT avtal kommer att leda till. Ett misslyckande innebär att vi i alla fall får behålla pengarna och kan hjälpa våra grannar i världen på ett bättre sätt än som föreslagits hittills. Ser inte delegaterna och folket att de som företräder tredje världen-länderna är girigbukar som inte har en tanke på att hjälpa sina respektive undersåtar?

Så, låt oss hoppas att förhandlingarna misslyckas så mycket som möjligt. Det handlar om att rädda världen, inte från några gaser utan från giriga politiker och tjänstemän.

Bilden ovan är en pastisch på vetenskapstidningen New Scientist som inte bara rackar ner på klimatfrågans kritiker utan t o m tar de ansvariga för lurendrejeriet och bluffarna vid CRU i försvar och anser att det var nåt bra.

Missa inte kolumnisten Mattias Svenssons debattartikel om att de gröna blir allt brunare och t o m är beredda att avskaffa demokratin i sin jakt på allt som de anser vara miljöfarligt.

Skicka vidare

"Jag ger dej detta material, du skickar det vidare och så vidare, är vi överens om det?"

Det var ryssar som skickade vidare materialet om ClimateGate, det medger nu rysk säkerhetstjänst, men hur de kom över det är en annan femma. Det mesta pekar på att nån medvetet lämnade ut materialet och att detta samlats för att världen skulle få veta.

I övrigt titta gärna på detta diagram. Följ den gröna linjen i den vänstra delen och se om du kan se den efter att alla andra linjer gaddat sej samman. Kanske det var så här Keith Briffas temperaturnedgång doldes, som det talas om i det mest kända av ClimateGate-breven?

Vem är Heidi Klein? DN är skakat förstås av denna kvinna som stört IPCC och andra politiskt motiverade organisationer som ger sej ut för att arbeta på vetenskaplig grund. Vi kanske ska begrava dessa kvacksalvare en gång för alla. Framför allt såna här dumheter.

Inte ur min plånbok!!!

Sitter vid datorn och har ett halvt öra lyssnandes på radion där programmet Karlavagnen diskuterar klimatfrågan. Stöter då på ett antal blogginlägg som handlar om att vår regering är beredd att skeppa iväg 8 miljarder kr till andra länder för att lindra klimatkostnaderna. Dessa inlägg refererar till en artikel på SVDs sida om just detta. Dessa pengar hamnar såklart i sjön, rättare sagt i diktatorers och giriga byråkraters fickor, för inte kommer det hjälpa klimatet. Hur ska pengar nånsin kunna åtgärda nåt som vi inte kan rå på? Klimatet är bara ett statistiskt sätt att räkna vädrets svängningar över en viss tidsperiod. Men forsla ni iväg pengar bara. Kom bara ihåg en sak, det är inte ur min plånbok (se dålig och skakig bild ovan) ni tar de pengarna. Jag tänker inte vara med och ta nån smäll när vår ekonomi går omkull.

Uppdatering 13.28:
Det här larvet verkar bara bli värre. Jag spyr snart på allt som har med klimatfrågan att göra. Samtidigt gör "jag slåss för att jag vill det"-brigaden bort sej totalt på gatorna runtom i Köpenhamn.

Återigen, ni som kallar mej och andra med mej skeptiker, kom ihåg att en av motsatserna till skeptisk är godtrogen. Ack, ni godtrogna som tror på koldioxidens farlighet...

En titt in i forntiden för att se vad som kommer att hända i framtiden

Följande är "snott" från Anthony Watts blogg. Han återger en isforskare, J. Storrs-Hall, som skrivit om hockeyklubban på ett ganska humoristiskt vis.

Så här ser de senaste femhundra åren ut om man tittar på isen som man borrat ut ur den grönländska iskalotten. En typisk hockeyklubba som böjs av uppåt några år innan våra utsläpp av koldioxid och annat jox kom igång på allvar.

Rätt harmlöst. Det blir lite mer dramatiskt om man kollar i ett lite större historiskt perspektiv:

Då ser man att temperaturutvecklingen de senaste 200 åren varit rätt blygsam jämfört med den höjning som ägde rum mellan åren 800-1250, den period som kallas den medeltida värmeperioden och som IPCC velat avfärda på ett eller annat vis. Nästa graf är ännu lite mer dramatisk. Den visar de senaste 4000 åren:

Där ser man direkt att även den medeltida värmeperioden var ett litet skutt värmemässigt i jämförelse med den sena bronsålderns värmebölja. Här förvandlas nu hockeyklubban de senaste 200 åren till en liten tröskel eller en lyft hand som till hälsning. Man ser också att vi snarare är på väg mot kallare och sämre väder jämfört med de senaste fyra tusen åren av värme. Nästa graf höjer det dramatiska värdet ytterligare:

Nu har vi hela Holocen (alltså den period i jordens historia vi lever i) och över den perioden på 10,000 år ser vi att det endast tre gånger varit lika kallt eller kallare jämfört med vad vi upplever nu. Tendensen är vikande, tyvärr. En ny istid väntar runt hörnet. Den kommer dock inte under vår livstid för det är för varmt ännu för sånt. Men våra barnbarns barnbarn bör nog ta sej i akt. Ska vi öka det dramatiska värdet ytterligare? Varsågod:

Här ser vi förutom de senaste 10,000 åren även övergången till värme och njutning från istidens kyla och skräck. Nästa!

 Här har vi iskärnan och hur den bevarat temperaturskillnaderna de senaste 50,000 åren. Här ser vi hur temperaturen var på väg upp mot dagens nivåer för ca 13,000 år sen då nåt hände som fick temperaturen att sjunka drastiskt igen. Sen steg ändå temperaturen till dagens nivåer några millennier senare. Man ser också att det inte var jämnkallt under istiden utan det svängde rejält. Vissa av temperaturtopparna är två tredjedelar av dagens temperaturer. Det måste ha varit tillräckligt varmt för att man skulle ha kunnat komma till åtminstone Skottland och vissa delar av den norska kusten.

Den sista grafen är från Vostok i Antarktis. Den visar hur temperaturen gestaltat sej de senaste 400,000 åren. På ett sätt anser jag att den inger hopp för den tycks visa att värmeperioderna mellan istiderna (interglacialer) blir starkare för varje gång. Inte så att den vi lever i nu är speciellt varm men den är jämnare än de förra. Kanske våra barnbarns barnbarn slipper se glaciärerna avancera och istäckena breda ut sej. Redan nu är det ett täcke som breder ut sej över världen, men det är snarare dumhetens täcke...

 Uppdatering: Den här killen fick sin kommentar raderad på Dagens industri. Är det nån som inte gillar kritik på den tidningen?

Läckorna fortsätter komma

Nu borde folk dra öronen åt sej efter den här läckan som direkt pekar ut de rika ländernas hemliga avtal som ska göra att de kan tjäna pengar på klimatbluffen. Det är engelska The Guardian som återger ett danskt dokument som kommit ut precis lagom till klimatkonferensens början. Samtalen har brutit samman och den här bilden ovan torde visa på hur desillusionerade många representanter för utvecklingsländer känner sej nu.

Om inte detta får upp folks ögon för att klimatfrågan enbart handlar om pengar och makt så vet inte jag vad som måste ske. Detta kommer förstås inte att återges i svensk media som nåt negativt. Uppdatering: Ser nu att SVD skriver om detta och den artikeln är inte nådig. Jag får alltså äta upp det jag skrev tidigare. Ytterligare en uppdatering: Lars Bern skriver om att klimatforskningen förlorat sin trovärdighet i och med climategate.

Uppvärmningen är ett önsketänkande - och ett falsarium

Anthony Watts låter väderexperten Willis Eschenbach tala och denne tar upp exemplet med väderstationssystemet i Darwin, Australien, och finner att man manipulerat med dessa data för att få fram en uppvärmningstrend när det i själva verket är en nedkylningstrend i området. Han börjar med att tala om vad CRU (Climate Research Unit), GISS (Goddard Institute for Space Studies) och GHCN (Global Historical Climate Network) är för några organisationer. De är alltså organisationer som startats för att hålla reda på temperaturdata från diverse väderstationer runtom i världen. De samlar data från dessa stationer, kollar och justerar så att allt blir rätt. Justeringar görs för att väderstationer flyttas pga att marken behövs till andra ändamål eller att stationen blivit svårtillgänglig. Då justerar man så att temperaturen inte ska bli för hög eller för låg jämfört med tidigare uppmätningar enligt stationen.

Eschenbach blev intresserad av Wibjörn Karléns fråga till CRU om hur datan från de australiska väderstationerna kunde vara baserade på enbart ett fåtal stationer när det finns över 200 i Australien. När Eschenbach kollade Karléns påstående visade det sej att när samtliga stationer i Australien används, utan justeringar, ser man att temperaturtrenden, dvs klimatet, visar på en nedgång från stationernas startande på 1880-talet fram till idag. Det är enbart de senaste 20 åren som temperaturen återhämtat sej och då enbart till 1920-talets nivå, vilken är klart under 1890-talets nivå:

I IPCCs version av temperaturtrenden för Australien ser det dock annorlunda ut. Man har använt norra Australien som ett riktmärke för hela kontinenten och fått fram detta nätta lilla diagram efter att ha använt justerade data från CRU:

Problemet är att de stationer man använt från norra Australien visar en annan trend när datan är utan CRUs justeringar:

Den visar att norra Australien har blivit kallare sen mätningarna påbörjades för ca 125 år sen. Detta gjorde Eschenbach intresserad. Varför är skillnaderna mellan ojusterad och justerad data så stora? Han plockade ett körsbär, som är så populärt inom journalistvärlden liksom inom vetenskapen, och fann att väderstationen i Darwin, nordvästra Australien, var väldigt intressant. Här hade man fram till 1941 haft en rejäl nedgång i temperaturen enligt data men efter att stationen flyttats blev temperaturen mycket högre. Läs mer om Darwins väderstation här.

Det framkommer nu att Darwin är en perfekt station om man vill kunna visa på en plötslig temperaturökning. De fem mätstationer i Darwinområdet som tillsammans utgör Darwins väderstation har alla flyttats så blir rätt mycket att justera (se bild nedan).

Det verkar som om flytten 1941 till ett uppenbart varmare ställe är som en skänk från ovan för de som vill kunna visa på en drastisk temperaturstegring. Det visar sej nämligen att en av mätstationerna befinner sej 50 mil från Darwin, i ett ökenliknande landskap. Det gjorde den inte från början, vilket visas av diagrammet ovan. Lika konstigt är det att medeltemperaturen sjunker i början av 1990-talet. Det beror förmodligen på att man återigen flyttat på mätstationerna. Det förklarar ändå inte hur det kommer sej att IPCC kan visa på en temperaturstegring för Australien. Det är uppenbart en klimatbluff på gång här och den är stor. Någon konspiration är det inte utan ett bedrägeri, av astronomiska mått.

 ---
UPPDATERING: Jag har nu läst igenom kommentarerna för artikeln på Anthony Watts' blogg och funnit att informationen kring 1941 är ganska dålig pga att Darwin bombades av japanerna 1942. Då förstördes postkontoret där en av mätstationerna fanns. Mycket av materialet förstördes samtidigt. Flygplatsen, där en annan station fanns och fortfarande finns, blev också illa åtgången under denna bombräd. Det kan vara förklaringen till temperaturhöjningen i början av 1940-talet eftersom man fick flytta stationerna.
----

Man ljuger om datan för att kunna lura i folk att temperaturen stiger när den i själva verket sjunker. Nu är detta enbart ett exempel, ett land, men om man granskar temperaturen världen över kanske vi kommer fram till häpnadsväckande resultat. Hide the decline, det är vad som står i ett av CRU-breven. Och döljer nedgången gör de sannerligen, de glada gossarna som vill lura oss. Frågan är inte längre om koldioxiden påverkar klimatet, utan huruvida klimatsammanställningen är påverkad av charlataner.

Kolla gärna Maggies bloggduell!

Nu ligger skivbolagen illa till

Mitt i upphetsningen här hemma över att IFPI anmält en enskild (?) person för olovlig fildelning kommer nu nyheten att skivbolagen själva blir stämda för copyright-intrång. Det visar sej nämligen att Sony och andra skivbolag utnyttjat osålda skivor och låtar för egen vinning, framför allt via kompilationer, utan att betala till artisterna för denna. Detta har hållit på sen 1980-talet och antalet låtar kan uppgå till så många som 300,000 stycken, uppger de artister som nu stämmer skivbolagen. Därför kräver nu dessa artister skivbolagen på en massa pengar. Skivbolagen har erkänt i vissa fall och om det faller väl ut för artisterna kan det uppgå till hela 60 miljarder dollar!

Tiden är nu verkligen ute för skivbolagen. Deras girighet kommer att fälla dem alla.

Två sorters prostituerade mötas i Köpenhamn

Det skulle vara kul att se, de som säljer sej för pengar och de som säljer sej för makt. De förra gör det med sex som medel, de senare med politik som medel. Jag vet inte vilka som är värst. Jag vet bara att om de senare lyckas med vad de är där för att göra är vi alla illa ute.


Kom ihåg, att ge politiker makt och pengar är som att ge tonåringar whisky och nycklarna till bilen.

Det börjar verka kärlek, banne mej!

Titta på bilden ovan. Den är från Expressens artikel om mötet mellan ett av Miljöpartiets språkrör, Maria Wetterstrand, och en fd meteorolog vid SMHI, Martin Hedberg. Visst ser de lite småkära ut? De har kommit samman i kampen mot det onda i världen, nämligen koldioxiden. Man kan just undra hur mycket koldioxid de utsöndrar medan de språkas vid.  Centerpartiets partiledare, Maud Olofsson, var med via telefon. Vilken roll spelar hon i dramat?

De tre verkar inte bry sej speciellt mycket om ClimateGate. De uttrycker förstås sin avsky inför att forskarna vid CRU dabbat sej men de verkar strunta i de komplikationer ClimateGate innebär. Det är det vanliga snacket om konsensus. Jag bryr mej förstås inte speciellt mycket om dom. Låt dom ha sina små koldioxidstunder tillsammans.

Det gore inte bra - nu lämnar Al återbud till Köpenhamn

Ja, jag vet, detta är effektsökeri men det är så här tidningarna gör så varför skulle inte jag göra det också?

Al Gore, klimatgurun framför alla andra i vår del av världen, har nu sagt att han inte kommer till klimatmötet i Köpenhamn. Fler saker händer samtidigt. Bland annat verkar en del av världens utvecklingsländer, framför allt de som är på väg uppåt rent ekonomiskt, vilja se att mötet sköts i sank, åtminstone den delen som går ut på att alla länder måste sänka sina utsläpp av den så "farliga" gasen koldioxid.

Här sitter en och hoppas att dessa länder lyckas med sitt "störande" beteende.

Koldioxid bra för skaldjur

Det visar sej att den koldioxid som haven tar upp och inte utsöndrar igen är väldigt bra för skaldjur av olika slag. Det är inte förvånande för den som vet hur kolbaserade livsformer fungerar men för de forskare som går in i en studie med den förutfattade meningen att koldioxid är farligt verkar det vara en ren surpris. Faktum är att koldioxid är vitalt för att dessa djur ska överleva. De som har akvarium vet detta bättre än många forskare. De som uttalar sej i alarmistiska tongångar bör vara lite försiktiga hädanefter. Eller hur?

Som en kommentator till översta länkens artikel skriver: "Have IQ’s suddenly dropped since I was away?” Kommentaren är en parafras till det Sigourney Weavers rollfigur Ripley säjer i filmen Aliens från 1986.

Kanske allt är scientologernas fel? Eller frimurarnas eller någon annans...?