Vi behöver ingen utbildning

Något krasst kan man faktiskt använda sej av den första raden i Pink Floyds låt "Another Brick In The Wall Part 2" för att beskriva det faktum att man egentligen bör ge upp alla försök att reformera skolorna. Det vi bör fråga oss är detta, vilken typ av undervisning ska vi ha i skolorna? Det mesta är ändå skåpmat eller propaganda. De politiska utspelen i frågan är bara spel för gallerierna och syftar bara till att lugna valboskapen, de gör inget ordentligt för eleverna. Vill man vara elak kan man säga att skolorna inte är till för att utbilda eleverna till goda medborgare i ett framtida samhälle. Skolorna är till för att hålla ungarna hemifrån och borta från gatorna, samt att hålla arbetslöshetssiffrorna nere.

Tänk efter själva från tiden i skolan, var det lärandet eller var det kamraterna som var viktigast? Var det böckerna eller samvaron som var viktigast? Att man tar sej ur skolan och kan nånting som vuxen beror inte på undervisningen, utan på livets egen skola är så mycket bättre. Det mesta jag kan inom en lång rad ämnen har jag lärt mej efter skoltiden. Nej, problemet är inte undervisningen. Problemet är hur undervisningen ser ut och kvaliteten på lärarna. Lärarna jag hade i skolan var det väldigt stor skillnad på. En del var kunniga och visste hur de skulle lära ut den kunskapen på ett sätt så att alla kände sej delaktiga. Andra var direkt ignoranta och visste vare sej hur man lärde ut eller hade tillräckliga kunskaper för att få vara lärare.

De senare var ofta dom som fortsatte i yrket. Varför kan man ju undra, då det borde ha framgått även för dom att de inte höll måttet som lärare - till slut. Men å andra sidan har vi ett helt parlament fullt med politiker där de flesta är urusla utan att de nån gång reflekterat över hur urusla de egentligen är. Samma sak med tjänstemän på diverse departement och myndigheter. För att inte tala om journalister och professionella tyckare. Att påtala deras tillkortakommanden har ingen som helst effekt. Inkompetenta människor stannar kvar på sin post enbart för att de gillar den makt de får och de influenser den posten ger.

De verkligt kompetenta hamnar till slut på universiteten eller blir utslagna. Jag vet, jag generaliserar å det grövsta nu. Men dessa exempel förekommer alltför ofta. Kompetens är för övrigt en relativ term. Allmän kompetens är ofta lika med att vara fullständigt inkompetent på vissa områden medan man är väldigt duktig på andra. Skillnaden här mot de genuint inkompetenta är att många vet om att de inte klarar av ett visst yrke. Jag själv, för att ta ett exempel ur högen, vet med mej att jag inte klarar av skolyrket. Man måste ha en kombination av entusiasmerande personlighet, tillräckligt vass ton och förmågan att lära ut. Jag är en föreläsare och en sådan kommer inte långt i skolans värld. Det behövs en propagandist.

Men, var det inte det jag klagade på i början, att det är bara var propaganda i skolan? Det är det som är kruxet. Vanlig skåpmat kan vilken insekt som helst lära ut i plugget. Det krävs en riktig propagandaapparat för att få eleverna att lyssna. Ungefär som den som sprider lögner om vindkraftens lov i alla medier. Det handlar om att få ut "rätt" budskap och då kvittar det vad det handlar om. Det viktiga är att eleverna inte frågar eller ifrågasätter. Det viktiga är att de ställer de "rätta" frågorna, såna frågor som inte stör makten. Att "tänka kritiskt" har i skolans värld blivit en klyscha inte ens värd namnet, för de tänker ju inte kritiskt. De bara kritiserar och det är en helt annan sak.

Jag har gett upp rörande skolan. Det viktiga är inte längre utbildningen, den är ändå inget att ha, det viktiga är att skolan ger grunderna för att verkligen lära sej nåt som vuxen. Låt skåpmaten vara kvar, låt de inkompetenta vara kvar men ge eleverna en chans att lära sej nåt på egen hand. Inte alla klarar av det, det finns såna som behöver bli visade steg för steg, men eftersom vi alla är i högsta grad olika personligheter med individuella drag borde vi få en undervisning som är anpassad efter var och en. Nu är det löpande bandet som gäller, alla delar ska passa in på samma platser överallt. Det är robotar man vill ha. Men varifrån ska vi rekrytera nästa generations snylt..., förlåt, politiker och tjänstemän om man gör skolan till en plats där det är fult att ifrågasätta?

Det sista jag vill säga nu är detta: Skolan har alla åsikter om, och det finns inga klara lösningar på problemen, men så mycket vet jag, om vi ska bli av med många administrativa problem bör vi föra tillbaka skolan till staten, med privata alternativ för dom som hellre vill ha det. Det rådande systemet, med kommunal skola och friskolor har aldrig funkat. Man ska vara bra blind om man tror att det är regeringens, invandrarnas, bögarnas eller någon annans fel. Vi alla bär lika stor skuldbörda här. Vi har den skola vi förtjänar, därför att vi aldrig säger ifrån. Vi har aldrig fått lära oss det, vare sej hemma eller i skolan...



"Det tog väl fem minuter för mig att bestämma att ingen ska tro att de kan bestämma vad vi tycker"

Vad får dagens unga lära sej?

Vad får dagens unga lära sej? Nu menar jag inte den skåpmat vi alla stackars elever har matats med i skolan, ofta till ingen nytta, utan från hemmet och samhället i stort om livet. Det är en sak att lära sej när man lyssnar på andra, men det viktigaste är ju egentligen att observera vad andra gör, göra konklusioner av det man ser och sen jämför med vad som sker i samhället omkring en. Det låter som att sparka in öppna dörrar, men det kanske krävs för att folk ska ta till sej nåt som de inte gjorde under dom åren då man borde ha gjort det.

Lite tankeverksamhet borde man skaffa sej själv också. Man ska inte bara gå i föräldrars och andra äldres fotspår. Ser man att det man gör har en dålig effekt på omgivningen ska man inte fortsätta på det spåret, samt tvärtom om man ser att det man gör har en bra effekt. Det är det stora problemet med många människor. De tänker för enkelspårigt, allt är svart eller vitt för dom. De vet inte att världen består av gråzoner eftersom de aldrig fått lära sej detta.

Jag vill inte påstå att dagens unga inte får lära sej nånting alls. Det är en fysisk omöjlighet. Det jag menar är att det inte finns speciellt mycket nyttigt bland det ungarna tar in idag. Det verkar som om förutom hur man äter, hur man tvättar sej (ibland inte ens det!) och vad man gör i grupp så har dagens unga inte lärt sej nåt nyttigt alls. Jag menar, hur många unga kan baka, laga mat och över huvud sköta sej själva idag? Det är alltså såna "marknaden" skriker efter? Inte undra på att företagen tar in arbetskraft från utlandet när vi har så många bortklemade och okunniga drönare bland många av dagens unga!

Nu pekar jag inte ut de som verkligen tänker efter, har huvudet på skaft och har ordning på loftet. Ni kan nog mer än era jämnåriga, och många gånger mer än vad vi lite äldre kan. Så där, nu har jag rensat ut proffsen. Det är bara de okunniga kvar. Det är såna som går med i stora mobbar som försöker förstöra för folk som verkligen försöker föra samhället vidare.

Jag tror inte vårt samhälle går under, de smarta kommer alltid att vinna, även om de är okunnigare än tidigare. Smarthet och intelligens behöver inte ha med allmän kunskap och hyfs att göra, det handlar mest om att anpassa sej till den rådande situationen på ett så bra sätt som möjligt. Men vill man utnyttja samhället MÅSTE man ha hyfs och kunskap så vårt samhälle är väl inte direkt nån bra grogrund för dagens unga, som inget får lära sej av värde, vare sej hemma, på stan eller i skolan...



"My mother got sick,
my mother died,
that's the story."

Vetenskapshörnan: Varför är så få intresserade av att bli NO-lärare?

Det rapporteras om en stor, för att inte säga katastrofal, brist på NO-lärare. Hur kommer det sej, kan man fråga? Ett delsvar är förstås att lönen inte alltid är vad man skulle kunna önska sej. Jag vet inte vad en lärare kan förvänta sej i ingångslön runtom i landet, men den är säkert inte skälig i jämförelse med det arbete man förväntas lägga ner. Ett annat delsvar är att det inte ger speciellt mycket prestige i dagens samhälle att vara lärare. Det är stressande, pressande och verkar vara mer eller mindre på väg att bli ett lågstatusarbete.

Samhällets syn på lärande och lärare verkar också ha ändrats. Lärande ses inte som en garant för vidareutveckling i samhället, vilket är ironiskt med tanke på att allt ju satsats på att göra skolan till en plats för alla, även efter grundskolans slut. Det är kanske fel på de kurser och program i lärande man ger på högskolorna till blivande lärare? Läraren är samtidigt inte den stöttepelaren i samhället man kan hoppas på ska göra eleven till en integrerad del i samhället. En lärare är snarare nåt som ska hålla barnen i schack. Lärandet är bara en bonus.

Jag ser den kommunala överhögheten över skolorna som en av de största orsakerna till problemet. Många kommunalpolitiker vet inte hur en skola fungerar och minns bara vagt hur det var när de själva gick i skolan, vilket inte är någon hjälp alls. Med kommunalt styre blir skolorna mer en industri utan vare sej själ eller framåtanda. Det blir en samlingsplats där lärande kommer i andra hand för den stora massan. Den främjar likriktning och utsuddande av den individuella identiteten till förmån för en grå massa som inte får sticka ut. De som först tröttnar är de som vill just sticka ut på ett eller annat vis. Jag kan tänka mej att de inte får tillräcklig respons för det dom vill göra och då hoppar de av eller gör allt för att störa undervisningen.

Sen har förstås media en del i skulden för problemet. Journalister letar fel överallt och finner såna, även där de antingen inte finns eller överdriver befintliga fel för att kunna sälja lösnummer. Vilken del av skulden har då vetenskapsvärlden på universiteten? De borde ha kunnat ta chansen att sälja in sej på skolorna men har de gjort det? Det är ju trots allt från universitetsvärlden alla lärare kommer. Alla får vi nog känna på slängen av sleven, för vi har alla bidragit till att skolan är som den är. Men framför allt borde vetenskapsvärlden ha gjort mer för att göra eleverna intresserade av vetenskap, och i slutändan fått de studerande intresserade av att lära ut vetenskap till elever. De kallas eldsjälar i ett inlägg till DN.

Det som krävs är att lärarnas prestige och ställning i samhället höjs igen, lönen höjs likaså samt att vi slutar ser på eleverna som en grå massa som ska ta in information utan att få nåt igen. Det som också krävs är att de som vill ha kvar skolan inom den kommunala överhögheten förlorar den politiska makten. Ingen vinner på att skolan är en kommunal angelägenhet, snarare blir vi alla förlorare. Gör skolan statlig igen, ge fri- och privatskolor bättre möjligheter att verka vid sidan om den ordinära skolan och ge alla involverade chansen att bli nåt som individer.



"I have never let my schooling interfere with my education."

"Maximal feedback och återkoppling"

Så sade undervisningsansvarige ministern Jan Björklund om de teser och tankar han tagit intryck av från Finland där man skapat en sorts lärlingsutbildningar för lärarstuderande. Kanske dags att sätta major Björklund på skolbänken för detta uttalande? Inte bara för att han använde en anglicism utan också en tautologi. Orden betyder ju samma sak!



"Att inte bry sej om är värre än att inte förstå"