Fotohörnan: Ett tokigt skivomslag

Jag brukar botanisera bland skivbackar på den lokala fyndbutiken för det är kul med dessa gamla omslag som inte alltid innehåller snygga människor som grinar snällt och ledigt. Här handlar det om Sweetbottom, ett jazzrockband från USA som tydligen inte gjort så mycket väsen av sej eftersom man inte hört av dom nånstans i musikvärlden, inte heller verkar internet ha mycket information om dom och deras musik.

Plattan heter Angels Of The Deep och har åtta spår. Den är inspelad under 1977-78 och utgiven 1978. Hur musiken är vet jag inte, främst för att jag inte har någon skivspelare, men jazzrock är en bra genre så det låter säkert bra. Men omslaget är väldigt tokigt i mina ögon. Här står fyra män, klädda i nästan likadana byxor och skjortor, samtliga skjortor är dessutom uppknäppta så att deras håriga bröst syns tydligt, i alla fall på tre av gubbarna. Den lille som är tvåa från vänster i bild har sin skjorta knäppt. Är han rädd att visa allt och skäms?

Det löjligaste är dock inte kläderna och de uppknäppta skjortorna utan det faktum att de står i sågspån. Varför valde man att låta bandet stå i sågspån? Sågspån kan suga upp blod, vatten och andra vätskor, men inget av detta kan ses i bilden. Inte heller ser det ut som ett stall som de står i. Jag kan också säga att killen längst till vänster ser ut som en mexikansk bandido från fördomsfulla västernfilmer. Killen längst till höger ser ut som om han ger ett hemligt tecken, bara till de som är invigda. Mannen till vänster om honom ser en aning ut som Tubbs i TV-serien Miami Vice.

Herr Dryck borde göras uppmärksammad på denna platta.



"Neat, wasn't it?"

Ett katastrofalt omslag

Herr Dryck må vara okrönt kung på detta område men ovanstående omslag har jag ännu inte sett. Eller vad sägs om detta monstrum? Ett antal partymänniskor är inklippta i en gränd som domineras av två rader med soptunnor. Jag skulle inte vilja säga att detta är det minsta ballt, snarare tvärtom. Det är så sjukt att man bara vill skratta. Det blir inte bättre av att det enligt skivans omslag är en platta med musik spelad av dragspelare. Dragspelsmusik är det inget större fel på men det ska "avnjutas" i små doser. En hel skiva är för mycket.

Enligt diskografin är denna skiva från 1962, vilket gör den till 50 år. Den skiva jag fått tag på verkar vara ett nytryck för det finns ett annat, lite mindre störande omslag.




"En diktatur är en stat i vilken det är förenat med livsfara att hålla sig med en papegoja."

Ett av de absolut sämsta skivomslagen som nånsin skapats

För oss som följer Katastrofala Omslag och dessutom läser kommentarerna där är detta omslag inte helt okänt. Det har aldrig varit med i något av Herr Drycks inlägg men till ett av inläggen nu senast har det hänt två gånger att kommentatorer bidragit med detta omslag.

Just detta omslag är fantastiskt roligt och sjukt på många sätt och vis, framför allt pga den så tidstypiska frisyren hos de tre tjejerna på omslaget. Att den längst till höger dessutom ser ut som nåt från en annan planet med sina glasögon och sitt fåniga leende gör bara det hela ännu roligare. Kläderna ser märkligt nog moderna ut, sånt hade man ju för inte så länge sen. Men det som tar priset är ändå titeln på skivan. "Jesus Use Me" för inte direkt tankarna till nåt religiöst i dessa dagar, snarare till nåt som mer hör ihop med det kyrkan många gånger försökt undertrycka.

Vi får väl förlåta dom för sitt omslag, liksom Vatikanen nu förlåtit The Beatles.

Lite konkurrens med Herr Dryck

Jag skrev tidigare att jag inte ville konkurrera med Herr Drycks blogg men eftersom han ännu inte presenterat dessa skivomslag måste jag göra det för dom får mej att brista ut i asgarv varje gång jag ser eller tänker på dom och jag måste få ut detta på nåt vis. Kanske jag kan få honom att publicera sina versioner av samma omslag? Det första är nåt kristet med en massa skeppsbrutna som av nån outgrundlig anledning ler så himla fånigt hela tiden. Har de gett upp? Nästa omslag visar en lönnfet äldre man som sitter i en korgstol mitt ute på ett fält. Han fånler också men ser samtidigt ganska obekväm ut där han sitter. Tacka fan för det, sitta i en korgstol mitt i ingenstans och hoppas på att omslaget ska leda till en storsäljare kan inte vara nåt kul i längden. Den nedersta är nåt megatokigt som konjak och bolognakorv på omslaget. Ser mer än lovligt äckligt ut.