Är ateister välkomna i SDs Sverige?

Sverigedemokraterna vill göra Sverige mer nationalistiskt. Det är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet att man vill att kurder, judar och andra folk ska lämna landet, bara för att man anser att de inte är svenskar. Återigen, vad är då en svensk? Tekniskt sett är en svensk en som innehar svenskt medborgarskap oberoende av religiöst, etniskt eller kulturellt ursprung. Så föreskriver den officiella nationalismen.

Ett halvnytt grepp är att SD vill betala vissa grupperingar för att lämna landet då man inte anser att dom är svenskar i sin tolkning av nationalismen. Men judar som begrepp inbegriper en enda religion också, till skillnad från kurder, som ju är ett distinkt folkslag med tre olika religioner (islam, kristendom och yazdanism) och som till skillnad från många av judarna inte låter sina religioner definiera dom som folk. De flesta judar i Sverige tror jag dessutom ser sej som individer och svenskar först. Det verkar så. De har ju bott här sen Gustav III bjöd in dom att bo och verka här.

Vilket leder mej in på kärnan i mitt resonemang, är ateister och agnostiker välkomna i SDs Sverige? En ateist är oftast inte nationalist, ej heller patriot, eftersom båda begreppen har kommit att bli synonymt med den religion som dominerar i det land som blivit nationalistiskt och pratar om patriotism. Patriotismen kan möjligen bli accepterad av oss ateister eftersom den bara handlar om att man ska hedra det land man är född i, oavsett härstamning. Nationalismen däremot har blivit synonym med främlingsfientlighet och "vi-och-dom"-tanken.

De allra flesta blandar ihop begreppet nationalism med begreppet nation. Det förra inbegriper tanken på att alla som bor i en stat är av samma nation, samma folk. Det senare handlar om den grupp människor man tillhör, det folkslag man tillhör. Det verkar Björn Söder & co ha missförstått å det grövsta. Den samiska nationen handlar inte om en nationalistisk nation där samer ser sej som samer endast, utan om identifikation med sina egna som en enda folkgrupp. Det är i stort sett samma sak som att en värmlänning ser sej som värmlänning först, svensk sedan.

Det handlar alltså om lokalpatriotism, att området man är född i är viktigare än hela landet. Landet hejar man på i sportsammanhang eller framhäver när man kommer utomlands. Jag är en av dessa som förespråkar lokalpatriotism framför nationalism. Jag är född i Göteborg och även om jag bor i en annan del av landet nu är jag göteborgare i själen. Svensk är jag bara när det är nån sport på TV. Mitt medborgarskap är svenskt, men det är bara för att jag bor i staten Sverige där man är svensk om man har medborgarskap här, Något annat medborgarskap finns inte här.

Jag är också agnostisk ateist, vilket innebär att jag förkastar alla gudar som jordens samtliga religioner pratar om samtidigt som jag ställer mej ovetande till om det finns andra former av för oss obegripliga entiteter eller ej. Hur passar detta in i Sverigedemokraternas traditionsbundna, på kristna grund byggda nationalism?




"Tänk om det inte finns några hypotetiska situationer?"

Vem är invandrare?

Följande inlägg har inget med det nu (tack och lov!) avslutade valet att göra. Det är en allvarlig och vetenskaplig diskussion som har med DNA och arkeologi att göra, det vill säga verkligheten. Politiska ideologier och andra dumheter har ingen plats i denna diskussion.

Tekniskt sett är vi alla invandrare, eller barn till invandrare, oavsett var i världen vi bor. Ska vi ta Norden som ett isolerat exempel är vi huvudsakligen ättlingar till ett större antal folkgrupper som på olika vis befolkade området med början för ca 6000 år sen. De som kom hit före dom var inte så många, och långtifrån alla idag levande kan räkna sin härkomst till dessa eftersom de allra första, som kom hit för ca 13,000 år sen förresten, sen dess har uppblandats och assimilerats ordentligt sen dess.

Förvirrande? Det är det inte. Det ligger i människans natur att röra på sej och beblanda sej med varandra. Det ligger också i människans natur att vara lite misstänksamma och/eller nyfikna visavi varandra. Vi har ju bevisligen blandat oss med neandertalarna som delat med sej av minst 2 % av sina gener till oss, och de var ändå bara till hälften av samma art som vi är.

De som idag kommer hit från andra länder är få i jämförelse med den veritabla flodvåg av invandrare som sköljde in över oss under medeltiden i form av tyskar från lågländerna, så kallade lågtyskar. De ligger bakom nära hälften av vårt språkförråd. Det gick så långt att man tvingades stifta en lag i Stockholm på 1400-talet som förbjöd stadens råd att innehålla fler än hälften tysktalande. Där kan vi tala om främlingsfientlighet.

Till sist lämnar jag den vetenskapliga delen och går in på rena rama spekulationer. Jag tänker inte främst på de politiska partier som hyser främlingsmisstänksamma eller direkt xenofoba individer (vilket i praktiken är samtliga riksdagspartier!), utan de som röstar på våra partier, och hyser såna åsikter. Vad har de emot främlingar? Kanske de egentligen bara ogillar intränglingar och utbölingar i gemen? Vem vet?



"Jag har tillfrågat honom. Han bejakade frågan med ett bestämt nej"

En illegal immigrant har siktats!

Den har setts i Västervik och Svedala. En sån där hemsk utlänning som kommer hit och tar för sej. Ut med den! Har Migrationsverket vidtalats?

Se så "hemska" en del utlänningar ser ut. Bild från Wikipedia.

Det rör sej om en gåsgam som flugit runt i södra Sverige en längre tid. Den hör vanligtvis hemma i södra Europa, västra Asien och Afrika där den äter as och tar enstaka smådjur. På våra breddgrader hamnar den bara då vindarna tar den hit. Vad den äter här är oklart eftersom det inte finns några större djur här, med undantag för älgen och visenten. Men den flyger nog snart utomlands, säkert till glädje för alla som hatar utlänningar.



"The next morning dawned bright and sweet, like ribbon candy."

När upphör man att kallas invandrare?

Varje dag kommer det människor till Sverige och andra länder för att bosätta sej, fly undan diverse former av förföljelse, svält eller krig, eller bara för att jobba här en kort tid. För vissa blir det för resten av deras liv. Gemensamt för alla dessa är att de kallas invandrare eller immigranter. Så långt är väl alla överens?

Det är sen som uppgifterna går isär. När man har rotat sej här och är bofast är man just det, bofast. Man slutar kallas invandrare. Eller snarare bör man sluta kalla såna som bor här för det. Men så finns det element som vägrar acceptera faktum och fortsätter kalla folk för invandrare, till den milda grad att invandrare blivit ett skällsord. Kanske därför det heter Migrationsverket numera för att distansera sej från just ordet invandrare. Åtminstone är väl det en av orsakerna. En annan är väl för att denna myndighet ju handhar så mycket mer än bara de som kommer hit av olika skäl.

Detta inlägg är inspirerat av en artikel i Aftonbladet som handlar om grannkvarteret till Rosengård där 30 % röstade på SD nu i valet. Till viss del kan man säga att mitt inlägg här är färgat av den olustkänsla jag får varje gång jag hör om främlingsfientlighet och främlingsmisstänksamhet. Jag är son till en invandrare (min far var från Österrike) och hans svenska fru. Nog har jag skäl att bli indignerad varje gång sånt här poppar upp. Dessa SD-anhängare skyller på att invandringspolitiken misslyckats. På vilket sätt har den misslyckats och varför envisas även icke-SD-anhängare med att kalla människor som kommit hit och bosatt sej för invandrare?

Jag skulle vilja veta varför man gör så. Alla som flyttar till en ny plats är en invandrare. Flyttar man från Göteborg till Skåne är man en invandrare, samma sak om man gör motsatt flytt.

Ett annat skäl som anges av dessa ljusskygga individer är att folk från andra länder stjäl jobben och pengarna för svenskar. OK, sätt igång och ta tillbaka jobben då, era "€€%#" latmaskar! Nu gör jag själv misstaget att dra alla över en kam, såsom SD själva gör. Nåväl, det handlar ju om misstänksamhet och utanförskap, något som alla i den delen av Malmö tycks känna av på ett eller annat vis.

Jag hoppas på hjälp med att dissekera främlingsfientlighetens budskap, på ett sätt så att de som står bakom det fattar.