En japansk forskare vill återuppliva mammuten, närmare bestämt den art som vi idag kallar ullhårig mammut. Den överlevde längst in i vår tid av alla de elefantarter som anpassade sej till istidens bistra klimat. Den försvann för ca 3500 år sen men inom fem år, kanske så lite som fyra, kan den vara tillbaka, om genforskaren Akira Iritani vid Kyotos universitet lyckas med sina experiment. Han vill ta ett litet prov från de infrusna mammutar man har i Sibirien och föra samman DNA med de celler man har på moderna elefanter.
Min första tanke när jag såg detta var: varför? Är det så viktigt att leka Jurassic Park med utdöda djurarter? Sen kom jag att tänka på vår inbyggda nyfikenhet. När vi har lärt oss "leka" med generna är det väl lika så gott att vi leker av oss den vetenskapliga rommen och prövar sånt här. Det värsta som kan hända är ju ett missfall. Mitt tips är dock att det dröjer innan vi lyckas med sånt här, i alla fall längre än fyra-fem år. Kanske tjugo år. Men lyckas Iritani rätt snart kan han nog räkna med ett antal priser för sin forskning kring hur gener och DNA fungerar.
