Tema språk: Ordet ras och rannsakan

Jag tittade idag på "Veckans brott" och ordet husrannsakan användes där i samband med en insats mot odlingar i lägenheter och hus. Jag kom då på att ordet husrannsakan ju egentligen är en tautologi, det vill säga ett ord sammansatt av två ord som betyder samma sak. Rann- i rannsakan betyder nämligen hus och rannsaka betyder ordagrant söka genom ett hus. Därifrån gick mina tankar till vad hus hette på gotiska, razn. Detta gemensamma germanska ord finns kvar i ordet granne, som alltså egentligen betyder vid huset, detta hus eller i närheten av huset.

Av någon outgrundlig anledning kom jag att tänka på ordet ras. Ni vet som i rasism och raslära. Det är likheten med det gotiska ordet razn som fick med att tänka i dom banorna och det faktum att ordet ras kommer närmast från gammal italienska razza, som betyder folkslag eller släkt. Det råder viss osäkerhet kring ursprunget för ordet ras. Såväl latinets radix (rot) som arabiskans ra's (huvud, början) har föreslagits som ursprung för ras. Ingen har mej veterligen tänkt på gotiskans razn, trots att goterna ju styrde över Italien i mer än hundra år och efterlämnade många fina byggnader och förmodligen också är de som gav italienska flertalet av de germanska ord som finns i språket idag.

Ordet ras betyder alltså i grunden folkslag eller släkt. Man talar ofta om släkten som huset. Det finns belagt i hur många kulturer och språk som helst. Ta ordet farao som exempel. Det kommer av egyptiska pr'aa, som betyder huset och syftade på den rådande familjen och dess överhuvud som styrde Egypten.

Jag kan mycket väl tänka mej att goternas ord för hus, razn, kan ha levt kvar långt efter att goternas inflytande försvunnit och omvandlats till att betyda först släkt från ett visst hus, sen folkslag. Steget kan tyckas långt men tänk då på detta: Man talar ofta om hus när man menar större släkter med dess sidogrenar. Vi har många exempel på släkter av adligt ursprung som talar om sej själva som huset, antingen för att de vill sola sej i glansen från sina mer kända släktingar eller för att de känner en samhörighet med dessa. Ju fler som hör till "huset" desto fler känner att de är en del av en samhörighet. Vissa furstendömen i nuvarande Tyskland drevs som nåt slags familjeföretag, från fursten ner till den eländigaste bonden.

Jag har inga bevis för min tankegång. Detta är bara en väldigt löslig hypotes och jag är inte beredd att försvara den med näbbar och klor. Det är dock en lika bra tanke som att det skulle komma från radix eller ra's. Jag kan till och med tänka mej att ras är kommet ur en blandning av alla tre orden. Nån som är beredd att ta upp handsken jag lagt ner?



"Good to see you back with the boys again"

Exempel på miljöförstöring: Rivningshetsen på 1960-talet och framåt

Jag tänker lista i all korthet exempel på miljöförstöring som vi människor gör oss skyldiga till. Den här gången handlar det om massrivningar av hus och hela stadskärnor. Jag har nyligen sett ett program om rivningshetsen som hade sin höjdpunkt i Sverige på 1960-talet och som sen fortsatte en bra bit in på 1980-talet. Hela städer raderades i praktiken ut när man ville modernisera och göra slut med det gamla. Trafiken skulle in i städerna och människorna ut.

Västerås var en av de mest drabbade städerna. Bilden tagen av en fotograf boende i Västerås på 1960-talet och publicerad i VLT.se 14 mars 2013.

 Man kan förstå de styrandes motiv. De kom påfallande ofta själva från fattiga eller mindre bemedlade förhållanden, eller såg fattiga förhållanden när de växte upp, och när de fick makt ville de få bort vad de ansåg vara en skamfläck. Men de gick för långt. Det räckte inte med skamfläckarna från barndomen. De började ganska snart kasta lystna blickar på de ganska fina hus som fanns i städers och byars respektive centra. Ingenjörer fick i uppdrag att rita saker de lärt sej på fina skolor och snart började dessa "strandade valar" dyka upp i våra samhällen kort efter att de gamla husen fått stryka på foten.

Idag har vi omvärderat våldtäkten på våra innerstäder och i vissa städer har vi byggt om dessa betongschabrak så de bättre smälter in i miljön. I andra städer har man rivit dom och ersatt dom med glaskonstruktioner eller med mer passande byggnader. Saken är den att de stora byggnadernas tid är förbi, med vissa undantag. Idag borde vi satsa mer på småskalighet som tillsammans bygger upp en större entitet. Ladorna utanför städerna som hyser stormarknaderna är förstås del av dessa undantag. De är monstruösa hemskheter som ingen borde ha fått bygga men fördelen är att de inte förstört några finare hus i innerstäderna.

För stadsmiljön var rivningarna rena rama skräcken men jag skulle vilja härleda många sjukdomar som drabbat folk i städerna till rivningarna eftersom många bakterier och virus frigjordes. Som tur är har de flesta människor immunitet mot dessa sjukdomar men de som ändå drabbades borde ha fått kompensation. Sen byggdes betongschabraken med dåliga material som i sej har bidragit med sjukdomar. Vad kan hända när dessa rivs? Blir det en miljökatastrof eller förskonas vi? Vi får väl se.


"...dusk is the time when men whisper of matters about which they remain silent in the full light of the sun."