En liten seger för vett, sans och förnuft

Det blir ingen TV-avgift för datorer. Det har Högsta förvaltningsdomstolen fastslagit i en dom idag. Följande saker konkluderar jag från detta:

1) En dator är ingen TV-mottagare och kommer aldrig att vara det, så länge ingen sådan mojäng byggs in i den.

2) Det går att lita på de högsta instanserna inom rättsväsendet, de som är fria från politisk interferens.

3) Radiotjänst är gnidiga rackare. De tänker inte återbetala de pengar som man fått in under perioden man hade TV-avgift för datorer och mobiltelefoner. Vi får väl se hur det blir med den saken, om folk nu kommer med stämningar.

Samtidigt konstaterar maktens egen lilla kelgris, Sten Heckscher, kommit fram till att datalagringslagen inte strider mot EU-rätten. Det är inte så man direkt blir förvånad. Heckscher har länge varit en politisk vindflöjel som alltid följt med som en snäll hund när husse (staten alltså!) vill gå i en viss riktning.

Var är vettet och sansen i fråga om datalagringen? Varför ska man utgå ifrån att alla är skurkar? Är det inte bättre att lära våra poliser att tänka utanför det kvadrilaterala parallellogrammet, som engelskspråkiga personer med utbildning säger? Vi säger vanligen att tänka utanför ramarna på svenska. Tur då att Högsta förvaltningsdomstolen gjorde det vad gäller TV-avgiften. Nu får vi se vad EU tycker om utlåtandet om datalagringen.



"Tack för denna vecka!"

Mer om datorer och TV

Ett inlägg i debatten om TV-avgift för datorer kommer nu från KTH. Det är professorn i teletrafiksystem, Gunnar Karlsson, som höjer rösten och säger att antagandet att bara för att vi har en dator med uppkopplingsmöjlighet mot internet och därmed också en teoretisk möjlighet att ta in TV-sändningar innebär det inte att vi med automatik KAN se TV i datorn. Det är endast med hjälp av speciella program som installeras in i våra operativsystem som det blir möjligt.

Närmare bestämt Flash player 10.1 och en med detta program kompatibel webbläsare. Det är kravet för att kunna se TV vad gäller videokodningen. Det finns inga egentliga standarder för utsändningen så har man inte detta program måste datorn per definition enligt lagen vara obrukbar för TV-konsumtion. Så Förvaltningsrätten verkar ha gått på en nit när man låtit sej luras av SVTs och Radiotjänsts finter. Eftersom ju SVT har byggt hela sitt system på just flash innebär det att man lurat juristerna att tro att varje dator med internetuppkoppling också kan se TV.

Jag undrar vad högre instans kommer fram till. Kanske det blir en fråga för Europadomstolen?



"You enter the forest
at the darkest point,
where there is no path.

Where there is a way or path,
it is someone else's path.

You are not on your own path.

If you follow someone else's way,
you are not going to realize
your potential."

Kvalitet ska avgöra, inte tillgängligheten

På förekommen anledning:
Vi har ett problem här. Radiotjänst och SVT vill ha pengar för att folk med mobiler och surfplattor kan se SVT i sina apparater. I sej är det inget problem att så sker, men en skatt är i så fall mer giltig än en TV-avgift. Dessutom är det kanske så att bandbredden inte räcker till. Så för att SVT och staten ska kunna få sina pengar måste bandbredden räcka till.

Kvaliteten på utsändningen och bandbredden är viktigare än tillgängligheten. Så tills dess att detta sker är SVTs krav på att vi ska "göra rätt för oss" ganska orimligt. Jag vet inte hur många som jag talat med som säger att uppkopplingen blivit långsam, ibland plågsamt långsam.

Dessutom är en så liten skärm som den i en mobiltelefon eller surfplatta så löjligt liten att framtida generationer kan komma att drabbas av myopi pga vårt plirande på miniskärmar. Detta sista är inte direkt kopplat till det ekonomiska utan är en mer praktisk fråga. Det är en av anledningarna till att jag, som fortfarande vid snart 40 års ålder har bra syn, inte vill ha den förstörd av en skärm mindre än 10 tum.

Tänk på det, ni som vill ha pengar av folk med mobiler och surfplattor. Kvaliteten på bandbredden är viktigare än tillgängligheten.



"Den som köper det han inte har råd med får sälja det han inte kan undvara"

TV-licensen kanske försvinner?

Som jag hoppats i alla år att denna licens ska försvinna och ersättas av nåt annat, mer i klang med sin samtid. Helst nåt i stil med pay-per-view, alltså att man bara betalar för det man faktiskt tittar på. Nu kanske den försvinner. Jag har inga problem med att det skulle hamna på skattesedeln istället för om det är någon som behöver "hjälp" är det ju staten (ironi). Allvarligt talat, det finns så mycket som är inkluderat i de skatter vi betalar som vi aldrig kommer att vara i närheten av nån gång under våra liv så en sak till gör ingenting. Men som sagt, pay-per-view är att föredra vilket nog inte gillas av SVT för då skulle nästan ingen se de program som redan idag göms i statistiken. Det som är populärast, även på SVT, är tyvärr dum-TV. Glättiga lek- och spelprogram som egentligen inte har någon substans.

Propagandan från viktigpettrar (någon politisk hemvist för dessa har jag till skillnad från andra inte hittat!) ska vi bara inte tala om. Så det gör vi inte.



"Det finns TV-program så sliskiga att man borde varna folk med sockersjuka i förväg."

Sälj ut SVT!

Det är nog dags att sälja ut Sveriges Television. Inte bara slopa avgiften alltså som alla TV-ägare tvingas betala och som går till förment oberoende television men som i praktiken ju är styrd av särintressen värre och mer ordnade än nånsin de privata intressen som styr reklamkanalerna. De kanaler som idag kallas Sverige Television är egentligen ägda av en stiftelse vars medlemmar och styrelse utses av riksdagen. De har ett politiskt uppdrag att sända vad som kallas oberoende TV med ett så brett utbud som möjligt. Däri ligger problemet; utbudet är inte så brett som man vill låta påskina.

Det som sänds i SVT är i stort sett samma sorts program som i alla andra kanaler, det som dominerar är engelskspråkiga serier eller av brittiska eller amerikanska serier påverkade program. Underhållningen består av närmast glamorösa galor med inslag som mest liknar smaklös italiensk eller tysk TV. Kulturen är mestadels små program insprängda här och var. Vetenskapsprogrammen sänder mest en viss sida av en debatt, en debatt vilken är grunden i all vetenskaplig forskning men SVT har valt sida i nästan alla vetenskapliga debatter och i vissa fall (klimatet och miljön) har man valt den politiserade sidan.

Sporten är samma som sänds i alla andra kanaler och även om reportrarna är duktiga tycker jag att de verkar lite frustrerade ibland då de får för liten tid på sej att presentera den sport som ska visas upp. Debattprogrammen tar upp ämnen som när de ska diskuteras blir skjutna i sank av att programtiden är för kort, ämnet är nästan alltid redan överspelat i andra medier när det kommer till TV samt att de som diskuterar ämnena många gånger låter sina politiska övertygelser, i förlängningen också det parti de företräder, ta överhanden över eventuella personliga åsikter i ämnet. Man politiserar alltså det ämne man ska diskutera.

Ett perfekt SVT skulle kunna skötas lika väl om det antingen gjordes till ett helt fristående statligt bolag eller såldes ut helt till privata intressen. Fördelarna med att göra det till ett statligt bolag är att man då har möjligheter att sända program baserat på tittarnas önskemål oftare än idag genom statens försorg. Då skulle pressen från oss tittare få dom att ta bort allt onödigt. Vad som är onödigt får en omröstning utvisa. Kanske en uppdelning av de befintliga kanalerna så att all underhållning och kultur i övrigt hamnade i en kanal, allt politisk debatt, all vetenskap och alla nyheter hamnade i en andra och all sport och övrigt hamnade i en tredje. barnkanalen kan vara som den är nu. På så sätt kan inget sägas vara onödigt.

Nackdelen med statlig kontroll är förstås att man får en apparat med särintressen som i praktiken inte förändras vilken regering som än styr. Samma nackdel blir det med en privat ägare. Det skulle vara mer fördelaktigt med ett kooperativ eller nåt som liknar brittiska ITV.

Denna föreslagna uppdelning tror jag skulle fungera även om SVT gjordes privat. Då skulle man kunna betala en prenumeration på det man gillar mest så att man betalar för det man ser på och inget annat. Det blir visserligen en kontrollapparat men den är ska utformas passivt så att inga uppgifter om vad man ser på kommer till någon utomståendes kännedom.

Nu vill jag se läsarnas reaktioner på detta inlägg. Varsågod och skrik!

Lägg ner Radiotjänst!

Radiotjänst kan tänka sej att se till att mobiler blir nåt man måste betala TV-avgift för. Åsikten att man bör lägga ner Radiotjänst och istället överföra det hela på skatten växer sej allt starkare men det bryr man sej inte om där uppe i Kiruna. Man svarar inte ens på det utan kör med samma saker att det som kan visa en kanals hela utbud ska avgiftsbeläggas. De slingrar sej och går på i gamla ullstrumpor. Radiotjänst har funnits i 21 år, vilket är 21 år för länge. Lägg ner denna gangsterverksamhet och slopa avgiften helt. Inför istället en sorts Pay-per-view så att man bara betalar för det man ser på. Jag inser att det finns många med konspiratorisk läggning som inte skulle gilla den här tanken men de kanske inte ser på SVT eller lyssnar på SR ändå.