Ännu en politisk litania

Jag har aldrig gillat politik i praktiken, inte heller gillar jag många politiska ideologier. Detta har jag klargjort många gånger här på bloggen, men jag återkommer till det gång på gång. Det är nåt som irriterar mej med praktiserad politik, framför allt är det girigheten hos vissa enskilda politiker, apatin hos många andra och oviljan att verkligen göra det som är deras främsta verksamhet, nämligen att representera sina väljare. Det verkar många gånger vara så att de ser även sina egna väljare som fienden, vilket jag inte förstår alls.

Politik i praktiken handlar alltså om makt, girighet, stillandet av diverse begär samt att berika sej själva på andras bekostnad. Det är urgammalt, och motsvaras av adelsmännens utsugande av befolkningen och lurande av kungamakten under hundratals år, likaså av prästerskapets liknande utsugande i tusentals år. Det har talats i alla dessa år att gudarna är emot rikedomar, varför ska då deras präster vara rika?

Politiker är alltså vår tids adelsmän och präster i ett. Inte alla blir ekonomiskt rika, men de får makt och kontakter, vilket är inte så pjåkigt - för dom. Man kanske skulle bli politiker och lura skjortan av folket?



"Today is the tomorrow
we worried about yesterday"