måndag 4 mars 2013

Att mäta en årstid efter dess temperatur är inte vetenskapligt grundat

SMHI brukar ju som bekant mäta våra säsonger, det vi kallar årstider, efter den rådande temperaturen under en viss tidsperiod. Till exempel är våren kommen när dygnsmedeltemperaturen når över nollan mer än fem dygn i sträck. Motsvarande gäller hösten, att temperaturen över fem dygn är under fem grader. Om sen temperaturen ändras så det blir varmare eller kallare efter denna period har ingen betydelse enligt dessa meteorologer. Den nya årstiden är vad som gäller enligt deras regler.

Det meteorologiska sättet att beräkna årstider är tyvärr inte grundat i äkta vetenskap. Det är ett enkelt och mycket trubbigt instrument framtaget för att de själva ska bringa ordning i det kaotiska system vi kallar väder. Det är en del av vädermönstret som på sikt blir till klimat. De trivialiserar alltså vårt återkommande väder för att slippa ta med alla variabler i beräkningen. Det gjorde våra förfäder också när de uppkallade årstiderna efter det de såg omkring sej och benämnde det efter rådande omständigheter. Men detta sätt har en fördel. Kommer snön tillbaka i mars räknas ändå perioden in i vintern enligt detta sätt att se på årstiderna och skulle den smälta bort på hösten är det fortfarande höst. Vintern är inte här för att stanna bara för att lite lappmögel råkat ramla ner från himlen och temperaturen under fem dygn varit under nollan efter det.
Vinter, vår eller vad? Bild från Bolsängen.

Våra förfäder i Norden såg det lite annorlunda än SMHI. Vinter är ett ord som betyder vit och syftade helt och hållet på att marken var täckt av snö eller frost. Vår betyder grönska och syftade på det som kom ur marken när snön hade lämnat den. Sommar betyder kort och gott halv och syftar på den ljusa halvan av året. Höst betyder huggen och har med skörden att göra. Som ni kanske märker är det en hel del tid på året som då saknar namn. VI brukar kalla det vårvinter på den tidiga delen av året och tidig höst eller senhöst på den senare delen av året.

Det är uppenbart att någondera definitionen är vare sej nöjaktig eller vetenskaplig. SMHIs ger sken av att vara vetenskaplig då man strikt går efter mätning av temperaturen men det faller på att det är alldeles för endimensionellt. Att gå efter utseendet på naturen från säsong till säsong är lite ensidigt det med. Det vore en god vetenskaplig gärning om man slog ihop dessa sätt att observera och diagnostisera årstidsväxlingarna på till ett nytt sätt att presentera meteorologi på. Det är ju sen länge fastslaget att temperaturen i marken inte nödvändigtvis hänger ihop med den i luften eftersom luft har mindre densitet än jord och således är mer påverkbar gällande temperaturväxlingar.

Det här sista märks inte minst nu när luften når upp till fem-sex grader medan snön i stort ligger kvar. Mosig javisst, men den ligger kvar på många platser. Nätterna är fortfarande svinkalla. Så våren är fortfarande långt borta även efter det att SMHI deklarerat att den har kommit. Tyvärr är det SMHIs ovetenskapliga sätt att beräkna årstiderna som gäller officiellt. Vi får väl byta namn på årstiderna om de envisas med sina definitioner.



"Klimatet är vad vi förväntar oss, vädret är vad vi får."

Populära inlägg