söndag 31 juli 2011

Bildsöndag

Dags igen för en kavalkad av bilder från mitt arkiv:

Så här ser en cykellykta som reflekterar solljuset ut. Bilden är tagen genom en gardin.

St:a Maria Kyrka i Skurup.

Hotell i Hopfgarten, Österrike. Året är 1990.

Följ den här uppmaningen, snälla.

Luta huvudet åt vänster för en magnifik soluppgång.

Tillfället gör tjuven, tjejer!

Kvinnor kan är en gammal sliten paroll från 1990-talet och från fascistfeministiskt håll får man höra det nästan varje dag. Men en sak borde många tjejer lära sej som ni tydligen inte kan lära er: nämligen att INTE HA PLÅNBOKEN ELLER HANDVÄSKAN LIGGANDE I KORGEN ELLER KUNDVAGNEN!!!!!

Så, nu har jag dragit alla kvinnor över en kam. Det är slut med det från nu. Denna uppmaning gäller alltså bara vissa kvinnor för långt ifrån alla är så här slarviga. Jag har så sent som idag sett en tjej som hade sin plånbok liggande fullt synlig i sin kundvagn. Tyvärr tänkte jag inte på det förrän hon redan hade packat upp allt, betalat och gått. Annars hade jag påtalat problemet med att ha den liggande så. Tror många att tjuvar inte finns i småorter? Tror ni att det inte händer er?

Jag skulle tro att tjuven gillar plånböcker och handväskor i kundvagnar bättre än i bakfickorna eller om handväskorna var på någons arm. Var försiktiga när ni är ute och handlar. De flesta brott är inte misshandel, våldtäkter eller något liknande utan det är tjuveri och där är jag tämligen säker på att ni tjejer är deras favoritoffer.

Skärpning, tjejer!

Tillägg till inlägget om sopsorteringen

Jag har en del saker som jag glömde ta upp med mitt tidigare inlägg om sopsorteringen. Jag tänkte inte på det när jag skrev om detta i fredags men varför ska vi som privatpersoner göra följande saker:

1) rengöra förpackningar, dvs skölja ur dom, som ska gå i endera plast-, pappers- eller kärlen för brännbart?

2) slänga wellpapp på ett ställe och vanligt papper på ett annat?

3) slänga papper till filtren som hör ihop med kaffesumpen i komposten när allt annat papper ska slängas på sitt håll?

4) inte slänga de så kallade lågenergilamporna i speciella behållare i sophusen utan vi ska behöva åka till tippen för att slänga dom?

Tilläggsfråga: Varför har inte alla bostadsområden en egen liten station för sortering? Som det är nu är det varken hackat eller malet.

De flesta sophus jag varit inne i blir efter ett tag, oftast inom ett år, rena rama sanitära olägenheterna (på ren svenska: jävla helvetes skithålor!). Att rengöra förpackningar är i praktiken att göra soparbetarnas jobb. Ö h t att sopsortera är att göra deras jobb åt dom. Sen får vi betala för detta. Ska vi köra soporna till respektive anläggning och bränna/återvinna det åt dom också?

Jag vet inte mycket om strukturen hos wellpapp men det brinner som all annan cellulosa och tar visserligen mer plats än mycket annat men jag ser ändå inte någon anledning att bannlysa det från sophusen. De flesta som använder sophusen är antingen gamla, trötta eller lata (ibland allt på en gång) och man vill helt enkelt inte behöva åka från ställe till ställe för att lämpa av en sak här och en sak där. Med bensinpriserna idag blir det en väldigt onödig investering.

Komposteringen är ett mysterium för mej att det får fortgå. Här ska alltså matrester, kaffesump och liknande samsas, i relativt öppna kärl (det där som ska kallas lock ovanpå är mer som ett spjäll som t o m en fågel eller en mus kan öppna), och sen sprida mögel, bakterier och annat till alla som går in i sophusen. Lubbe Nordström hade haft mycket att klaga på här. Jag tror faktiskt att han skulle ha haft mycket att klaga på. Jag menar, kärlen rengörs ju inte! I alla fall inte här där jag bor. De bara töms, spolas kanske pliktskyldigast då och då, men någon rengöring är det inte tal om. De är i vissa fall fyra-fem år gamla nu. Behöver vi kompostera som bor i lägenhet? NEJ!

Lågenergilamporna är ett sorgligt kapitel som många bloggar ägnat många inlägg åt. Kvicksilver som kan läcka ut och göra ett rum obeboeligt i flera minuter innan man kan gå och sanera det. Dyra och ineffektiva är de också, ineffektiva vad gäller ljuset eftersom det ger ett dunklare och sämre ljus än andra lampor. Förresten, vad är det för energi vi sparar egentligen? Allt för att EU fått storhetsvansinne i samband med klimatvansinnet och förbjudit de vanliga glödlamporna. LED- och halogenlampor är förstås på gång så köp dom, om ni kan. Men skippa lågenergilamporna.

Jag avslutar mitt inlägg med detta råd som kommer från kemikalieinspektionen angående just lågenergilampor:
"Stäng dörrar till rummet där en varm lampa gått sönder, ventilera rummet (öppna ett fönster) och LÄMNA rummet. Den europeiska lamporganisationen ELC rekommenderar att man lämnar rummet i 20-30 minuter. Samla senare upp lampresterna med en bit styvt papper eller kartong och torka golvet och andra ytor i närheten med en fuktig trasa. Lägg lampresterna i en glasburk med lock. Lägg även trasan i glasburken, förslut burken och märk den tex med texten ” Kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa”. Lämna in burken till returhantering som är avsedd för miljöfarligt avfall. Använd inte dammsugare, eftersom det finns risk att ytterligare finfördela och förånga kvicksilverdropparna och sprida kvicksilvret i luften, vilket ökar risken för inandning av giftet."

lördag 30 juli 2011

Klimat är det man väntar sej, väder är det man får

Jag tänkte skriva ett litet kåseri helt utan vetenskapliga ambitioner om vad vi vet om vädret som det utvecklats de senaste decennierna.

Året är 1987. Jag är 13 år gammal och det är sommar, precis som nu. Jag bor i Skurup, Skåne. Solen skiner och det är relativt varmt. Friden störs dock av oväder som kommer in, ofta ett på förmiddagen och ett på kvällen. Klart intressant utveckling. Så fortsätter det in på hösten ända tills kylan sätter in. När väl den har tagit över blir vintern hård och lång. Den vintern ska man enligt uppgift kunna gå från Estland till Sverige över isen. Det är senaste gången hela Östersjön är igenfrusen.

Senaste vintern var det nära att så skedde igen. Vädret är vad man får när man förväntar sej att klimatet ska bli något helt annat. För vissa förväntar sej nämligen att vädret ska uppföra sej som datorernas program har sagt att det ska göra. Med vissa menar jag förstås de där alarmisterna, en vid det här laget ganska undanskymd grupp människor om endast hålls om ryggen av journalister och politiker men där även dessa håller en ganska låg profil i ämnet sen debaclet vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009. Vädret där i Köpenhamn var inte heller det bästa. En snöstorm tog alla på sängen, vilken surpris för klimathotarna, eller hur?

Låt oss gå tillbaka några år igen. Det är 1997. Juni månad och jag bor i Malmö. Ett skyfall utan dess like kommer in från öster och på drygt två timmar faller enorma mängder regn och säkerligen 4000 blixtar slår ner överallt i staden. Detta oväder hade tidigare under dagen varit något längre norröver och drabbat Karlshamn i Blekinge. Ett liknande oväder drabbade Göteborg i juli 1985. Halva staden stod ett tag under vatten.

Anledningen till att jag nämner dessa händelser är att de ingalunda är unika i svensk väderhistoria. De är en del av svenskt väder. Vi kan förvänta oss sånt oavsett vad som händer med det så kallade klimatet. Vädermönstren bryr sej inte om vad vi människor släpper ut (eller in). Alarmisterna vill att vi ska tro att det är nåt unikt som häller på att hända. De som lyssnar på sånt kan lika gärna gå till spådamer och på seanser för man får höra lika mycket svammel där också.

För vädret och planeten i övrigt vägrar samarbeta med datormodellerna som tagits fram och som säger att vi borde ha fått det varmare över hela planeten redan vid det här laget. Mildare vintrar i norra och nordvästra Europa sades det. I vilken dimension då?
T o m naturen ger klimathotarna fingret numera...
Nu rasar alltså taket in på det gistna fuskbygge som kallas AGW. Al Gore framhärdar förstås men frågan är vem utanför Gorejugend som lyssnar på honom. Den forskare som försåg Gore med informationen om drunknande isbjörnar har fått sin gärning ifrågasatt. Det är som om hela den vetenskapliga modellen, som Sir Karl Popper var den förste att ta fram, har åsidosatts för att upprätthålla idén om AGW igång.

Hittills har AGW-tanken kostat oss alla miljarder dollar världen över och politiker har fått sitt anseende i folks ögon förstört därför att dessa har gått på klimatbluffen. Då är det på sin plats att fråga sej detta: är det värt att förstöra stora delar av ekonomin för att rädda nåt som inte behöver räddas? För inte behöver planetens klimat räddas. Klimat är som sådan en skrivbordsprodukt, en närmast statistisk anomali skapad av människor som vill hålla ordning på hur vädermönstren utvecklas från år till år.

Med detta tar jag adjö för idag. Väl mött i morgon då det är bildsöndag.
Inga drunknande isbjörnar pga global uppvärmning men väl en tsunami av fakta som talar emot Al Gore och hans vänner.
MET Office, Storbritanniens motsvarighet till SMHI har gjort bort sej flerfaldigt de senaste decenniet sen man skaffade en stordator som skulle hjälpa dom att bevisa att det blivit varmare. Vintrarna 2008-2009, 2009-2010 samt 2010-2011 har gått till historien som de kallaste och bistra på mycket länge.
Den här texten är tillägnad minnet av Hal Lewis, han som vågade gå emot strömmen och säga vad han ville angående påståendet att människan i stort sett ensam skulle vara orsaken till uppvärmningen av planeten Tellus under 1900-talet.

fredag 29 juli 2011

Sopsortering är ohygieniskt och i längden även miljöfarligt

Så här kan det se ut i mitt sophus p g a sopsorteringen. Antingen beror det på att folk inte vet hur man gör eller så struntar de i det eftersom de redan vet hur mycket hycklande som ligger bakom detta.

Sopsortering var ett av den här bloggens första ämnen att bli diskuterat. Då som nu i stort sett utan mothugg. Förmodligen håller många med om att sopsortering inte bara är hyckleri utan i vissa fall är direkt farligt. Jag är av den åsikten att sen vi började med sopsortering i speciella hus har skräpet blivit en faktor i ohälsotalen som dyker upp då och då när sjukvården presenterar sin statistik. Vid sidan av statistiken, i verkligheten alltså, är säkerligen den dåliga hygien som sophusen fört med sej värre för oss alla än vi egentligen tror.

Jag har börjat slänga allt som inte är papper i stora säckar som jag sen slänger i de kärl märkta brännbart. Sopgubbarna slänger ändå allt tillsammans utan att kolla vad som är i dom. Jag föreslår att alla andra gör likadant. Matrester som inte går att äta slänger jag i komposten som oftast får gå tillsammans med säcken för vi som bor i lägenhet behöver inte kompostera. Det är egentligen bara ni som har trädgård som har nytta av det och då sällan allt. Det är främst just komposten som är boven i det här dramat. Fullt av mögel blir det efter ett tag och omedvetet tar vi detta mögel med oss när vi varit i sophuset och sen sprider det sej även i de renaste hem och kan om det vill sej illa orsaka allergier och direkta sjukdomar.

Matrester som är fullt ätbara slänger jag i naturen till fromma för fåglar och andra behövande djur.

Varför måste vi sopsortera, eller källsortera som "experterna" envisas med att kalla det? Jag kan förstå att papper kan återanvändas men resten är bara blää och direkt farligt i längden att handskas med, framför allt nu under rötmånaden då det inte tar lång tid innan farbror blåmögel kommer fram. För att inte tala om kärlen allt detta läggs i. Har ni sett hur de ser ut efter fyra-fem år!? Att detta miljöhyckleri får fortsätta fattar jag inte. Det var faktiskt bättre förr, åtminstone vad gäller soprännorna ner i källaren dit endast sophanterarna hade tillträde. De borde för sjutton ha gasmask på sej varje gång de ska hämta soporna för en del ämnen som bildas i sophusen är rent ut sagt farliga.

Nej, låt oss lämna miljöhysterin bakom oss och återgå till att bevara den på ett naturligt sätt. Låt oss få använda sopnedkasten och soprummen. Vi kanske ska installera ugnar i källaren till varje huskropp och låta soporna värma upp eller ge elektricitet åt den. Med så mycket skräp som slängs varje år vore det faktiskt en stor vinst för oss alla, inklusive miljön. Plasterna och matresterna som smälts avger gaser som kan ingå i ett för huset slutet system som värms upp igen och dessa gaser värmer då hela hus genom att gå runt hela tiden. Med regelbundna mellanrum kan man komma och raka ur det som inte går att bränna. Det kan användas på annat vis. Metaller kan utvinnas ur det som blir kvar och kan återanvändas.

Det ger dock inte mycket utrymme för eventuella misstag, t ex att man slänger plånboken man hade 10 000 kr i för att köpa den där kameran man så länge velat köpa. Möjligen ger det folk skäl för att tänka efter vad det är man egentligen slänger. Jag tycker mej nämligen märka att sopsorteringen sker i blindo många gånger. Plast i plastbunken, mat i komposten osv men många gånger är det fullt användbart det som slängs. Slöseriet har blivit större sen hyckleriet startade. Bläää!

Jag är stolt över att inte ha ett konto på Facebook

Jag låter kanske konstig men den typen av social verksamhet online har aldrig lockat mej. Bloggen här, Youtube och diverse internetfora duger gott för mej. Vill jag ha kontakt med någon kan jag gå ut i vida världen och snacka där med nya vänner. De gamla jag hade en gång i tiden har gått vidare liksom jag har gjort. Att då leta reda på dom känns lite underligt för mej. Visst har det hänt att jag skrivit in namnen på gamla kompisar men det har varit via hitta.se eller Eniro. Då har jag likt en gammaldags spion tagit reda på var de bor - för att sen veta vart jag INTE ska åka.

Anledningen till detta sista är att jag har inget intresse heller av att gräva ner mej i minnen om nåt som hände för länge sen. Skolan är en gången och förgången tid för mej, nåt jag vill minnas för vad det var, inte komma ihåg för att man blivit äldre. Det är i år 21 år sen jag slutade grundskolan och 18 sen jag tog studenten. Det får räcka med att komma ihåg sånt och det som hände med oss då.

Så nej, ingen promenad längs minnenas allé för mej. Det räcker gott att minnas det som var och minnas det som hände sen, när jag blev "vuxen".

torsdag 28 juli 2011

Fågelmördarvalsen - en dans ur led med tiden


Vindkraften framstår nu alltmer som vad det egentligen är, en parasit på vår samhällskropp. Det är nog som det beskrivs i detta korta och koncisa debattinlägg, att vindkraften kommer att behöva hjälp från annat håll. Den hjälpen kommer att komma från en utbyggnad av de norrländska älvarna. Ligger det verkligen i allas intressen att de dagar det inte blåser, vilka i Sverige är legio, så ska energin komma från vattenkraft? Visserligen täcker vattenkraften stora delar av vårt behov men inte tillräckligt. Atomens kraft måste tillkomma och det tyska beslutet, taget i alldeles för stor hast och med panik i rösten, att lägga ned atomkraften är verkligen ett steg i felriktning. Ska hela Tyskland täckas av fågelmördare?

Anders Wijkman, med intressen i just vindkraften, valsar förstås vidare och anklagar alla som vågar kritisera hans skötebarn för att vara "förnekare". Jonny Fagerström är hans favorithatobjekt och inte mindre än tre tidningar idag (110728), och än fler igår, fick påhälsning av hans glåpord, förhastade konklusioner och påhopp. Men Fagerström är inte den som viker ner sej. Från annat håll får jag informationen att Anders Wijkman är en opportunist av sällan skådat slag. Nu är det ju egentligen fel att gå på person men det säger en del om honom som just person att han själv ger sej på andra personer med sina påhopp.

Jag tror inte ens att om jag hade trott på AGW-tanken skulle ha förstått varför vindkraft skulle vara svaret på allting inom energifrågan och som ett alternativ till andra energikällor. Men där står dom tyvärr och förfular landskapet. Man kan undra hur de resonerar, de som gillar dessa jättevingar som producerar ett underligt ljud när de är igång och som bara genererar tillräckligt för att hålla några lampor igång samtidigt.

Historieförvanskning och dito förfalskning

Jag läser ofta Dick Harrisons blogg på SVD där han svarar på frågor ur historiens djup. Idag kom jag på hans inlägg från igår om sexhandel och prostitution där han redogör för hur den moderna formen uppkom och varför den förmodligen är mer lönsam och succéartad sen den kriminaliserades än nånsin. En av kommentarerna var väldigt talande och jag tar mej därför friheten att återge det i sin helhet här:

"En lektion i Konsten att stjäla ett begrepp och använda det i egna syften.
Trafficking betyder smuggling, men har på senare tid allt mer kommit att betyda människosmuggling.
I Sverige har vi gått ett steg längre, här är innebörden människosmuggling av kvinnor och flickor för sexuella ändamål. Det gör den internationella statistiken så mycket mer användbar i propagandan från prostitotionsmotståndarna, då man kan hävda att problemet är mycket större än vad det i verkligheten är.

Sanningsförfalskandet har gått så långt att man med stöd av statistiken fört fram att trafficking främst drabbar kvinnor och barn. Detta är förvisso sant, men bara om man slår ihop grupperna! Den enskilt största gruppen som utsätts för människosmuggling är män.
Slår man ihop grupperna män och barn är kvinnor de minst utsatta - det vore en rubrik i en sensationsblaska!
"

Saken är den att jag håller med till punkt och pricka. Trafficking är inget annat än ett annat engelskt ord för smuggling av allt möjligt, oavsett vad det är. Det handlar om underjordisk trafik alltså. Varifrån ordet trafik kommer är inte säkert men eftersom den äldsta formen finns i italienskans trafficare, konstant handel, kan vi nog tänka oss att ordet är latinskt till ursprunget, åtminstone bildat bland vanligt folk för att beskriva den handel som försiggår på torgen och gatorna. Därifrån kan ordet lätt ha överförts till betydelsen smuggling.

Men i dagens ohistoriska samhälle är det lätt att "viktiga" personer styr upp vissa ord så de kommer att betyda nånting helt annat. Så trafficking har kommit att betyda sexhandel. Synd att det ska behöva gå så långt att dessa "viktiga" personer får styra språkutvecklingen såväl som allt annat. Grupptrycket är stort i vårt samhälle.

Detta är nu inte det enda området där förvanskning och förfalskning av historia skett. Jag har lite lätt berört hur folket kring Olof Rudbeck d ä såg till att ändra i landskapet Upplands geografiska namn och t o m vissa delar av dess geografi så att det stämde bättre överens med den information de hämtade från de isländska sagorna om det urtima Sverige.

Saga förresten. Där har vi ett ord som verkligen förvanskats i sin betydelse. Ordet är bildat till verbet säga och har inget med en påhittad berättelse att göra utan är en återgivning i skrift eller tal av vad berättaren anser vara sant. Ett annat ord för legend alltså. Varje legend har ett korn av sanning, om än förvanskat. Men i svenskan, framför allt, har ordet saga kommit att blandas ihop med äventyr, ett ord som tidigt användes om påhittade berättelser. Förmodligen ligger källkritikens förespråkare omedvetet till viss del bakom ändringen av uppfattningen av ordet saga eftersom det var dessa som först avfärdade de isländska sagornas påståenden. Märk väl att det är i Sverige de äldsta betydelserna av ordet saga uppkommer där man använder ordet i betydelsen påhittad berättelse. Det är på 1600-talet i samband med att de isländska sagorna först uppmärksammas. Till viss del kan man nog säga att ordet saga kom att ändras också p g a de svenska utgåvorna av fransmannen Charles Perraults (1628-1703) samlingar av sagor från 1697 som kom ut på svenska i början av 1700-talet. Det är en samling s k folksagor, dvs återgivningar av diverse händelser i historien eller utanför densamma från samhällets botten till toppen i legendartad och starkt mytisk form. Man tog ordet saga för att återge det franska ordet histoire. Perrault kan anses vara den som skapade just folksagorna genom sin utgivning av dessa historier. En folksaga behöver inte vara sann men den är skapad på verklighetsbakgrund. Samhället de beskriver är i högsta grad verkligt.

De isländska sagorna är att betrakta som vissa personers uppfattning av vad de själva ansåg vara sanningen. Inget annat. Det kan inte bekräftas att det som står skrivet här ÄR sant men det är inte påhittat heller. Ordet saga har egentligen inte denna betydelse. Det är främst i svenskan som ordet saga fått just denna betydelse. Det finns en anledning till att engelskan har ordet tale i samma betydelse påhittad historia, eller story. Att ordet saga kan betyda påhittad berättelse om nåt som skett i verkligheten är en sak. Det är som redan skrivet här samma som legend och är en form av förvanskning men det är egentligen fel att använda ordet saga om en berättelse som helt saknar verklighetsbakgrund. Inte ens 1000 och en natt är helt gripen ur luften, även om berättelserna är starkt influerade av vår påhittiga hjärna.

På tal om påhittig hjärna. Tyvärr verkar det som om AGW är på väg in i folks undermedvetna för global uppvärmning nämns numera i samma andetag som riktiga problem med vår planet. Flera gånger på sistone har jag stött på folk som pratat om detta som om de vore experter på problemet. Hur gör vi för att råda bot på det?

Det här blev ett större inlägg än jag trodde det skulle bli. Hoppas ingen somnade.

Fågeln som inte var en fågel


Var går gränsen mellan fåglar och dinosaurier? Av den här artikeln i DN att döma gick gränsen ungefär vid Archaeopteryx. Jag vet inte varför de flesta fått för sej att Archaeopteryx var urfågeln för alla dagens fåglar. Det är ju sen länge fastslaget att denna dinosaurie, för det är numera också fastslaget att Archaeopteryx var mer av en klassisk dinosaurie än en klassisk fågel, var mer släkt med övergångsarterna mellan de fjäderklädda dinosaurierna och dagens fåglar. Den var en sidogren på den stora gren av dinosaurier som ledde fram till dagens fåglar.
Befjädrad Deinonychus, en av dromaeosaurierna vilka var rätt små dinosaurier byggda för korta rusher.
Det visar sej nu att rätt många av dinosaurierna, framför allt bland predatorerna och asätarna, hade fjädrar på sina kroppar. T o m den mest kända av dom, Tyrannosaurus, kan ha haft fjädrar eller åtminstone nån form av befjädring.

Men åter till Archaeopteryx. Den var alltså inte nån äkta fågel utan en sidogren på den dinosauriefamilj som skulle bidra till att dagens fåglar kom till. Det är en utveckling som tog lång tid. Det fanns fåglar redan under dinosauriernas sista tid som herrar på den här planeten. Archaeopteryx är ca 150 miljoner år gammal och de första riktiga fåglarna dök upp ca 60 miljoner år senare. Dinosauriernas tid tog slut för 65 miljoner år sen och bara fåglarna och krokodilerna ur detta släkte överlevde vad det än var som hände då.

onsdag 27 juli 2011

Vad är ondska?

Maggie frågar på sin blogg: Varifrån kommer ondskan? Svaret är föga överraskande: den kommer från oss människor. Men det svaret har lite av goddag yxskaft över sej och tarvar en vidare förklaring. Ett vidare svar är att ondskan stammar från rädslan för att tappa greppet om det man själv upplever som sin verklighet och att man då i ett försök att bevara den verkligheten begår dåd som man vanligtvis inte skulle göra. Maggie nämner Stanley Milgram och andra världskriget som exempel på hur vanliga människor som helt plötsligt blir monster med oinskränkt makt över liv och död.

Men vad är då ondska? Vi tänker på ondska idag som nåt vi inte kan ta på men ändå finns där, redo att dra nytta av vissa människor. Men så kan man inte tänka eftersom ondska liksom godhet egentligen inte är nån extern intelligens utan är nåt som stammar från en eller flera människor som gör saker. Samtidigt kan man ju fråga sej om en persons ondska inte är en annan persons godhet. Jag är övertygad om att de som bestämde över fångläger i Tyskland och Sovjetunionen trodde att de gjorde mänskligheten en god gärning. Nu vet vi ju att det inte var en god gärning men här kommer en annan psykologisk aspekt in, den om suggestion. Man kan bli, eller göra det på sej själv, hjärntvättad att tro på en viss sak hur lätt som helst. Milgrams experiment tog upp grupptryck och hur lätt man hade att ge sej inför andra människors krav. Suggestion är en aspekt av detta. Se bara på hur sekter och konverteringar till andra religioner fungerar. Böckerna om islam, kristendom, Hare Krishna etc är skrivna på ett sådant sätt att man ska dras in i dom och bli ett med handlingen. Är detta då ondska?

Det beror på hur man ser det. Får inte individen utrymme i en religion är detta sannerligen ondska. Får man inte klä sej hur man vill, äta vad man vill, gå var som helst så är det kanske inte ondska men väl nåt dåligt eftersom pekpinnarna då sätter käppar i hjulen för en utveckling av både sinnet och samhället. Men är man övertygad om att man bör följa budskapet man får från en bok till punkt och pricka kanske man inte ser det som ondska eller ens en dålig handling.

Så ondska är helt och hållet beroende på ens perspektiv på saken. Är en person som dödar en massmördare ond? Är man ond om man rånar en bank eller stjäl från någon annans ficka för att få pengar till sej själv för att få mat för dagen? Är det ondska att gå i krig för att stoppa ett annat land från att förtrycka sina medborgare?

Jag är säker på att vår "vän" i Norge tror att han har gjort en god gärning och att hans lagbrott bara är ett sätt att visa på att ondskan är större än hans gärning. Lika säker är jag på att hans offer anser att han är ond. Han är varken eller. Han är bara ännu ett exempel på hur rädslan för något ogripbart övertar förnuftets roll i hjärnan och förvandlar en normalt smart människa till en paranoid varelse som reagerar på vad han anser vara ett hot med det enda sätt hans nuvarande tillstånd tillåter honom att reagera. En liten människa i en stor värld där världen består av vi och dom. I hans fall väldigt mycket dom.

Ett sant hjältedåd är ett som gör att man kan undvika blodspillan i alla lägen. Men inte ens då är man vare sej god eller ond för jag tror inte på godhet och ondska, bara att man är snäll och stygg, ofta i en och samma person. Godhet och ondska förutsätter att man tror på nåt större än en själv ifråga om intelligens. Ju mer jag ser av världen desto mer övertygad är jag om att bara det man kan se och uppleva med sina egna sinnen är en den enda sanna intelligensen. En extern intelligens, som vissa kallar för en gud, är orimlig eftersom en sådan med all säkerhet skulle ha känt sej tvingad att ingripa på endera sidan i en sån här händelse. Nåt sånt har inte skett, vare sej genom att dödandet omintetgjordes eller att samtliga dog. Allt vi har sett i världen hittills genom världshistorien har kunnat förklaras vetenskapligt på ett eller annat vis.

Dåden på Utöya och i Oslo gjordes möjliga av det faktum att den inre spärr som vanligtvis hindrar oss från att döda och skada artfränder var borta. Det enda han såg framför sej var fiender och dom måste bort till varje pris. Det är inte fråga om en hjärnskada utan helt enkelt att han hjärntvättat sej själv. Han säger själv att han inte vill ha med religioner att göra men just det här att han talar om goda och onda indikerar att han fortfarande är fast i det religiösa tänkandet.

Så, vi har fastslagit att ondska är ett i grunden religiöst begrepp framtaget för att försöka beskriva hur en människa kan begå hemskheter som strider mot hans eller hennes natur. Det handlar egentligen mer om psykologi, vilket ju många religiösa hatar eftersom det hotar deras makt över folk. Samma sak med godhet. Ingen av dessa egenskaper kan fastställas som nåt som har med en människas natur att göra utan är något man upplevs som av omgivningen.

Istället för att vara goda eller onda kan vi väl vara snälla istället. Det räcker gott.

tisdag 26 juli 2011

Myten om den allt varmare planeten

Väg i Sydafrika igenkorkad av snö. Det är inte lätt att vara anhängare av AGW-tanken med såna här händelser.

Skulle inte AGW innebära att jordens medeltemperatur skulle bli varmare och att tecknen på detta skulle synas redan nu med torrare klimat lite varstans? Pyttsan!

På södra halvklotet fryser folk just nu ihjäl i en omfattning man tidigare inte sett på mycket länge. Deras vinter är den svåraste sen förra året då den vintern kom som en överraskning för alla som trodde att det skulle bli en mild vinter, pga att man trodde på datormodellerna "experterna" tagit fram. 112 personer har dött av köldrelaterade orsaker bara i Peru sen vintern slog till på allvar för några månader sen. Det är inte bara i Sydamerika detta händer. I Sydafrika har flera samhällen blivit isolerade av massiva snöstormar och vägarna är igenkorkade. Här hemma i Europa har inte heller vår sommar varit nåt att hurra speciellt mycket över. Vanligtvis brukar åtminstone några dagar kunna nå upp till 30 grader men i år har det stannat vid 26-27 grader som mest.

Det ska bli intressant att se hur nästa vinter på vårt halvklot blir. Blir den också bister och hemsk kan vi ordna begravningståg för AGW. Vem skickar blommor till Al Gore?

Myten om det moderna Sverige

Har man foten i det socialistiska tänkandet framstår Sverige genom den moderna historien som en USA-lakej. Har man foten i det borgerliga tänkandet framstår däremot Sverige som rena rama DDR. Sanningen är att Sverige genom historien mer varit i händerna på - Storbritannien. Eller åtminstone är detta en del av sanningen. Sverige har varit allierat med många länder under bordet genom seklerna. Men Storbritannien är det land som varit på tapeten mest de senaste tio decennierna, framför allt vad gäller influenser inom vardagen och kulturen. Musiken är förstås amerikansk men den kom huvudsakligen hit med sjömän från de brittiska öarna. T o m maten är i stor utsträckning engelsk!

Politiker, deras främsta ideologer och andra som styr vill gärna ta åt sej äran av att ha förändrat ett samhälle i grunden men i själva verket sker detta ändå, utan deras "hjälp". Ett samhälle förändras genom influenser, intryck, utifrån och inifrån, inte genom att någon säger att "så här ska det vara för det har jag bestämt". De gånger sånt har skett har det slutat i katastrof (Sovjetunionen, Nazityskland, Kina, Centralafrika etc). Det är acceptabelt förstås att politikerna får ta åt sej äran för de har väl ändå i vissa undantagsfall sett till att intrycken nått samhället i stort.

Det moderna Sverige har tagit intryck från många håll, skolsystemet är rätt likt det amerikanska men även det brittiska. Blandningen av statligt och privat är i mångt och mycket samma system som i Nederländerna och Storbritannien. Men det är när pekpinnarna från olika håll kommer in som det blir problem. Antingen förstatligas det alldeles för snabbt, samma visa med privatiseringen. Såna omvälvningar kan inte tvingas fram genom politiska beslut. Det måste ske gradvis och provas ut innan man gör det. Privatiseringen av Apoteket var ett bra beslut, historiskt sett har privata apotek fungerat bra vid sidan av de offentliga, men det rusades utan att man fick perspektiv på vad som skedde. Det skulle privatiseras för privatiseringens skull. Järnvägen är också ett fiasko men det har det varit ända sen förstatligandet 1938. Egentligen har väl järnvägen aldrig gått bra i vårt land någon längre tidsperiod. Ej heller flyget.

Men det värsta var avregleringen av elmarknaden. Genom det beslut som togs i mitten av 1990-talet (av socialdemokraterna!) skapades på sikt ett oligopol som bara gynnar de som är involverade i just elmarknaden. Dyra och onödiga energiproduktionssätt som t o m är farliga för miljön, trots deras påstådda miljövänlighet. Jag anser personligen att det är just detta oligopol (ja, t o m kartellbildning dristar jag mej att kalla det!) i kombination med klimat- och miljöbluffen som gjort att elmarknaden blivit så dåligt skött. Men att förstatliga allt igen går inte i detta läget. Det skulle inte heller bli bra. Hårdare regleringar är dock välkommet liksom att all onödig fullskalig elproduktion stryps, dvs vind-, bio- och solenergi.

Så går det när politiker ska lägga sej i system som fungerar bra och skyndar på en utveckling som inte behövs. Sen har de mage att skylla på varandra när saker och ting går fel. ALLA politiker bär skulden till vad som än går fel i ett samhälle. Det är vi vanliga medborgare som får lida. Med andra ord, så länge ett samhälle får sköta sej självt utan att politiker, myndigheter, företag och konglomerat, tyckare och tänkare lägger sej i fungerar det rätt bra. Förändringarna sker i lagom snabb takt utan större friktion. Vetenskapliga landvinningar görs utan att politiker och andra utnyttjar dom för propagandistiska ändamål.

Sverige är alltså ett offer för politiska ideologier, precis som många andra länder. Oavsett parti och ideologi har landet körts i botten av dessa klåpare. Ändå fungerar våra länder rätt bra och det beror på att det finns ett inneboende motstånd bland vanligt folk och fä gentemot alltför klåfingriga "experter" och deras implementeringar av ideologier som egentligen bara är utopier. Som ni märker är jag en anhängare av så lite involvering från företag och myndigheter som möjligt. Det offentliga bör i realiteten endast bry sej om att ge oss vård, relevanta lagar, service, varor och tjänster. Enskilt ägande, marker att gå på, byggande och social verksamhet passar bäst om vi får sköta det utan att myndigheter lägger sej i. Det offentligas roll i samhället är mer av en moderators, alltså att se till att det inte går överstyr. På det stora hela fungerar detta perfekt men de ska som sagt vad inte försöka fixa det som redan fungerar.

Så nästa gång någon klagar på att regeringen gjort nåt dumt, tänk då på att resten av parlamentet har del i skulden.

måndag 25 juli 2011

Ignorera förövaren - ge offren all uppmärksamhet

Med tanke på det som hände i Norge i förra veckan kan det vara på sin plats att ta upp en bra sak som Regina Lund har sagt vid ett annat tillfälle, nämligen att förövaren av ett brott helst ska ignoreras medan offret/offren ska få sin plats i solen så att dessa inte glöms bort. Det är nämligen offren som är de viktiga här. Förövaren är den man egentligen bör glömma bort.

Så vilka är då offren för denna onödiga massaker? Jo, helt vanliga människor som hade oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle. Deras politiska hemvist hade med saken att göra men det var nog egentligen inte avgörande för deras öde eftersom förövaren vid tillfället säkerligen drog alla över en kam. Ett av offren, en polis som tjänstgjorde som vakt ute vid lägret på Utöya, var styvbror till Norges kronprinsessa Mette-Marit. Han dog när han skyddade sin 10-årige son. Det kallar jag offervilja och äkta familjekärlek när en far skyddar sin avkomma. Ännu bättre hade förstås varit att vapnet klickat eller varför inte exploderat i förövarens ansikte. Då hade vi sluppit den här tragedin.

En normal människa försöker resonera med sina meningsmotståndare och går inte detta går man sin väg. Detta dåd är ett exempel på hur svaga människor försöker få sina förvrängda röster hörda. Samma sak överallt där vapen används av fega människor som inte vågar stå för det de säger. Detta är inte yttrandefrihet, detta är ett dåd utfört av en representant för en typ av människor som i grunden hatar yttrandefrihet. Offren är hjältar, förövaren är bara ännu i raden av töntar som tror att de är nåt.

Till er som ser såna här dåd som nåt bra, skulle ni gilla att få er familj söndertrasad av en galning som anser sej veta bättre?

söndag 24 juli 2011

Bildsöndag

Dags för ännu ett antal av mina egna fotografier. Håll till godo!




lördag 23 juli 2011

Plutos fjärde måne


Mitt i allt detta hemska i Norge kan det vara kul och väldigt intressant att veta att man genom Hubble har upptäckt att Pluto, vår näst största kända dvärgplanet, har en fjärde måne. Den är väldigt liten (se bilden ovan) vilket gjort att den undgått upptäckt ända fram tills nu. Tills vidare kallas den enbart för P4 (P för Pluto) men den ska ska snart få ett passande namn. Den skulle kunna kallas Hades, om inte detta redan är upptaget bland alla småplaneter och nyupptäckta månar. Jag tänker på Hades eftersom Pluto, rikedomens gud i den grekiska mytologin, hade med döden att göra liksom Karon, färjkarlen över floden Styx som leder till dödsriket där Hades styrde. Kanske Styx också skulle passa som namn på månen.

Extremismens hatiska ansikte

Norge har så drabbats av terrorismens fasor dom också. En extremist med hat i sinnet (vilken extremist har inte det?) har sett till att minst 80 människor mist livet, att tusentals andra fått sina liv förstörda samt att byggnader viktiga för Norges styre förstörts för många månader framöver. Den psykologiska barriären som nu byggts upp hos de som drabbats och som i vissa fall kanske får dom att inte vilja komma tillbaka till sina arbeten i respektive byggnad kommer att sitta i länge än.

Jag har tidigare skrivit om extremism och om hur farlig den kan vara, oavsett politisk eller annan åskådning. Nu har vi bevis för det, på ett ohyggligt sätt. Tro mej, det känns inte bra att ha rätt en sån här dag. Extrema åsikter leder aldrig till något produktivt och många gånger är det tvärtom destruktivt, som i det här fallet. Frågan är nu varför denne extremist valde att ge sej på Arbeiderpartiet som rörelse just nu så kort efter samme extremist skrivit åsikter om islam och muslimer. Var tanken kanske att skrämma Arbeiderpartiet från att fortsätta samarbetet med diverse muslimska rörelser så är den förfelad för alla normala partier har en sån agenda.

Vi får väl se vad Nordens främlingsfientliga rörelser tycker om detta hemska dåd, vars enda resultat kommer att bli att Norge förmodligen blir lika fyllt med paranoia som alla andra länder. Behöver jag nämna att den misstänkte extremisten ser sej som kristen? Jag undrar vad Jesus hade haft att säga om alla som mördar och lemlästar i hans namn. Samma sak med Muhammed och andra figurer som skapat religioner genom tiderna. Utan att dra för stora växlar och att dra alla över en kam så kan jag bara konstatera att ännu har inget bombdåd eller annat hemskt inträffat för att någon sett sej som ateist, agnostiker eller sekulär. Men till syvende och sist handlar det trots allt ändå om en störning i huvudet, en störning som behöver ett alibi. Ofta är religion och/eller politik detta alibi.

Uppdatering: En diskussion om detta hemska på humorsidan Pundit Kitchen utvecklades snabbt till en konstig diskussion om både muslimer, kvinnor som våldtar män och vice versa samt de vanliga påhoppen på varandra.

fredag 22 juli 2011

Vardagsanarkism

Som utlovat kommer här en liten beskrivning av vad jag kallar vardagsanarkism. Jag har googlat uttrycket för jag tyckte det kunde vara på sin plats att se om jag varit först med det eller ej. Det var jag inte men jag tyckte inte om många av de definitioner vissa personer hade gett ordet så jag fortsätter som jag tänkt. Den här definitionen, ej uttalad dock, stämmer dock väl överens med min tanke.

För mej är en vardagsanarkist en person som jävlas med systemet, med de oskrivna lagarna och reglerna, bara för att han/hon kan det. Alla normer och regler som upplevs som störande för en del personer ska antingen brytas mot eller tänjas. Märk väl att det inte handlar om att bryta mot några skrivna lagar och regler men väl tolka dom vidlyftigt i vissa fall. Det handlar om att följa ordet anarki i dess ursprungliga betydelse, nämligen den att det är bäst med så lite styre som möjligt. Ordet är skapat från två grekiska ord: an-, utan + archon, ledare. 

Anarki är inte ett politiskt ställningstagande per sé utan mer ett tillstånd där ett styre saknas, antingen pga krig eller problem vid valproceduren. De som kallar sej anarkister idag är definitivt inte det utan missbrukar ordet å det grövsta. Dessa galningar har lika lite gemensamt med anarki som dagens socialdemokrater har med August Palm. Under korta stunder är faktiskt anarki att föredra framför andra styressätt, framför allt diktatur eller vad jag skulle vilja kalla konsensusstyre, det som råder i många så kallade demokratier idag. Alla är "överens", såväl i vardagen som i politiken, och då måste man följa denna konsensus, vare sej det är korrekt att göra det eller ej.

En vardagsanarkist söker således en väg ut ur denna konsensus genom att lägga små krokben för systemet som byggts upp. Länken ovan är som sagt ett exempel på detta. Ett annat är mer subtilt än så men minst lika störande för systemet, att man ställer sej med ansiktet MOT andra människor i en hiss eller en kö. På nätet är jag "kärringen mot strömmen" genom att jag inte använder dessa förkortningar som internet och mobiltummandet skapat. Ej heller använder jag smileys om inte det redan finns små figurer att sätta in. Våra respektive språk behöver egentligen inte dessa figurer eftersom de redan borde vara såpass emotionellt rika på uttryck.

Vad gör du för att störa systemet?

torsdag 21 juli 2011

Torsdagskväll...

Sen oktober förra året har jag skrivit minst ett inlägg varje dygn, mest för att se om det går. Nu har 21 timmar lite drygt på denna torsdag och trots alla dumheter i världen har jag inte hittat nåt värt att skriva om. En bra sak i alla fall har jag läst om. Man har tagit bort Rudolf Hess grav och ska kremera hans kvarlevor. Bra gjort så slipper vi alla gammal- och nynazister som vallfärdat till hans grav. Inte bara det att han var nazist, han var en relativt obetydlig sådan som när det osade katt försökte få britterna att sluta enskild fred så hans land skulle besparas vad som i alla fall hände. Typisk aktion för en opportunist, en feg sådan. Alla odemokratiska människor är fega opportunister förresten.

En av bloggarna som kommenterade detta med gravborttagandet var denna som dessutom påpekade att ordet arier är helt missuppfattat.

En annan händelse är den från Guatemala där ett slukhål bildats under någons säng. Det framgår av artikeln att sådana hål är vanliga i huvudstaden eftersom den är byggd på pimpsten från flera vulkanutbrott. De får verkligen skylla sej själva som bygger på lös mark.

I Stockholm byggs det för fullt och i spåren av detta drar arkeologer fram både det ena och det andra.  Fickur, paraplyer och puderdosor hör till de saker som grävts fram hittills. Man är på tre meters djupi skrivande stund. Frågan är vad man kan tänkas hitta när man kommit ännu lite längre i lagren.

Allt detta läst på en torsdagskväll...

onsdag 20 juli 2011

Småpåvar

För ca två veckor sen skrev jag om Bror Duktig-syndromet. Idag vill jag utveckla detta med en släkting, småpåven. Småpåven är en typ av människa, oberoende av kön, klass eller annat, som anser sej veta bäst hur något ska göras eller hur man bäst efterlever de oskrivna lagar som finns överallt på våra arbetsplatser, i hemmet eller ute på gator och torg. En annan definition är att det är en person inom diverse beslutsfattande grenar som uppträder auktoritärt utan att egentligen ha fog för detta beteende. Det är ett beteende som kommer sej av att man antingen har en låg position inom ett företag, en myndighet eller nåt annat i samhället och då gör sej viktigare än man är genom att utnyttja de regler som finns till hands.

Småpåvar kan ofta sätta sej på tvären om man själv skulle uppleva en byråkratisk situation som hopplös och då påtalar detta för småpåven. Då vaknar "småpåveriet" inom henne/honom och en maktkamp mellan byråkrati och realitet kan börja. En variant av småpåvar härskar på kontoren inom en myndighet eller ett företag. Det är den typ som ofta har lite av Bror Duktig i sej också. Här blandas alltså regelboken med ordningsmänniskan och blir till en major med siktet inställt på allt han/hon upplever som brott mot verksamhetens oskrivna regler. Det är oftast en sån som sätter upp lappar om vad som får göras eller inte göras. Kylskåpsdörren är en självskriven plats där småpåven får utlopp för sina fascistoida tendenser. Finns det fler dörrar i pentryt eller i fikarummet så kommer detta också bli ett forum för småpåven.

Utifrån dessa kriterier skulle jag vilja ha läsarens synpunkter och historier om möten med småpåvar och Bror Duktig-personer.

Nästa gång jag skriver om såna här figurer kommer det att handla om vardagsanarkisten.

tisdag 19 juli 2011

Några reflektioner över den nya nedskräpningslagen

Den trädde som bekant i kraft nu i juli och innebär dryga böter för den som ertappas med att slänga skräp på marken. Men vissa typer av skräp undantas. Vadan detta hyckleri? Men det är ändå gråzonerna som intresserar mest här. T ex: Om man ställer ifrån sej en burk eller nåt annat på marken i avsikt att plocka upp det igen men glömmer bort att man gjort det, är det då att skräpa ner? Om man tappar nåt som blåser iväg från en och ens chanser att hinna upp eller hitta detta något igen är nästintill noll, är det då att skräpa ner?

Om något ramlar ner på marken utan att någon rört vid det, är då den som stod närmast den skyldige? Hur ska detta efterlevas när farbror blå inte är i närheten, ska den skyldige hållas fast tills rätt myndighetsperson kan uppbådas och skriva ut böterna på 800 kr. Förresten, är det 800 kr per kastat skräp eller är det för alltihop om det är mycket?

Dessa politiker som ständigt kommer med sina grodor. Detta var verkligen en komisk sådan. Vad kan de tänkas hitta på härnäst?

måndag 18 juli 2011

Bildsöndag (på måndagen)

Jag glömde alldeles av bildsöndagen så det får bli en lite hoprafsad samling bilder. Det ska väl gå ändå.
Skurup i maj 1986. Varken spåret eller magasinet i bakgrunden finns kvar på stationen. Spåret är upprivet och magasinet flyttat till ett museum.

Ånglok i Malungsfors nån gång i slutet av 1990-talet. Det är rätt svårt att köra tåg dit idag eftersom spåren på vissa ställen har blivit asfalterade över.

Det molnfoto jag är mest nöjd med. Det är taget i juli 2008.

söndag 17 juli 2011

Dansbandsveckan börjar idag


Dansbandsveckan i Malung är den enda period på året som den här lilla byn långt bortom all civilisation lever upp. En vecka av musik, trängsel och evenemang. Fylla, bråk och dumheter kommer förstås att förekomma. Det är oundvikligt när ca 50 000 personer ska samsas på en liten yta. I skrivande stund är det en timme lite drygt innan festivalen sparkas igång med den årliga dansbandsgalan Guldklaven, en speciell liten festlighet där dansbandsvärldens personligheter får priser i bästa Oscarstil.

Om vi ska tala lite väder så har det inte börjat speciellt bra. Mitt på dagen var det soligt och endast några få moln syntes på himlen. Men allteftersom dagen gick har molnen hopats och för ca en timme sen började det regna. I morgon väntas rejäla mängder. Låt oss hoppas att det mesta håller sej borta från oss här folk har ju kommit från hela landet och andra länder. Fast lite regn har väl skadat någon, eller hur?

lördag 16 juli 2011

Var blev det av medelhavsklimatet?

För några år sen hörde man självsäkra uttalanden från "hårburret" Holmgren i SVT om att vi i framtiden skulle få räkna med mer medelhavsliknande klimat här i Norden med torrare och varmare somrar. Han har sen dess gått vidare från att presentera SMHIs väder i rutan och sprider nu sina irrläror på egen hand. De där varma och torra somrarna väntar vi fortfarande på. Istället regnar det titt som tätt och temperaturen förhåller sej som alla andra år. Någon ökning år för år kan jag då inte märka, ens när jag läser statistiken. Som alltid när det gäller statistik bör man ställa följande frågor: 1) var är termometrarna placerade? 2) hur länge har mätningarna hållit på? 3) hur tolkar man motstridiga uppgifter från termometrar som är placerade inte långt från varandra?

Statistik ska ALLTID tas med en rejäl näve salt. Framför allt gäller detta om siffrorna verkar tala till ens fördel. Gör dom det är det, hur konstigt det än kan låta, nåt som är fel. Kolla, kolla igen och även en gång till. Är det då som det ska kan man presentera sitt material, i sin helhet. Hockeyklubban är ett exempel på icke färdig statistik. Läs bakåt i min blogg ni som aldrig stött på hockeyklubban förut.

För övrigt är grillat godast så släpp ut koldioxiden är ni snälla. Plantorna behöver den och du behöver dina hamburgare och/eller grillade grönsaker. Något medelhavsklimat får vi inte här än på ett tag, såvida vi inte flyttar Norden till Medelhavet vilket förstås är totalt omöjligt. Men, som historien visar, folk härifrån flyttade ju söderut för att uppleva Medelhavet.

Nu kanske någon vän av ordning påpekar att övergången var ämnad för ganska lång sikt och att vi inte kunde förväntas se något förrän om 30-100 år. Mot detta kan följande saker invändas: det borde ha märkts åtminstone något varmare väder om vintrarna och lite torrare somrar. Det borde ha märkts på andra geografiska områden att genomsnittstemperaturen är på väg upp. För det är ju genomsnittet man tittar på, inte den verkliga temperaturen. För vårt klimat spelar det nog inte nån större roll hur temperaturen utvecklas, så länge det inte blir kallare. Förresten, varför är alltid alla såna här prognoser ställda för så oerhört lång tid? Ingen av oss som är vuxna idag kommer ju få uppleva om den är korrekt ställd eller ej. Hittills tyder visserligen allt på att den är fel men det är ju långt kvar. Hårburret talade om detta för snart 10 år sen så det är 20-90 år kvar. Väl mött då, de av oss som lever då. Kan denna blogg läsas då tro?

fredag 15 juli 2011

Avlyssningsskandalen sprider sej till klimatdebattens värld

Nu ni, folket vid The Climate Scam! Nu har ni nåt att bita i. Den som följt den brittiska avlyssningsskandalen där Rupert Murdochs imperium befinner sej i händelsernas centrum på sistone har kunnat följa både det ena och det andra där nu även USA tycks bli involverat. Nu växer det ut en liten gren in i klimatdebattens värld där det visar sej att avlyssning har skett av forskare som haft med climategate-skandalen att göra. Det visar sej att forskare från University of East Anglia velat slå tillbaka mot den svallvåg av kritik som kom efter att material från det universitetets klimatforskningsenhet läckts under 2009.

Det blir bara mer och mer unket inom den delen av vetenskapens värld. Hur ska svensk media tysta ner detta?

torsdag 14 juli 2011

Liten klagolåt om vårt språkbruk

Jätteliten. Smaka på ordet. Det är nästan en oxymoron, ett nonsensord som motsäger sej självt men ändå har en viss betydelse av vikt. Men till skillnad från en äkta oxymoron har jätteliten ingen egentlig betydelse och dess delar motsäger varandra totalt utan att bidra med något som gör att man kan beskriva det man har framför sej. Det är detsamma som att säga pyttestor. Detta är verkligen ett dåligt språkbruk och många som klagar på att jag skriver mej, dej och sej istället för de mer gammaldags mig, sig och dig brukar själva hänge sej åt detta oskick att säga och skriva jätteliten.

Ett annat exempel på dåligt språkbruk och där det verkligen missbrukas är ordet antisemitism som verkar vara synonymt med att vara antijudisk vilket inte är sant. Det tas upp på The Climate Scam av alla ställen, i kommentarerna till ett av inläggen. Så här skriver en av kommentatorerna där:

"En liten kommentar (komplettering ?) till Håkan Stenberg, # 3.
”Araber är antisemiter (hur nu detta är möjligt).”
Alldeles riktigt att ifrågasätta detta allmänt förekommande påstående.
Araber tillhör de semitiska folkslagen, varför de rimligen inte kan vara ”anti” till sig själva. Men ordet och begreppet ”antisemitism” har i det allmänna språkbruket och medvetandet förvanskats till att betyda ”anti-judiskt”. Är detta ett utslag av okunnighet? Kanske."

För mej är det verkligen ett utslag av okunnighet att inte veta att araber är semiter.  Det borde ha framgått i undervisningen i skolan men där skiljer man sånt åt på ett synnerligen fördomsfullt sätt eftersom man får känslan av att lärarna egentligen inte var intresserade av att lära ut om andra religioner än kristendomen. Visste ni förresten att bara 15 % av alla muslimer är araber och att 10 % av alla araber i världen är kristna? Största enskilda folkgruppen som är muslimer är indier av samma ursprung som perserna och afghanerna. Näst största är den största folkgruppen i Indonesien, javaneser. Dessutom räknar sej inte alla som talar arabiska som araber. Förvirrande, eller hur?

Särskrivningen har behandlats nästan överallt och är rätt uttjatad nu men det finns nåt som är på väg upp, framför allt i radio och TV, och det är särtal. Just det, man talar isär orden. Att man stockar sej eller blir fundersam är en sak men att medvetet eller genom inlärning (man får komma ihåg att skolorna alltid varit papegojanstalter) säga ett sammansatt ord i två delar eller fler är sannerligen nåt jag inte förstår. Att skriva ihop är också nåt jag stör mej på men inte lika mycket eftersom det är mer sällsynt.

Men finns det nåt jag kan störa mej på så är det när unga människor, det är oftast dom som gör bort sej på den här punkten, blandar ihop talesätt och ordspråk utan att blinka och tänka efter vad dessa egentligen betyder. Men man får väl ta elefanten i glashuset vid hornen, antar jag.

Förresten på tal om ingenting, ska vi svära i det här landet är det väl bättre att ta till de inhemska invektiven och svordomarna. De engelska är så trista, de handlar ju bara om prokreation och att sparka folk därbak.

onsdag 13 juli 2011

Isbrytarna behövs med full styrka i Östersjön - även Oden


Nu är det slut på lyxkryssningarna (Jonny Fagerströms ord, inte mina), Oden ska hjälpa till med isbrytningen här hemma under nästa vinter istället för att leka med klimatklåparna nere i Antarktis. Faktiskt tror jag klimatforskningen klarar sej bra utan Oden. Den klarar nog allt utom att producera hållbara resultat som ger stöd för AGW-tanken.

Så nog är det väldigt bra att Oden får komma tillbaka. Den behövs, även om nästa vinter skulle bli mildare än de senaste tre. Isen är lika tjock ändå.

tisdag 12 juli 2011

Läsvärt om klimatet för länge sen

Vi "vet" att det var varmare förr även om algoristerna, ni vet de där som hävdar att människan är stygg mot klimatet och som har fått med sej intet ont anande politiker i dessa dumheter, gör sitt bästa för att vi ska glömma bort. Det har nu utkommit en avhandling om just den perioden som åsyftas, alltså perioden 8000-4000 år sen. Det säger faktiskt sej självt att det var varmare då, inte bara pga denna avhandling, utan bevisningen för denna varma period är så stark att ett avfärdande av dom kan i sin tur avfärdas som man gör med en fluga. Tänk bara på pollen i rikliga mängder av plantor som inte kan växa här uppe numera, sköldpaddearter som inte längre lever här, vinrankor i norra Skandinavien (dagens gräns för utomhusodling av vin går idag i Skåne) och trädgränsen som gick betydligt högre än idag. Det sistnämnda kan inte bara förklaras av att marken låg lägre än den gör idag pga landhöjningen eftersom trädgränsen gick många hundra meter över dagens. T o m Åreskutan hade träd nära toppen under den här tiden, har man konstaterat. Nu är detta nåt som man hittills bara undersökt på norra halvklotet.

Men nu har alltså Fredrik Charpentier Ljungqvist sammanställt material i sin avhandling som visar att hela planeten var varmare under den här perioden. Även södra halvklotet var varmare då. Det bör alltså ha varit en gynnsammare lutning på jorden visavi solen vid den här tiden. Skammens dag är alltså över dessa klimathotare. Kanske jorden har en aning mer gynnsam lutning just nu jämfört med för några hundra år sen så solen lättare når att värma hela planeten. Det finns förstås många andra faktorer men ska vi peka ut en "huvudbrottsling" här är nog vår planets lutning och solens strålar de mest skyldiga.

måndag 11 juli 2011

Vindkraften ett hot mot naturen

Att vindkraften är ett stort hot mot fåglar vet vi kritiker redan. Nu visar det sej också att hela den gigantiska satsningen är ett generellt hot mot naturen. Det intressanta är att artikeln jag länkar till är att det är Susanna Baltcheffsky som skrivit den. Det märks i och med att den avslutas med en liten men märkbar positiv inställning till vindkraften då hon nämner att de som jobbar med regeringen på nära håll gärna vill se vindkraften växa som energikälla.

Det är verkligen synd att vindkraften skyddas av maktens människor för vi hade lämnat den bakom oss när ångans era inleddes för snart 300 år sen. Modernare energikällor finns och vind är definitivt ingen förnybar källa. Kommer våra politiker och andra proffstyckare utan reell kunskap i ämnet ta sina förnuft till fånga? Vi får se. Den här artikeln, om än fortfarande positiv i slutändan, visar på att det finns ett motstånd, framför allt inom EUs lagstiftning, mot en alltför vidlyftig satsning på vindkraften.

söndag 10 juli 2011

Inför körkort för cykel!


Ni cyklister bör verkligen lära er en rejäl dos trafikvett! Ni är den absolut sämsta kategorin trafikanter som finns! Inte nog med att ni ofta kör som vettvillingar, oavsett hastighet, ni är alltid i vägen för oss andra.

Efter den litanian (klagolåten alltså) går jag ner i tonläge en aning. Men bara en aning. För följande saker ser man sällan en gångtrafikant, bilist eller MC-förare göra regelbundet och i större antal:

# parkera mitt framför ingångar till portar eller affärer så det blir svårt för andra att passera
# färdas mitt i gatan och komma till dess ände utan att titta åt endera hållen för att sen bara köra rätt ut
# färdas på gågator, motorvägar och liknande färdvägar som endast är tillåtna för en viss typ av fordon
# strunta i skyltningar och streck i gatan

Märkligt nog får cyklister påfallande ofta rätt i tvister där en olycka skett, trots att det till 99 % är ert fel att olyckan skett! Körkort skulle verkligen behövas för alla cyklister och ett stort antal lektioner i trafikvett dessutom. För det är inte bara att hosta upp lite pengar för en tvåhjuling och sen ge sej ut i trafiken. Det finns faror där ute som ni ofta struntar totalt i. Nej, skärpning cyklister! Ni är en skam för alla trafikanter så länge så många av er uppför sej så hänsynslöst. Det är som om regler inte gäller för er. I det här fallet är det helt ok att dra alla över en kam för hittills har jag inte sett en enda cyklist som följt trafikregler eller skyltningar helt korrekt. Fy skäms!

Bildsöndag

Efter att ha fått sån "oerhört" stor uppmärksamhet av maestron själv (var är min loge, mina blommor och chokladaskar?) tar jag itu med mina vanliga sysslor. Bildsöndag blir det även idag. Vassego!

Den här bilden kommer jag faktiskt inte ihåg att jag tagit men EXIF-informationen säger att det är min kamera och ingen annan har tagit några bilder med den så det måste vara jag.

Bild från en vandringsled strax norr om Malung. Fina näckrosor.

Liten ironi faktiskt. En påse "naturchips" har hamnat i naturen.

En soffa i naturen. Ska björnarna sova i den?
Stockholm som det såg ut våren 1994. Bilden tagen från en av djurgårdsfärjorna.

lördag 9 juli 2011

Det kan vara bra att vara skeptisk gentemot skepticism

Att skepticism är en dygd sade redan Thomas Huxley (Darwins bulldog) och nog lönar det sej att tänka skeptiskt. Framför allt inom vetenskapen där t ex arkeologin och klimatologin fått sina beskärda slängar av sleven sen både det ena och det andra avslöjats. Men att vara överdrivet skeptisk mot en familj bara för att ett barn har fått ett fysiskt problem och sen omplacerar barnen utan att bry sej om extern expertis är inte längre skepticism, det är prestige. Det handlar om att man ska ha rätt till varje pris. Lite av det jag skrev om igår, nämligen Bror Duktig-syndromet. Fast här sitter personen ifråga i en myndighet och leker småpåve, förmodligen stressad sådan också. Prestigen är som värst när myndighetspersoner är stressade och trötta för då ser man ofta tecken och mönster som egentligen inte finns. Hjärnan spelar en ett spratt, hjärnspöken om man så vill.

Vi matas ständigt med hemskheter genom medierna och till slut är det kanske inte så konstigt att man ser saker som inte finns. Jag känner inte den drabbade familjen men av fotot i artikeln att döma ser de inte ut att vara några som skulle direkt orsaka vattenskalle hos det ena barnet, den händelse som utläste omhändertagandet. De ser ut som den sortens familj som är som vilken som helst. Förmodligen har de bara haft oturen att ena barnet fått vattenskalle. En sak som händer. Att man skakar sina riktigt små barn häftigt låter faktiskt lite som råttan i pizzan, dvs en modern myt som blivit en accepterad "sanning" bara för att någon enstaka har gjort det. Jag har då aldrig sett någon bebis bli skakad, bara klappat lite hårdare i ryggen om man vill att han/hon ska hosta. Ej heller har jag hört om skakningar av bebisar förrän nu på senare år. Lite äldre barn har jag både och sett om men aldrig bebisar. Det är inget jag rekommenderar för vare sej barn eller vuxen eftersom det skadar hjärnan om man skakar för länge.

Ett tips till alla trötta socialsekreterare: tänk efter noga innan ni tar för snabba beslut. Kolla upp om allt som står i en anmälan verkligen stämmer. Applicera vad vi historiker kallar källkritik. I det här fallet var vattenskallen enligt expertisen framkallad av sjukdom. Man kanske skulle ha inväntat provresultaten innan man rusade åstad. Vargen kommer inte varje gång för att man ropar att den kommer.

fredag 8 juli 2011

Bror Duktig-syndromet eller det är inte storebror du ska oroa dej över

Skvallerbytta vet alla vad det är för en typ av människa. En som alltid lägger näsan i blöt och rapporterar till "överheten" i alla dess former. Bror Duktig har ett visst drag av detta inbyggt men det är mer än så för en sån här människa. Det handlar om att göra rätt för sej i SAMTLIGA lägen. Det handlar om att alltid låsa om sej i publika utrymmen, påtala misstag för andra oavsett om det är ett misstag eller ej, skriva folk på näsan om vad som helst som stör ens eget lilla universum osv osv.

Det handlar förstås om en form av perfektionism, men en typ som inte finns på kontoren utan mer i vardagen. Småpåvar finns ju överallt men just Bror Duktig märks nästan bara av utomhus eller i stora lägenhetskomplex. Inte sällan är det kopplat till en mildare form av psykopati. Det är vad jag i alla fall tolkar det som. De kan nämligen själva sällan ta kritik på rätt sätt. Då blir de sura och i vissa fall våldsamma, oftast verbalt. Själv har jag aldrig varit med om fysiska Bror Duktig-människor, endast verbala. Det är illa nog dock eftersom de alltid "har rätt".

Min poäng med detta inlägget är att hur vi än klagar på Storebror, dvs myndigheter, företag etc så är det deras jobb att försvara sina egna intressen. Övervakning på offentlig plats är dock onödig men det har vi diskuterat nästan överallt så det bryr vi oss inte om nu. Men vems intressen går Bror Duktig? Vad är så viktigt för henne eller honom att vi andra hålls i schack? Den sociala strukturen hålls samman rätt bra även utan dessa piskor i mänsklig form. Märk väl att jag inte talar om att man ska göra rätt för sej genom att man påtalar när ungjävlar och/eller andra dumsnutar klottrar (graffiti är konst och hör inte till den här diskussionen!), slår sönder nåt eller stjäl. Här talar jag om vardagssaker. Ett hypotetiskt fall: man går över gatan, på strecken, men sneddar den allra sista metern. De flesta skulle inte reagera på det men Bror Duktig, i sin extremaste form, kan göra det. Han/hon kan då påtala detta lilla övertramp och är man själv en som brusar upp för ingenting kan det bli riktigt obehagligt. Då är det verkligen talan om övervakning av den sämsta sorten.

Problemet är att Bror Duktig ofta tar steget fullt ut och börjar arbeta inom stat och företag. Gärna som byråkrat där hans/hennes antipati gentemot vad han/hon upplever som felaktigheter och misstag i sin närmiljö och psykopati kommer till sin rätt. DÅ har vi ett stort problem att lösa. Kombinationen känslokall individ (psykopati) och känslolös verksamhet (sociopati) är oslagbar om man vill ha problem med myndigheter och politiker.

Bror Duktig är kanske vad man skulle kunna kalla lillebror eller kusin inom övervakningen av samhällets funktioner. Vi får helt enkelt acceptera att sådana finns och antingen anpassa oss till dom eller motverka dom på diverse finurliga sätt. Hur man gör det vet inte jag mer än att man bara ignorerar dom i de fall man själv vet att man har rätt och dom har fel. Så det så!

torsdag 7 juli 2011

Om att sola

Det pågår just nu en debatt på SVT Debatt om att sola. Tänkte bara säga min mening lite kort. Behöver man verkligen grilla sej i solen? Det är väl meningen att maten ska grillas? Vi är väl inga kannibaler?

onsdag 6 juli 2011

Mjau

Sveriges äldsta katt har hittats, uppger TT via DN. De menar förstås att man har hittat de arkeologiska spåren efter den hittills första förekomsten av katt i Sverige. Detta exemplar har daterats till ca 400-200 f v t. Tidigare trodde man att katterna spreds när Romarriket stod på sin höjdpunkt. Men nu får man alltså skriva om tamkattens historia. Vi har ju bedrivit handel med andra länder och regioner långt innan romarna kom in i bilden så katter har säkert kommit med hem till Norden långt innan dess. Problemet är ju att kattens ben är så små och tidens tand är svår mot smådjurs skelett. Det är alltså en lycklig slump att benen efter denna katt, från Rasbo i Uppland, fanns kvar så arkeologerna kunde hitta dom.

Så mjau på alla katter. Ni har tydligen inte så mycket romerskt i er som man skulle kunna tro. En bra tanke eftersom romarna förstörde mycket av det Europa som skulle ha kunnat utvecklats mycket snabbare om de inte hade vuxit sej så starka.

Plugga igen klimathålet, tack!


Nu menar de gröna i Tyskland att sexleksaker kan vara farliga för ens hälsa. Det finns farliga mjukgörande medel i vissa av dom som kan bidra till diabetes, fetma och annat. Det viktiga ordet här är KAN. Det innebär i praktiken att man inte har tillräckligt på fötterna för sina påståenden annat än att det finns en potentiell risk för dessa sjukdomar och problem. Det innebär samtidigt att man inte behöver bli drabbad bara för att man använder en dildo regelbundet. Jag antar att man inom kort vill kunna hävda att de är miljöfarliga också.

Här i Sverige höjer nu Allan Larsson sin stämma för att få upp klimatdiskussionen på agendan igen. Den har varit lidande av de senaste årens händelser, anser han. Global Utmaning heter den tankesmedja (läs: lobbyverksamhet) han är med i och han menar att man i hela världen bör kunna enas om priset på koldioxid. Lycka till, säger jag. Om ett juridiskt bindande avtal ska kunna komma till stånd i den här frågan bör det egentligen handla om priset på grodor som kommer ur politikernas munnar. Det priset bör kunna vara ett kilopris.

Varför envisas politikerna med detta tjafs om koldioxid hela tiden? Det är varken bevisat att AGW-tanken stämmer eller att handeln med utsläppsrätter skulle ha någon inverkan på vare sej miljön eller utvecklingen i de fattiga länderna. Tvärtom gör denna ekofascism att utvecklingsländernas respektive utveckling går trögt jämfört med de länder man vill komma ikapp. Kanske man också skulle kunna kalla det ekokolonialism eftersom man precis som förr utnyttjar de fattigare länderna samtidigt som man själv skaffar sej ett miljömässigt rent samvete.

Är politiken så full av prestige och maktfullkomlighet parad med en ovilja att se verkligheten för vad den är (Kejsarens nya kläder, någon?) att de inte vill, eller kan, se hur det egentligen står till i världen? Att miljöförstöringen, nedskräpningen och oljeutsläppen är saker vi bör ta upp istället för pseudovetenskapliga hyss? Att det är viktigare att vi stoppar förstörandet av våtmarker och skogar än att handla med en gas som i atmosfären är så försumbar att extra tillförsel från oss är en droppe i havet, såväl bildligt som bokstavligt, en gas som dessutom är livsviktig för alla plantor och alger på jorden? Dessutom har EU idag röstat emot tuffare utsläppsminskningar. Hör du det, Allan Larsson? Man är inte lika intresserad av den här frågan längre. Frågan är när politikerna ska försiktigt lägga ifrån sej klimatdebatten och låtsas som om det aldrig hänt.

Nej, ta istället en sån här liten leksak, som den i bilden ovan, leta upp ett hål från vilket all denna klimatsörja pyser ut ur och plugga igen det!

tisdag 5 juli 2011

Behåtrubbel vid häktet i Göteborg

Denna form av underkläder, speciellt om den har en metallbåge, är inte välkommen innanför murarna...

Läser i DN att häktet i Göteborg inte vill att deras anställda ska ha behåar med metallbyglar utan sportbehå istället. Metallen ger utslag på metalldetektorn. Nu känner sej vissa av de "drabbade" kränkta. Följande saker slår mej vid läsande av denna "nyhet":

1) Hur kan man känna sej kränkt av att tvingas ha en viss typ av kläder på sej istället för nåt annat? I ett häkte är kanske inte en metallbåge det bästa att ha ifall de intagna skulle råka komma över just detta objekt. Vem är då kränkt? Jo, alla som jobbar där men framför allt de som drabbas av eventuella överfall eller får se den intagne lyckas med ett självmordsförsök pga denna metallbåge.

2) Hur kommer det sej att det behövs metalldetektorer ö h t på ett häkte? I rimlighetens namn borde de anställda stå över sådana dumheter som att fraternisera med de intagna mer än inlåsning, utfodring, koll genom luckorna och utsläpp. Vad får en anställd att smuggla in saker till de intagna? I en perfekt värld skulle det inte behövas metalldetektorer på häkten eller liknande. Men det är inte en perfekt värld och så länge folk klagar på såna här triviala dumheter kommer vi inte att uppnå den världen heller.

3) Min tredje reflektion är en kombination av de två ovan. Om man känner sej kränkt över att behöva byta underkläder på en arbetsplats där risken för insmuggling av potentiellt farliga saker för både intagna och anställda är stor har man nog valt fel yrke. Vill man inte att det ska pipa när man går in väljer man kläder utan metall.

4) Jag hade inte tänkt skriva nåt om detta först för det tilltalade endast mitt elaka jag, som ville skriva nåt mer vågat och dumt, men så kom jag på säkerhetsaspekten och hela den där biten.


...men denna är eftersom den inte har några större koncentrationer av metaller.

måndag 4 juli 2011

Ska man känna sej smickrad?

Jag stod där i kön till kassan i Hemköp, nyklippt och relativt ren i övrigt också, nyrakad var jag också. Noterade lite i ögonvrån ett par framför mej medan jag tittade genom vad jag skulle betala för. Jag tittade till på dom. Hennes blick var vänlig. Hans blick på mej var den typiska för killar som är kära i sin tjej och nu sett en möjlig rival. Han tog ett fastare grepp om sin tjej som tydligen hade tittat åt mitt håll tidigare för jag tyckte mej känna igen henne från tidigare i affären.

Han hade inget att frukta från mej men det kunde inte han veta. Dels var tjejen upptagen, jag sysslar inte med förhållandeuppbrott, och dels verkade hon lite för ung, bara dryga 20-talet år hade hon levt på den här planeten. Så frågan är om jag ska känna mej smickrad över att ha fått en kille att se på mej som en potentiell rival. Jag känner mej åtminstone smickrad över det blotta faktumet att ha påverkat en tjej på så vis att hennes kille blivit arg. Hoppas jag inte orsakade nån fnurra på tråden mellan dom.

Det har alltid varit mitt problem, att jag aldrig tycks ha haft någon dragningskraft på kvinnor. De tycks bara se mej som en kompis eller en i mängden. Om det är min feghet, mitt skämtsamma yttre eller min blotta uppenbarelse vet jag inte. Men just nu känner jag mej stolt över denna lilla händelse. Den karamellen tänker jag suga på ett tag.

söndag 3 juli 2011

Bildsöndag

Vi får se om detta blir en tradition eller ej men jag gör ett försök att skapa en dylik. Lite bilder varje söndag ur mina egna gömmor. Håll till godo, gott folk!

Skorsten, moln och snöigt tak. Precis vad man inte vill se utomhus nu, eller hur?

Zimmermanns backe i Skurup. Bilden tagen från söder. Från toppen har man en fantastisk vy över hela Skurup och mot norr över Romeleåsen. 

Solen går upp i sydöst över Malung.

Hopfgarten, Österrike, som det såg ut i maj 1990.
Det var allt för den här gången. Väl mött i morgon för mer "normala" inlägg.

lördag 2 juli 2011

Mystisk cirkel kanske inte så mystisk


Aftonbladet har fått nys om en nyhet som de anser vara värd att spinna vidare på. Det handlar om en hittills okänd formation på havsbottnen mitt i Östersjön (se bild ovan). Den är nästan 90 meter i diameter och nästan helt täckt med bottenslam. Till formen liknar den faktiskt Millenium Falcon. En marinarkeolog som fått se bilderna tagna från området tror att det rör sej om en naturlig formation.

Det är också min tanke. Det rör sej antingen om resterna av ett postglacialt metoritnedslag eller nån rest från istidens slutskede då stora isblock kan ha fört med sej stenbumlingar som vid isens smältande kan ha vidrört botten så att såna här märken har uppstått. Frågan är då när denna formation bildades. Meteoritnedslagstanken ligger mej närmast för närvarande. Men det får en eventuell närmare undersökning visa vad det är för en formation.

För några år sen återgav jag en hypotes om ett möjligt ursprung till Ragnarök-berättelsen i det fornnordiska eposet Eddan, den del som kallas Havamal (den höges talan eller sång på fornnordiska). Den hypotesen, ursprungligen uttänkt av geografen Ulf Erlingsson, handlade om att en meteorit eller komet ska ha slagit ner i Östersjön med omnejd för kanske 3000 år sen och givit upphov till berättelserna om Ragnarök i Norden och om t ex Phaeton och hans slarviga körande med solvagnen i Grekland. Slå upp den senare berättelsen på Google eller Wikipedia. Det tar för lång tid att återberätta det här och nu, framför allt som jag redan en gång har berättat det här. I korthet handlar Erlingssons hypotes om att Völvans skrift, den sektion av Havamal som specifikt nämner Ragnarök, egentligen inte är en apokalyptisk berättelse om framtiden utan en varning om att något har hänt och det kan hända igen. Det kommer det nog att göra, även om det verkar ske alltmera sällan numera.

Vi har alla våra kors att bära - eller inte...

När man väntar sej att nästa religiösa dumhet ska inträffa i USAs bibelbälte så sker det i Sverige, utanför vårt bibelbälte dessutom. I Hassela, Hälsingland, har ett 30 meter högt kors satts upp på ett berg. Bortsett från det uppenbara, att korset kommer att vara en veritabel blixtmagnet, är det mest skrämmande att folk med tro behöver ett 30 meter högt kors för att hålla tron vid liv och försöka få andra att tro samtidigt. Men jag antar att det är naturligt att man behöver nåt konkret som håller ens fantasier vid liv.

Intressant att det behövdes en kran för att sätta korset på plats. Varför kom det ingen gudomlig hjälp?

fredag 1 juli 2011

England gör det igen

I senaste fotbolls-VM såg Englands Robert Green till att USA fick med sej en poäng från matchen lagen emellan. Nu, i U17-VM i samma sport, dabbade man sej igen när man lät Canadas målvakt promenera upp mot mittlinjen och skjuta iväg ett långskott som sen GÅR I MÅL!!!

Se bara här:

Populära inlägg