Lär någon att fiska...

Ge någon fisk och denne har mat för en dag. Lär någon att fiska och denne har mat för livet.

Det är ett ordspråk, en maxim, som borde vara användbart än idag. Men vi är alldeles för inriktade på att folk kortsiktig lärdom idag. Det gäller i våra utvecklade länder och framför allt i utvecklingsländerna. Biståndet från de rikare länderna till de fattigare har i många fall smusslats undan av svindlare och diktatorer. I andra fall har biståndet försvunnit på annat vis, genom onödig administration eller till saker som egentligen inte skulle behöva omfattas av biståndet. Monetärt bistånd hjälper ju förstås till att bygga upp infrastrukturen i fattigare länder men det är kunskap man behöver också i dessa länder. Kunskap om att bygga vägar, hus och parker.

Men för att bygga sånt här krävs energi och i många länder saknas det tyvärr. Alla har inte tillgång till vattenkraft och atomkraft är uteslutet för det blir en alldeles för stor kostnad. Återstår då kol och gas. Där har nu den klimathjärntvättade tyckarkongressen slagit till igen. Man oroar sej över att biståndet går till att bygga kolkraftverk i dessa tider med "global uppvärmning". Framför allt är det satsningen i Sydafrika där Sverige gått in med pengar som får på huden. Visst, kolkraftverk är inte helt ofarliga. De släpper ut rent kol men även svavel och andra dumheter. Vattenångan och koldioxiden kan vi lämna därhän för den är inte relevant men svavel och kvicksilver är verkligen farliga saker och dessa hänger med vid utsläppet trots reningsprocessen i skorstenarna.

Men som sagt, koldioxiden som blivit så illa behandlad av vissa mindre nogräknade forskare och sen av politiker och professionella tyckare är inget vi behöver oroa oss för. Utöver detta, Sydafrika behöver lära sej att fiska och att skaffa sej egen energi är då ett bra sätt. På sikt kan de gå över till andra sorters kraftverk. Atomkraftverk kanske när pengarna börjat rulla in?

Lade märke till att det skrevs så här i tidningen: "De senaste fem åren har Världsbankens lån till nya kolkraftsverk och andra fossil-projekt stigit kraftigt och beräknas i år uppgå till svindlande 6,3 miljarder dollar. Dessutom har Världsbankens satsningar på fossila bränslen under 2009-2010 inte gynnat de fattiga och deras energibehov, enligt en nyligen publicerad rapport från Oil Change International."

Oil Change International blev jag nyfiken på och kollade upp dom. Det är en privat organisation som håller koll på oljepriserna framför allt i USA men även runtom i världen. Deras supportrar är dessa:

Charles Stewart Mott Foundation
The Connect U.S. Fund

The Flora Family Foundation
JMG Foundation

Rockefeller Brothers Fund
Tikva Grassroots Empowerment Fund

Wallace Global Fund

vilket får mej att bli lite fundersam. Min tanke när jag såg namnet Oil Change International var att det skulle vara en paraplyorganisation som neutralt kontrollerar alla siffror som kommer in men det visar sej att samtliga involverade i den här organisationen har en miljörörelsebakgrund och vissa liknar mer politiska aktivister än neutrala byråkrater. Deras sida talar lite vagt om att informera, undervisa och tillrättalägga om fakta kring olja och väldigt klart talar de om att bekämpa kritiker. Därför är jag lite tveksamt inställd till om de verkligen är rätta personerna att diskutera med om kolkraftverk när de helt klart har en agenda som är starkt emot användningen av kol, olja och gas.

Jag skulle titta lite närmare på de där uppgifterna insändarförfattarna säger sej ha från Oil Change International men jag hittar inte den artikeln. Den ärade läsaren av detta blogginlägg får i uppgift att hitta den artikeln. Tills dess avslutar jag med att säga att det är så här ekofascister resonerar; håll de fattiga på mattan så vi kan fortsätta leva gott och då och då ge ut lite småpengar till de fattiga. De ska inte ha samma liv som vi har.