Skyll på Jenny Nyström, Coca-Cola eller Irving Berlin!

Vinterlandskap av Jenny Nyström.

Jag tänker anklaga Jenny Nyström, Coca-Cola och Irving Berlin för att ligga bakom att vi idag förknippar julen med snö och kallt.  Om ni bara har lite tålamod så ska jag förklara hur jag tänker.

Den man först tänker på när det gäller snö, jul och tomtar här i Sverige är utan tvekan Jenny Nyström. Jenny Nyström (1854-1946) fick sin inspiration till tomtar och annat vi idag förknippar med julen från de berättelser hon hörde som liten.

Haddon Sundbloms version av jultomten.

En konstnär hon verkar indirekt ha gett inspiration till är svenskamerikanen Haddon Sundblom (1899-1976) som var den som standardiserade jultomten till den gladlynte och rödklädde figur vi idag tänker på när vi talar om jultomten. Innan dess var jultomten visserligen ofta rödklädd men det var inte enhetligt före Sundblom. Sundblom fick i uppdrag av Coca-Cola att skapa julbilder som slog an en sträng hos köparen och samtidigt skapade en idyllisk bild av hur julen borde firas. Resultatet blev den rödklädde tomte som pimplade cola och förde med sej klappar till alla snälla barn.

Annars var det den tyskfödde amerikanske målaren Thomas Nast (1840-1902) som skapade den bild av jultomten vi känner igen. Nast liksom Sundblom efter honom byggde sina bilder på en dikt av den amerikanske litteraturprofessorn Clement Clarke Moore (1779-1863).  Före dessa herrar och dam var tomten en lång och smal herre som gick från hus till hus. Vår syn på tomten är alltså inte så gammal.

Men detta med tomten är bara ett litet sidospår för det är egentligen inte tomten jag vill diskutera utan den miljö tomtarna befinner sej i. De tidigaste målningarna av tomten var nämligen inte direkt beroende av att det måste vara snö i bakgrunden. Dessutom var det inte tomten som delade ut julklapparna här i Norden förr utan julbocken.

Det jag vill åt är att alla dessa skildringar, komplett med ren, julklappar, massor av mat, skorstenar och en orimlig fart på släden för att hinna med att dela ut klapparna till alla som varit snälla numera är förknippade med SNÖ! Så har det inte alltid varit. Tänk på varifrån traditionen med att dela ut klapparna kommer. Den kommer från Smyrna (dagens Izmir i Turkiet) där vädret definitivt inte innehåller snö varje jul. Snö kan faktiskt bara garanteras på fem ställen i Europa varje jul och samtliga dessa ställen har en sak gemensamt: de ligger relativt högt över havet. De fem platserna är: Skanderna, Alperna, det centraltyska höglandet, Nordkalotten och det inre av Ryssland norr om Moskva.

I övrigt ligger kontinenten för långt söderut för att kunna få snö mer än någon gång varje decennium eller så påverkas det av havsströmmarna från varmare breddgrader. Inte ens Skandinavien utanför bergskedjan kan räkna med snö hela vägen ner varje år. Så varför tror vi då att så ska vara fallet varje år? Till viss del anser jag att det jag hittills räknat upp, plus Viktor Rydbergs dikt "Tomten" från 1881, bär skuld till vår uppfattning att det vara vara vitt till jul varje år överallt. Men den främsta orsaken är nog ändå sången "White Christmas" från 1942.

Låtens upphovsman, Irving Berlin (1888-1989, bördig från New York vilket är viktigt att veta i sammanhanget), var vid den här tiden bosatt i Arizona och verkar ha längtat hem till sin födelsestad eftersom en vers som sällan sjungs när låten framförs talar om hur han längtar norrut. Arizona ligger i en varm del av USA där det sällan blir snö annat än på bergstopparna under vintern och dess kallaste period är i januari. Inte undra på att Berlin, med rötterna i kalla Ryssland förresten, drömde sej tillbaka till New York.

För den som undrar så är New York en extrem plats att bo på, enligt dom jag talat med som bott där. Hett som i en bakugn på sommaren och ibland smällkallt på vintern och det är inte ovanligt att det kommer snö redan i november. I år kom första snön i slutet av oktober. Sånt väder sätter sina spår i sinnena på en som upplevt det år efter år.

Sången "White Christmas" handlar ju om drömmen om en vit jul. Den är enligt uppgift världens mest sålda singel och en av de mest spelade låtarna i radio. Sånt sätter sej i sinnet på folk som hör den. Till det kan tilläggas att folkminnet vad gäller vintern är kort. Man kan i minnet ofta blanda ihop vissa år och då få ihop vita jular när det kanske inte var det. Således VILL vi att det vara vitt varje jul.

Statistik är ett fult vapen att ta till men om vi i nedanstående bild bortser från följande två saker:

1) bara vissa orter i landet är med, det skulle nog bli ett alldeles för stort diagram om alla större byar och städer kom med,
2) snötäcket säger inget om temperaturen vid tillfället. Det kan vara flera cm tjockt snötäcke och ändå vara plusgrader uppemot 5-10 grader varmt,

så kan vi nog acceptera diagrammet som giltigt utan större problem.

Snötäcket på juldagens morgon åren 1900-2009 enligt SMHI. Klicka för större version.

Som synes är det faktiskt så att barmark dominerar vid julen i södra Sverige, ända upp till Karlstad. Som jag skrev innan så är det inte alltid temperaturen vid marken som bestämmer snötillgången en viss dag. Snön kan ha kommit tidigare men så har det blivit varmare. Det tar dock en god tid att smälta snö i stora mängder. Det är inte direkt en blåslampa naturen kommer med utan mjuka vindar som sakta föser undan snön och omvandlar den till vatten.

Nu visar detta diagram endast 1900-talet men jag är tämligen säker på att en sammanställning av 1800-1899 inte skulle visa några större skillnader i snötäcke. Följaktligen kan snötillgången och antalet vita jular inte användas som ett argument i klimatdebatten. Ännu ett exempel på falsk korrelation.

Vill ni skylla på människan i sammanhanget, skyll då på Jenny Nyström, Coca-Cola och Irving Berlin. De skapade en förväntan i den industrialiserade världen på julen som inte står i proportion till verkligheten. Vi har låtit oss luras av målningarna, sången, reklamen och framför allt snacket kring alla dessa företeelser och så fort det är något så när varmt en bit in i november, som det är nu, börjar olyckskorparna kraxa hej vilt. Sluta med det. Södra Skandinavien, norra Tyskland och Polen, Beneluxländerna och brittiska öarna ska normalt inte ha snö vid jul, endast enstaka fläckar. Det är i januari som snön brukar komma till dessa områden.

Ej heller kan man med utgångspunkt från de senaste årens rikliga snö säga att världen blivit kallare. Så lägg ner klimatdebatten, va? Den bara gör Al Gore rikare och får världens politiker att bli än mer skenheliga än vanligt.

"Endast tomten är naken"

Varför tror jag inte på AGW?

För några dagar sen skrev jag om det som Lena Krantz skrev om igår. Vi är tydligen kättare vi som vågar uttala oss kritiskt om människans roll här på jorden visavi atmosfären och dess vidare öden. Kättare, det framkallar bilder av oliktänkande som med våld fördrivs från sina hem och bränns på bål för att de vågar tro på ett annat vis än det Makten vill att man ska tro. Så var det i Europa och Asien under medeltiden och många länder praktiserar detta än idag. Tydligen vill politiker att vi alla ska tro på AGW, vare sej vi vill eller inte. Det går ton i ton med det som sakta byggts upp av politiker med miljön som sköld och forskare med politiska ambitioner, även de med miljön som sköld.

Människan påverkar sin miljö, det är ofrånkomligt. Alla levande varelser påverkar sin omgivning på ett eller annat vis. Vilken varelse som påverkar vår hela planet mest vet jag inte. Alger ligger nog bra till på den punkten liksom diverse plantor. Vi människor är nog den enskilda landlevande arten som påverkar mest eftersom vi, som enligt beräkningar (märk väl: beräkningar, någon ordentlig räkning av alla verkar inte vara möjlig i nuläget) är så många, behöver resurser och landområden för att klara oss. Andra djur och plantor utnyttjar sen i sin tur det vi gör för sin egen komfort.

Att vi förstör delar av vår omgivning, det vi med ett franskt ord också kallar miljön, är också ofrånkomligt. Att invänta att naturen gör det vi gör ogjort kan vi dock inte göra eftersom vi har sånt dåligt tålamod. Det som är skadat måste göras nu. I många fall är det bra att vi reparerar skadorna vi orsakat, t ex att vi låter falkar få vara i fred i områden där de behöver sina träd för att sitta på nära sina bon eller att vi sanerar de miljögifter vi släpper ut.

I andra fall behöver vi inte reparera något eftersom naturen själv är en stor reparatör. Städer och enskilda gårdar som övergivits tas över väldigt snabbt av naturen och inom några sekler krävs det arkeologer för att hitta spåren av mänsklig verksamhet. 1900-talets verksamhet är inget undantag. Redan nu (år 2011) är det svårt att se med blotta ögat vad som hände under Första världskriget (1914-18) eftersom det suddats ut av naturen.

Våra utsläpp av tungmetaller, läkemedel och andra ämnen som inte förekommer naturligt i vår omgivning bör antingen sluta eller saneras ordentligt. Detta talas det dock inte så mycket om nu för tiden därför att det alltså är på modet att prata om ett annat utsläpp, det om koldioxid. Jag vet inte hur många gånger jag har påtalat mitt tvivel och min skepsis inför denna tankegång, att koldioxiden vi släpper ut skulle påverka temperaturen i atmosfären. Så mycket har jag förstått att koldioxid inte direkt höjer temperaturen utan snarare fungerar som så att temperaturen inte sjunker när denna gas finns i atmosfären. En termostat om man så vill. Kanske vi borde prata om termostateffekten snarare än växthuseffekten. Den förra termen används om långvarigt väder som ger låga nederbördsmängder.

Men riktigt så fungerar väl inte en termostat. Den växlar ju temperatur beroende på yttre och inre förhållanden såsom påverkan från luften och fasta föremåls egen temperatur. Som ju atmosfären tycks göra. Där har vi jorden i sej, allt levande på den, rymden utanför och solen som påverkar atmosfären som regleras upp när det vill gå ner samt ner när det vill gå upp. En termostat således. Ett växthus handlar ju snarare om att hålla en jämn temperatur i ett slutet utrymme oberoende av vad som sker utanför.

Vädret har alltid fluktuerat. Det senaste lilla bråket med nåt som kallas BEST, som jag inte satt mej in i riktigt ännu, verkar mest handla om perioden 1900 fram till nu. Det är en alldeles för kort tidsperiod för att man ska kunna säga nåt om vad som fått temperaturen att stiga. Troligtvis ingår det i de naturliga fluktuationerna samtidigt som våra väderstationer är felplacerade. De sitter påfallande ofta där asfalt, stora byggnader, utsläpp av varmluft och dylikt direkt kan påverka dom.

Problemet med vår avancerade hjärna är att vi så gärna vill se orsak och verkan i allt som sker. Därför ser vi förhöjda medeltemperaturer som något orsakat av vår verksamhet med utsläpp av koldioxid och metan. Det är just denna falska korrelation jag hela tiden vänder mej emot. Jag har nämligen själv sett för mycket orsak och verkan när jag som ung historiker hade förläst mej på det där med curry-linjer och liknande, en sak jag senare förstod bara var nys eftersom det mest handlar om magnetfält i jorden som bara kan mätas med modern apparatur. De som säger sej känna av dessa magnetfält har kanske inte fel i detta men slagrutor och liknande är totalt verkningslösa. Känner man av magnetiska fält är det i ens egen kropp (närmare bestämt hjärnan som tycks vara väldigt känslig för vissa frekvenser) man gör det, inte genom pinnar eller annat. Att använda förmågan att känna av magnetfält går inte heller. Det bara påverkar kroppen och vi kan bara anpassa oss efter detta eller ta bort det som påverkar.

Som sagt, falsk korrelation vänder jag mej emot. Det som ser ut att stämma behöver inte göra det. Allt är inte guld som glimmar, för att använda en klyscha i ordspråksform. Den främsta invändningen jag har mot att vi människor skulle påverka vädret globalt sett över tid (det så kallade klimatet) är att vi inte tycks påverka annat på jorden mer än lokalt. Däremot ser vi ju hur temperaturerna stiger i de områden vi bebor, det som kallas Urban Heat Island. Den korrelationen verkar stämma, till skillnad från den klimathotarna vill se mellan koldioxiden och temperaturen globalt sett.

Jag stolpar nu upp mina invändningar gentemot AGW här och nu så alla får se vad jag går för:

• Falsk korrelation, koldioxidhalten ökar efter att temperaturen stiger, koldioxiden är dessutom en av alla gaser ser dessutom till att temperaturen inte sjunker.Att den skulle få atmosfärens temperatur att stiga okontrollerbart återstår att bevisa. Jag väntar.
• Temperaturen har alltid gått upp och ner. Det är det som kallas klimatförändringar. Det lilla vi har hunnit med under vår existens är inte tillräckligt för att man med orsak och verkan ska kunna påvisa nåt. Kom igen om 1 000 000 år så får vi se om det stämmer med människans påverkan.
• Urban värmeöeffekt (urban heat island effect på engelska) påverkar temperaturerna mer än några utsläpp vi klarar av.

Tack för er uppmärksamhet.

"Först så går det ner, så går det upp, så går det ner, så går det upp..."