Värmer upp, kyler ner?

Nu får dom bestämma sej. I en artikel i SVD talas det i rubriken att jorden värms upp av ett stort stoftmoln bildat av kol-, ved- och oljebränning. Stora bruna moln av sot ska enligt denna artikel värma upp jorden. Detta är inget nytt. Det konstaterades redan för 250 år sen över England, senare Tyskland och Frankrike. Det är områden där stor förbränning av kol och ved ägde rum. Nu sker detta, i större skala, över Mellanöstern och södra Asien. De har inget annat värma sej med. Detta i kombination med den ökande industralismen i Indien och Kina ger såna här moln. Man kan fråga sej om AGW verkligen har ett finger med i spelet för molnen har funnits där rätt länge och påverkar mest lokalt. Om det har med en förment avsmältning av Himalayas glaciärer att göra eller ej får vi låta vara osagt. För i samma artikel står det att marken under molnet kyls av! Man lägger naturligtvis in brasklappen att detta maskerar uppvärmningen globalt.

Att det inte har med några koldioxidutsläpp att göra vågar jag min dator på.

Vi fryser!

Det bryr sej inte klimathysterikerna om. De babblar vidare om att Antarktis värms upp. Vad med det, då? Jag bryr mej inte om att den kontinenten blir vare sej varmare eller kallare. Så länge det inte tornar upp sej 3 kilometer is vid vår horisont inom den närmaste tiden är jag nöjd. Det som oroar mej är likgiltigheten inför miljöproblemen i vår värld. Nej, här ska det babblas om koldioxid - och i brist på det, metan. Bly, kvicksilver och svavel verkar gå dessa alarmister förbi. Nåja, de kanske fått för mycket avgaser i sej från sina klimatvänliga bilar som är så miljöfarliga.

Uppdatering 090123: Fick nyss se en karta över den del av Antarktis som säjs smälta. Just här finns en radda aktiva VULKANER som håller på en efter en. En del av dessa vulkaner är över 3,000 meter höga och spyr ut mängder med aska och lava. Dessutom genererar de heta källor som sätter fart på isen. En liknande vulkanspricka finns på havsbottnen under istäcket i Arktis också. Kanske vi ska titta på sånt innan vi babblar vidare om koldioxid hit och dit.