Diskrimineringens fula ansikte

Den sortens diskriminering det talas minst om är den som är mest kränkande, nämligen åldersdiskriminering. Den kommer fram speciellt mycket ur sin hemska håla när jobben kommer på tal. Då verkar det vara fritt fram att köra med människor äldre än t ex 40. Man smyger in diskrimineringen överallt, jobbar man för fullt som äldre anses det vara något exceptionellt. Detta trots att vi människor mår allt bättre längre upp i åldrarna och därför orkar mer.

Många andra grupper i samhället har fått det mycket bättre, och kan egentligen inte direkt klaga på att de är diskriminerade, men just de som drabbas av åldersdiskriminering verkar inte få gehör för sin klagan. Arbetsgivare verkar inte gilla äldre människors närvaro på arbetsmarknaden, trots att det finns många exempel på motsatsen, dvs att äldre människor har en lugnande effekt på yngre. Jag skulle vilja säga att många chefer inte vill ha äldre anställda då de känner att dessa äldre utgör ett hot mot deras auktoritet.

Det handlar om att behålla sin makt över de anställda, och en äldre anställd har ofta mer erfarenhet och mer kunskap vilket kan påverka maktbalansen på en arbetsplats. Här tar jag helst den äldre anställdes parti eftersom det oftast handlar om makt kontra erfarenhet/kunskap. Det senare ger rent logiskt sett oftare en bättre arbetsplats. Hur effektiv den är rent ekonomiskt vet jag inte men det ger trevligare personal, som sagt.

Mot bakgrunden av detta kan vi med fog säga att äldre är hett villebråd när det gäller att stänga ute folk från arbetsmarknaden genom att diskriminera gentemot dom. Det är i praktiken fritt fram att stoppa dom från att fortsätta arbeta. Det ska bli intressant att se när dagens yngre chefer själva blir gamla och ser sej bli omsprungna av yngre (o)förmågor...



"Without deviation from the norm, progress is not possible."